Prop. 1982/83:24

Regeringens proposition

1982/83:24

med förslag till följdlagstiftning till den nya försäkringsrörelselagen m, m,

beslutad den 10 juni 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de lagförslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoU.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs bl. a. fram förslag till följdändringar med anledning av regeringens förslag tiU ny försäkringsrörelselag (prop. 1981/82:180).

Ändringarna avser lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket, lagen (1972:262) om understödsföreningar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering och lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m,

I propositionen föreslås också en ändring i nya försäkringsrörelselagen (7 kap. 9 §). Ändringen innebär en utökning av de tillgångar i vilka ett belopp motsvarande försäkringstekniska skulder skall vara redovisat.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983,

1 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 24

Prop. 1982/83:24 2

1 Förslag till

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:000)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:000)' skall ha nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 9§ Ett belopp motsvarande försäkringstekniska skulder för livförsäkringar skall alltid redovisas i följande slag av värdehandUngar

1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante
rats av staten.

2. obligationer, som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlänekassa, Nordiska investeringsbanken eller av ett kreditaktiebolag, eller andra av nu angivna kreditinstitut utfärdade skuldförbindelser, med undantag av sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis),

3. obligationer, utfärdade eller garanterade av ett svenskt bankaktiebolag, en svensk sparbank eller en centralkassa för jordbrakskredit, eller av ett sådant bankinstitut eller av riksbanken utfärdade andra fordringsbevis, med undantag av förlagsbevis,

4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av en svensk kommun,

5. av ett svenskt näringsföretag utfärdade obligationer som offentligen utbjudits av ett svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

6. skuldförbindelser för vilka bolaget äger säkerhet genom

panträtt i en jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom 70 procent av fastighetens uppskattade värde eller, om pantvärde har fastställts för fastigheten enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet, inom 75 procent av pantvärdet,

panträtt i tomträtt, till vUken hör en byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eUer affärsändamål, inom 70 procent av det uppskattade värdet av byggnaden eller någon annan egendom som hör till tomträtten eUer, om pantvärde har fastställts för egendom enligt nämnda bestämmelser, inom 75 procent av pantvärdet, allt med den ytterligare begränsning som försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller någon annan omständighet eller

panträtt i en fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet, eller i en tomträtt tiU vilken hör byggnad som helt eller delvis är inrättad för sådan verksamhet, inom 60 procent av det uppskattade värdet av egendomen, såvitt avser tomträtt med den ytterUgare begränsning försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eUer någon annan omständighet,

varvid dock en förutsättning för att panträtt i fastigheten eller tomträtten skall godkännas — utom i fråga om sådant lån till en svensk kommun för vilket försäkringsinspektionen har medgett undantag - är att tillhörande

' Lydelse enUgt prop. 1981/82:180.

Prop. 1982/83:24 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

byggnader skall vara brandförsäkrade i försäkringsbolag som avses i denna lag eller i utländskt försäkringsföretag med rätt att driva försäkringsrörelse här i landet,

7. inhemska eller utländska värdehandlingar, som till sin art och till den
säkerhet de erbjuder kan anses jämförliga med några av de under 1-6
nämnda, varvid dock värdehandlingar, som enligt sin lydelse skall inlösas i
främmande valuta, får användas för redovisning endast i den mån de
motsvarar försäkringstekniska skulder för egen räkning för försäkringar i
samma valuta

eller också i följande tillgångar av annan art

8. lån mot säkerhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet,

9. värdet av återförsäkringsgi- 9. värdet av återförsäkringsgi-vamas ansvarighet på grund av de varnas ansvarighet på grund av de livförsäkringar som har övertagits i livförsäkringar som har övertagits i form av återförsäkring, varvid dock form av återförsäkring, / den mån värdet av utländskt försäkringsfö- ansvarigheten överstiger värdet av retags ansvarighet inte får använ- reservdeposition som har ställts av das till redovisning av försäkrings- återförsäkringsgivare hos det avgi-tekniska skulder i större omfattning vande bolaget, varvid dock värdet än vad försäkringsinspektionen av utländskt försäkringsföretags medger med hänsyn till försäkrings- ansvarighet inte får användas till retagarnas säkerhet. dovisning av försäkringstekniska

skulder i större omfattning än vad försäkringsinspektionen medger med hänsyn till försäkringstagarnas säkerhet.

Om ett försäkringsbolag har hållit kvar tillgångar som motsvarar en avgiven livåterförsäkring, får återförsäkringsgivaren använda sin fordran hos det avgivande bolaget för redovisning av försäkringstekniska skulder för den mottagna liv-återförsäkringen.

Med det uppskattade värdet avses det värde som försäkringsbolaget bestämt på grandval av en särskild värdering.

Utan hinder av första stycket får ett belopp motsvarande högst 20 procent av de försäkringstekniska skulderna för egen räkning redovisas i andra värdehandlingar än som avses i första stycket 1-7, dock inte i aktier.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås den del av dessa skulder som överstiger värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Prop. 1982/83:24

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

dels att i 1,3,5,9 a, 11, 15 a, 16-19, 21-23, 24 a, 27, 32, 35 och 36 §§, ordet "anstalt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "företag" i motsvarande former,

dels att rubriken tiU lagen samt 2, 4, 6, 9, 10, 12-15, 20, 24-26, 28, 29 och 33 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 22 a § närmast efter rubriken "Om tillsyn å försäkringsrörelsen" och 25 a §, av nedan angiven lydelse.

Utländsk försäkringsanstait må här i riket driva livförsäkringsrörelse, allenast om anstalten i sitt hemland med laga rätt driver sådan rörelse, samt annan försäkringsrörelse, allenast om anstalten i hemlandet med laga rätt driver rörelse avseende något slag av försäkring, annan än livförsäkring.

Ej må utländsk försäkringsanstalt här i riket med livförsäkringsrörelse förena försäkringsrörelse som avser annat än personförsäkring, med mindre särskUda skäl äro därtUl.

De nedan i denna lag meddelade särskilda bestämmelserna angående livförsäkring äga motsvarande tUlämpning i fråga om personförsäkring av annat slag. I fråga om sådan försäkring, meddelad för en tid av längst fem år eller mot premie som är beräknad och bestämd för längst fem år i sänder, må rörelsen dock drivas utan tillämpning av de särskUda bestämmelserna angående livförsäkring.'

Utländskt försäkringsföretag får här i riket driva livförsäkringsrörelse, endast om företaget i sitt hemland med laga rätt driver sådan rörelse, samt annan försäkringsrörelse, endast om företaget i hemlandet med laga rätt driver rörelse avseende något slag av försäkring, annan än livförsäkring.

Utländskt försäkringsföretag här i riket får inte med direkt livförsäkringsrörelse förena försäkringsrörelse som avser annat än personförsäkring.

Bestämmelserna i denna lag om livförsäkring gäller också i fråga om personförsäkringar av annat slag. De behöver dock inle tillämpas för sådana personförsäkringar som har meddelats antingen för en tid av längst fem år eller mot en premie som är beräknad och bestämd för längst fem år i sänder.

2. det för anstalten gällande reglementet;

3. bevis att anstalten i sitt hemland driver försäkringsrörelse efter vad i 2 § första stycket sägs jämte behörigen styrkt uppgift om den tid detta ägt mm samt om anmärkningar, som av myndigheterna i anstaltens hemland under de sista tre åren må hava framställts mot an-

2. det för företaget gällande reglementet;

3. bevis att företaget i sitt hemland driver försäkringsrörelse efter vad i 2 § första stycket sägs jämte behörigen styrkt uppgift om den tid detta ägt ram samt om anmärkningar, som av myndigheterna [förelagets hemland under de sista tre åren må hava framställts mot före-

Nuvarande lydelse

stallens verksamhet, ävensom anstaltens förvaltnings- och revisionsberättelser för den tid anstalten varit i verksamhet, dock längst för de tio sista åren;

4. behörig fullmakt för generalagenten att å anstaltens vägnar här i riket driva försäkringsrörelsen och att i alla därav härflytande rättsförhållanden för anstalten mottaga stämning samt själv eUer genom annan tala och svara;

5. bevis att anstaltéti för ändamål som i 16 § sägs samt på sätt och under villkor, som försäkringsinspektionen godkänner, i riksbanken nedsatt i värdehandlingar, som inspektionen godtagit, ett belopp av etthundratusen kronor för livförsäkring och ett belopp av tvåhundratusen kronor för annan försäkring eller, om rörelsen skall avse endast försäkring för resor i uUandet, det lägre belopp som inspektionen bestämmer.

Föreslagen lydelse

tagets verksamhet, ävensom företagets årsredovisningar och revisionsberättelser för den tid företagel varit i verksamhet, dock längst för de tio sista åren;

4. behörig fullmakt för generalagenten att på företagels vägnar här i riket driva försäkringsrörelsen och att i alla därav härflytande rättsförhållanden för företaget mottaga stämning samt själv eller genom annan tala och svara;

5. bevis att företaget för ändamål som i 16 § sägs samt på sätt och under villkor, som försäkringsinspektionen godkänner, i riksbanken nedsatt i värdehandlingar, som inspektionen godtagit, eU belopp av etthundratusen kronor för livförsäkring och ett belopp av tvåhundratusen kronor för annan försäkring eller, om rörelsen skall avse endast försäkring för resor i utlandet, det lägre belopp som inspektionen bestämmer.

Ansökan om förlängning av koncession, som beviljats för bestämd tid, skall prövas av den myndighet som beviljat koncessionen. Ansökningen skall inlämnas tiU försäkringsinspektionen sist sexton månader före utgången av den löpande koncessionen.

Utses ny generalagent, skall anstalten hos försäkringsinspektionen söka dess godkännande av generalagenten.

' Senaste lydelse 1977:690.

Ansökan om förlängning av koncession, som beviljats för bestämd tid, skall prövas av den myndighet som beviljat koncessionen. Ansökningen skaU inlämnas till försäkringsinspektionen sist sex månader före utgången av den löpande koncessionen.

Utses ny generalagent, skall företaget hos försäkringsinspektionen söka dess godkännande av generalagenten.

Generalagenten åligger att för varje räkenskapsår enligt formulär, som fastställes av försäkringsinspektionen, upprätta redogörelse angående anstaltens verksamhet inom riket.

För livförsäkringsverksamhet skall i redogörelsen under beteckningen försäkringsfond såsom skuld upptagas det å räkenskapsårets sista dag beräknade värdet av anstaltens ansvarighet på grand av

dels inträffade försäkringsfaU (ersättningsreserv),

dels löpande försäkringar (premiereserv),

dels ock återbäring, som anstalten må hava tilldelat försäkringstagare.

Generalagenten åligger att för varje räkenskapsår enligt formulär, som fastställes av försäkringsinspektionen, upprätta redogörelse angående företagets verksamhet inom riket.

För livförsäkringsverksamhet skall i redogörelsen under beteckningen försäkringstekniska skulder såsom skuld upptagas det å räkenskapsårets sista dag beräknade värdet av företagets ansvarighet på grund av

/. löpande försäkringar (premiereserv),

2. försäkringsersättningar för inträffade försäkringsfall (ersäll-ningsreserv),

3. utgifterna för reglering av inträffade försäkringsfall (skadebe-handlingsreserv),

4. sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte har förfallit tiU betalning och

' 5. sådan tilldelad återbäring inom annan försäkringsrörelse ån livförsäkringsrörelse som inte har förfallit tUl betalning.

Med avseende på de i 11 § under 1-4 omförmälda grunderna skall vad i 264 §, 265 § 1 mom. samt 267—269 §§ lagen om försäkringsrörelse stadgas äga motsvarande tUlämpning. Beträffande över-gångsgmnder enligt 265 § I mom. nämnda lag gälle vad i 9 § här ovan är i fråga om ändring av grander stadgat om stadfästelse och kungörande därav. Såsom villkor för stadfästelse å övergångsgrander må föreskrivas, att anstalten skall på sätt i 15 § sägs sätta jämväl andra värdehandlingar, än där avses, i särskilt förvar.

Med avseende på de i 11 § under 1—4 omförmälda grunderna skall vad i 7 kap. 3 §, 4 § första—fjärde styckena samt 5-7 §§ försäkringsrörelselagen (1982:000) stadgas äga motsvarande tillämpning. Beträffande övergångsgrander enligt 7 kap. 4 § första—fjärde styckena nämnda lag gälle vad i 9 § här ovan är i fråga om ändring av grander stadgat om stadfästelse och kungörande därav. Såsom viUkor för stadfästelse å övergångsgrunder må föreskrivas, att företaget skall på sätt i 15 § sägs sätta jämväl andra värdehandlingar, än där avses, i SärskUt förvar.

Försäkringsfonden med tillägg av det belopp, varmed en tjugondel av fonden må överstiga vad anstalten enligt 6 § nedsatt för livförsäkring, skall vid envar tidpunkt vara redovisad i värdehandlingar av beskaffenhet som angives i 274 § under 1 — 7 lagen om försäkringsrörelse, eller ock i följande tillgångar av annan art nämligen lån mot säkerhet i anstaltens försäkringsbrev inom återköpsvärdet eller, i den män försäkringsinspektionen på framställning av anstalten så medgiver, värdet av återförsäkringsgi-vares ansvarighet på grund av livförsäkringar, som övertagits i återförsäkring.

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp, motsvarande högst en tiondel av försäkringsfonden för egen räkning, redovisas i andra värdehandlingar än i första stycket avses, dock icke i aktier.

Med försäkringsfond för egen räkning förstås den del av fonden, som icke motsvarar värdet av åter-försäkringsgivares ansvarighet.

000), eller ock i följande tillgångar av annan art nämligen lån mot säkerhet i företagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet eller, i den mån försäkringsinspektionen på framställning av företaget så medgiver, värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarighet på grund av livförsäkringar, som övertagits i återförsäkring.

För återförsäkringsgivares redovisning av mottagen återförsäkring gäller 7 kap. 9 § andra stycket försäkringsrörelsetagen .

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp, motsvarande högst tjugo procent av de försäkringslekniska skulderna för egen räkning, redovisas i andra värdehandlingar än i första stycket avses, dock icke i aktier.

Med de försäkringslekniska skulderna för egen räkning förstås den del av de försäkringstekniska skulderna, som icke motsvarar värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarighet.

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

Under förutsättning att de vårdehandlingar, i vilka försäkringsfonden jämte tillägg redovisas, beräknas kunna å tider, som med hänsyn tiU beskaffenheten av anstaltens förbindelser prövas tillfredsställande, förvandlas.i penningar till belopp motsvarande det angivna värdet, må utan hinder av vad i första stycket är stadgat värdehandling, som jämväl under näst föregående räkenskapsår använts för sådan redovisning, kunna åsättas det då beräknade värdet och värdehandling, som anskaffats under löpande räkenskapsår, det värde som motsvarar kostnaderna för dess anskaffning.

