Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1983/84:1146
Gunilla André m. fl.

Polisens organisation, m. m. (prop. 1983/84:89)

Allmänt

Riksdagen beslutade 1981 på förslag av den dåvarande icke-socialistiska
regeringen om riktlinjer för en reformering av polisväsendet. Inom ramen för
en helhetssyn på polisens huvuduppgifter att upprätthålla allmän ordning och
säkerhet skall en starkare betoning av de egentliga polisuppgiftema eftersträvas.

För att möjliggöra en snabb och smidig anpassning av polisens lokala
verksamhetsinriktning och organisation till regionala och lokala förhållanden
beslöts om decentralisering av olika funktioner inom polisväsendet. De
regionala och lokala styrelserna skall få ett ökat ansvar när det gäller att
genomföra statsmakternas beslut och i övrigt utforma verksamheten och
organisationen efter uppkommande behov.

Detta var ett beslut i sann decentralistisk anda som vi från centerns sida
drivit sedan lång tid. Rikspolisstyrelsens roll gentemot den lokala organisationen
förändras nu kraftigt och det blir utrymme för en ökad självständighet
på lokal nivå. Samtidigt ökar också det demokratiska inflytandet via polisstyrelserna
på polisarbetet. Detta är också mycket positivt för att förstärka
polisens roll som ”samhällets tjänare”.

För att reformen, vad avser det förstärkta medborgarinflytandet, skall få
önskvärt resultat, är det angeläget att de förtroendevalda ledamöterna i
polisstyrelserna ges möjlighet till fördjupade kunskaper om polisverksamheten
och det nya ansvarsområdet. Särskilda utbildningsinsatser bör därför
göras för att ledamöterna skall ges möjlighet att fullgöra sina uppgifter på
avsett sätt.

Riksdagens principbeslut fullföljs nu i proposition 1983/84:89 om polisens
organisation m. m. Förslaget grundas på de förslag som 1981 års polisberedning
har lämnat i fråga om genomförandet av riktlinjerna från riksdagsbeslutet.
Enligt vår uppfattning är det dock olyckligt att besluten om polisorganisationen
kommit att splittras upp på flera delar. Det är också beklagligt att
genomförandet av beredningens förslag om basorganisation, fria resurser
och medelsramar kommer att prövas först i ett senare sammanhang och
därigenom kommer att fördröjas.

Regeringens agerande i detta avseende försvårar riksdagens arbete med
polisorganisationen. Det blir svårare att pröva det föreslagna budgetsystemet
eftersom inte principerna för medelsfördelningen berörs i detta sammanhang.

Mot. 1983/84:1146

Polisens regionala organisation

I samband med att riksdagen år 1981 beslutade om riktlinjer för en reform i
fråga om polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. behandlades
också utförligt principerna för organisationen av den regionala polisverksamheten.
Riksdagen beslutade då att en ny regional organisation skall gälla för
Stockholms län och Göteborgs och Bohus län, innebärande att befattningarna
som länspolischef och polismästare förenas till en tjänst. När det gäller
Jämtlands län förutsattes att polisberedningen förutsättningslöst skulle pröva
frågan.

I förra årets budgetproposition uttalade departementschefen att det skulle
vara en klar fördel om man så snart som möjligt kunde komma fram till en i
hela landet likartad organisation för den regionala polisverksamheten. Han
tillkännagav också sin avsikt att ge polisberedningen i uppdrag att län för län
pröva förutsättningarna för att genomföra en sådan ordning. I nu föreliggande
proposition uttalar justitieministern att regeringen utan riksdagens medverkan
fortsättningsvis bör kunna ta slutlig ställning till de förslag som
beredningen lämnar i fråga om den regionala polisorganisationen i resp. län.

Vi anförde i en motion vid föregående års riksmöte att polisberedningen
inte borde ges i uppdrag att överväga frågan om den regionala polisverksamheten
för övriga län med utgångspunkt i vad som föreslagits för storstadslänen.

Det är angeläget att en icke önskvärd centralisering undviks, man bör inte
alls utgå från att de skäl som talar för att befattningen som länspolischef skall
förenas med tjänsten som polismästare i resp. residensstad i Stockholms,
Göteborgs och Bohus län samt Jämtlands län föreligger beträffande övriga
län. Det kan t. o. m. visa sig vara direkt olämpligt i många län med en sådan
ordning. Vi anser därför att riksdagen bör ge regeringen till känna att någon
omorganisation av övriga regioner inte bör komma till stånd.

Det är också anmärkningsvärt att regeringen inte är beredd att ställa
frågan under riksdagens prövning. Det har från tid till annan stått strid om
polisväsendets regionala organisation sedan kanske mer än 50 år tillbaka och
meningarna kan fortfarande förmodas vara delade, både inom och utom
polisväsendet. Dessa frågors vikt och kontroversiella natur talar enligt vår
uppfattning otvetydigt för att beslut om ändrad länsorganisation bör behandlas
av riksdagen. Vi vill särskilt erinra om det stora intresse som frågan om
förändringarna av länsåklagarorganisationen väckte. Det finns grundad anledning
att tro att också denna fråga skulle väcka ett stort intresse och därför
bör få en fullständig behandling.

