Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.

1 § Anmälan om kompletteringsval till utskott

AnL 1 ANDRE VICE TALMANNEN:

Socialdemokratiska riksdagsgruppen har som suppleant i konstitutionsutskottet efter Lars-Ingvar Sörenson anmält Ove Karlsson och som suppleant i utbildningsutskottet efter Ing-Marie Hansson anmält Lars-Ingvar Sörenson.

Andre vice talmannen förklarade valda till

suppleant i konstitutionsutskottet Ove Karlsson (s)

suppleant i utbildningsutskottet Lars-Ingvar Sörenson (s)

2 § Utökning av antalet suppleanter i skatteutskottet

AnL 2 ANDRE VICE TALMANNEN:

Enligt till kammaren inkommet protokollsutdrag har valberedningen föreslagit aft antalet suppleanter i skaffeutskoffet, som f. n. är 16, skall utökas fill 17.

Jag hemställer att antalet suppleanter i skatteutskottet bestäms fill 17.

Denna hemsfällan bifölls.

103

Till riksdagen

Härmed får jag anhålla om ledighet från riksdagsarbetet under tiden den 17 november fram till juluppehållet 1982 på grund av FN-uppdrag. Stockholm den 11 november 1982 BertU Lidgard

Till riksdagen

Undertecknad anhåller om att erhålla tjänstledighet från uppdraget som riksdagsledamot under fiden den 21 november-den 20 december för att fullgöra uppdraget aft vara FN-delegat. Stockholm den 10 november 1982 Bo Södersten

Kammaren biföll dessa framställningar.

Andre vice talmannen anmälde att följande ersättare skulle tjänstgöra i stället för resp. ledamöter, nämligen Axel Wennerholm (m) för Bertil Lidgard och Bo Krogvig (s) för Bo Södersfen.

104

5 § Föredrogs och hänvisades Propositionerna

1982/83:25 bil. 1 tUl försvarsutskottet bil. 2 fill socialutskottet bil. 3 fill trafikutskottet bil. 4 fill skatteutskottet bil. 5 punkterna 1-5 till kulturutskottet punkt 6 fill konstitufionsutskottet punkt 7 till utbildningsutskottet punkterna 8 och 9 fill socialförsäkringsutskottet bil. 6 fill arbetsmarknadsutskottet bil. 7 punkterna 1, 2 och 4-11 fill näringsutskoftet

punkt 3 till arbetsmarknadsutskottet bil. 8 till kulturutskottet 1982/83:38 till lagutskottet 1982/83:53 första dels-satsen tiU skatteutskottet andra dels-satsen till finansutskottet 1982/83:54 fill lagutskottet

1982/83:56 till finansutskottet 1982/83:58 fill skatteutskottet

6 § Anmäldes och bordlades
Proposifion

1982/83:64 Ändring i sekretesslagen (1980:100)

7 § Anmäldes och bordlades
Konstitutionsutskottets betänkande

1982/83:6 Skatteutjämning i Stockholms läns landsfing (prop. 1982/83:4)

Socialutskottets betänkanden

1982/83:1 Vissa biverkningar av tandlagningsmaterial, m. m.

1982/83:2 Arbefsmiljörisker till följd av djurhållning

1982/83:3 Integration av data- och bioteknik

1982/83:4 Utredning av vissa semesterfrågor

Utbildningsutskottets betänkande

1982/83:1 Yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan i vissa kommuner (prop. 1982/83:12)

Nr 25

Fredagen den 12 november 1982

Meddelande om interpellation

1982/83:30 av Pär Granstedt (c) till utrikes- och handelsministern om åtgärder mot användning av svensk utrustning m. m. vid kärnvapentillverkning:

Nedrustning och fred är vår kanske allra största framtidsfråga. Aft bidra till en sådan utveckling är ett övergripande mål för den svenska utrikespolitiken. Sedan en lång tid fillbaka har Sverige också intagit en framskjuten plats i det internationella arbetet för fred. Vår strävan att motverka förtryck och orättvisor i världen är ett viktigt led i defta arbete. Insatserna för att främja nedrustning är ett annat.

De svenska insatserna på nedrustningsområdet bygger i hög grad på de möjligheter vår neutrala ställning ger oss aft komma med konstruktiva förslag fill nedrustningsåtgärder och på en aktiv opinionsbildning. På olika sätt försöker vi sätta press på supermakterna att vidta konkreta nedrustningsåtgärder. Vi har också för egen del avsvurit oss alla planer på att skaffa egna kärnvapen.