Föreslagen lydelse

anskaffningsvärdet. Detta gäller endast om värdehandlingarna kan avyttras till ett värde, som motsvarar detta högre värde, vid tidpunkter som får anses tillfredsställande med hänsyn till de försäkringsutfästelser som värdehandlingarna säkerställer.

De värdehandUngar, i vilka försäkringsfonden iämte tUlägg helt eller delvis redovisas, skola förvaras här i riket avskilda från anstaltens övriga tillgångar och under minst två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves av ett av försäkringsinspektionen förordnat ombud. Försäkringsinspektionen må dock på framställning av anstalten medgiva att värdehandlingarna i stället, på sätt och under villkor som av inspektionen bestämmas, sättas i särskUt förvar i riksbanken eller annan bank. I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet av anstaltens på försäkringsavtalen grandade förbindelser.

De värdehandlingar, i vilka försäkringstekniska skulder .yämte till-lägg helt eller delvis redovisas, skola förvaras har i riket avskilda från företagets övriga tUlgångar och under minst två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves av ett av försäkringsinspektionen förordnat ombud. Försäkringsinspektionen må dock på framställning av företaget medgiva att värdehandlingarna i stället, på sätt och under villkor som av inspektionen bestämmas, sättas i särskilt förvar i riksbanken eller annan bank. I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet av företagets på försäkringsavtalen grandade förbindelser.

Nuvarande lydelse

I fråga om utbekommande eller utbyte av värdehandling, som satts i förvar, skola bestämmelserna / 276 § lagen om försäkringsrörelse äga motsvarande tillämpning, därvid vad i nämnda lagrum sägs om styrelse, verkställande direktör och behörig företrädare för bolag skall avse generalagent eller av anstalt jämUkt 27 § utsett ombud.

Det av försäkringsinspektionen förordnade ombudet har att, där generalagent eller ombud, som anstalt utsett jämlikt 27 §, ej fullgör vad honom enligt denna paragraf åligger, därom ofördröjligen göra anmälan hos inspektionen.

Föreslagen lydelse

I fråga om utbekommande eUer utbyte av värdehandling, som satts i förvar, skola bestämmelserna / 7 kap. 11 och 12 §§ försäkringsrörelsetagen (1982:000) äga motsvarande tillämpning, därvid vad i nämnda lagrum sägs om styrelse, verkställande direktör och behörig företrädare för bolag skaU avse generalagent eller av företag jämUkt 27 § utsett ombud.

Det av försäkringsinspektionen förordnade ombudet har att, där generalagent eller ombud, som företag utsett jämlikt 27 §, ej fullgör vad honom enligt denna paragraf åligger, därom ofördröjligen göra anmälan hos inspektionen.

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

het, så fort ske kan skriftligen underrätta försäkringsinspektionen därom;

att, inom åtta månader efter utgången av varje räkenskapsår till försäkringsinspektionen insända den i 10 § avsedda redogörelsen angående anstaltens verksamhet inom riket;

att, beträffande livförsäkringsrörelse, tiU försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektionens anvisningar upprättade och av aktuarien undertecknade handlingar nämligen dels inom åtta månader efter varje räkenskapsårs utgång redogörelse för beräkning av premiereserv och av återbäring, dels ock, i den mån så päfordras av inspektionen, statistiskekonomisk utredning angående verksamheten;

att, inom tre månader efter det berättelse om revision av anstaltens räkenskaper och förvaltning blivit å sammanträde med anstaltens delägare framlagd, till försäkringsinspektionen insända ett exemplar av denna berättelse ävensom ett exemplar av anstaltens förvaltningsberättelse för den tid revisionen avsett;

att även i andra fall än ovan sagts lämna försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om anstalten och dess verksamhet inom riket, samt att när som helst för befattningshavare hos försäkringsinspektionen, som är behörig att företräda inspektionen, eller annan, som av inspektionen förordnats att företräda denna, hålla kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning.

Innefattar ändring i reglementet ändring av anstaltens firma, skall försäkringsinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringen i Post- och liirikes Tidningar.

Föreslagen lydelse

het, så fort ske kan skriftligen . underrätta försäkringsinspektionen därom;

att, inom åtta månader efter utgången av varje räkenskapsår till försäkringsinspektionen insända den i 10 § avsedda redogörelsen an-gående företagets verksamhet inom riket;

att, beträffande livförsäkringsrörelse, till försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektionens anvisningar upprättade och av aktuarien undertecknade handlingar nämligen dels inom ätta månader efter varje räkenskapsårs utgång redogörelse för beräkning av premiereserv och av återbäring, dels ock, i den män så påfordras av inspektionen, statistiskekonomisk utredning angående verksamheten;

att, inom tre månader efter det att årsredovisningen och revisionsberättelsen blivit å sammanträde med företagets delägare framlagd, till försäkringsinspektionen insända etl exemplar av dessa handlingar;

att även i andra fall än ovan sagts lämna försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om företaget och dess verksamhet inom riket, samt att när som helst för befattningshavare hos försäkringsinspektionen, som är behörig att företräda inspektionen, eller annan som av inspektionen förordnats att företräda denna, hålla kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning.

Innefattar ändring i reglementet ändring av företagets firma, skall försäkringsinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringen i Post- och Inrikes Tidningar.

Försäkringsinspektionen äge meddela de erinringar i fråga om utländsk försäkringsanstatis verksamhet här i riket, som inspektionen finner påkallade. Vid meddelande av föreskrift enligt denna lag må inspektionen förelägga vite.

Finner försäkringsinspektionen,

att avvikelse skett från denna lag eUer med stöd därav meddelade bestämmelser eller från grunderna, där sådana finnas,

att grunderna icke längre äro tillfredsställande med hänsyn till rörelsens omfattning och beskaffenhet,

att i riksbanken enligt 6 eller 15 a § nedsatt belopp minskats genom att värdehandlingarna avsevärt nedgått i värde eller av annan anledning,

att de tiUgångar, i vilka försäkringsfonden jämte tiUägg redovisas, icke äro tillfyllest, eller

att eljest allvarlig anmärkning mot verksamheten föreUgger,

skall inspektionen förelägga anstalten att inom viss tid vidtaga de åtgärder, som prövas påkallade härav.

Har föreläggande icke inom den bestämda tiden efterkommits och har ej heller annorledes det anmärkta förhållandet undanröjts, skall försäkringsinspektionen göra anmälan därom hos regeringen, som efter anstaltens hörande må förklara koncessionen förverkad.

Försäkringsinspektionen får
meddela de erinringar i fråga om
utländska försäkringsföretags

verksamhet här i riket som inspektionen anser behövliga.

Försäkringsinspektionen skall förelägga företaget att inom viss tid vidta erforderUga åtgärder, om inspektionen finner atl

1. avvikelse skett från denna tag etter föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag eller grunderna, om sådana finns,

2. grunderna inte längre är tillfredsstäUande med hänsyn tiU omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse,

3. i riksbanken enligl 6 eUer 15 a § nedsatt belopp minskats genom att värdehandlingarna avsevärt nedgått i värde etter av annan anledning,

4. de tiUgångar, i vilka försäkringslekniska skulder redovisas, inte är tillräckliga etter

5. det i övrigt finns allvarliga anmärkningar mot försäkringsföretagets verksamhet.

Om ett föreläggande enligt andra stycket inte har följts inom den bestämda tiden och det anmärkta förhållandet inte heller på någol annat sätt undanröjts, skall försäkringsinspektionen göra anmälan om detta till regeringen. Om regeringen finner så svåra missförhållanden föreUgga, alt försäkringsverksamheten bör upphöra, kan regeringen förklara koncessionen förverkad. Beslut, varigenom koncessionen förklarats förverkad, skall av försäkringsinspektionen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

' Senaste lydelse 1977:690.

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

13 Föreslagen lydelse

25 a §

Försäkringsinspektionen kan vid vite förelägga generalagenten att fuUgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att sända in behöriga redovisningshandlingar och revisionsberättelser.

Försäkringsinspektionen kan förena ett annat föreläggande enligt denna lag än som avses i första stycket med vite.

Har inspektionen förelagt vite skall det utländska försäkringsföretaget genast skriftligen underrättas om detta.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan försåkringsinspektionen döma ut vitet.

Försäkringsinspektionens beslut varigenom vite förelagts etter utdömts får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

26 TUl bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet skall utländsk försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse här i riket, årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som meddelas av regeringen. Detta bidrag skall bestämmas högst till en femtedels procent av anstaltens hela inkomst av avgifter för nästföregående räkenskapsår för försäkringar, som tillhöra anstaltens rörelse här i riket, dock må bidraget ej understiga tvåhundra kronor.

Ett utländskt försäkringsföretag som driver försäkringsrörelse här i riket skall årligen betala ell bidrag för att täcka kostnaderna för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen. Detta bidrag skall bestämmas högst till en femtedels procent a\ företagets hela inkomst av avgifter för nästföregående räkenskapsår för försäkringar, som tillhöra företagets rörelse här i riket. Bidraget får dock inte understiga fyra procent av det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet som gällde vid utgången av nästföregående räkenskapsår, avrundat tUl närmast högre femtiotal kronor.

Har koncession för utländsk försäkringsanstalt att här i riket driva livförsäkringsrörelse förklarats förverkad, skaU för tiUvaratagande av livförsäkringstagarnas rätt en särskild administration inträda. Med avseende på denna skall i tillämpliga delar gälla vad i 296-298 §§ lagen om försäkringsrörelse finnes stadgat ävensom vad 165 § samma lag innehåUer angående förbud mot meddelande av nya försäkringar. Vid tiUämpningen av nu nämnda lagrum skall iakttagas, att upphörandet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket skall anses motsvara livförsäkringsbolags trädande i likvidation eller beslut om avträdande av dess egendom till konkurs samt att vad i 297 § 1 mom. fjärde stycket tagen om försäkringsrörelse sägs om registrering i stället skall avse kungörande i Post- och Inrikes Tidningar. I fall som här avses må överlåtelse av livförsäkringarna ske, förutom till svenskt försäkringsbolag, jämväl till utländsk anstalt, som erhållit koncession för livförsäkringsrörelse här i riket.

Där vid överlåtelse av försäkringarna eller eljest uppstått överskott, skall ur detta i första hand gäldas kostnaden för administrationen och oguldet sådant bidrag, som avses i 26 §, varefter återstoden skall överlämnas till den anstalt, vars försäkringar varit föremål för administration.

Har koncession för utländskt försäkringsföretag att här i riket driva Uvförsäkringsrörelse förklarats förverkad, skall för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas rätt en särskild administration inträda. Bestämmelserna i 14 kap. 25-28 §§ om sårskild administration i försäkringsrörelselagen (1982:000) skaU tillämpas. Vidare gäller bestämmelsen i 14 kap. 23 § samma lag om förbud att meddela nya försäkringar. Vid tillämpningen av nu nämnda lagrum skall iakttagas, att upphörandet av företagets rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket skall anses motsvara livförsäkringsbolags trädande i likvidation eller beslut om avträdande av dess egendom till konkurs samt att vad i

14 kap. 26 § flärde stycket försäk
ringsrörelselagen sägs om registre
ring i stället skall avse kungörande i
Post- och Inrikes Tidningar. I fall
som här avses må överlåtelse av
livförsäkringarna ske, förutom till
svenskt försäkringsbolag, jämväl
till utländskt företag, sorri erhållit
koncession för livförsäkringsrörel
se här i riket.

Där vid överlåtelse av försäkringarna eller eljest uppstått överskott, skall ur detta i första hand gäldas kostnaden för administrationen och oguldet sådant bidrag, som avses i 26 §, varefter återstoden skall överlämnas till det företag, vars försäkringar varit föremål för administration.

Har företag i annat fall än i första stycket avses upphört att driva livförsäkringsrörelse här i riket, vare företaget ändock skyldigt att på sätt i 13—15 §§ stadgas redovisa/öriä-ringstekniska skulder för redan meddelade livförsäkringar jämte tillägg. Det åligger ombud, som utsetts av företaget enligt 27 §, att fullgöra de skyldigheter jämlikt 10,

15 och 24 §§, som förat åvUat gene-

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

Fullgöres ej redovisningen av försäkringsfonden jämte tillägg eller finnes eljest anledning antaga att livförsäkringstagarnas rätt på grund av försäkringsavtalen äventyras, ankomme på försäkringsinspektionen att besluta att administration på sätt i första stycket sägs skall inträda; dock må ej på den grund att de tUl redovisning avsatta tillgångarna finnas otillräckliga administration föreskrivas, förrän försäkringsinspektionen förelagt anstalten att fyUa bristen och denna icke täckts inom fyra veckor efter det sådant föreläggande skett. Inträder i fall som nu sagts administration, skall vad i första stycket sägs om upphörandet av anstaltens rätt att driva Uvförsäkringsrörelse här i riket i stället avse meddelandet av beslut om administration.

Föreslagen lydelse

ralagenten. Fullgöres ej redovisningen av försäkringstekniska skulder jämte tillägg eller finnes eljest anledning antaga att livförsäkringstagarnas rätt på grand av försäkringsavtalen äventyras, ankomme på försäkringsinspektionen att besluta att administration på sätt i första stycket sägs skall inträda; dock må ej på den gmnd att de till redovisning avsatta tillgångarna finnas otillräckliga administration föreskrivas, förrän försäkringsinspektionen förelagt företaget att fylla bristen och denna icke täckts inom fyra veckor efter det sådant föreläggande skett. Inträder i fall som nu sagts administration, skall vad i första stycket sägs om upphörandet av företagets rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket i stället avse meddelandet av beslut om administration.

Utländsk försäkringsanstalt må med försäkringsinspektionens tillstånd överlåta hela sitt till verksamheten här i riket hörande försäkringsbestånd eller del därav till svenskt försäkringsbolag eller utländsk försäkringsanstalt, som erhållit koncession för det slag av försäkringsrörelse varom fråga är.

Ansökan om tillstånd skall göras av såväl överlåtare som övertagare. Vid ansökningen skall fogas det avtal, som träffats angående överlåtelsen. Med avseende på ansökningen skall vidare vad i 295 § 3 mom. andra och tredje styckena tagen om försäkringsrörelse stadgas äga motsvarande tillämpning.

Bifalles ansökningen, skall överlåtaren anses fritagen från sina förpliktelser på grund av det överlåtna försäkringsbeståndet, vilka förpliktelser i stället skola åvila övertagaren. Angående underrättelse om verkställd överlåtelse skall bestäm-

Ulländski försäkringsföretag må med försäkringsinspektionens tillstånd överlåta hela sitt till verksamheten här i riket hörande försäkringsbestånd eller del därav till svenskt försäkringsbolag eller utländskt försäkringsföretag, som erhållit koncession för det slag av försäkringsrörelse varom fråga är.

