13

Motion

1983/84:109

Elver Jonsson

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)

I regeringens proposition 1983/84:40 föreslås bl. a. att förskollärarutbildningen
och utbildningen till fritidspedagoger vid högskolan i Borås successivt
skall läggas ned från den 1 juli 1984.

Borås och Sjuhäradsbygden är en region med djupgående strukturella
problem. Befolkningen som år 1970 uppgick till ca 180 000 invånare har
därefter successivt minskat, i Borås kommun med ca 10 500 personer,
motsvarande ca 10 %.

Redan under 1960-talet uppmärksammades regionens mycket starka
beroende av tekoindustrin. Sjuhäradsbygdens kommuner och länsstyrelsen
förutsåg och redovisade såväl i de olika länsprogrammen som i särskild
ordning att en kraftig tillbakagång i sysselsättningen var att vänta och att
denna måste mötas med en aktiv arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik
från statsmakternas sida.

Den synliga tillbakagången i antalet arbetstillfällen tog fart efter år 1970
och kunde trots statliga insatser med lokaliseringsstöd, frisläppande av
investeringsfonder, särskilda tekostöd samt utlokalisering av statliga verksamheter
inte i någon rimlig utsträckning kompenseras. Under 1970-talet
minskade antalet arbetstillfällen inom tekoindustrin med ca 10 000, under
det att nettoökningen i andra branscher stannade vid 2 000, sålunda en total
nettoförlust av 8 000 arbetstillfällen.

Det regionalpolitiska utvecklingsarbete som bedrivs i intim samverkan
med länsmyndigheterna, kommunerna och näringslivet har under lång tid
gett högsta prioritet år Sjuhäradsbygden. Tillkomsten av statliga verksamheter,
inte minst högskolan, har setts som ett viktigt bidrag till den differentiering
av arbetsmarknad och näringsliv som måste komma till stånd.
Högskolan ses alltmer som en lokal resurs, vilken i sig aktivt kan bidra till en
gynnsammare utveckling av regionens näringsliv.

Trots nämnda ansträngningar tvingas vi konstatera att läget för Borås
förvärrats under 1980-talet. Nedläggning av tillverkning och andra liknande
svårigheter har drabbat såväl privat som statlig företagsamhet. Förslaget om
omorganisation av Samhällsföretags administration innebär nya hot.

Den i och för sig nödvändiga reduceringen av högskoleutbildning synes
vara slumpmässigt tillkommen. Föredragande statsrådet hänvisar till att det
skulle råda en betydande arbetslöshet bland utbildade förskollärare och
fritidspedagoger. Detta påstående gäller inte Boråsregionen, och därmed
faller skälet till att lägga ned nämnda utbildning just i Borås.

Slutligen uppvisar förskollärarutbildningen vid högskolan i Borås sådana

Mot. 1983/84:109

14

kvalifikationer och fyller sådana viktiga behov på bl. a. det tvåspråkiga
området att en nedläggning i Borås skulle vara särskilt olycklig. Antalet
invandrare, särskilt finskspråkiga, är mycket stort i länet, totalt 21 500. Bara
i Borås kommun utgör invandrarna mer än 10 % av befolkningen.

En nedläggning av förskollärarutbildningen skulle

a) stå i direkt strid med statsmakternas regionalpolitiska mål och förvärra
de djupgående problem som Borås och Sjuhäradsbygden tvingats leva med
under en lång följd av år,

b) minska högskolans resurser med 25 %, en utveckling som strider mot
beslutet om 1977 års högskolereform. Förslag borde i stället snarast läggas
som tillförde högskolan ytterligare utbildning.

c) förstärka obalansen i fråga om platser till förskollärarutbildning mellan
Göteborgs högskoleregion och andra regioner samt särskilt drabba en väl
fungerande och regionalt mycket angelägen tvåspråkig utbildning.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan yrkas

att riksdagen avslår regeringens förslag vad avser förskollärar- och
fritidspedagogutbildningen vid högskolan i Borås.

Stockholm den 15 november 1983

ELVER JONSSON (fp)