3

Motion

1983/84:12

Rune Gustavsson m. fl.

Statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9)

I proposition 1983/84:9 tar regeringen upp sina tidigare aviserade förslag
om ändrad statsbidragsgivning till barnomsorg och social hemhjälp.

Centerns principiella grundsyn

En stor del av den kommunala verksamheten styrs av statliga regler och
ambitioner. Staten ger för dessa ändamål ut statsbidrag, som en form av
stimulans. Genom att statsbidragen utgår för en del, ofta en mindre del, av
kostnaderna hamnar en oproportionerligt stor andel av statsbidragen i de
reda ekonomiskt starka kommunerna. I särskilt hög grad gäller det de
statsbidrag som nu är i fråga. Nuvarande system ger mycket olika utfall i olika
kommuner.

Det är viktigt att regelsystemen tar fasta på skilda förutsättningar och
möjligheter i olika kommuner. I särskilt hög utsträckning har statsbidragen
till barnomsorgen varit så detaljstyrande att lokala lösningar och anpassningar
inte varit möjliga.

Såväl från principiellt, ideologiska utgångspunkter som från strikt ekonomiska
är det nödvändigt att statsbidragsgivningen ger goda utrymmen för
personliga initiativ och personligt engagemang. Människor skall ha möjlighet
att själva eller tillsammans, genom bl. a. föräldraledda (kooperativa)
daghem, familjedaghem m. fl. verksamhetsformer, påverka sin service och
ta ansvar för sina anhöriga. I det ekonomiska läge vi befinner oss i är det
genom en minskad administration och ett ökat ideellt inslag i omsorgen, som
en bra service kan rymmas inom samhällsekonomins ram.

Statsbidragssystemet skall således enligt centerpartiet vara regionalt
rättvist och lättöverskådligt, det skall ge möjlighet till flexibilitet och lokala
anpassningar, det skall ge utrymme för personliga initiativ och föräldraledda
verksamhetsformer. Skilda former av barnomsorg, i hemmen och i kommunala
eller enskilda omsorgsformer, skall jämställas. Detta förutsätter en
utbyggd vårdnadsersättning enligt centerns förslag.

Mot. 1983/84:12

4

Statsbidragen till omsorgen

I propositionen sammanfattas de nya förslagen till statsbidrag enligt
nedanstående tabell.

	Bidrag per årsarbete kronor	Bidrag per barn kronor
Daghem
7 tim	30 000	22 000
4-7 tim		11 000
Fritidshem	30 000	7 000
Familjedaghem
7 tim		15 000
- 7 tim		7 500
Öppen förskola		50 000/enhet
Barn med behov av särskilt stöd		6 000 var för varje tiotal barn inskrivna i daghem och fritidshem

Anm. Statsbidrag för enskilda daghem och fritidshem bör utgå som bidrag per
inskrivet barn och efter samma regler som för kommunala verksamheter vad
beträffar vistelsetider, bidragsbeloppens storlek m. m.

I förhållande till de principer centerpartiet vill hävda för barnomsorg och
statsbidragsgivning brister dessa regler i flertalet avseenden.

För det första innebär dessa regler en styrning i det kommunala beslutsfattandet,
eftersom samma prestation grundar statsbidrag från olika förutsättningar.
(Prestation = barn i en positiv och trygg omsorgsform.)

För det andra är socialdemokratin inte heller nu beredd att ge ett
erkännande till deltidsförskolan, vilken i stora delar av landet är den helt
dominerande formen för pedagogiskt stöd till barn i 5-6-årsåldern, utöver
hemmens insatser. Med detta vidmakthålls således regionala snedeffekter i
statsbidragsgivningen. Därtill bortser man från att förutsättningen för en bra
barnomsorg i hög utsträckning är beroende av de olika kommunernas sociala
struktur. Det är inte minst i detta perspektiv som centerns, i andra
sammanhang framförda, förslag om vårdnadsersättning skall ses.

Särskilt tydligt är att regeringen med sitt förslag om statsbidragssystem
missgynnar deltidsomsorg. Man ger inte det utrymme för flexibilitet som i
särskilt hög utsträckning är familjedaghemmens styrka; i förhållande till av
oss, nedan, förordat statsbidragssystem är det först genom att avstå från
flexibilitet och lokal anpassning som man med regeringens förslag når upp till
den nivå som är rättvis och som vårt förslag innebär. Öppna förskolor i
glesbygd drabbas särskilt hårt av regeringens förslag, vilket under inga

Mot. 1983/84:12

5

omständigheter bör accepteras. För det tredje innebär förslaget att de
familjedrivna omsorgsformerna ställs i |frykklass. Dessa får nämligen enbart
bidrag per inskrivet barn. För många kooperativa daghem innebär det nu
presenterade förslaget att verksamheten måste läggas ned, vilket är helt tvärt
emot vad som är en önskad utveckling. Detta innebär att samhället med sina
statsbidrag ger stark prioritet åt en djupare barnomsorgsverksamhet med
mindre föräldramedverkan i driften.