Ansökan om tillstånd skall göras av såväl överlåtare som övertagare. Vid ansökningen skall fogas det avtal, som träffats angående överiåtelsen. Med avseende på ansökningen skall vidare vad i 15 kap. 3§ andra stycket och 4 § andra stycket försäkringsröretselagen (1982:000) stadgas äga motsvarande tillämpning.

Bifalles ansökningen, skall överlåtaren anses fritagen från sina förpliktelser på gmnd av det överlåtna försäkringsbeståndet, vilka förpliktelser i stället skola åvila övertagaren. Angående underrättelse om verkställd överiåtelse skall bestäm-

Prop. 1982/83:24 17

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 24, 26, 73, 74 och 76§§ lagen (1972:262) om understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 §'

Vid varje tidpunkt skall ett belopp, som täcker summan av dels försäkringsfonder, dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond än försäkringsfond ej medräknad, vara redovisat i följande slag av tillgångar, nämligen

1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante
rats av staten,

2. obligationer som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlänekassa. Nordiska investeringsbanken eller av kreditaktiebolag, eller andra skuldförbindelser som utfärdats av sådan kreditinrättning, dock ej sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis),

3. obligationer som utfärdats eller garanterats av bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrakskredit eller andra fordringsbevis som utfärdats av sådant bankinstitut eller riksbanken, dock ej förlagsbevis,

4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eUer garanterade av kommun,

5. obligationer som utfärdats av svenskt näringsföretag och som offentligen utbjudits av bankaktiebolag, sparbank, kreditkassa inom jordbraks-kasserörelsen, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

6. skuldförbindelser, för vilka 6. skuldförbindelser, för vUka föreningen har säkerhet i form av föreningen har säkerhet i form av panträtt på grandval av panträtt på gmndval av

inteckning i jordbmks-, bostads-, inteckning i jordbruks-, bostads-,
kontors- eller affärsfastighet inom kontors- eller affärsfastighet inom
fyra femtedelar eUer i annan fastig- fyra femtedelar eller i annan fastig
het inom två tredjedelar av senast het inom två tredjedelar av senast
fastställda taxeringsvärde, eller fastställda taxeringsvärde, eller

inteckning i tomträtt, till vilken inteckning i tomträtt, till vilken
hör byggnad som är avsedd för bo- hör byggnad som är avsedd för bo
stads-, kontors- eller affärsända- stads-, kontors- eller affärsända
mål, inom fyra femtedelar eller i an- mål, inom fyra femtedelar eller i an
nan tomträtt inom två tredjedelar nan tomträtt inom två tredjedelar
av senast fastställda taxerings- av senast fastställda taxerings
värde, med den ytterligare begräns- värde, med den ytterligare begräns
ning som försäkringsinspektionen ning som försäkringsinspektionen
kan komma att föreskriva med hän- kan komma att föreskriva med hän
syn till tomträttsavtalets innehåll syn till tomträttsavtalets innehåll
eUer annan omständighet, eller annan omständighet,

' Senaste lydelse 1979:1054.

2 Riksdagen 1982/83. 1 .samt. Nr 24

Prop. 1982/83:24 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dock att, utom i fråga om sådant dock att, utom i fråga om sådant
lån till kommun för vilket inspektio- lån till kommun för vilket inspektio
nen medgett undantag, byggnad nen medgett undantag, byggnad
skall, för att säkerheten skall få skall, för att säkerheten skall få
godtas, vara brandförsäkrad i godtas, vara brandförsäkrad i
svensk försäkringsanstait eller i ut- svenskt försäkringsbolag eller i ut
ländsk försäkringsanstait som har ländskt försäkringsföretag som har
rätt att driva försäkringsrörelse här rätt att driva försäkringsrörelse här
i riket, i riket,

7. andra svenska eller utländska värdehandlingar utom sådana som skall infrias i främmande valuta, om de till art och säkerhet kan anses jämföriiga med värdehandlingar som avses i någon av punkterna 1 -6,

8. lån mot säkerhet i föreningens försäkringsbrev inom återköpsvärdet,

9. föreningen tillhörig fastighet eller tomträtt intill de gränser och med de brandförsäkringsvUlkor som enligt 6 gäller beträffande inteckning, eller

10. värdet av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på grand av försäk
ringar, som övertagits i återförsäkring.

Förening, som enligt sina stadgar huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eUer vissa företag, får även fullgöra i första stycket föreskriven redovisning i sådana av ett eller flera av företagen utfärdade skuldförbindelser, för vilka föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i samma stycke 1-5 och 7.

Vid tillämpning av första stycket 6 ersätts, om försäkringsinspektionen har medgett det

fyra femtedelar av taxeringsvärdet med sjuttio procent av det uppskattade värdet av fastigheten respektive av byggnad eller annan egendom som hör tiU tomträtten eller, om pantvärde fastställts för egendomen enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel tUl främjande av bostadsbyggandet, med sjuttiofem procent av pantvärdet, samt

två tredjedelar av taxeringsvärdet med sextio procent av egendomens uppskattade värde.

Med uppskattat värde avses det värde som understödföreningen har bestämt på grandval av särskild värdering. Har medgivande enligt tredje stycket lämnats får belopp som dittiUs har redovisats enligt första stycket 6 dock redovisas på samma sätt även i fortsättningen.

Utan hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar mot högst en femtedel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra värdehandlingar än som förat sagts, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond, och i tillgångar som nämns i första stycket 9 utöver där angiven gräns.

26 §

Understödsförening får ej lämna Understödsförening får inte läm-

kredit tiU na kredit tiU

1. styrelseledamot, styrelse- styrelseledamot, styrelsesupp-

suppleant, revisor, revisorssupp- leant, revisor, revisorssuppleant,

leant, innehavare av annan befatt- innehavare av befattning i ledande

ning i föreningen eller person som ställning i föreningen eller person

verkställer försäkringsteknisk ut- som verkställer försäkringsteknisk

redning åt föreningen, utredning åt föreningen,

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

2. make till person som avses under 1,

Föreslagen lydelse

2. den som är gift med eUer är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led lill personer som avses under 1, etter är besvågrad med en sådan person i rätt appeller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon.

3. bolag, förening eller annan sammanslutning, vari person som avses under 1 eller 2 i egenskap av delägare eUer medlem har ett väsenligt ekonomiskt intresse.

Förening får ej heller lämna kredit mot säkerhet av borgen av någon som avses i första stycket.

Vid tUlämpningen av denna paragraf likställs äktenskapsUknande samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Vad i första stycket sägs utgör ej hinder för förening att i enlighet med vad därom föreskrives i stadgarna lämna kredit mot säkerhet av försäkringsbrev som utfärdats av föreningen.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte något hinder för en understödsförening att i enlighet med stadgarna lämna kredit mot säkerhet av försäkringsbrev som har utfärdats av föreningen.

Försäkringsinspektionen kan medge undantag från bestämmelserna i första stycket—tredje styckena, om det finns synnerliga skäl tiU detta.

73 §

Understödsförening skall till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens tillsynsverksamhet årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser som meddelas av regeringen. Bidraget skall bestämmas till ett belopp som, räknat på intäkterna under nästföregående räkenskapsår, svarar mot högst två pro-miUe av föreningens hela inkomst av avgifter och en promille av föreningens nettokapitalavkastning. Bidraget får dock ej understiga tvåhundra kronor.

Varje understödsförening skall årligen betala bidrag för alt täcka kostnaderna för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen. Bidraget skall bestämmas till ett belopp som, räknat på intäkterna under nästföregående räkenskapsår, svarar mot högst två promille av föreningens hela inkomst av avgifter och en promUle av föreningens nettokapitalavkastning. Bidraget får dock inte understiga två procent av det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Försäkringsinspektionen kan förelägga vite vid meddelande avföreskrift enligt denna lag.

Försäkringsinspektionen kan vid vite förelägga styrelsen att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att

1. //// försäkringsinspektionen sända in behöriga redovisningshandlingar, revisionsberättelser eller andra handlingar enligt 67 § 2 eller försäkringsteknisk utredning enligt 21 § första stycket,

2. hos inspektionen göra behöriga anmälningar för registrering.

Förelägganden enligt första stycket 2 får inte meddelas, om underlåtenhet att göra anmälan medför att föreningsstämmans eller styrelsens beslut förfaller eller föreningen blir skyldig atl träda i likvidation.

Försåkringsinspektionen kan förena annat föreläggande enligt denna tag än sorn avses i första stycket med vite.

Har försäkringsinspeklionen förelagt vite skall den mot vUken föreläggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan försäkringsinspektionen döma ut vitet.

Prop. 1982/83:24 21

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 30§ 2, 3 och 5 mom. samt punkterna 1 och 2 av anvisningarna tiU 30 § kommunalskattelagen (1928:370) skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 §

2 mom. Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av in
ländsk Uvförsäkringsanstalt, anses nettointäkten av anstaltens kapital- och
fastighetsförvaltning med undantag för den del av intäkten som belöper på
pensionförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i åter
försäkring åt annan inländsk försäkringsanstalt.

Om värdet av tillgångarna i för- Om värdet av tillgångarna i för
säkringsrörelse, som drivits av in- säkringsrörelse, som drivits av in
ländsk livförsäkringsanstalt, vid ländsk livförsäkringsanstalt, vid
beskattningsårets utgång under- beskattningsårets utgång under
stiger summan av dels försäkrings- stiger summan av dels försäkrings
fonden ökad med en tjugondel av tekniska skulder ökade med en tju-
fonden, dels beloppet av de skulder gondel därav, dels beloppet av de
som icke gmnda sig på meddelade skulder som icke grunda sig på
försäkringar, får ett belopp motsva- meddelade försäkringar, får ett be-
rande fem gånger skillnaden avdra- lopp motsvarande fem gånger skill-
gas från nettointäkten. nåden avdragas från nettointäkten.

3 mom. Såsom nettointäkt av i wow. Såsom nettointäkt avförförsäkringsrörelse, som drivits av säkringsrörelse, som drivits av in-inländsk skadeförsäkringsanstalt, ländsk skadeförsäkringsanstalt, anses överskottet av försäkrings- anses överskottet av försäkringsrörelsen. Vid överskottets beräk- rörelsen. Vid överskottets beräkning får avdrag från brattointäkten ning får avdrag från brattointäkten göras för avsättning till försäk- göras för ökning av posten försäkringsfond för egen räkning och i ringstekniska skulder för egen räk-den utsträckning, som närmare an- ning och i den utsträckning, som gives i anvisningarna, tUl andra närmare angives i anvisningarna, fonder. för avsättning till vissa fonder.

4 mom. Med livförsäkringsanstalt förstås i denna lag anstalt vars försäkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsför-säkring samt arbetslöshetsförsäkring). Med skadeförsäkringsanstaU förstås annan försäkringsanstalt än livförsäkringsanstalt. Utlärulsk försäkringsanstalt, som drivit försäkringsrörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som anstalten drivit här.

Understödsförening, vilken enligt sina stagdar får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhet som är hänförlig till livförsäkring.

' Senaste lydelse 1969:749.

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

5 mom. Bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk livförsäkringsanstalt drivit här i riket. Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utiändsk skadeförsäkringsanstalt, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven sjöförsäkrings- samt land-och lufttransportförsäkringsrörelse samt 2 procent av anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.

Föreslagen lydelse

5 mom. Bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande tiUämpning på försäkringsrörelse som utiändsk livförsäkringsanstalt drivit här i riket. Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven transporlförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsröretse samt 2 procent av anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.

Som brattointäkt upptages även vinst vid försäljning av eUer vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande brak i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt I flärde stycket av anvisningama tUl 28 § tillämpas. I brattointäkten upptages vidare hyresvärde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt återför-säkrat direkt meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkrarens ansvarighet enligt den räntefot som legat till grund för premieberäkningen.

Senaste lydelse 1973:232. ' Senaste lydelse 1981:1202.

Som brattointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande brak i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstUlgång i försäkringsrörelsen skaU punkt I fjärde stycket av anvisningarna tiU 28 § tillämpas. I brattointäkten upptages vidare hyresvärde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har Uvförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt återför-säkrat direkt meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behåUa premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet enligt den räntefot som legat till gmnd för premieberäkningen.

Från brattointäkten får avdragas dels ränta på gäld, dels, i fråga om fastighetsförvaltning, annan enligt 25 § avdragsgill omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tUlgång än inventarium eller för stadigvarande brak i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet enligt denna lag nedskrivits, dels 5 procent av vad som återstår av brattointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell livförsäkring, individueU annan personförsäkring och grappförsäkring får i vaije sådan verksamhet för sig, sedan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, från återstående bruttointäkt göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring, som icke är pensionsförsäkring, 3 promille av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962: 381) om aUmän försäkring faststäUts för taxeringsåret. Avdraget skaU för vatje försäkring beräknas till helt krontal så, att öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individueUa livförsäkringar, som samtidigt tecknats på samma persons eller samma personers liv, dels alla andra individuella personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får icke överstiga återstående bmttointäkt av den verksamhet till vilken avdraget hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommer försäkringstagare.

2. Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt, må från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkostnader, som avses i 29 §, för avsättning titt försäkringsfond för egen räkning och i lag föreskriven säkerhetsfond, för utbetald återbäring eller verkstäUd premieåterbetalning, för avsättning till sådan reservfond, som av ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt bildas enligt gällande föreskrifter om allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar, för avsättning till sådan regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt bUdas enligt gällande villkor och föreskrifter för utövande av traftkförsäkringsrörel-se, ävensom för ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning icke överstiger vinsten å själva försäkringsrörelsen. Denna vinst

2. Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt, må från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkostnader, som avses i 29 §, för ökning av försäkringstekniska skulder för egen räkning,/ör ökning av säkerhetsreserv för utbetald återbäring eller verkställd premieåterbetalning, för avsättning till sådan reservfond, som av ömsesidig försäkringsanstalt jör husdjursförsäkring bildas enligt gällande föreskrifter om allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag mot föriuster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar, för avsättning till sådan regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt bildas enligt gällande villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse, ävensom för ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning icke överstiger vinsten å själva försäkrings-

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av i lag föreskriven säkerhetsfond eller, om fonden nedsatts, tilläggas belopp motsvarande nedsättningen. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning ifråga om ökning och nedsättning av regleringsfond för trafikför-säkringsrörelse.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som är hänförlig till det fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning undantagen från beskattning här i riket skall vinsten vidare minskas med överskott av den genom driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verksamhet får tiU vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

skall beräknas enligt andra, tredje och fjärde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eller Qärde stycket, skillnaden mellan å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a) ingående försäkringsfond för egen räkning,

b) premieinkomst för egen räkning,

c) 4 procent ränta å post a);

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

d) utbetalningar för egen räkning
för försäkringsfall,

e) utgiven vinstandel, återbäring
eller premieåterbetalning,

f) förvaltningskostnader för egen
räkning oavsett om de äro avdrags
gilla i skattehänseende,

g) beräknad hyra för fastighet
som tiUhör anstalten och ingår i rö
relsen,

h) utgående försäkringsfond för egen räkning.