Utöver denna förslagssfällande och opinionsbildande roll är det dock dess värre inte så mycket konkret som Sverige kan göra för att främja en

105

Nr 25

Fredagen den

12 november 1982

Meddelande om interpellation

106

internationell nedrustning, i synnerhet på kärnvapenområdet. Det ligger i sakens natur att det är kärnvapenmakterna som där har initiativet. Det borde dock vara självklart att vi gör allt för att inte svenskt material, svensk utrustning eller svensk teknik under några omständigheter skall kunna komma fill utnyttjande i kärnvapenmsfningarna. Sverige är ju som kärnkraffsnation delaktig i den teknologiska utveckling i vilken kärnvapnen är en del.

En sådan konkret åtgärd är att skapa garantier för att inte svenskt högaktivt kärnkraftsavfall under några omständigheter kan komma fill användning för framställning av vapenplutonium. Def enda sättet aft skapa sådana garantier är att förhindra upparbetning av svenskt kärnkraftsavfall och förbjuda export av sådant material från Sverige. Energiministern har sagt aft några nya upparbetningsavtal inte skall ingås. Däremot synes avsikten vara aft nu gällande avtal skall fortsätta att löpa. Det innebär således att svenskt kärnkraffsavfall också i fortsättningen skall exporteras och upparbetas. Därmed är också risken för missbruk ett faktum. Mycket tyder dock på att det borde finnas förutsättningar att omförhandla de avtal som finns på def här området. Den starka opinionen i Frankrike mot att man där skall upparbeta utländskt kärnkraffsavfall bör kunna utgöra utgångspunkt för sådana förhandlingar. Därför bör def finnas förutsättningar att redan nu stoppa exporten av svenskt kärnkraftsavfall och säga nej fill upparbetning. Centerpartiet motionerade i våras om ett nej fill upparbetning av kärnkraftsavfall. Detta avslogs av riksdagsmajoriteten. Det finns anledning för de partier som då gick emot centerkraven aft ompröva sitt ställningstagande.

En annan väg på vilket svenskt material skulle kunna komma att användas i kärnvapenframsfällning är via en svensk uranbrytning. Sverige har betydande uranresurser. Skulle vi börja bryta detta uran och svenskt uran komma ut på världsmarknaden föreligger också här en risk för missbruk. Energiministern har uttalat aft en export av svenskt uran infe skall ske och att en uranbrytning för svenska behov inte är aktuell. Trots defta har det socialdemokratiska partiet hittills inte velat ställa upp på ett förbud mot svensk uranbryfning. Ett centerkrav med den innebörden avslogs av riksdagen i våras. Det borde vara uppenbart att ett förbud mot uranbrytning i Sverige är den enda säkra garanfin för att inte svenskt uran i en framfid kan komma att användas också för kärnvapenprodukfion. Utan ett förbud finns möjligheten till en svensk uranbrytning allfid öppen. Om uranbrytning påbörjas i Sverige måste vi också vara medvetna om riskerna att vi, kanske efter internationella påtryckningar, drivs att också exportera uran i en framfida bristsituation.

Ett tredje samband mellan svenska resurser och risken för kärnvapenspridning är den svenska kärnkraftsindustrin och dess tekniska och materiella resurser. Det går inte att förbise risken att export av svensk kärnkraftsutrustning och svensk kärnkraftsteknologi i en given situation skulle kunna medverka i ett annat lands kärnvapenprogram. Sambandet mellan civil kärnkraftsteknologi och kärnvapenteknik är tillräckligt starkt för att risken skall vara ett faktum. Mot den bakgrunden vore det naturligt att i

Sverige införa ett förbud mot export av kärnkraffsfeknologi och kärnkraftsutrustning.

Med hänvisning till vad jag här har anfört anhåller jag om kammarens tillstånd att till utrikesministern få ställa följande frågor:

1. Delar utrikesministern uppfattningen aft garanfier måste skapas mot aft svenska råvaror, svensk utrustning eller svensk teknologi kan komma att användas i kärnvapenufrustningen?

2. På vilket sätt är utrikesministern i så fall beredd aft arbeta för att sådana garanfier skall kunna skapas?

Nr 25

Fredagen den

12 november 1982

Meddelande om frågor -

1982/83:92 av andre vice talmannen Anders Dahlgren (c) till jordbruksministern om den framfida jordbrukspolitiken:

Vid upprepade tillfällen har socialdemokraterna klargjort att en ny jordbmksufredning skall tillsättas. Några direktiv har ännu ej presenterats.