Centerns syn på statsbidragen till barnomsorg presenterades i proposition
1980/81:205. På grundval av denna proposition beslöt riksdagen införa ett
statsbidrag enligt bruttokostnadsmodellen. Det innebar att kommunen fick
40 % av alla sina bruttokostnader för barnomsorg täckta. I detta inräknades
daghem, fritidshem, deltidförskolor, öppna förskolor och familjedaghem. I
bidragsunderlaget fick också inräknas en schablonmässigt beräknad kostnad
för pedagogisk ledning. För icke-kommunala institutioner gäller att statsbidrag
utgår under förutsättning att de finns intagna i kommunens barnomsorgsplan.

Ett statsbidrag med denna uppläggning tillgodoser enligt vår mening bättre
behovet av en flexibel, obyråkratisk och utvecklingsbar barnomsorgsverksamhet
än den i propositionen föreslagna. Enligt vår mening måste också ett
sådant statsbidragssystem utvärderas beträffande sina effekter och successivt
kunna omprövas.

Det finns skäl att framhålla att kommunerna med vårt förslag har bättre
förutsättningar att omvandla barnomsorgsverksamhet i kooperativ riktning,
vilket innebär betydande samhällsekonomiska besparingar. Riksdagen bör
understryka sin strävan i detta avseende genom att göra ett särskilt uttalande
om betydelsen av föräldraledda daghem och andra omsorgsformer.

De regionala fördelningsaspekterna, möjligheterna att ta vara på lokalt
existerande förutsättningar för verksamheten och avbyråkratiseringen talar
enligt vår mening för ett statsbidragssystem enligt bruttokostnadsmodellen.
Fördelarna i ett sådant system är så stora att betydande resurser frigörs för
andra verksamheter utan att den kommunala barnomsorgen begränsas eller
försämras. Sådana resurser bör användas till vårdnadsersättning till den som
helt eller delvis vårdar egna små barn i hemmet.

Kostnader

Regeringens förslag är i ett avseende otillbörligt ofullständigt. Man avstår
helt ifrån att redovisa någon kostnad för sina förslag. Riksdagen har en
odiskutabel rätt att kräva av regeringen en redovisning av de ekonomiska
konsekvenserna inför en så omfattande regelförändring som här är i fråga.
Enligt vår mening bör riksdagen avstå från att fatta beslut till dess regeringen
presenterat sina kostnader. Effekterna av våra förslag innebär i förhållande
till nuvarande situation en besparing för statskassan på 600 milj. kr. På lång
sikt är sannolikt besparingseffekten större.

Mot. 1983/84:12

6

Social hemtyälp

Statsbidraget för den sociala hemhjälpen är i dag 35 c/a>av kommunernas
bruttokostnader för hemhjälpen. Regeringen föreslår nu ”en prestationsrelaterad”
statsbidragskonstruktion i form av statsbidrag, dels per årsarbetare
inom den sociala hemhjälpen, dels ett schablonbidrag per person i gruppen
ålders- och förtidspensionärer. Statsbidraget per årsarbetare föreslås för
1984 till 30 000 kr. När det gäller schablonbidraget anges det till storleksordningen
250-350 kr. för varje pensionär.

Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen inbjuder riksdagen till att
fatta beslut om ungefärliga värden. Enligt vår mening finns också en
uppenbar risk för att regeringens förslag i ökad utsträckning kommer att
fresta kommunerna att tänja reglerna så att så många tjänster som möjligt
kommer in i bidragsunderlaget. En sådan utveckling skulle ge ökad
byråkrati.

Enligt vår mening finns brister i statsbidraget till social hemhjälp. Det
nuvarande systemet främjar inte rationalitet och individuellt engagemang i
den utsträckning som vore önskvärt. Även på detta område finns skäl för att
söka utveckla alternativa verksamhetsformer. Det kan gälla att anhöriga
eller hjälpbehövande själva tar initiativ till och ansvar för en social
hemhjälpsinsats. Även detta är ett exempel på en service på kooperativ
grund. Det är angeläget att statsbidragsgivningen kan tillgodose sådana
utvecklingsmö j ligheter.

I avvaktan på ett sådant statsbidrag är det fullt möjligt att fortsätta
statsbidragsgivningen enligt nuvarande regler. Riksdagen bör således avvisa
propositionen i denna del och begära nytt förslag.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår i proposition 1983/84:9 föreslagna nya regler

för statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp,

2. att riksdagen beslutar att statsbidrag till barnomsorgen skall

utgå med 40 % av bruttokostnaderna för daghem, fritidshem,
kommunala familjedaghem, deltidsförskolor och öppna förskolor
i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen för sin del uttalar att den kommunala barnom

sorgsverksamheten i ökad utsträckning bör drivas i föräldraledda
daghem och att olika omsorgsförmer genom bl. a.
vårdnadsersättning från samhällets utgångspunkt ges lika
värde.

Mot. 1983/84:12

Stockholm den 19 oktober 1983

RUNE GUSTAVSSON (c)

ULLA TILLANDER (c)

KARIN ISRAELSSON (c)

KERSTI JOHANSSON (c)

ROSA ÖSTH (c)

INGVAR KARLSSON (c)
i Bengtsfors

GUNHILD BOLANDER (c)
MARTIN OLSSON (c)
GÖSTA ANDERSSON (c)
ELIS ANDERSSON (c)
RUNE BACKLUND (c)