Föreslagen lydelse

rörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt andra, tredje och tjärde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eller fjärde stycket, skillnaden mellan å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets ingång,

b) säkerhetsreserv vid årets ingång,

c) premieinkomst för egen räkning,

d) 4 procent ränta på posterna a)
och b);

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning
för försäkringsfall,

f) utgiven vinstandel, återbäring
eller premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för
egen räkning oavsett om de äro av
dragsgilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ingår i rörelsen,

i) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång,

J) säkerhetsreserv vid årets utgång.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskriven regleringsfond för traflkförsäk-ringsrörelse eller, om fonden nedsatts, tilläggas belopp motsvarande nedsättningen.

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

den 17 juni 1948 (nr 433) (premiereserv, ersättningsreserv och, om rörelsen avser personförsäkring som drives enligt särskilda av regeringen fastställa grunder, reserv för tilldelad återbäring), minskad med värdet av återförsäkrares ansvarighet. Till premiereserven får läggas avsättning för beslutad premieåterbetalning minskad med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I ersättningsreserven inbegripes ska-debehandlingsreserv samt, i fråga om försäkringsanstalt som driver sjöförsäkring, land- och lufttransportförsäkring samt luftfartsförsäkring, den förstärkning av försäkringsfonden som sädan anstalt gör enligt bolagsordningen.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. minskade med återförsäkrares andelar.

Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vUket lagen om försäkringsrörelse icke äger tUlämpning, stadgarna för bolaget må användas endast till att helt eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående förlust å rörelsen i dess helhet i den mån icke förenämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver förlusttäckning genom ianspråktagande av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Nedsättning av försäkringsfond för egen räkning, av säkerhetsfond samt av i första stycket omnämnd reservfond för ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt och reglerings-

Föreslagen lydelse

stycket försäkringsrörelselagen (1982:000) (premiereserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsre-serv och tilldelad återbäring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsanstalt får redovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen fastställd normalplan.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. minskade med återförsäkringsgivares andelar.

Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket försäkringsrörelselagen icke äger tillämpning, stadgarna för bolaget må användas endast till att helt eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående förlust å rörelsen i dess helhet i den mån icke förenämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver föriusttäckning genom ianspråktagande av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Minskning av försäkringstekniska skidder för egen räkning, av säkerhetsreserv och av i första stycket omnämnd reservfond för ömsesidig försäkringsanstalt för

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

fond för trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av utjämningsfonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen, varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den I januari 1929 befintlig utjämningsfond, för vUken bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnUs, eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp, vartill den uppgick före ändringen, dock att vad nu sagts icke skall gälla om ändringen verkstäUts för att anstalt, som driver rörelse avseende sjuk- och olycksfallsförsäkring, för vilken grunder fastställts jämlikt lagen om försäkringsrörelse, skall äga taga fonden i anspråk för återbäring i enlighet med sagda grunder.

Föreslagen lydelse

husdjursförsäkring och regleringsfond för trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av utjämningsfonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen, varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den I januari 1929 befintlig utjämningsfond, för vUken bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits, eUer utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp, vartUl den uppgick före ändringen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Denna lag är tillämplig pä försäkringsaktiebolag och bankaktiebolag, om bolagsstämman beslutar det. Lagen träder då i stället för motsvarande bestämmelser i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse och lagen (1955:183) om bankrörelse. Bestämmelserna i 17, 19 och 20 §§ äger dessutom tillämpning på aktiebolag som är avstämningsbo-lag.

Denna lag är tillämplig på bankaktiebolag, om bolagsstämman beslutar det. Lagen träder då i stället för motsvarande bestämmelser i lagen (1955:183) om bankrörelse. Bestämmelserna i 17, 19 och 20 §§ äger dessutom tillämpning på aktiebolag och försäkringsaktiebolag som är avstämningsbolag.

36 §'

Prop. 1982/83:24 28

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om pensionsutfästelse m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

23 §'

Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en annan och avtalas därvid att ansvaret för pensionsutfästelse skall överflyttas på efterträdaren, skall samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordringen. TiUsynsmyndigheten äger medge att samtycke icke behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen.

Har i författning meddelats sär- Har i författning meddelats sär-

skilda bestämmelser om tillvarata- skilda bestämmelser om tillvarata
gande av fordringsägares rätt vid gande av fordringsägares rätt vid
fusion, gäller dessa istäUet för reg- fusion, gäller dessa istället för reg
lema i första stycket. Innehavare lerna i första stycket. Innehavare
av pensionsfordran behöver dock ej av pensionsfordran behöver dock ej
förtecknas och kallas i ärende om förtecknas och kallas i ärende om
fusion enligt 14 kap. 4 § aktiebo- fusion enligt 14 kap. 4 § aktiebo
lagslagen (1978:1385) om tUlstånds- lagslagen (1975:1385) om tillstånds
myndigheten medger det. Det- myndigheten medger det. Det
samma gäller i ärende om vinstut- samma gäller i ärende om vinstut
delning enligt 6 kap. 5 § andra me- delning enligt 6 kap. 5 § andra me
ningen, nedsättning av aktiekapita- ningen, nedsättning av aktiekapita
let enligt 6 kap. 6 § och nedsättning let enligt 6 kap. 6 § och nedsättning
av reservfonden enligt 12 kap. 4 § av reservfonden enligt 12 kap. 4 §
tredje stycket 3 samma lag. tredje stycket 3 samma lag samt i

ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 9 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:000). Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdare från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

Senaste lydelse 1975: 1388.

Prop. 1982/83:24 29

Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-06-10

Närvarande: statsministern FäUdin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, TiUander, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition med förslag till följdlagstiftning till den nya försäkringsrörelselagen m. m.

1 Inledning

Den 25 mars 1982 beslöt regeringen att genom proposition till riksdagen föreslå en ny försäkringsrörelselag och en lag om införande av den nya försäkringsrörelselagen (prop. 1981/82:180). Propositionen innehåUer inte några förslag tUl följdändringar i annan lagstiftning.

I sitt slutbetänkande (Ds E 1981:11) Följdlagstiftning tUl en ny lag om försäkringsrörelse har försäkringsrörelseutredningen (E 1977:05)' lagt fram förslag tUl följdlagstiftning.

TiU protokoUet i detta ärende bör som bilaga 1 fogas utredarens betänkande rörande följdlagstiftning.

Yttranden över betänkandet har efter remiss avgetts av bankinspektionen, försäkringsinspektionen, riksskatteverket, Svea hovrätt, bokföringsnämnden, riksåklagaren, fuUmäktige i Sveriges riksbank, försäkringsverk-samhetskommittén (E 1979:01), försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09), Svenska försäkringsbolags riksförbund, Utländska försäkringsbolags förening. Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, styrelsen för Stockholms fondbörs, Försäkringsjuridiska föreningen, Sveriges finansanalytikers förening, Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, Svenska livförsäkringsföreningars riksförbund, pensionskassan SHB försäkringsförening och Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag.

En SammanstäUning av remissyttrandena såvitt avser följdlagstiftning bör fogas tiU protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Försäkringsaktiebolaget Skandia har i en skrivelse tiU regeringen den 9 januari 1982 framhållit att förslaget tUl ny försäkringsrörelselag itite möjlig-

' Särskild utredare hovrättslagmannen Johan Lind.

Prop. 1982/83:24 30

gör för svenska försäkringsbolag att redovisa mottagen Uvåterförsäkring på intemationellt vedertaget sätt. Bolaget har hemställt att 7 kap. 9 § nya försäkringsrörelselagen ändras så att redovisningen kan ske i enlighet med intemationeU praxis.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av försäkringsinspektionen. Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels Skandias skrivelse som bilaga 3, dels en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 4.

2 Föredraganden

2.1 Följdlagstiftningen

Förslaget till ny försäkringsrörelselag i prop. 1981/82:180 innebär en genomgripande systematisk omarbetning av den gällande lagen (1948:433) om försäkringsrörelse, främst genom att bestämmelserna om försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag till skillnad från gäUande lag inte har behandlats i två skilda avsnitt utan bestämmelser som är lika eUer nästan Uka för de båda bolagsformerna har behandlats inom samma kapitel och ofta i samma paragraf. Vidare har åtskilUga ändringar, såväl sakliga som formeUa, genomförts med aktiebolagslagen (1975:1385) och bokföringslagen (1976:125) som förebUder,

Den nya försäkringsrörelselagen medför behov av följdändringar i annan lagstiftning av rent lagteknisk natur, t, ex, nya hänvisningar tiU den nya lagen eUer vissa bestämmelser i den, I vissa lagar behövs även andra följdändringar.

Utredarens förslag till följdändringar avser lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket, lagen (1972:262) om understödsföreningar, kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse,

Bestämmelsema i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering som avser försäkringsbolag har överförts tUl den nya försäkringsrörelselagen. Motsvarande bestämmelser för bankaktiebolagen bör enligt utredaren flyttas över tiU en ny lag om bankrörelse. Utredaren har därför föreslagit att lagen om förenklad aktiehantering upphör och att de kvarvarande bestämmelsema, dvs. bestämmelser om auktorisation av förvaltare, meddelande av tiUstånd att i aktiebok införa utiändsk förvaltare m, m, samt värdepapperscentralen och tiUsynen över denna, skall ingå i en ny lag om värdepapperscentralen m. m.

Remissinstansema har förklarat sig i huvudsak inte ha något att erinra mot de av utredaren föreslagna lagändringarna. Även jag kan i aUt väsentUgt ansluta mig tUl förslagen. Den i propositionen föreslagna försäkringsrörelselagen avviker emellertid på en del punkter från utredarens förslag

Prop. 1982/83:24 31

tiU försäkringsrörelselag. Härav följer att vissa avvikelser bör göras från utredarens ändringsförslag. Även i en del andra avseenden finns det skäl att välja andra lösningar än utredaren har föreslagit. Detta gäller förslaget att ersätta lagen om förenklad aktiehantering med en lag om värdepappers-central m, m. Banklagsutredningen (Fi 1976:04) ser f, n, över banklagstiftningen. Enligt min mening bör resultatet av utredningens arbete föreligga innan man tar ställning tUl en ny lag om värdepapperscentral m. m. Den nya försäkringsrörelselagen medför dock behov av vissa följdändringar i lagen om förenklad aktiehantering. Jag återkommer härtill och tUl övriga följdändringar i specialmotiveringen.

Vid utarbetande av förslagen tiU följdändringar tiU den nya försäkringsrörelselagen har utgångspunkten varit den lydelse som den nya försäkringsrörelselagen har enligt prop, 1981/82:180.

2.2 Redovisning av livåterförsäkring

Försäkringsbolagens ansvarighet för löpande försäkringar skall redovisas som skulder och enligt förslaget tUl försäkringsrörelselag tas upp under benämningen försäkringstekniska skulder på balansräkningens passivsida (se 7 kap, 1 § nya försäkringsrörelselagen), 1 fråga om livförsäkringar skall ett belopp motsvarande de försäkringstekniska skulderna i princip redovisas i vissa värdehandlingar eUer tUlgångar av annan art (se 7 kap. 9 § nya försäkringsrörelselagen). 1 den mån de försäkringstekniska skuldema placerats i värdehandlingar skall dessa pantsättas till försäkringstagamas säkerhet (se 7 kap. 11 § nya försäkringsrörelselagen). Vad nu sagts gäller såväl direkt försäkring som återförsäkring.

Vid återförsäkring av Uvförsäkringar är det vanligt att avtalen utformas på sådant sätt att de värdehandlingar som svarar mot de försäkringstekniska skuldema behålls i återförsäkringstagarens förvar. Förfaringssättet benämns "återförsäkring med deposition av försäkringstekniska skulder hos cedenten" (cedent = återförsäkringstagare).

Svenska försäkringsbolag redovisar f, n, sädan mottagen livåterförsäkring enligt en s. k. riskpremiemetod. Metoden innebär att förändringen i de försäkringstekniska skulderna saideras mot premieinkomster och skadekostnader, Återförsäkringsgivaren redovisar således i princip endast skillnaden meUan försäkringstekniska skulder och depositionen hos cedenten som skuldpost i balansräkningen. Genom denna form av nettoredovisning upptas inte depositionen som tUlgångspost i balansräkningen, varför pant-sättningskravet undviks.

Enligt intemationeU praxis redovisas mottagen återförsäkring med deposition öppet i försäkringsbolagens resultat- och balansräkningar. Återförsäkringsgivaren tar i sin balansräkning upp depositionen som en fordran på återförsäkringstagaren på aktivsidan och åtagandet mot denne som en försäkringsteknisk skuld på passivsidan.

Prop. 1982/83:24 32

Skandia framhåUer i sin skrivelse att förslaget till ny försäkringsrörelselag inte möjliggör för de svenska försäkringsbolagen att redovisa mottagen Uvåterförsäkring på det intemationeUt vedertagna sättet, eftersom fordran på försäkringsbolag inte får användas för redovisning av försäkringstekniska skulder avseende livförsäkring (se 7 kap. 9 § nya försäkringsrörelse-lagen). Enligt Skandia är en anpassning tiU internationell praxis på förevarande område önskvärd. Skandia har därför föreslagit att sådan fordran hos försäkringsbolag som motsvarar försäkringstekniska skulder för mottagen livåterförsäkring skall få användas för redovisning av försäkringstekniska skulder för livförsäkring, om de pantsatta värdehandlingama hålls kvar hos det avgivande bolaget.

I likhet med remissinstansema biträder jag förslaget. Den föreslagna kompletteringen har tagits upp i ett nytt andra stycke i 7 kap. 9 § nya försäkringsrörelselagen.

Försäkringstekniska skulder skaU beräknas utan hänsyn tUl att vissa försäkringar har avgivits i återförsäkring. På balansräkningens aktivsida far återförsäkringstagaren däremot ta upp värdet av den ansvarighet, som återförsäkringsgivaren iklätt sig (se 7 kap. 9 § första stycket punkt 9). I Ukhet med försäkringsinspektionen och Svenska försäkringsbolags riksförbund anser jag att värdet av denna ansvarighet kan få redovisas som tillgång endast i den mån ansvarigheten överstiger värdet av de värdehandlingar som håUits kvar av återförsäkringstagaren. Punkt 9 i 7 kap. 9 § första stycket nya försäkringsrörelselagen har jämkats i enlighet härmed.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom ekonomidepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:000),

2. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket,

3. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

4, lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5, lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering,

6, lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m, m,,

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Utländska försäkringsföretags verksamhet i Sverige regleras i lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket.

