Motion

1983/84:107

Erik Hovhammar m. fl.

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)

Med åberopande av vad moderata samlingspartiet anför i den ekonomiskpolitiska
motionen med anledning av proposition 1983/84:40 avser vi i denna
motion att aktualisera besparingar inom näringsutskottets ämnesområde.

Besparingarnas omfattning

I propositionen erkänner regeringen att besparingar är nödvändiga för att
få balans i den svenska ekonomin. Med hänsyn till det försämrade
statsfinansiella läget vore det följdriktigt att regeringens besparingsförslag
innebar betydelsefulla steg för att minska den offentliga sektorns lönebehov.
Dessvärre är de redovisade förslagen vad beträffar verkliga besparingar
mycket blygsamma. Samtidigt noterar vi att regeringen i propositionen med
förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 begär att
riksdagen skall anslå ytterligare ca 1 070 milj. kr. till olika ändamål, bl. a. till
statlig företagsamhet.

Med hänsyn till budgetunderskottets storlek, den stigande utlandsupplåningen
och den sammanlagda räntebörda som den betydande statsskulden
medfört, är det nödvändigt att genomföra besparingar av sådan omfattning
att den nuvarande utvecklingen kan vändas. Vi vill därför erinra om de
besparingsförslag som framlagts från vår sida tidigare under året. I det
följande redovisas en sammanställning av dylika förslag inom näringsutskottets
beredningsområde, vilka fogats som reservationer till utskottets betänkanden
under riksmötet 1982/83.

Betänkande nr Besparing för

Mot. 1983/84
107-110

budgetåret 1983/84
milj. kr.

NU 18, mineralpolitik och energipolitiska
åtgärder
Anslag till prospektering
Distribution av fjärrvärme
Statlig upphandling inom energiområdet

NU21, bidrag till Lesjöfors AB

NU 25, rekonstruktion av Statsföretagsgruppen
Statsföretag

2 400

300

300

700

25

1 Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 107-109

Mot. 1983/84:107

Regioninvest Norr AB 110

ASSI 2 275

NU 26, statens energiverk 2

NU 32, mineralpolitik

Prospektering 0,03

Statens gruvegendom 13

SGU 4

NU 34, anslag inom industridepartementets
verksamhetsom råde

Kommittéer 2

Regionala utvecklingsfonder, administration 5

Utvecklingsfonderna, krav på återbetalning av lånemedel 50

Jndustrigarantilån 250

Branschfrämjande åtgärder 17,74

Kreditstöd till u-länder, belastning av biståndsramen 20

Styrelsen för teknisk utveckling, anslag 11,2

Statens provningsanstalt, anslag till administration 1

Marintekniska institutet, anslag till verksamheten 0,248

NU 38, utveckling i Norrbotten

LKAB 431,3

NU 38, statens industriverk

Statsbidrag till nedläggningshotade företag 10

SIND, anslag 23,413

NU 42, tekoindustrin

Branschstöd 36.189

Lån till tekoföretag 10

Strukturgarantier, anslagsram 259,5

D:o, räntebefrielse 1,5

Hemtagningssystemet 0,172

Beredskapslån, anslagsram 120

NU 45, konsumentpolitik

Anslag till konsumentverket 1,8

NU 52, tilläggsbudget III

Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltnings AB,
aktieförvärv 337,4

United Stirling AB, Stirlingmotorprojektet 68

NU 55, varvsindustrin

Svenska Varv AB 350

Zenit Shipping AB, förvärv av Svenska Varvs aktier 23

Mot. 1983/84:107

3

Zenit Shipping AB, finansiellt stöd
Fartygskreditgarantier
Statsstödd exportkreditgivning
Avskrivningslån

2 390
5
100

235

SUMMA

Avgår: anslagsökning till AB Svensk

10 898,482

Exportkredit (NU 34)
TOTALT

10 888,482

10

Vår avsikt med denna redovisning är att åter understryka hur nödvändiga
besparingsåtgärder är i dagens statsfinansiella läge. Vi står självfallet kvar vid
den uppfattning som den nyssnämnda sammanställningen ger vid handen.
Samtidigt nödgas vi dock konstatera att vi inte vunnit gehör för dessa förslag,
vilket innebär att dessa inte utan vidare kan upprepas emedan de av
riksdagen anslagna medlen till stor del redan förbrukats. Vidare finns det
bl. a. juridiska orsaker till att yrkandena i en del fall icke kan resas på nytt. På
dessa punkter återkommer vi i samband med budgetförslaget för kommande
budgetår.

På andra punkter ser vi däremot möjligheter att återupprepa våra förslag i
samband med behandlingen av den nu aktuella propositionen. Vi tillstyrker
besparingsförslagen i proposition 1983/84:40, bil. 10, och tar därutöver upp
förslag som framgår av det följande:

D 4 Statens gruvegendom, prospektering m. m.

