Mot. 1983/84

121-128

Motion

1983/84:121

Jan-Erik Wikström och Karl Boo

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)

Radio och television började tidigt användas i utbildningen och folkbildningen
i Sverige. Radiokurser i språk och andra ämnen för vuxna har funnits
sedan Radiotjänsts start 1925. Skolradion kom till 1928 och skol-TV 1963. På
förslag från 1960 års radioutredning överfördes 1964 hela skolprogramverksamheten
till skattemedelsfinansiering. TRU-kommittén bildades 1967 och
bedrev i tio år försöksverksamhet och utredningsarbete, som resulterade i att
TRU och SR/UTB sammanlades till Utbildningsradion.

I likhet med övriga bolag inom Sveriges Radio-koncernen har Utbildningsradion
ett avtal med staten, vilket löper t. o. m. den 30 juni 1986.

Besparingspropositionen (1983/84:40) föreslår nu långtgående förändringar
för utbildningsverksamheten. För Sveriges Radio-koncernen som helhet
föreslås en särskild besparing på 50 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Denna
föreslås tas ut genom en omprövning av ambitionsnivån för utbildningsradioverksamheten.
I samband med att denna överförs från skattefinansiering till
licensfinansiering - varigenom statsbudgeten avlastas ca 120 milj. kr. uppdelas
utbildningsprogramproduktionen i två typer - läromedelsproduktion
för kassettdistribution och programproduktion för etersändning. Den
senare bör enligt propositionen finnas kvar inom Sveriges Radio och omfatta
t. ex. barnprogram och program av allmänt folkbildande karaktär. Dessa bör
integreras i de övriga programbolagens ordinarie programutbud.

Besparingsförslaget om Utbildningsradion är illa genomtänkt och till sina
konsekvenser närmast förödande. I första hand anser vi därför att förslaget
bör avvisas och att regeringen därefter bör återkomma med ett bättre
underbyggt förslag om Sveriges Radio. I andra hand vill vi - för den händelse
riksdagen avvisar avslagsyrkandet - anföra följande.

Genom regeringens förslag upphör Utbildningsradion i nuvarande form
och en stor del av produktionen för olika utbildningsändamål försvinner.

Effekten av förändringen torde bli att skolor - varav många i resurssvaga
kommuner och i glesbygder - små målgrupper med bristande läromedelsförsörjning,
studieförbund och folkhögskolor, handikappade och invandrare
m. fl. i fortsättningen blir utan utbildningsprogram i TV och radio och
hänvisas till att köpa eller hyra program från de producenter och distributörer
som finner denna verksamhet lönsam. Det troliga är emellertid att det
inte kommer att finnas någon ersättning för stora delar av de utbildningsprogram
som försvinner. Det är vid sidan av Utbildningsradions program brist
på en inhemsk produktion av för svenska förhållanden och svenska
läroplaner anpassade filmer och videogram.

1 Riksdagen 1983184.3 sami. Nr 121-128

Mot. 1983/84:121

2

Genom att etersändningarna av utbildningsprogram till AV-centralerna
upphör kommer också flera positiva värden med den öppna, för alla
tillgängliga, distributionen av utbildningsprogram att försvinna. Förutom att
många skolor och klasser - inte minst i glesbygderna - tar emot programmen
vid sändningstillfället ger etersändningarna även möjlighet för allmänheten i
stort att ta del av programmen och få insyn i utbildningsverksamheten.
Etersändningarna har dessutom en stimulerande, motiverande och rekryterande
effekt på olika former av utbildning.

En annan effekt blir att samhället frånhänder sig möjligheten att utnyttja
Utbildningsradion som en samhällsresurs, som på utbildningsområdet kan ge
möjligheter till rationella och ekonomiskt fördelaktiga lösningar, t. ex. för
distansundervisning vid akuta behov av stora fortbildningsinsatser.

En förändring av Utbildningsradion genom överförande av verksamheten
till licensfinansiering behöver emellertid inte innebära att företaget upphör
att vara en resurs för det svenska utbildningsväsendet och för folkbildningen.

Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget krävs ytterligare besparingar
inom Sveriges Radio.

En besparing på 50 milj. kr. utöver tidigare angivna rationaliseringskrav
bör vara möjlig att uppnå under 1985/86 för koncernen som helhet. En sådan
besparing är såsom anges i propositionen relativt liten och bör kunna
genomföras inom ramen för nuvarande ambitioner. SR bör i sin anslagsframställning
för 1985/86 analysera konsekvenserna av en sådan besparing och
därvid även göra bedömningar av om avtalsförändringar krävs för besparingens
genomförande.

I propositionen föreslås att UR fr. o. m. budgetåret 1985/86 inte längre
finansieras via statsmedel utan via mottagaravgifter. Ekonomiskt medför
detta en ökning av kostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten
samtidigt som statsbudgeten avlastas UR:s anslag om ca 120 milj. kr.
Departementschefen förutser en ökad belastning på rundradiofonden med
ca 70 milj. kr.