Prop. 1982/83:24 33

Denna lagstiftning är i väsentliga hänseenden uppbyggd med lagen (1948:433) om försäkringsrörelse som förebild.

En översyn av lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket görs f. n. av försäkringsverksamhetskommit-tén (E 1979:01). I kommitténs uppdrag (Du-1978:105) ingår att ompröva de grandläggande principema i lagen. Departementsförslaget har därför i huvudsak begränsats tUl konsekvensändringar föranledda av den nya försäkringsrörelselagen. En språkUg översyn av den utländska lagen avses ske när resultatet av försäkringsverksamhetskommitténs arbete föreligger.

1 enlighet med utredarens förslag har dock den ålderdomliga benämningen
"anstalt" i lagen ersatts av ordet "företag". Vidare har lagens rabrik
ändrats tiU "Lag om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäk
ringsrörelse i Sverige".

Utredaren har föreslagit att uttrycket "premieintäkt" i 15 a § byts ut mot "premieinkomst". Depositionsbestämmelseraa i lagen ses f.n. över av försäkrings verksamhetskommittén. Jag anser att den nuvarande terminologin i paragrafen bör behållas i avbidan på resultatet av den översynen.

Utredaren har vidare föreslagit att ordet "anskaffning" i 21 § ersätts av "försäljning". Uttrycket "anskaffning" återfinns i den nya försäkringsrörelselagen (se 7 kap. 16 §). Den nuvarande terminologin i paragrafen bör därför enligt min mening behållas.

2 §

Enligt andra stycket i dess nuvarande lydelse får utländska försäkringsbolag här i landet förena försäkringsrörelse som avser annat än personförsäkring med livförsäkringsrörelse om särskilda skäl föreligger. I linje med vad jag har föreslagit beträffande de svenska försäkringsbolagen (se 1 kap.

3 § andra stycket nya försäkringsrörelselagen) förordar jag att det införs ett
ovUlkoriigt förbud för de utländska bolagen att här i landet förena annan
försäkring än personförsäkring med direkt livförsäkringsrörelse. Andra
stycket har ändrats i enlighet härmed, I förhållande tUl utredningsförslaget
har en redaktioneU jämkning gjorts i lagtexten. Inget utiändskt försäkrings
bolag har f, n, koncession på livförsäkringsrörelse här i landet.

Paragrafens tredje stycke har ändrats i överensstämmelse med 1 kap, 5 § första stycket nya försäkringsrörelselagen, I fråga om skälen härtUI hänvisas tm prop. 1980/81:180 s, 137, Dessutom har i förhållande tiU såväl gäUande lag som utredningsförslaget stycket ändrats redaktioneUt (jfr I kap. 5 § första stycket nya försäkringsrörelselagen).

Livräntor och sjukräntor, som utges som ersättning från skadeförsäkring, skadelivränta, anses vid tiUämpningen av gäUande lag tUlhöra livförsäkringsrörelsen. EnUgt 1 kap. 5 § andra stycket nya försäkringsrörelselagen skaU de skadelivräntor som hittiUs hört tiU Uvförsäkring tiUhöra sin "moder"-försäkring. Detta medför att livräntor kan föras såväl tiU livförsäkring som tUl skadeförsäkring (se prop, 1981/82:180 s, 138), Motsvaran-3 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 24

Prop. 1982/83:24 34

de bestämmelse för de utländska försäkringsbolagen här i landet har tagits upp i ett nytt fiärde stycke. I förhåUande tiU utredningsförslaget har en redaktionell jämkning gjorts (jfr 1 kap. 5 § andra stycket nya försäkringsrörelselagen).

Oavsett om en livränta tillhör livförsäkring eller annan försäkring än Uvförsäkring skaU de särskilda bestämmelsema om livförsäkring i lagen tUlämpas. En föreskrift om detta har tagits upp i ett nytt femte stycke som i sak överensstämmer med 1 kap. 5 § tredje stycket nya försäkringsrörelselagen.

4 §

Paragrafens första stycke har ändrats redaktioneUt, varvid bl. a. har införts en hänvisning till lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket.

6 §

Av förarbetena till lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket framgår att med uttrycket "förvaltningsberättelse" avses inte bara förvaltningsberättelse i den svenska aktiebolagslagens mening utan även redovisningshandlingar, motsvarande svenska bolags balansräkningar samt vinst- och förlusträkningar (se PM angående rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket, avgiven i november 1949). Som utredaren anfört är "årsredovisning" en mer ändamålsenlig samlingsbeteckning än "förvaltningsberättelse". Första stycket punkt 3 har ändrats i enlighet härmed. Punkterna 4 och 5 i samma stycke har jämkats redaktionellt.

9 §

Paragrafens andra stycke innehåller föreskrifter om förlängning av koncession, som beviljats utländskt försäkringsbolag för bestämd tid. F. n. föreskrivs att ansökan om sådan förlängning skall lämnas in till försäkringsinspektionen sist sexton månader före utgången av den löpande koncessionen. I likhet med utredaren anser jag att denna tid är onödigt lång, särskUt som det förekommer att tidsbegränsad koncession bara ges för tre år i sänder. Den tid, inom vilken ansökan om förlängning av en koncession skall ges in, har därför begränsats till sex månader.

Tredje stycket har jämkats redaktioneUt.

10 §

I enlighet med terminologin i den nya försäkringsrörelselagen har begreppet "försäkringsfond" i andra stycket ersatts av "försäkringstekniska skulder". Skälet härtill är att beteckningen fond brakar hänföra sig till sådana poster på passivsidan av ett företags balansräkning som inte utgör egentliga skulder. Försäkringsfonden utgör emellertid en skuld till försäkringstagarna (se prop. 1980/81:180 s. 192 f).

Prop. 1982/83:24 35

I försäkringstekniska skulder ingår enligt 7 kap. 1 § första stycket nya försäkringsrörelselagen fömtom premiereserv, ersättningsreserv och tilldelad återbäring även skadebehandlingsreserv. Detta förhållande har föranlett en komplettering av bestämmelsen i förevarande stycke.

12 §

I paragrafen finns hänvisningar tiU 1948 års försäkringsrörelselag. Hänvisningarna har ändrats tUl att avse motsvarande bestämmelser i den nya försäkringsrörelselagen.

13 §

I andra stycket har införts en bestämmelse om redovisning av mottagen Uvåterförsäkring, Jag hänvisar till vad som har anförts under 2,2, Försäkringsinspektionen kan enligt första stycket bestämma i vilken omfattning som återförsäkringstagaren får tUlgodoräkna sig värdet av återförsäkrings-givarens ansvarighet. Något sådant tUlägg som gjorts i 7 kap, 9 § första stycket 9 nya försäkringsrörelselagen behövs därför inte.

Den s. k, fria sektorn som anges i det nuvarande andra stycket och som här motsvaras av tredje stycket har ökats från 10% tUl 20% av försäkringstekniska skulder för egen räkning, dvs, den del av de försäkringstekniska skuldema som inte motsvarar värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet. Detta överensstämmer med vad som f, n, gäller för de svenska försäkringsbolagen (274 § tredje stycket gällande försäkringsrörelselag); jfr 7 kap. 9 § tredje stycket nya försäkringsrörelselagen,

I övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt, varvid bl, a. beteckningen "försäkringsfond" bytts ut mot "försäkringstekniska skulder" (se motiveringen tUl 10 §) och hänvisningen tiU 1948 års försäkringsrörelselag ändrats till att avse motsvarande bestämmelse i den nya försäkringsrörelselagen.

14 §

Paragrafen innehåUer värderingsregler för pantsatta värdehandlingar. F. n. är dessa anknutna till föreskriftema i 93 § 1 mom. andra stycket lagen om försäkringsrörelse.

Enligt den nya försäkringsrörelselagen skall pantsatta värdehandlingar i princip värderas som omsättningstUlgångar enligt bokföringslagen. Detta följer av 11 kap, 7 § första stycket nya försäkringsrörelselagen. Andra stycket, samma paragraf, innehåller ett undantag från bokföringslagens värderingsregler,

I förevarande paragraf har en motsvarande anpassning tiU bokföringslagens värderingsregler gjorts. Således får värdehandling vid redovisning enligt 13 § inte tas upp tUl högre värde än som följer av bestämmelserna i. bokföringslagen om värdering av omsättningstillgångar, 114 § bokföringslagen finns bestämmelser om värdering av omsättningstillgångar. Liksom hittUls får dock under vissa förutsättningar pantsatta värdehandlingar tas upp endera tUl samma värde som i föregående balansräkning eller tUl

Prop. 1982/83:24 36

anskaffningsvärdet. Paragrafen har i förhållande till gällande lag och utredningsförslaget ändrats redaktionellt.

15 §

Termen "försäkringsfond" [första stycket har bytts ut mot "försäkringstekniska skulder" (se motiveringen tiU 10 §) och hänvisningen i tredje stycket tiU lagen om försäkringsrörelse har ändrats tiU den nya försäkringsrörelselagen.

20 §

För de utländska försäkringsbolagens anskaffningsverksamhet här i landet gäUer i princip samma bestämmelser som för de svenska försäkringsbolagen. Förevarande paragraf har ändrats i enlighet med bestämmelserna om anskaffningsverksamhet i den nya försäkringsrörelselagen (7 kap.

16 §), Jag hänvisar till vad som har anförts i prop. 1981/82:180 s. 199 f.

22 a §

Enligt sin instmktion har försäkringsinspektionen att verka för en sund utveckling av försäkringsväsendet. Denna gmndsats har tagits in i den nya försäkringsrörelselagen (19 kap. I § första stycket). Även av förevarande lag bör det framgå att inspektionen skaU vaka över att rörelsen bedrivs på ett sätt som är ägnat att främja en sund utveckling. En bestämmelse härom har tagits upp i denna paragraf, som är ny. Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningsförslaget.

24 §

Paragrafen har ändrats redaktionellt, varvid bl.a. uttrycket "berättelse om revision av anstaltens räkenskaper och förvaltning" ersatts av "årsredovisningen och revisionsberättelsen" (jfr motiveringen tiU 6 §).

25 §

Enligt den nya försäkringsrörelselagen skall ett försäkringsbolags koncession kunna förklaras förverkad av regeringen endast om allvarliga missförhållanden föreligger (se 19 kap. 11 § sista stycket). Motsvarande bör enligt min mening gälla för de utländska försäkringsbolagen här i landet. En bestämmelse härom har införts samtidigt som paragrafen har disponerats om redaktionellt med 19 kap. 11 § nya försäkringsrörelselagen som förebild. Bestämmelsen om vite har flyttats tUl en ny paragraf, 25 a §.

25 a §

I denna paragraf, som är ny, har införts bestämmelser om vite. F.n. finns en bestämmelse i 25 § första stycket om att försäkringsinspektionen kan förelägga vite vid meddelande av föreskrift enligt denna lag. Denna bestämmelse återfinns i andra stycket. Övriga föreskrifter i förevarande

Prop. 1982/83:24 37

paragraf är nya. De har i huvudsak utformats i överensstämmelse med motsvarande föreskrifter i den nya försäkringsrörelselagen (se 21 kap. 2 §). I enlighet med ett påpekande av Svea hovrätt har i sista stycket tagits in en bestämmelse om rätt tiU fullföljd av talan hos kammarrätten i ärenden om fiiUföljd och utdömande av viten. Den saknar motsvarighet i utredningsförslaget. I övrigt överensstämmer paragrafen i sak med utredningsförslaget.

26 §

I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande de svenska försäkringsbolagen (se 19 kap. 15 § nya försäkringsrörelselagen) har det minimibelopp som de utländska försäkringsbolagen här i landet skaU betala för att täcka kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet satts i relation tUl basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Paragrafen har jämkats redaktioneUt i förhållande tUl gäUande lag och utredningsförslaget,

28 §

Hänvisningarna i första stycket tUl 1948 års lag om försäkringsrörelse har ändrats tiU att avse motsvarande bestämmelser i den nya försäkringsrörelselagen.

I tredje stycket har benämningen "försäkringsfonden" bytts ut mot "försäkringstekniska skulder" (jfr motiveringen tiU 10 §),

29 §

Hänvisningarna i paragrafen tUl lagen om försäkringsrörelse har ersatts av hänvisningar tiU motsvarande bestämmelser i den nya försäkringsrörelselagen.

33 §

Paragrafen innehåller regler om besvär över försäkringsinspektionens beslut. Reglerna har ändrats i överensstämmelse med motsvarande föreskrifter i den nya försäkringsrörelselagen (19 kap. 13 §).

Ikraftträdandet

Lagen bör träda i kraft samtidigt med den nya försäkringsrörelselagen, dvs. den 1 januari 1983. Någon övergångsbestämmelse beträffande de nya reglerna om livförsäkring torde inte behövas, eftersom inget utländskt försäkringsföretag f.n. har koncession på livförsäkringsrörelse här i landet. Inte heller i övrigt erfordras några övergångsbestämmelser.

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Lagen om understödsföreningar är associationsrättsligt uppbyggd efter mönster av lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar och innehåller i

Prop. 1982/83:24 38

fråga om de föreningsrättsliga bestämmelserna och redovisningsreglerna direkta hänvisningar till föreningslagen. Redovisningsreglerna i lagen om understödsföreningar har nyligen varit föremål för lagstiftning (prop. 1979/ 80:144, LU 1980/81:4, rskr 1980/81:39, SFS 1980:1108). Detta skedde i samband med att motsvarande regler i lagen om ekonomiska föreningar moderniserades. En översyn av de föreningsrättsliga bestämmelserna i lagen om understödsföreningar avses ske i samband med en eventuell ny lagstiftning om ekonomiska föreningar (jfr NU 1976/77:51, rskr 355). I lagen om understödsföreningar har därför endast gjorts ändringar, främst av redaktioneU art, som en följd av bestämmelserna i den nya försäkringsrörelselagen.

I 30 § tredje stycket lagen om understödsföreningar finns bestämmelser om att regeringen, eller efter regeringens bemyndigande försäkringsinspektionen, får utfärda närmare föreskrifter om understödsföreningarnas löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt därvid meddela föreskrifter som avviker från bokföringslagen. TUl skillnad från utredaren anser jag att avvikelser från bokföringslagen liksom i gäUande lag endast bör tillåtas om särskilda skäl föreUgger (jfr 11 kap. 1 § sista stycket nya försäkringsrörelselagen).