Med hänvisning till vad vi anfört i motion 1982/83:103 samt reservation
nr 1 som fogats till betänkandet NU 1982/83:18 föreslår vi att stödformen
bidrag för prospektering av vissa mineral skall upphöra fr. o. m. den 1
januari 1984. Beräknad besparing 150 milj. kr.

E 2 Utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme

Med samma hänvisning som p. D 4 föreslår vi att stödet till utbyggnad av
distributionsanläggningar för fjärrvärme skall upphöra fr. o. m. den 1
januari 1984. Beräknad besparing 150 milj. kr.

E 4 Upphandling inom energiområdet

Med hänvisning till reservation nr 13 i betänkandet NU 1982/83:18 föreslår
vi att stödet till upphandling inom energiområdet upphör fr. o. m. den 1
januari 1984. Beräknad besparing minst 400 milj. kr.

Mot. 1983/84:107

4

Branschråd

Med hänvisning till reservation nr 1 i betänkandet NU 1982/83:34 föreslår
vi en omedelbar avveckling av branschråd och liknande organ inom
industridepartementets verksamhetsområde.

Kommittéer

Den del av kommittéanslaget som skall stå till buds för ERU:s verksamhet
måste betraktas som klart överdimensionerad. Genom samarbete med
kommittén om det regionalpolitiska stödet till näringslivet och genom en
rimlig anpassning av sin ambitionsnivå bör ERU kunna minska sin andel av
utgifterna under detta anslag med 2 milj. kr. Totalt bör kommittéanslaget
sålunda kunna begränsas till ett belopp som är 3 milj. kr. lägre än det
riksdagen har anvisat.

Ändrad inriktning av de regionala utvecklingsfondernas verksamhet

I det rådande statsfinansiella läget måsta alla möjligheter att begränsa den
samhälleliga resursförbrukningen tas till vara. Det finns inte skäl för staten
att genom de regionala utvecklingsfonderna vara engagerad i en kostnadskrävande
kreditgivning till företagen som till väsentlig del blir en dubblering
av de reguljära kreditinstitutens verksamhet.

Kreditgivningen till näringslivet bör i första hand handhas av banker och
liknande kreditinstitut, vilka har större kompetens när det gäller kreditbedömningsfrågor
och har ett mer vittförgrenat kontorsnät. Det är dessutom
från principiella utgångspunkter otillfredsställande att samhället genom
utvecklingsfonderna engagerar sig ekonomiskt till förmån för vissa företag,
när motsvarande stöd inte kommer även företagets konkurrenter till del.
Bankerna bör genom ändringar i banklagstiftningen ges möjligheter att ta
över den något mer riskbetonade kreditgivning som utvecklingsfonderna nu
förutsätts vara engagerade i. Utvecklingsfonderna bör koncentrera sig på
rådgivnings- och konsultinsatser med inriktning på de mindre företagen,
vilkas kompetens när det gäller t. ex. ekonomisk planering, marknadsföring
och tillämpning av ny teknik därigenom skulle förbättras. Utvecklingsfondernas
tjänster i princip bör avgiftsfinansieras. En effekt härav skulle
antagligen bli att kvaliteten på fondernas tjänster förbättrades.

Det bör ankomma på utvecklingsfonderna att själva bestämma vilken
ersättning de vill betinga sig för sina tjänster. Det ligger i sakens natur att
fonderna inte kommer att sätta sådana priser för sina tjänster att företagen
avskräcks från att utnyttja den erbjudna servicen. I fondernas styrelser bör
ingå personer med praktisk erfarenhet från olika delar av näringslivet. Det
nu rådande systemet, med styrelseledamöter som utses väsentligen på
politiska grunder, synes motverka en önskvärd rekrytering av styrelseledamöter
med företagsekonomisk kompetens.

Mot. 1983/84:107

5

Riksdagen bör begära förslag till sådana ändringar i bestämmelserna
rörande utvecklingsfonderna.

I samband härmed bör anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder
minskas med 10 milj. kr. till 87 850 000 kr. Detta förutsätter att staten
omedelbart tar upp förhandlingar med övriga parter i avtalen om utvecklingsfonderna
för att ändra villkoren i dessa. Som redan nämnts bör därvid
även frågan om ändrade förutsättningar för fondernas kreditverksamhet
behandlas.

