7

Motion

1983/84:117

Rune Torwald och Inger Josefsson

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)

I proposition 1983/84:40 föreslår regeringen att antalet utbildningsplatser
på tandläkarlinjen minskas med 120 platser per år och att minskningen i sin
helhet skall ske i Göteborg genom en nedläggning av den odontologiska
fakulteten.

Det råder enighet om att antalet utbildningsplatser på tandläkarlinjen bör
minskas. Prognoserna är dock osäkra, och någon entydig uppfattning om hur
stor minskningen bör vara finns inte. Den av regeringen föreslagna storleksordningen
torde dock ligga relativt rätt.

Enligt vår uppfattning är det dock inte lämpligt att göra minskningen
genom att lägga ned utbildningen helt på en ort. Många skäl talar för att i
stället fördela minskningen över flera orter.

En god regional balans förutsätter att utbildningen bibehålls på fyra orter i
landet. En nedläggning av fakulteten i Göteborg innebär att hela Västsverige
ställs utan odontologisk expertis och kompetens på högsta nivå. Regeringens
förslag innebär också en än starkare koncentration av utbildningsmöjligheterna
inom vårdyrkena till Stockholm. Enligt regeringens förslag kommer ca
50 % av utbildningsplatserna på tandläkarlinjen att vara förlagda dit. Det
förhållandet karakteriseras av föredragande statsrådet som ”en god geografisk
balans”. Vi delar inte den uppfattningen.

För att utbildningen bibehålls i Göteborg talar också att tillgången på
patienter är mycket god, medan flera andra orter har problem med detta.
Enligt internationella bedömningar är den odontologiska fakulteten i
Göteborg Skandinaviens ledande tandläkarhögskola. Den har de ojämförligt
största forskningsanslagen från statliga forskningsråd och dessutom anslag
från utländska forskningsråd.

Fakulteten i Göteborg har också den högsta examinationsfrekvensen av
odontologie doktorer, 63 per 10 år. Detta kan jämföras med följande siffror:
Umeå 19, Malmö 39 och Stockholm 54.

1 det av regeringen framlagda förslaget har man inte gjort någon kvalitativ
bedömning av de olika fakulteternas verksamhet. De ekonomiska beräkningarna
är inte heller särskilt övertygande.

Näringslivssekretariatet i Göteborg har beräknat att vid en total nedläggning
kommer de framtida kostnaderna under 10 år för arbetslösheten att bli
ca 60 milj. kr. Därtill skulle Göteborgs kommun få direkta kostnader på
10-30 milj. kr. för att bygga upp en egen specialistvård.

Enligt vår uppfattning talar dessa argument entydigt för att neddragningen
av utbildningsplatser bör fördelas över flera orter. Vi föreslår en fördelning

Mot. 1983/84:117

8

av minskningen med 60 platser i Göteborg och 60 platser i Stockholm. Enligt
UHÄ:s beräkningar skulle detta medföra en besparingseffekt på 24 milj. kr.
Tar man hänsyn till de kostnader för arbetslösheten vid en total nedläggning
som näringslivssekretariatet räknat fram, torde den samhällsekonomiska
besparingseffekten bli minst lika stor i det av oss framlagda förslaget som i
regeringens.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag att lägga ned

tandläkarutbildningen i Göteborg,

2. att riksdagen beslutar att den föreslagna minskningen av

utbildningsplatser på tandläkarlinjen i stället fördelas med 60
platser i Göteborg och 60 i Stockholm.

Stockholm den 15 november 1983

RUNE TORWALD (c)

INGER JOSEFSSON (c)