Som jag framhåUit i prop. 1981/82:180 (s. 244) är det enligt min mening självklart att försäkringsinspektionen samråder med bokföringsnämnden när fråga uppkommer om avvikelser från bokföringslagens bestämmelser. Jag anser emeUertid inte, såsom bokföringsnämnden föreslagit, att någon uttrycklig lagbestämmelse om sådant samråd behöver föras in i lagen. Någon sådan lagbestämmelse finns inte heller i den nya försäkringsrörelselagen.

24 §

I första stycket punkt 6 har -- i enlighet med terminologin i förslagen till ny försäkringsrörelselag och till lag om ändring i lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket - orden "försäkringsanstalt" och "utländsk försäkringsanstalt" bytts ut mot "försäkringsbolag" resp. "utländskt försäkringsföretag".

Paragrafen innehåller också termen "försäkringsfond". Denna beteckning har som tidigare nämnts i den nya försäkringsrörelselagstiftningen ersatts av "försäkringstekniska skulder". Skälet härtill är att försäkringsfonden motsvarar skulder tiU försäkringstagarna (se prop. 1981/82:180 s. 192 f). 1 lagen om understödsföreningar motsvaras försäkringsfonden inte heU av skulder tiU försäkringstagarna utan innehåller också vissa överskottsmedel som inte överförts till s. k. fri fond utan ligger kvar i försäkringsfonden. 1 likhet med utredaren anser jag att termen "försäkringsfonden" därför bör behållas i lagen.

Prop. 1982/83:24 39

26 §

Paragrafen innehåller förbud mot lån tiU personer i ansvarig ställning i understödsföreningar. Svenska livförsäkringsföreningars riksförbund har framhållit att uttrycket "annan befattning" på flera håll har tolkats som om ett generellt förbud förelåg för föreningarna att lämna lån tiU sina anställda. Jag biträder ändringsförslaget och anser därför att uttrycket bör bytas ut mot "befattning i ledande ställning". Första stycket punkt 1 har ändrats i enlighet härmed.

I första stycket punkt 2 har i överensstämmelse med den nya försäkringsrörelselagen (se 12 kap. 12 § första stycket punktema 1 och 2) införts förbud att lämna lån tUl släktingar tiU den förbjudna krets som anges i punkt 1.

I tredje stycket har införts en bestämmelse om att äktenskapsliknande samlevnad skaU jämställas med äktenskap vid tillämpningen av låneför-budsregeln. För försäkringsbolagen fmns en motsvarande bestämmelse i 12 kap. 12 § sista stycket nya försäkringsrörelselagen.

Det nuvarande tredje stycket som här motsvaras av fiärde stycket har jämkats redaktionellt.

I enlighet med ett påpekande av försäkringsinspektionen har i ett nytt femte stycke, som saknar motsvarighet i utredningsförslaget, införts en dispensregel. Motsvarande bestämmelse finns i 12 kap. 13 § andra stycket nya försäkringsrörelselagen.

73 §

Det minimibelopp som understödsföreningama årligen skall betala för att täcka kostnadema för försäkringsinspektionens tillsynsverksamhet är f. n. 200 kr. Utredaren har föreslagit att minimibeloppet inte skall få understiga 4% av det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring vid nästföregående års utgång med viss avmndning uppåt. Detta överensstämmer med vad som föreskrivs för försäkringsbolagen i 19 kap. 15 § nya försäkringsrörelselagen och som föreslås beträffande de utländska försäkringsföretagen här i landet (se 26 § förslaget till ändring i lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket). Försäkringsinspektionen anser att den föreslagna höjningen skuUe bli ekonomiskt betungande för många av de mindre understödsföreningarna och rent av tvinga flertalet av dessa att träda i likvidation. Enligt inspektionen bör därför övervägas om inte minimibidraget skaU sättas till ett lägre procenttal än det som föreslagUs av utredaren. Även Svenska livförsäkringsföreningars riksförbund är kritiskt mot förslaget och framhåller att många understödsföreningar är så små att föreningarna med den föreslagna höjningen skuUe fa förvaltningskostnader som inte är skäliga med hänsyn tiU verksamhetens omfattning.

För egen del anser jag Uksom utredaren att det minimibelopp som understödsföreningama skaU betala i tUlsynsbidrag bör sättas i relation till

Prop. 1982/83:24 40

basbeloppet enligt lagen om aUmän försäkring. Jag delar dock försäkringsinspektionens och Svenska livförsäkringsföreningars riksförbunds uppfattning att minimibeloppet bör beräknas efter en lägre procentsats än den som utredaren föreslagit. Jag förordar att denna procentsats bestämmes till 2 %, Paragrafen har ändrats i enlighet härmed och jämkats redaktionellt i förhållande tUl såväl gällande lag som utredningsförslaget,

74 §

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om vite, har ändrats i överensstämmelse med 21 kap, 2 § nya försäkringsrörelselagen,

76 §

I paragrafen regleras vissa personers ansvarighet för skada som tillfogas understödsförening. Jag anser i likhet med utredaren att även den person som verkstäUer försäkringsteknisk utredning åt föreningen (i försäkringsrörelselagen benämnd aktuarie) bör omfattas av regleringen. En föreskrift härom har tagits upp i förevarande paragraf. Motsvarande bestämmelse finns i 16 kap, I § nya försäkringsrörelselagen.

Ikraftträdandet

Lagen bör träda i kraft den 1 januari 1983,

4.3 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Departementsförslaget innebär i huvudsak endast vissa terminologiska ändringar, som följer av de benämningar som används i nya försäkringsrörelselagen,

30 §

Paragrafen har ändrats redaktioneUt, varvid beteckningen "försäkringsfond" ersatts av "försäkringstekniska skulder" (jfr 7 kap, I § nya försäkringsrörelselagen) och uttrycket "sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportrörelse" bytts ut mot "transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkrings-rörelse" (jfr terminologin i 19 kap. 5 § nya försäkringsrörelselagen).

Punkt I av anvisningarna tiU 30 §

Utredaren har föreslagit att beteckningen "omsättningstiUgång" byts ut mot "placeringstillgång". I kommunalskattelagen betecknas tiUgångar antingen som "anläggningstillgång" eUer som "omsättningstiUgång". Att införa en särskUd terminologi för de tillgångar som avses i 30 § anser jag inte vara lämpligt eller erforderligt. Jag förordar alltså att den nuvarande termen "omsättningstillgång" bibehålls.

Ändringen i tredje stycket är redaktionell.

Prop. 1982/83:24 41

Punkt 2 av anvisningarna till 30 §

Skadeförsäkringsbolagen skall f.n, i fråga om skadelivränteröréisen göra avsättning tiU en säkerhetsfond (se 271 § gällande försäkringsrörelselag), I den nya försäkringsrörelselagen har denna avsättningsskyldighet slopats. Utredaren har föreslagit att säkerhetsfonden i stäUet får beteckna de s, k, säkerhetstiUägg som nu ingår i försäkringsfonden (försäkringstekniska skulder) och som enUgt utredaren bör brytas ut ur försäkringstekniska skulder och redovisas som en särskild post under huvudgmppen obeskattade reserver. Frågan i vad mån säkerhetstilläggen skall redovisas vid sidan av försäkringstekniska skulder ankommer det på regeringen eller efter regeringens bemyndigande försäkringsinspektionen att reglera, I den mån säkerhetstiUäggen skaU redovisas på detta sätt bör det inte medföra någon ändring vid beskattningen. Vid sidan av försäkringstekniska skulder har därför i första och andra styckena - samtidigt som föreskrifterna om den hittillsvarande säkerhetsfonden utgått - införts en ny post avseende säkerhetstillägg. För undvikande av sammanblandning med den tidigare säkerhetsfonden har den betecknats "säkerhetsreserv". Vidare har i första och andra styckena beteckningen "försäkringsfond" bytts ut mot "försäkringstekniska skulder" och vissa redaktionella ändringar gjorts. Ändringen i tredje stycket är en följd av att säkerhetsfonden slopats, I femte stycket första meningen har definitionen av försäkringsfond ändrats tiU att avse försäkringstekniska skulder, I försäkringstekniska skulder ingår bl. a. beslutad premieåterbetalning (se prop, 1981/82:180 s, 194) och skadebehandlingsreserv. Föreskrifterna om premieåterbetalning och skadebehandlingsreserv i andra och tredje meningarna har därför tagits bort. Även föreskriften i tredje meningen om bolag som meddelar sjöförsäkring (inkl, land- och lufttransportförsäkring samt luftfartsförsäkring) har utgått, eftersom sjöförsäkringen enligt den nya försäkringsrörelselagen skall redovisas enligt samma regler som övrig skadeförsäkring, I förhållande tiU utredarens förslag har lagtexten i förevarande stycke jämkats, 1 ett nytt sjätte stycke har angetts vad som avses med säkerhetsreserv. Ändringen i sjätte stycket (sjunde stycket föreslagen lydelse) är redaktioneU,

I åttonde stycket (nionde stycket föreslagen lydelse) har gjorts vissa ändringar som följer av det tidigare sagda samt en redaktionell ändring, I sista meningen har föreskriften i fråga om skadeförsäkringsbolag som driver s, k, långfristig personförsäkringsrörelse utgått, eftersom skadeförsäkringsbolagen enligt den nya försäkringsrörelselagen inte får driva personförsäkringsrörelse med grander. Detta följer av 1 kap, 3 § andra stycket, jämfört med 1 kap, 5 § första stycket nya försäkringsrörelselagen.

Ikraftträdandet

Lagen bör träda i kraft den 1 januari 1983 och tiUämpas första gången vid 1984 års taxering.

Prop. 1982/83:24 42

Med anledning av att den nuvarande säkerhetsfonden slopas för skadeförsäkringsbolagens del skall enligt 17 § lagen om införande av försäkringsrörelselagen (1982:000) sådan fond överföras till reserv som regeringen eUer efter regeringens bemyndigande försäkringsinspektionen föreskriver, Skattemässigt bör sådan reserv behandlas på samma sätt som den nuvarande säkerhetsfonden. En övergångsbestämmelse som möjUggör detta föreslås.

4.4 Förslaget till ändring i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering

Större delen av bestämmelsema i lagen om förenklad aktiehantering har såvitt angår försäkringsaktiebolag överförts till den nya försäkringsrörelselagen. Detta föranleder vissa jämkningar i lagen om förenklad aktiehantering,

1§

I paragrafen anges lagens tUlämpningsområde, F, n, är lagen tUlämplig på försäkringsaktiebolag och bankaktiebolag, om bolagsstämman beslutar det, Lagen träder då i stäUet för motsvarande bestämmelser i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse och lagen (1955:183) om bankrörelse. Som nyss nämnts upptar den nya försäkringsrörelselagen en stor del av bestämmelsema i lagen om förenklad aktiehantering. Detta innebär att lagen om förenklad aktiehantering i princip inte bör vara tUlämplig på försäkringsaktiebolag. Beträffande bankaktiebolag bör lagen emellertid fortfarande gälla i avbidan på resultatet av banklagutredningens översyn av banklagstiftningen. Vissa bestämmelser i lagen om förenklad aktiehantering som rör auktorisation som förvaltare och meddelande av tUlstånd att i aktiebok införa utländsk förvaltare m, m, har inte överförts tUl den nya försäkringsrörelselagen. De bestämmelser som jag syftar på finns i 17, 19, 20 och 26—29 §§ (jfr 3 kap, 10 § fjärde stycket nya försäkringsrörelselagen),

Bestämmelsema i 17, 19 och 20 §§ lagen om förenklad aktiehantering skall äga tUlämpning på avstämningsbolag enligt den nya försäkringsrörelselagen. Av 22 § lagen om införande av försäkringsrörelselagen följer att bolag som före utgången av år 1982 beslutat tUlämpa förenklad aktiehantering är att anse som avstämningsbolag enligt försäkringsrörelselagen,

Bestämmelsema i 26-29 §§ lagen om förenklad aktiehantering innehåller bestämmelser om värdepapperscentralen och tUlsynen över denna. Dessa bestämmelser är tUlämpliga bl, a. i fråga om den del av värdepap-perscenlralens verksamhet som rör försäkringsaktiebolag som är avstämningsbolag.

36 §

I paragrafen finns en hänvisning tiU 1948 års försäkringsrörelselag. Den hänvisningen föreslås utgå. Att aktieägare i försäkringsaktiebolag som är

Prop. 1982/83:24 43

avstämningsbolag inte behöver underrättas vid kapitalökning följer av 4 kap, 9 § andra stycket nya försäkringsrörelselagen,

37 §

I paragrafen finns en hänvisning till 1948 års försäkringsrörelselag. De bestämmelser som åsyftas med hänvisningen tUl 1948 års lag är närmast 320 § tredje stycket, 321, 322, 323, 324 §§ nämnda lag (jfr prop. 1970:99 s. 148). När nu reglerna om förenklad aktiehantering tas in i den nya försäkringsrörelselagen bör hänvisningen till lagen om försäkringsrörelse utgå.

Ikraftträdandet Lagen bör träda i kraft den 1 januari 1983.

4.5 Lag om ändring i lagen (1967:351) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

I 23 § tryggandelagen finns bestämmelser om skydd för pensionsborgenärer för det fall att arbetsgivaren överlåter sin näringsverksamhet till annan. Om det vid sådan överlåtelse har avtalats att ansvaret för pensionsutfästelse skall överflyttas på efterträdaren, skall samtycke tUl överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordringen. Men tillsynsmyndigheten - länsstyrelsen - kan medge att samtycke inte behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen. Vid fusion skaU dock de bestämmelser om tillvaratagande av borgenäremas rätt som finns i särskild författning iakttagas.

I samband med införandet av den nya aktiebolagslagen infördes en bestämmelse i 23 § andra stycket tryggandelagen om att innehavare av pensionsfordran inte behövde kallas i ärende enligt aktiebolagslagen om fusion, vinstutdelning och nedsättnig av aktiekapitalet eUer reservfonden. Det ansågs praktiskt att pensionsborgenäremas hörande också i dessa faU kunde ersättas av tUlsynsmyndighetens medgivande (se prop. 1975:103 s. 727),

Den nya försäkringsrörelselagen innehåller liksom aktiebolagslagen föreskrifter om att bolagets borgenärer (dock inte försäkringstagarna) skall kaUas vid vinstutdelning efter kapitalnedsättning i vissa fall (6 kap, 5 §) Uksom vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i vissa fall (6 kap. 6 § resp, 12 kap, 9 § andra stycket). Eftersom samma praktiska skäl talar för att även i dessa faU tiUsynsmyndighetens medgivande skall ersätta pensionsborgenäremas hörande har 23 § andra stycket tryggandelagen kompletterats med en föreskrift härom.