I synnerhet när det gäller rörelselånen, som utgör den dominerande
grenen av utvecklingsfondernas kreditgivning, måste det vara utomordentligt
svårt att ge verksamheten en sådan inriktning som statsmakterna har
föreskrivit, nämligen å ena sidan att lån skall ges endast för lönsamma
projekt, å andra sidan att den allmänna kreditmarknaden skall utnyttjas i
första hand. I verklig mening lönsamma projekt bör alltid kunna påräkna
intresse från kreditinstitutens sida. En successiv avveckling av rörelselånen
ter sig därför naturlig. Utvecklingsfondernas behov av finansieringsmedel
minskar därigenom. En viss del av amorteringsmedlen bör årligen kunna
återföras till statskassan. Riktpunkten bör vara att 50 milj. kr. under det
innevarande budgetåret skall komma staten till godo på här angivet sätt.
Detta kräver att de nu löpande avtalen mellan staten och de regionala
huvudmännen omförhandlas. Riksdagen bör kunna utgå från att de senare i
rådande läge kommer att visa beredvillighet att tillmötesgå statens önskemål
och sålunda lämna ett bidrag till den nödvändiga saneringen av statsfinanserna.

Regeringen bör med det snaraste föranstalta om förhandlingar i det nu
angivna syftet.

Täckande av förluster i anledning av industrigarantilån m. m.

Garantiramen bör minskas. Regeringen bör därför anmodas att komma
med ett förslag om betydande besparingar. Eftersom ett riksdagsbeslut på
grundval av en ny proposition inte kan föreligga förrän i början av nästa år
och vissa lånegarantier redan lämnats, föreslår vi att riksdagen nu fastställer
en provisorisk garantiram av 50 milj. kr.

Anslaget till branschfrämjande åtgärder m. m.

Verksamheten inom de stödformer som omfattas av anslaget bör trappas
ned med början den 1 januari 1984. Anslaget för budgetåret 1983/84 bör
beräknas till 10 milj. kr.

Mot. 1983/84:107

6

Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder

Även den del av kostnaderna för de blandade krediterna som inte är av
gåvokaraktär utan utgör reguljära kostnader inom SEK-systemet bör snarast
hänföras till biståndsramen. Tekniskt skulle detta t. v. lösas så, att inom
biståndsramen ett belopp motsvarande utgifterna under det nu aktuella
anslaget skulle lämnas outnyttjat under budgetåret 1983/84 för att vid dess
slut finnas tillgängligt som reservation. Den reella budgetbelastningen under
budgetåret skulle härigenom minska med ett belopp som skulle bli av
storleksordningen 20 milj. kr. Det möjliggör en reell besparing på statsbudgeten.

För att den angivna lösningen skall kunna förverkligas på ett formellt
oantastligt sätt bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag i
saken, vilket i vederbörlig ordning kan beredas av utrikesutskottet. Ukreditberedningens
betänkande kan då utgöra grund för en fyllig framställning
i ämnet, varvid även andra i sammanhanget väsentliga problem kan tas

uppståtens
industriverk

Vi har tidigare bl. a. i motion 1982/83:2228 framfört kravet att SIND skall
avvecklas som fristående ämbetsverk. Betydande besparingar skulle härigenom
kunna åstadkommas. Vi ämnar inför budgetarbetet återkomma vad
avser SIND.

Tekostödet

Det statliga stödet till tekoindustrin måste inriktas på generella stödåtgärder
och utformas på sådant sätt att en konkurrens på lika villkor kan
upprätthållas i branschen. Vi upprepar sålunda vår kritik mot den kraftiga
ökningen av det selektiva branschstödet till tekoindustrin som riksdagen
tidigare fattat beslut om. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen
med innebörd att den industripolitiska verksamheten på tekoområdet bör
inriktas på generella, konkurrensneutrala åtgärder.

I enlighet med de allmänna principer som har redovisats i motion
1982/83:2285 bör den långivning som avser rationaliseringar inom konfektionsindustrin
redan nu begränsas kraftigt. Vi föreslår att anslaget bestäms
till hälften av det belopp som riksdagen anslagit, dvs. till 10 milj. kr.

En avveckling av de särskilda strukturgarantierna är också en närliggande
besparingsåtgärd som tycks godtas tämligen allmänt. Mot denna bakgrund
bör stödformen särskilda strukturgarantier avskaffas. Likaså bör det särskilda
anslaget för täckande av kostnader för räntebefrielse i samband med
redan lämnade strukturgarantier utgå. De kostnader av detta slag som visar
sig ofrånkomliga torde i stället få täckas med medel från anslaget till
branschfrämjande åtgärder.

Mot. 1983/84:107

7

Riksdagens beslut om ett vidgat bemyndigande för regeringen att medge
avtal om nya beredskapslån samt ytterligare anslagsmedel till beredskapslagring
och industriella åtgärder i regi av ÖEF bör upphävas. Vi föreslår därför
att riksdagen beslutar uttala att regeringen i första hand söker tillgodose det
aktuella syftet genom omdisposition av det utrymme som står till buds inom
den tidigare beslutade kostnadsramen. Detta bör innebära en besparing på
upp till 120 milj. kr.