Vi accepterar förslaget om en övergång till avgiftsfinansiering av UR:s
verksamhet fr. o. m. den 1 juli 1985. Detta innebär i sig ingen förändring av
UR:s uppdrag utan UR måste även i fortsättningen i första hand ses som en
del av utbildningssamhället.

Förslaget om att besparingen i sin helhet skall belasta UR är emellertid
orimligt och utgör i praktiken en halvering av UR:s verksamhet. Som
kulturutskottet framhöll i sitt betänkande 1982/83:21 om radio och television
bör UR inte särbehandlas i förhållande till SR. I sin bedömning av
konsekvenserna av besparingskravet bör därför SR utgå ifrån att UR inte bör
belastas med ett högre besparingskrav än koncernen i övrigt.

För att utbildningsprogrammen även efter en förändring av finansieringsformen
skall kunna fortsätta att fungera som en utbildningsresurs i samhällets
tjänst krävs dock att verksamheten inte organisatoriskt splittras upp och
fördelas på de övriga programbolagen inom Sveriges Radio-koncernen.

Mot. 1983/84:121

3

Hur den föreslagna förändringen av verksamheten skall utformas bör
utredas, men någon förändring av verksamheten bör med hänsyn till avtalet
med staten och till behovet av mera långsiktig omställning inte ske före
avtalsperiodens utgång.

Sveriges Radio föreslås i propositionen få i uppdrag att utreda utformningen
av den förändrade verksamheten. Det är angeläget att denna utredning tar
hänsyn till såväl verksamhetsmässiga och rundradiomässiga synpunkter som
till utbildningspolitiska och samhällsekonomiska.

Utredningen bör utgå från önskvärdheten av att även i fortsättningen
bibehålla utbildningsradioverksamheten i en samlad organisation och att, i
enlighet med riksdagens tidigare ställningstagande, garantera organisationen
en egen sändningsrätt.

Utredningen skall undersöka vilka rationaliseringar som är möjliga genom
ett fördjupat samarbete inom koncernen, i första hand vad gäller den
tekniska produktionen av TV-program.

Utgående från de förändringar som inträtt inom både utbildningssamhället
och mediavärlden sedan UR:s tillkomst 1978 bör utredningen tillsammans
med utbildningsprogrammens användare lägga förslag om såväl programverksamhetens
inriktning i stort som om lämpliga distributionsformer för
olika målgrupper. I samband därmed bör utredningen studera förutsättningarna
för försäljning av program till vissa målgrupper liksom för en utökning
av verksamheten med s. k. beställningsproduktion och därutöver analysera
reglerna för samfinansieringsprojekt.

I propositionen föreslås vidare att några ytterligare investeringar för UR:s
egen TV-produktion inte skall göras. Den återstående delen av den
engångsanvisning som riksdagen beviljat för upprustning av UR:s lokaler
och utrustning för TV-produktion - i propositionen angiven till 24,2 milj. kr.
- föreslås hållas inne och betraktas som en besparing.

Ovan har föreslagits att UR:s verksamhet efter nuvarande avtalsperiod
skall utredas. En av de punkter som särskilt nämnts är ett fördjupat
samarbete inom SR-koncernen i fråga om framställningar av TV-program. I
avvaktan på resultatet av denna utredning bör inte en besparing nu ske av de
beviljade investeringsmedlen.

Med hänvisning till ovanstående föreslås

1. att riksdagen beslutar att i första hand avslå förslaget om
Utbildningsradion och hos regeringen begära ett nytt förslag
om besparingar inom Sveriges Radio-koncernen,

2. att riksdagen beslutar att i andra hand - om yrkandet under 1
inte vinner riksdagens bifall - hos regeringen anhålla att
Sveriges Radio ges i uppdrag att i anslagsframställningen för
1985/86 redovisa en besparing på 50 milj. kr. utöver de
rationaliseringskrav som tidigare pålagts koncernen. SR bör
därvid utgå ifrån att UR inte särbehandlas och åläggs ett högre
besparingskrav än SR-koncernen i övrigt,

Mot. 1983/84:121

4

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att Sveriges
Radio ges i uppdrag att inför avtalsperiodens slut framlägga
förslag om UR:s verksamhetsformer,

4. att riksdagen beslutar att i avvaktan på ovan nämnda utredning
inte dra in de av riksdagen tidigare beviljade investeringsmedlen
för UR:s TV-produktion utan endast att reservera dessa
t. v., varvid delar av medlen dock skall av regeringen utanordnas
så att UR:s verksamhet kan bedrivas i nuvarande omfattning.

Stockholm den 15 november 1983

JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)

KARL BOO (c)