Den jordbrukspolitiska målsättning som nu gäller slår fast att all brukningsvärd åkerjord skall odlas och att de som är sysselsatta inom jordbruket, i alla delar av landet, skall fillförsäkras en ekonomisk och social standard som är likvärdig med den jämförbara grupper uppnår samtidigt som konsumenternas berätfigade krav på säker fillgång till livsmedel av hög kvalitet fill rimliga priser fillgodoses.

Företrädare för LO gör gällande att jordbruket bedrivs som terapiverk-samhef, att jordbrukets viktigaste uppgift är att framställa livsmedel fill för konsumenten låga priser, aft jordbrukarna fortsättningsvis inte kan få samma sfandardufveckling sorn en industriarbetare samt att Sverige måste hitta andra vägar att klara av en avspärrningssifuafion än att bedriva jordbruk av beredskapsskäl.

Med anledning av vad jag här framfört vill jag till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet ställa följande frågor:

1. Instämmer statsrådet i de uttalanden från en ledande LO-man som jag här refererat?

-2. Om infe - vill då statsrådet redogöra för på vilka avgörande punkter, enligt regeringens mening, jordbrukspolitiken skall förändras i förhållande till 1977 års jordbrukspoUfiska beslut?

3. Anser statsrådet att, efter dessa förändringar, all åkerjord i Sverige fortfarande kan odlas och att de som är sysselsatta inom jordbruket i alla delar av landet fortfarande kan tillförsäkras en ekonomisk och social standard som är likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår?

107

Nr 25

Fredagen den 12 november 1982

Meddelande om frågor '

1982/83:93 av Rune Ångström (fp) till industriministern om verksamheten vid Scharins Söner AB i Skellefteå:

Genom aktiva insatser och en berömvärd uthållighet från ledning och personal vid det nedläggningshotade Scharins Söner AB i Skellefteå har man funnit en produktionslinje med tillverkning av porös board i kombination med vidareförädling som är värd att satsa på inför framtiden. Utvärderingen av den bedrivna verksamheten och analyser av en tänkt framtidssatsning pekar på en framtida sysselsättning för ca 70 anställda med lönsam produktion och tryggad avsättning på marknaden.

Är industriministern beredd aft stödja projektet med fillverkning av porös board och vidareförädling vid Scharins Söner AB i Skellefteå?

1982/83:94 av Rune Ångström (fp) till industriministern om kartläggningen av nya malmfyndigheter i Stekenjokkområdet:

Den prospekterade malmen vid Stekenjokkgruvan som ingår i Bolidens uppgörelse med staten beräknas räcka endast till 1985. Förutsättningarna för att driva gruvan vidare beror helt på om man hinner karfiägga fortsättningen på den malmkropp där man nu arbetar. De provborrningar som gjorts inom det tilltänkta nya arbetsområdet visar på lovande fynd, och man är i det närmaste säker på aft finna brytvärd malm för ytterligare något tiotal år. De anställda vid gruvan i Stekenjokk, ansvariga inom Vilhelmina kommun och hela ortsbefolkningen är oroade för att kartläggningen av nya fyndigheter inte skall hinna bli färdig till dess malmen tar slut inom den del som omfattas av det nu gällande avtalet.

Är industriministern beredd aft påskynda prospekferingsarbetet i Stekenjokkområdet så att de 200 gruvarbetarna får fortsatt jobb efter 1985?

1982/83:95 av Tore Nilsson (m) till kommunikationsministern om postverkets service till allmänheten:

Hushållen inom vissa postufdelningsområden i Stockholm har i dagarna fått ett meddelande om en omfattande omorganisation av brevbäringen från den 1 november. Den innebär en betydande försämring beträffande postutdelningen till postverkets kunder, särskilt om man behöver svara eller avsända något samma dag som posten kommit. Hitinfills har brevbäringen börjat vid 8-fiden och i allmänhet varit avslutad på förmiddagen. Nu meddelar posfen att man måste betala en särskild avgift av 600 kr. per månad, om man vill få sina brev före kl. 09.00. Vill man ha posten mellan kl. 9 och 11, måste man betala 100 kr. per månad, annars riskerar man att få posten först efter kl. 14.00. Denna betydande försämring i postutdelningen under utpressningsliknande former kallas "nya serviceformer".

Vill statsrådet redogöra för mofiven fill att postverkefs service till allmänheten nu ytterligare skall försämras?

Riksdagens protokoll 1982/83:25