Ikraftträdandet Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1983,

Prop. 1982/83:24 44

De lagändringar jag föreslår har väsentligen utformats efter mönster av bestämmelserna i den nya försäkringsrörelselagen, som har granskats av lagrådet, och är i övrigt av enkel beskaffenhet. Enligt min mening är lagrådsgranskning därför inte påkallad.

5 Hemställan

Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga förslagen till

1, lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:000),

2, lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket,

3, lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

4, lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5, lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering,

6, lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m,m.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslår riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop, 1982/83:24 46

TUl Statsrådet och chefen för ekonomidepartementet

Efter regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 tUlkallade chefen för ekonomidepartementet den 21 november 1977 hovrättslagmannen Johan Lind som särskUd utredare med uppdrag att se över lagen om försäkringsrörelse och lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket.

Att såsom experter biträda utredaren förordnades fr, o. m. den 10 januari 1978 numera direktören Jan Bökmark, direktören Tage Eriksson, avdelningsdirektören Åke Svensson och avdelningsdirektören Karin von Wille-brand samt fr. o. m. samma dag som sekreterare åt utredningen hovrättsassessorn Birgitta Hahn.

Utredningen har antagit arbetsnamnet försäkringsrörelseutredningen (FRU).

Utredningen har den 30 december 1980 avlämnat ett delbetänkande (Ds E 1980:6) Ny lag om försäkringsrörelse.

Sedan uppdraget nu slutförts överlämnas härmed betänkandet Följdlagstiftning tUl en ny lag om försäkringsrörelse.

Stockholm den 12 juni 1981

Johan Lind

/Birgitta Hahn

Prop. 1982/83:24 47

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Författningsförslag .......................................... 48

1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket ......................... 48

1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1972: 262)

om understödsföreningar ............................. 59

1.5 Förslag tUl lag om ändring i kommunalskattelagen (1982:370).. 63

1.6 Förslag tiU lag om värdepapperscentralen m.m.... 69

1.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om

tryggande av pensionsutfästelse m.m............... 70

2 Specialmotivering ........................................... 71

2.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket ......................... 71

2.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar 74

2.5 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1982:370).................................................. 76

2.6 Förslaget till lag om värdepapperscentralen m.m.. 79

2.7 Förslaget tUl lag om ändring (1967:531)

om tryggande av pensionsutfästelse m.m........... 80

Prop. 1982/83:24 48

1 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1.3 Förslag till

lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Härigenom föreskrivs

dels att rabriken tiU lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket ändras till "lag om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige",

dels att 1,2,3,5,6,9 a, 10, II, 12, 13, 14, 15, 15 a, 16, 17, 18, 19,20,21, 22, 23, 24, 24 a, 25, 26, 27, 28, 29, 32, 35 och 36 §§, ordet "anstak" i ohka böjningsformer skaU bytas ut mot "företag" i motsvarande former,

dels att 2 §, 4 § första stycket, 6 § första stycket punkt 3, 9 § andra stycket, 10 § andra stycket, 12, 13, 14, 15, 15 a, 20 §§, 21 § första stycket, 24, 25, 26, 28 §§ andra och tredje styckena och 33 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att en ny paragraf, 25 § a, skall införas av nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Utländsk försäkringsanstalt må här i riket driva Uvförsäkringsrörelse, allenast om anstalten i sitt hemland med laga rätt driver sådan rörelse, samt annan försäkringsrörelse, allenast om anstalten i hemlandet med laga rätt driver rörelse avseende något slag av försäkring, annan än livförsäkring.

Ej må utländsk försäkringsanstalt Ej må utländsk försäkringsanstalt

här i riket med livförsäkringsrörelse här i riket med direkt livförsäk-

förena försäkringsrörelse som ringsrörelse förena försäkringsrö-

avser annat än personförsäkring, relse som avser annat än personför-

med mindre särskilda skäl äro där- säkring.

tiU. Bestämmelserna i denna lag om

De nedan i denna lag meddelade livförsäkring tiUämpas också ifråga
särskilda bestämmelserna an- om personförsäkringar av annat
gående livförsäkring äga motsva- slag. 1 fråga om sådan försäkring,
rande tUlämpning i fråga om per- meddelad för en tid längst fem år
sonförsäkring av annat slag. Ifråga eller mot premie som är beräknad
om sådan försäkring, meddelad för och bestämd för längst fem år i sän-
en tid av längst fem år eller mot der, må rörelsen dock drivas utan
premie som är beräknad och be- tillämpning av de särskilda bestäm
stämd för längst fem år i sänder, må melserna angående livförsäkring,
rörelsen dock drivas utan tillämp- Ersättning, som i anledning av

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

ning av de särskilda bestämmelserna angående livförsäkring.

Föreslagen lydelse

ett inträffat försäkringsfall utges i form av livränta eller sjukränta, skaU tillhöra endera livförsäkring eller annan försäkring beroende på i vilken av dessa slag avförsäkringar som försäkringsfallet har inträffat. Har en sådan ränta inköpts i ett livförsäkringsbolag, skall den dock i detta bolag höra till livförsäkring. För sådan livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring än livförsäkring gäller bestämmelserna i 6 § andra stycket, 7 § andra stycket, 9 § första stycket, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 24 och 28 §§ i tillämpliga delar.

Generalagentur må även innehavas av svenskt aktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag eller ock av svenskt handelsbolag, vars samtliga bolagsmän äga behörighet enligt vad i första stycket sägs. För fullgörande av de skyldigheter, som åligga generalagent, svare i förra fallet envar styrelseledamot och i det senare envar bolagsman, som ej är enbart kommanditdelägare.

Om koncession m.m.

6 § Ansökan om koncession göres hos regeringen. 1 ansökningen skaU angivas den försäkringsgren, som rörelsen skaU avse. Ansökningen skaU inlämnas till försäkringsinspektionen och vara åtföljd av:

1. handlingar som styrka generalagents behörighet enligt 4 §;

2, det för anstalten gällande reglementet;

Prop. 1982/83:24 50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

berättelser för den tid anstalten va- sionsberättelser för den tid anstal-
rit i verksamhet, dock längst för de ten varit i verksamhet, dock längst
tio sista åren; för de tio sista åren;

4. behörig fuUmakt för generalagenten att å anstaltens vägnar här i riket driva försäkringsrörelsen och att i alla därav härflytande rättsförhållanden för anstalten mottaga stämning samt själv eller genom annan tala och svara;

5. bevis att anstalten för ändamål som i 16 § sägs samt på sätt och under villkor, som försäkringsinspektionen godkänner, i riksbanken nedsatt i värdehandlingar, som inspektionen godtagit, ett belopp av etthundratusen kronor för livförsäkring och ett belopp av tvåhundratusen kronor för annan försäkring eller, om rörelsen skaU avse endast försäkring för resor i utlandet, det lägre belopp som inspektionen bestämmer.

Därest rörelsen skall avse livförsäkring, skola enligt vad i 11 § sägs upprättas särskilda grander för verksamheten. Å granderna, som skola bifogas ansökningen om koncession, skall sökas regeringens stadfästelse.

Beslut enligt första stycket 5 om nedsättning av lägre belopp för försäkring för resor i utlandet må återkallas av försäkringsinspektionen, om skäl föreligga.

9 §

Å ändring av stadsfasta grunder skall ock sökas regeringens stadfästelse. I regeringens ställe äger försäkringsinspektionen besluta i sådant ärende om det icke är av principiell betydelse eller eljest av synnerlig vikt. Ansökningen skaU inlämnas till försäkringsinspektionen.

Ansökan om förlängning av Ansökan om förlängning av
koncession, som beviljats för be- koncession, som beviljats för be
stämd tid, skaU prövas av den myn- stämd tid, skall prövas av den myn
dighet som beviljat koncessionen. dighet som beviljat koncessionen.
Ansökningen skall inlämnas tiU för- Ansökningen skaU inlämnas till för
säkringsinspektionen sist sexton säkringsinspektionen sist sex måna
månader före utgången av den lö- der före utgången av den löpande
pande koncessionen. koncessionen.

10 §

Generalagenten åligger att för varje räkenskapsår enligt formulär, som utställes av försäkringsinspektionen, upprätta redogörelse angående anstaltens verksamhet inom riket.

För livförsäkringsverksamhet För livförsäkringsverksamhet skall
skall i redogörelsen under beteck- i redogörelsen under beteckningen
ningen försäkringsfond såsom försäkringstekniska skulder såsom
skuld upptagas det å skuld upptagas det å
räkenskapsårets sista dag beräkna- räkenskapsårets sista dag beräkna
de värdet av anstaltens ansvarighet de värdet av anstaltens ansvarighet
på gmnd av på grand av

dels inträffade försäkringsfall (er- ' dels inträffade försäkringsfall (er
sättningsreserv) , sättningsreserv),

dels löpande försäkringar (pre- dels löpande försäkringar (pre
miereserv), miereserv),

dels ock återbäring, som anstal- dels ock återbäring, som anstal
ten må hava tilldelat försäkringsta- ten må hava tilldelat försäkringsta
gare, gare.

Med avseende på de i 11 § under 1-4 omförmälda granderna skall vad i 264 §, 265 § I mom. samt 267-269 §§ lagen om försäkringsrörelse stadgas äga motsvarande tillämpning. Beträffande övergångsgrander enligt 265 § 1 mom. nämnda lag gälle vad i 9 § här ovan är i fråga om ändring av grander stadgat om stadfästelse och kungörande därav. Säsom villkor för stadfästelse å övergångsgrander må föreskrivas, att anstalten skall på sätt i 15 § sägs sätta jämväl andra värdehandlingar, än där avses, i särskilt förvar.

Med avseende på i 11 § under 1 -4 omförmälda grunderna skall vad i 7 kap. 3 §, 4 § första—fiärde styckena saml 5-7 §§ lagen (1982:000) om försäkringsrörelse stadgas äga motsvarande tillämpning. Beträffande övergångsgrunder enligt 7 kap. 4 § nämnda lag gälle vad i 9 § här ovan är i fråga om ändring av grunder stadgat om stadfästelse och kungörande därav. Såsom villkor för stadfästelse å övergångsgrunder må föreskrivas, att anstalten skall på sätt i 15 § sägs sätta jämväl andra värdehandlingar, än där avses, i särskilt förvar.

Försäkringsfonden med tillägg av det belopp, varmed en tjugondel av fonden må överstiga vad anstalten enligt 6 § nedsatt för livförsäkring, skall vid envar tidpunkt vara redovisad i värdehandlingar av beskaffenhet som angives i 274 § under 1 — 7 lagen om försäkringsrörelse, eller ock i följande tillgångar av annan art nämligen lån mot säkerhet i anstaltens försäkringsbrev inom återköpsvärdet eller, i den mån försäkringsinspektionen på framställning av anstalten så medgiver, värdet av återförsäkringsgi-varens ansvarighet på grand av livförsäkringar, som övertagits i återförsäkring.

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp, motsvarande högst en tiondel av försäkringsfonden för egen räkning, redovisas i andra värdehandUngar än i första stycket avses, dock icke i aktier.

Med försäkringsfond för egen räkning förstås den del av fonden, som icke motsvarar värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Försäkringslekniska skulder med tillägg av det belopp, varmed en tjugondel av dessa skulder må överstiga vad anstalten enligt 6 § nedsatt för livförsäkring, skall vid envar tidpunkt vara redovisad i värdehandlingar av beskaffenhet som angives i 7 kap. 9 § första stycket 1-7 lagen (1982:000) om försäkringsrörelse, eller ock i följande tillgångar av annan art nämligen lån mot säkerhet i anstaltens försäkringsbrev inom återköpsvärdet eller, i den mån försäkringsinspektionen på framställning av anstalten sä medgiver, värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarighet på grund av livförsäkringar, som övertaghs i återförsäkring.

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp, motsvarande högst tjugo procent av de försäkringstekniska skulderna för egen räkning, redovisas i andra värdehandlingar än i första stycket avses, dock inte i aktier.

Med de försäkringstekniska skulderna för egen räkning förstås den del av de försäkringstekniska skulderna, som icke motsvarar värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarighet.

Värdehandling må vid redovisning enligt 13 § ej upptagas över sitt verkliga värde, bestämt på sätt i 93 § I mom. andra stycket lagen om försäkringsrörelse sägs.

Under föratsättning att de värdehandlingar, i vilka försäkringsfonden jämte tillägg redovisas, beräknas kunna å tider, som med hänsyn till beskaffenheten av anstaltens förbindelser prövas tUlfredsställande, förvandlas i penningar till belopp motsvarande det angivna värdet, må utan hinder av vad i första stycket är stadgat värdehandling, som jämväl under näst föregående räkenskapsår använts för sådan redovisning, kunna åsättas det då beräknade värdet och värdehandling, som anskaffats under löpande räkenskapsår, det värde som motsvarar kostnaderna för dess anskaffning.

Värdehandling får vid redovisning enligt 13 § ej upplagas till högre värde än som följer av bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125) om värdering av om-såtlningstillgångar.

Under förutsättning att de värdehandlingar, i vilka de försäkringstekniska skulderna jämte tillägg redovisas, beräknas kunna å tider, som med hänsyn till beskaffenheten av anstaltens förbindelser prövas tillfredsställande, förvandlas i penningar till belopp motsvarande det angivna värdet, må utan hinder av vad i första stycket är stadgat värdehandling, som jämväl under näst föregående räkenskapsår använts för sådan redovisning, kunna åsättas det då beräknade värdet och värdehandling, som anskaffats under löpande räkenskapsår, det värde som motsvarar kostnaderna för dess anskaffning.

De värdehandlingar, i vilka försäkringsfonden jämte tUlägg helt eller delvis redovisas, skola förvaras här i riket avskilda från anstaltens övriga tillgångar och under minst två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves av ett av försäkringsinspektionens förordnat ombud. Försäkringsinspektionen må dock på framställning av anstalten medgiva att värdehandlingarna i stället, på sätt och under villkor som av inspektionen bestämmas sättas i särskilt förvar i riksbanken eUer annan bank. 1 de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet av anstaltens på försäkringsavtalen gmndade förbindelser.

De värdehandlingar, i vilka försäkringstekniska skulder jämte tillägg helt eller delvis redovisas, skola förvaras här i riket avskilda från anstaltens övriga tillgångar och under minst två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves av ett av försäkringsinspektionens förordnat ombud. Försäkringsinspektionen må dock på framställning av anstalten medgiva att värdehandlingarna i stället, på sätt och under viUkor som av inspektionen bestämmas sättas i särskilt förvar i riksbanken eller annan bank. I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet av anstaltens på försäkringsavtalen gmndade förbindelser.

