5

Motion
1983/84:122
Margareta Winberg m. fl.

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)

I regeringens proposition 1983/84:40, den del som behandlar utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, upptas bl. a. som besparingsförslag ett
återinförande av äktamakeprövningen. Prövningen föreslås gälla gifta och
sammanboende, och reduceringen av studiemedel föreslås träda i kraft om
maken/makan/sambon har en årsinkomst av 80 000 kr. för att sedan trappas
upp och helt reducera studiemedel vid en inkomst på 150 000 kr.

Under 1970-talet intensifierade den dåvarande socialdemokratiska regeringen
strävandena mot jämställdhet i samhället. Genom beslutet om ny
giftermålsbalk från 1973 kom staten att inta en, för både kvinnor och män,
neutral hållning i samlevnadsfrågor; den roll som domare, som man tidigare
haft i frågor rörande äktenskapstvister/skilsmässor drog man sig ur. Hela
motivationen för denna okonventionella äktenskapssyn bars upp av den
ideologiska målsättningen att ingen av parterna i ett äktenskap/samboendeförhållande
skulle vara socialt eller ekonomiskt beroende av den andra.
Detta synsätt var en verklig grund för jämställdhet mellan könen.

Under 1970-talet fick också denna formella grund sitt fäste i verkligheten.
Många var de kvinnor som strömmade ut på arbetsmarknaden. De fick
uppleva den frihet det innebär att ha ett eget arbete, en egen inkomst, en
egen bas för sitt liv.

Andra kvinnor sökte sin frihet och sitt oberoende genom utbildning.
Genom en framåtsyftande utbildningspolitik med bl. a. reformen om
vuxenstudiestöd som genomfördes 1975 gavs många vuxna, i huvudsak
kvinnor, den möjlighet till studier de inte haft som unga bl. a. på grund av
den då rådande kvinnosynen.

1980 raserades så det sista formella hindret för kvinnor och mäns lika
möjligheter och rättigheter till arbete och utbildning. Den tidigare s. k.
äkatamakeprövningen togs bort. Samhället accepterade nu att varje vuxen
var en individ med egna behov och egen ekonomi.

Vi delar den i propositionen redovisade uppfattningen att det är synnerligen
angeläget med en rejäl höjning av studiemedlen. Likaså inser vi att det
statsfinansiella utrymmet inte medger en uppräkning med mindre än att
ekonomiskt utrymme skapas genom inkomstförstärkande eller kostnadsminskande
åtgärder. Förslaget om ett återinförande av behovsprövningen i
förhållande till makes/makas inkomst är emellertid, mot den inledningsvis
lämnade principiella redovisningen, inte godtagbart. En alternativ finansieringsmetod,
som vi föredrar och förordar, är att göra en viss höjning av det

Mot. 1983/84:122

6

s. k. regleringstalet. I förening med den aktuella skattereformen kan detta
anses skäligt.

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs

att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande den s. k. äktamakeprövningen.

Stockholm den 15 november 1983

MARGARETA WINBERG (s)
KARIN FLODSTRÖM (s)
BARBRO EVERMO (s)
HAGAR NORMARK (s)
BIRTHE SÖRESTEDT (s)
MAJA BÄCKSTRÖM (s)
WIVI-ANNE CEDERQVIST (s)

GERD ENGMAN (s)

ANITA MODIN (s)
MARIANNE STÅLBERG (s)
SYLVIA PETTERSSON (s)
MARGARETA PERSSON (s)