Utbildningsorganisationen

Polisberedningen har beträffande polisutbildningen föreslagit att all central
utbildning skall samlas i en gemensam organisation, polishögskolan.
Denna skall ges organisatorisk ställning som en byrå och tillsammans med
ekonomi- och personalbyråerna ingå i avdelning C vid rikspolisstyrelsen

Mot. 1983/84:1146

(RPS). Propositionen ansluter till detta förslag.

Förslaget strider dock mot ett tidigare förslag från en arbetsgrupp inom
RPS, den s.k. RPS/UHÄ-gruppen. Denna föreslog att skolan skulle vara
direkt underställd verksledningen. Man menade att polishögskolan ledningsmässigt
borde befinna sig i nivå med den operativa och administrativa verksamheten
inom styrelsen.

Från fackligt håll har kritik framförts mot förslaget i propositionen av
innebörd att detsamma inte är framtidsinriktat och att det förstärker intrycket
av en B-högskola på undantag.

RPS/UHÄ-gruppen arbetade bl. a. efter direktiv från regeringen. Gruppen
skulle bl. a. utreda möjligheterna till samverkan och samordning med
annan högskoleutbildning. Därvid framkom, att samverkan med andra högskolor,
brottsförebyggande rådet, andra myndigheter osv. tillsammans med
den samverkan som är nödvändig med olika enheter inom rikspolisstyrelsen
och inte minst i direkta kontakter med polisdistrikten skulle underlättas
betydligt om polishögskolan bildade en egen organisatorisk enhet direkt
under rikspolisledningen. Det bör nämnas, att gruppen hade ett brett underlag.
Där ingick representanter för rikspolisstyrelsen, fackliga organisationer,
UHÄ och Stockholms universitet.

Rikspolisstyrelsens interna organisationsutredning (RPSÖ-gruppen) ansåg
också att polishögskolan organisatoriskt skulle vara fristående från avdelnings-
och byråindelningen vid styrelsen.

I likhet med vad som framförts från bl. a. polisförbundet och av olika
utredningar på området, anser vi att polishögskolan bör ges en fristående
ställning inom rikspolisstyrelsen.

Rekryteringsorganisationen

Rekryteringsorganisationen har också behandlats av polisberedningen.
Rekryteringsarbetet på regional och lokal nivå bör enligt polisberedningens
förslag förändras på avgörande punkter. Beredningen pekar på att rekryteringssituationen
inom polisväsendet har förbättrats avsevärt under senare år.
Vidare räknar beredningen med att det goda rekryteringsläget kommer att
bestå under överskådlig tid. Mot den bakgrunden, och med hänsyn till att det
från olika håll ställs krav på ökade polisiära insatser för att bekämpa brott,
föreslår polisberedningen att elva tjänster som rekryteringskonsulenter skall
dras in och ersättas av ökade lokala insatser i rekryteringsarbetet. Beredningen
menar att polisinspektören vid kansliet i regel bör vara den tjänsteman i
polisdistriktet som handlägger rekryteringsfrågorna. Det nuvarande systemet
med särskilda rekryteringsmän inom polisdistrikten anser man bör upphöra.

Propositionen följer dock inte dessa förslag. I stället vill man bibehålla den
regionala rekryteringsverksamheten och helt avveckla den lokala.

För vår del anser vi att beredningens förslag bättre tillgodoser behovet av
en ändamålsenlig rekryteringsverksamhet. Detta bör därför genomföras.

Mot. 1983/84:1146

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts i motionen om utbildning av de förtroendevalda
ledamöterna i polisstyrelserna,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
att någon omorganisation av polisens regionala organisation utöver
Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län, inte bör
komma till stånd,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
att polishögskolan bör bilda en egen organisatorisk enhet direkt
under rikspolisledningen,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
att rekryteringsorganisationen bör utformas i enlighet med polisberedningens
förslag, bl. a. innebärande att det bör finnas en tjänsteman
vid polisdistrikten som är ansvarig för rekryteringsfrågorna.

Stockholm den 24 januari 1984
GUNILLA ANDRÉ (c)

KARIN SÖDER (c)

ELVING ANDERSSON (c)
BERTIL FISKESJÖ (c)

BENGT KINDBOM (c)

BRITTA HAMMARBACKEN (c)
MARIANNE KARLSSON (c)

MARTIN OLSSON (c)

KERSTI JOHANSSON (c)
SIGVARD PERSSON (c)
SVEN-ERIK NORDIN (c)
KARL BOO (c)