Vid behandlingen av propositionen om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen
(prop. 1982/83:68, NU 1982/83:25) framhölls från vår sida att
rekonstruktionsarbetet främst bör baseras på en försäljning av företag inom
gruppen till icke statliga intressenter. Vi vill ånyo understryka att denna
princip även måste gälla Eiser.

Utförsäljning av statliga företag

Moderata samlingspartiet och enskilda moderata ledamöter har vid flera
tillfällen framfört, att regeringen borde föreslå åtgärder för utförsäljning av
statliga företag, för att därigenom stärka det statsfinansiella läget.

Konkreta förslag har framlagts om börsintroduktion av PKbanken, AB
Pripps Bryggerier och Kabi Vitrum AB.

Med hänvisning till den redovisning för de statliga företagen som lämnats
med regeringens skrivelse 1983/84:20 kan det vara skäl att i denna motion
åter hänvisa till moderata samlingspartiets förslag om försäljning av statliga
företag.

Som ett exempel kan nämnas att PKbankens aktiekapital om nominellt
633,6 milj. kr., av vilket staten äger 99,96 %, torde representera ett
börsvärde av omkring 3,5 miljarder kronor. Något industripolitiskt skäl för
staten att behålla något av de under Statsföretagsgruppen redovisade
dotterbolagen finns ej. En utförsäljning av dessa skulle kunna stärka det
statsfinansiella läget.

Konsumentverket

Betydande besparingar bör kunna göras genom en samordning mellan
SPK och konsumentverket. Denna bör inledas omgående. Riksdagen bör
anhålla att regeringen lägger fram förslag till sammanslagning av de båda
myndigheterna. Ytterligare besparingar bör vara möjliga genom ökad
avgiftsfinansiering. Införandet av en särskild budgetpost för forskning etc.
markerar en verksamhetsutvidgning, som vi motsatt oss i motion 1982/
83:1014. Vi föreslår därför att konsumentverkets anslag i enlighet med
tidigare motionsyrkande beräknas till 37 840 000 kr.

Mot. 1983/84:107

8

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att stödformen bidrag för prospektering
av vissa mineral skall upphöra fr. o. m. den 1 januari 1984,

2. att riksdagen beslutar att stödformen utbyggnad av distributionsanläggningar
för fjärrvärme skall upphöra fr. o. m. den 1
januari 1984,

3. att riksdagen beslutar att stödet till upphandling inom energiområdet
upphör fr. o. m. den 1 januari 1984,

4. att riksdagen med ändring av tidigare beslut till Kommittéer
m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
16 800 000 kr.,

5. att riksdagen beträffande avveckling av branschråd m. m. som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i denna
motion;

beträffande anslaget till branschfrämjande åtgärder m. m.:

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om branschprogram för övriga industrisektorer,

7. att riksdagen med ändring av tidigare beslut till Branschfrämjande
åtgärder för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.;

beträffande ändrad inriktning av de regionala utvecklingsfondernas
verksamhet:

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen,

9. att riksdagen med ändring av riksdagens tidigare beslut till
Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 87 850 000 kr.,

10. att riksdagen med ändring av tidigare beslut medger att för
budgetåret 1983/84 statlig garanti för lån enligt förordningen
(1978:507) om industrigarantilån m. m. beviljas med sammanlagt
högst 50 000 000 kr.,

11. att riksdagen med ändring av tidigare beslut till Ersättning för
extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.
och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts,

12. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till neddragning
av det statliga selektiva tekostödet i enlighet med de
förslag som angetts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för försäljning
genom börsintroduktion av hela statens aktieinnehav i dotter

Mot. 1983/84:107

9

företag inom Statsföretagsgruppen i enlighet med vad som
anförts i motionen,

14. att riksdagen beträffande sammanslagning av stålens pris- och
kartellnämnd och konsumentverket som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beträffande anslag till konsumentverket med
ändring av tidigare beslut till konsumentverket för budgetåret
1983/84 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
37 840 000 kr.,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i övrigt i motionen anförts beträffande besparingsförslag inom
industridepartementets verksamhetsområde.

MARGARETA af UGGLAS (m) OVE ERIKSSON (m)

Stockholm den 15 november 1983

ERIK HOVHAMMAR (m)
SONJA REMBO (m)

STEN SVENSSON (m)

LARS AHLSTRÖM (m)
KARL BJÖRZÉN (m)

PER UNCKEL (m)

PER WESTERBERG (m)

NIC GRÖNVALL (m)
PER-RICHARD MOLÉN (m)