12

Motion

1983/84:112

Hans Nyhage och Arne Svensson

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)

I proposition 1983/84:40, bil. 6, föreslår föredraganden att planeringsramarna
för fritidspedagogkåren och för förskollärarlinjen skall minskas med
120 resp. 345 platser, varav 30 resp. 120 platser vid högskolan i Borås. Som
främsta skäl härför åberopas den betydande arbetslöshet som under senare
år uppstått i såväl fritidspedagogkåren som förskollärarkåren.

För högskolan i Borås innebär förslaget att de båda utbildningslinjerna
helt försvinner. Det bör framhållas att så sent som den 1 juli 1983 inrättades
högskolan i Halmstad med just förskollärar- och fritidspedagogutbildning.
Mot bakgrund av nu föreliggande förslag vittnar detta verkligen inte om
någon större planeringsförmåga från de ansvarigas sida.

Den rådande arbetslösheten motiverar givetvis att utbildningen skall
minskas. Att utbilda för arbetslöshet är i högsta grad att missbruka
resurserna. När det gäller Boråsregionen är emellertid arbetsmarknadsläget
på de ifrågavarande områdena relativt gott. Gjorda undersökningar för
perioden 1983-03-19-1983-09-01 visar att 81 % (329 st. av 407 st.) av samtliga
förskollärare/fritidspedagoger, som tog sin examen under tiden höstterminen
1980 till höstterminen 1982 vid högskolan i Borås har heltids- eller mer än
halvtidsarbete samt att 15 % (61 st.) har mindre än 50 procents tjänst eller
timtjänstgöring. Av de utexaminerade 407 är 2 % (9 st.) arbetslösa. Det kan
därför inte vara rimligt att genomföra minskningen av utbildningen just i
Borås, så mycket mer som flera av kommunerna i regionen har planer på en
utbyggnad av barnomsorgsplatserna genom att bygga fler daghem.

Göteborgs högskoleregion är den till invånarantal näst största i landet.
Den omfattar ca 1,7 miljoner invånare, motsvarande 20 % av landets
befolkning. Därest nu föreliggande förslag om nedläggning av förskollärarlinjen
i Borås förverkligas kommer regionen att få endast 360 utbildningsplatser,
dvs. samma antal som den befolkningsmässigt avsevärt mycket
mindre Umeåregionen, som omfattar 11 % av befolkningen. Konsekvenserna
av regeringsförslaget framstår också med all tydlighet vid en jämförelse
med övriga regioner, framför allt med Stockholmsregionen. Denna omfattar
ca 1,6 miljoner invånare, motsvarande 19 % av befolkningen i landet. Den är
således klart mindre än Göteborgsregionen men skall likväl enligt regeringsförslaget
ha mer än dubbelt så många utbildningsplatser (870 st.). Antalet
invånare per utbildningsplats blir för Stockholmsområdet 1829 och för
Göteborgsområdet 4694 (jfr. bilaga). Vilka är de sakliga grunder på vilka
regeringen har lagt sitt förslag?

Mot. 1983/84:112

13

Motsvarande jämförelse mellan de båda regionerna, när det gäller
fritidspedagogutbildningen, uppvisar inte samma stora snedfördelning.
Även här anser emellertid regeringen att den mindre Stockholmsregionen är
i behov av fler utbildningsplatser än den större Göteborgsregionen. Till
yttermera visso går regeringsförslaget i båda fallen emot UHÄ:s anslagsframställning
för 1984/85, där Borås inte tillhör nedskärningsorterna.

En nedläggning av de ifrågavarande utbildningslinjerna i Borås innebär att
den enda högskolan i Älvsborgs län, som är ett av de större i landet, helt
mister sin lärarutbildning. Detta får givetvis stor negativ betydelse för
fortbildningsmöjligheterna för såväl barnomsorgs- som skolpersonal. Det
innebär vidare att högskolan drabbas av en minskning med ca 25 % såväl vad
avser antalet årsstudieplatser som i rent ekonomiska termer. För de anställda
vid institutionen innebär förslaget att de mister sina arbeten. Omplaceringsmöjligheterna
för personalen är ytterst begränsade inom högskolan och
likvärda tjänster finns ej att tillgå inom länet. Den redan av arbetslöshet
mycket hårt drabbade Sjuhäradsbygden kommer alltså att ytterligare
drabbas. För ungdomarna i området medför förslaget ytterligare stora
påfrestningar. Deras mycket besvärliga situation, när det gäller arbetstillfällen
och utbildningsmöjligheter, förvärras allvarligt.

Högskolan i Borås flyttade hösten 1982 in i helt nya lokaler. Kostnaderna
för dessa kvarstår vid en nedläggning, vilket givetvis belastar den övriga
verksamheten. I juni 1983 anvisade regeringen medel till kostnader för
kårhus för högskolans elever, främst elevbostäder. Kostnaderna beräknas till
4 milj. kr. Några månader senare anser samma regering att en mycket stor del
av elevunderlaget skall tas bort. Bristerna i regeringens förmåga att kunna
planera sin verksamhet och bereda ärendena framstår här åter i all sin
tydlighet!

Det finns således åtskilliga sakskäl som talar för att den nödvändiga
begränsningen av utbildningen av fritidspedagoger och förskollärare inte
skall äga rum vid högskolan i Borås. Förutsättningarna för denna begränsning
är uppenbarligen mycket större i andra delar av landet. En dylik åtgärd
måste grundas på en omsorgsfull och seriös beredning. Det ankommer på
regeringen att förelägga riksdagen ett nytt förslag i ärendet.

Med anledning av vad vi ovan anfört hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget omen nedläggning av fritidspedagogutbildningen
och förskollärarutbildningen vid högskolan i
Borås,

2. att riksdagen beslutar att en begränsning av de ifrågavarande
utbildningarna skall ske i enlighet med vad som anges i
motionen.

Stockholm den 15 november 1983

HANS NYHAGE (m)

ARNE SVENSSON (m)