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

I fråga om utbekommande eUer utbyte av värdehandling, som satts i förvar, skola bestämmelserna / 276 § lagen om försäkringsrörelse äga motsvarande tUlämpning, därvid vad i nämnda lagmm sägs om styrelse, verkställande dirkektör och behörig företrädare för bolag skall avse generalagent eller av anstalt jämlikt 27 § utsett ombud.

Föreslagen lydelse

I fråga om utbekommande eUer utbyte av värdehandUng, som satts i förvar, skola bestämmelserna i 7 kap. 11 § andra och tredje styckena lagen (1982:000) om försäkringsrörelse äga motsvarande tiUämpning, därvid vad i nämnda lagmm sägs om styrelse, verkställande direktör och behörig företrädare för bolag skall avse generalagent eller av anstalt jämUkt 27 § utsett ombud.

För försäkring av annat slag än sådan personförsäkring, beträffande vilken rörelsen drives med tillämpning av de särskilda bestämmelsema om livförsäkring, skall anstalten inom åtta månader efter utgången av varje räkenskapsår göra tillägg till den nedsättning som angives i 6 § första stycket 5, TiUäggs-nedsättning skall omfatta det belopp varmed en tredjedel av anstaltens premieintäkt inom riket under räkenskapsåret för nu avsedd försäkring må överstiga vad förat, urspmngligen och såsom tiUägg, nedsatts för sådan försäkring.

Överstiger det sammanlagda beloppet av vad försäkringsanstalten nedsatt väsentligt en tredjedel av den premieintäkt som angives i första stycket, må försäkringsinspektionen medgiva anstalten att utfå det överskjutande beloppet i den mån detta hänför sig till nedsättning enligt första stycket.

För försäkring av annat slag än sådan personförsäkring, beträffande vUken rörelsen drives med tillämpning av de särskilda bestämmelsema om livförsäkring, skaU anstalten inom åtta månader efter utgången av vaije räkenskapsår göra tillägg tiU den nedsättning som angives i 6 § första stycket 5, TiUäggs-nedsättning skall omfatta det belopp varmed en tredjedel av anstaltens premieinkomst inom riket under räkenskapsåret för nu avsedd försäkring må överstiga vad förut, urspmngligen och såsom tillägg, nedsatts för sådan försäkring.

Överstiger det sammanlagda beloppet av vad försäkringsanstalten nedsatt väsentligt en tredjedel av den premieinkomst som angives i första stycket, må försäkringsinspektionen medgiva anstalten att utfå det överskjutande beloppet i den mån detta hänför sig tiU nedsättning enligt första stycket.

Utiändsk försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse här i riket vara pliktig att i aUa för aUmänhelen avsedda meddelanden vid teckning av sin firma utsätta hemlandet samt angiva humvida anstalten drives såsom aktiebolag eller ömsesidigt bolag eller i annan form. Ej må sådan anstalt eller dess ombud eller personal i meddelanden, som åsyfta anskaffning av försäkring eller äro avsedda för aUmänheten, lämna uppgift av innebörd att anstalten genom att fullgöra i denna lag föreskriven skyldighet att nedsätta värdehandlingar ställt fullgod säkerhet för sina svenska försäkringstagare eller att den beträffande hela sin verksamhet är kontrollerad av svenska staten.

Utländsk försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse här i riket vare pliktig att i aUa för allmänheten avsedda meddelanden vid teckning av sin firma utsätta hemlandet samt angiva huravida anstalten drives såsom aktiebolag eller ömsesidigt bolag eller i annan form. Ej må sådan anstaU eller dess ombud eller personal i meddelanden, som åsyfta försäljning av försäkring eller äro avsedda för allmänheten, lämna uppgift av innebörd att anstalten genom att fullgöra i denna lag föreskriven skyldighet att nedsätta värdehandlingar ställt fullgod säkerhet för sina svenska försäkringstagare eller att den beträffande hela sin verksamhet är kontrollerad av svenska staten.

Generalagenten vare pliktig:

att, där ändring vidtages i det för anstalten gäUande reglementet, inom tre månader därefter till försäkringsinspektionen insända beslutet därom;

att, därest av myndigheterna i anstaltens hemland framställts anmärkning mot anstaltens verksamhet, så fort ske kan skriftligen underrätta försäkringsinspektionen därom;

att, inom åtta månader efter ut-

Generalagenten vare pliktig:

att, där ändring vidtages i det för anstalten gäUande reglementet, inom tre månader därefter till försäkringsinspektionen insända beslutet därom;

att, därest av myndighetema i anstaltens hemland framställts anmärkning mot anstaltens verksamhet, så fort ske kan skriftligen underrätta försäkringsinspektionen därom;

att, inom åtta månader efter ut-

Föreslagen lydelse

gången av vatje räkenskapsår till försäkringsinspektionen insända den i 10 § avsedda redogörelsen angående anstaltens verksamhet inom riket;

att, beträffande livförsäkringsrörelse, tiU försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektionens anvisningar upprättade och av aktuarien undertecknade handlingar nämligen dels inom åtta månader efter vatje räkenskapsårs utgång redogörelse för beräkning av premiereserv och av återbäring, dels ock, i den mån så påfordras av inspektionen, statistisk-ekonomisk utredning angående verksamheten;

att, inom tre månader efter det alt årsredovisningen och revisionsberättelsen blivit å sammanträde med anstaltens delägare framlagd, till försäkringsinspektionen insända ett exemplar av dessa handlingar;

Nuvarande lydelse

gången av vaije räkenskapsår till försäkringsinspektionen insända den i 10 § avsedda redogörelsen angående anstaltens verksamhet inom riket;

att, beträffande livförsäkringsrörelse, till försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektionens anvisningar upprättade och av aktuarien undertecknade handlingar nämligen dels inom åtta månader efter vatje räkenskapsårs utgång redogörelse för beräkning av premiereserv och av återbäring, dels ock, i den mån så påfordras av inspektionen, statistisk-ekonomisk utredning angående verksamheten;

att inom tre månader efter det berättelse om revision av anstaltens räkenskaper och förvaltning blivit å sammanträde med anstaltens delägare framlagd, till försäkringsinspektionen insända ett exemplar av denna berättelse, ävensom ett exemplar av anstaltens förvaltningsberättelse för den tid revisionen avsett;

att även i andra fall än ovan sagts lämna försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om anstalten och dess verksamhet inom riket, samt att när som helst för befattningshavare hos försäkringsinspektionen, som är behörig att företräda inspektionen, eller annan som av inspektionen förordnats att företräda denna, håUa kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning.

att även i andra faU än ovan sagts lämna försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om anstalten och dess verksamhet inom riket, samt att när som helst för befattningshavare hos försäkringsinspektionen, som är behörig att företräda inspektionen, eller annan som av inspektionen förordnats att företräda denna, hålla kassa och övriga tUlgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning.

Innefattar ändring i reglementet ändring av anstaltens firma, skall försäkringsinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringen i Post- och Inrikes Tidningar.

25 §

Prop. 1982/83:24 56

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

lande avföreskrift enligt denna lag må inspektionen förelägga vite.

Finner försäkringsinspektionen,

att avvikelse skett från denna lag eller med stöd därav meddelade bestämmelser eUer från granderna, där sådana finnas,

att granderna icke längre äro tUlfredsställande med hänsyn tiU rörelsens omfattning och beskaffenhet,

att i riksbanken enligt 6 eller 15 a §§ nedsatt belopp minskats genom att värdehandlingarna avsevärt nedgått i värde eller av annan anledning,

att de tillgångar, i vUka de försäkringstekniska skulderna jämte tillägg redovisas, icke äro tillfyllest, eller

att eljest allvarlig anmärkning mot verksamheten föreligger,

må inspektionen förelägga anstalten att inom viss tid vidtaga de åtgärder som prövas påkallade härav.

Finner försäkringsinspektionen,

att avvikelse skett från denna lag eller med stöd därav meddelade bestämmelser eller från granderna, där sådana finnas,

att granderna icke längre äro tillfredsställande med hänsyn tUl rörelsens omfattning och beskaffenhet,

att i riksbanken enligt 6 eller 15 a §§ nedsatt belopp minskats genom att värdehandlingarna avsevärt nedgått i värde eller av annan anledning,

att de tillgångar, i vilka försäkringsfonden jämte tillägg redovisas, icke äro tillfyllest, eUer

att eljest allvarlig anmärkning mot verksamheten föreligger,

må inspektionen förelägga anstalten att inom viss tid vidtaga de åtgärder som prövas påkallade härav.

Har föreläggande icke inom den bestämda tiden efterkommits och har ej heller annortedes det anmärkta förhållandet undanröjts, skall försäkringsinspektionen göra anmälan därom hos regeringen, som efter anstaltens hörande må förklara koncessionen förverkad.

Beslut varigenom koncessionen förklarats förverkad, skall av försäkringsinspektionen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

25 a §

Försäkringsinspektionen kan vid vite förelägga generalagenten atl fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att sända in behöriga redovisningshandlingar och revisionsberättelser.

Försåkringsinspektionen kan dessutom förelägga vite vid meddelande av föreskrift eller förbud enligt denna lag.

Har inspektionen förelagt vite skall det utländska försäkringsföretaget genast skriftligen underråttas om detta.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan försäkringsinspektionen döma ut vitet.

TUl bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet skaU utiändsk försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse här i riket, årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som meddelas av regeringen. Detta bidrag skaU bestämmas högst till en femtedels procent av anstaltens hela inkomst av avgifter för nästföregående räkenskapsår för försäkringar, som tUlhöra anstaltens rörelse här i riket, dock må bidraget ej understiga tvåhundra kronor.

Till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet skall utländsk försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse här i riket, årligen eriägga bidrag enligt bestämmelser, som meddelas av regeringen. Detta bidrag skall bestämmas högst till en femtedels procent av anstaltens hela inkomst av avgifter för nästföregående räkenskapsår för försäkringar, som tUlhöra anstaltens rörelse här i riket. Bidraget får dock inte understiga fyra procent av det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet som gällde vid utgången av nästföregående räkenskapsår, avrundat till närmast högre femtiotal kronor.

Har koncession för uUändsk försäkringsanstalt att här i riket driva Uvförsäkringsrörelse förklarats förverkad, skall för tiUvaratagande av livförsäkringstagamas rätt en särskild administration inträda. Med avseende på denna skall i tillämpliga delar gälla vad i 296-298 §§ lagen om försäkringsrörelse finnes stadgat ävensom vad 165 § samma lag innehåller angående förbud mot meddelande av nya försäkringar. Vid tUlämpningen av nu nämnda lagram skaU iakttagas, att upphörandet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket skaU anses motsvara livförsäkringsbolags trädande i likvidation eUer beslut om avträdande av dess egendom tUl konkurs samt att vad i 297 § I mom. fiärde stycket lagen om försäkringsrörelse sägs om registrering i stället skall avse kungörande i Post- och Inrikes Tidningar. I faU som här avses må överlåtelse av livförsäkringarna ske, förutom tiU svenskt försäkringsbolag, jämväl tiU utländsk anstalt, som er-

Har koncession för utländsk försäkringsanstalt att här i riket driva livförsäkringsrörelse förklarats förverkad, skall för tillvaratagande av livförsäkringstagamas rätt en särskild administration inträda. Bestämmelserna i 14 kap. 25-28 §§ om särskild administration i lagen (1982:000) om försäkringsrörelse skall tillämpas. Vidare gäller bestämmelsen i 14 kap. 23 § samma lag omförbud att meddela nya försäkringar. Vid tillämpningen av nu nämnda lagram skall iakttagas, att upphörandet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket skaU anses motsvara livförsäkringsbolags trädande i likvidation eller beslut om avträdande av dess egendom till konkurs samt att vad i 14 kap. 26 § fiärde stycket lagen om försäkringsrörelse sägs om registrering i stället skall avse kungörande i Post- och Inrikes Tidningar. 1 fall som här avses må överlåtelse av livförsäkringarna ske, föratom tiU svenskt försäkringsbolag, jämväl tiU utiändsk anstalt, som erhållit

Har anstalt i annat fall än i första stycket avses upphört att driva livförsäkringsrörelse här i riket, vare anstalten ändock skyldig att på sätt i 13-15 §§ stadgas redovisa/ö/-5ä-ringsfond för redan meddelade livförsäkringar jämte tillägg. Det åligger ombud, som utsetts av anstalten enligt 27 § att fullgöra de skyldigheter jämlikt 10, 15 och 24 §§, som förat åvilat generalagenten. Fullgöres ej redovisningen av försäkringsfonden jämte tillägg eller finnes eljest anledning antaga att livförsäkringstagamas rätt på grand av försäkringsavtalen äventyras, ankomme på försäkringsinspektionen att besluta att administration på sätt i första stycket sägs skall inträda; dock må ej på den grand att de till redovisning avsatta tillgångarna finnas otUlräckliga administration föreskrivas, förrän försäkrings-' inspektionen förelagt anstalten att fyUa bristen och denna icke täckts inom fyra veckor efter det sådant föreläggande skett. Inträder i faU som nu sagts administration, skall vad i första stycket sägs om upphörandet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket i stället avse meddelandet av beslut om administration.

Har anstalt i annat fall än i första stycket avses upphört att driva livförsäkringsrörelse här i riket, vare anstalten ändock skyldig att på sätt i 13—15 §§ stadgas redovisa försäkring stekniska skulder för redan meddelade livförsäkringar jämte tilllägg. Det åligger ombud, som utsetts av anstalten enligt 27 § att fullgöra de skyldigheter jämlikt 10, 15 och 24 §§, som förat åvilat generalagenten, Fullgöres ej redovisningen av försäkringstekniska skulder jämte tUlägg eller finnes eljest anledning antaga att livförsäkringstagarnas rätt på grand av försäkringsavtalen äventyras, ankomme på försäkringsinspektionen att besluta att administration på sätt i första stycket sägs skall inträda; dock må ej på den grand att de till redovisning avsatta tillgångarna finnas OtUlräckliga administration föreskrivas, förrän försäkringsinspektionen förelagt anstalten att fylla bristen och denna icke täckts inom fyra veckor efter det sådant föreläggande skett. Inträder i fall som nu sagts administration, skall vad i första stycket sägs om upphörandet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket i stället avse meddelandet av beslut om administration.

Prop. 1982/83:24 59

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tal, som träffats angående överlå- tal, som träffats angående överlå
telsen. Med avseende på ansök- telsen. Med avseende på ansök
ningen skaU vidare vad i 295 § 3 ningen skall vidare vad i 15 kap. 3 §
mom. andra och tredje styckena la- andra stycket och 4 § lagen
gen om försäkringsrörelse stadgas (1982:000) om försäkringsrörelse
äga motsvarande tillämpning. stadgas äga motsvarande tillämp
ning.
Bifalles ansökningen, skall över- Bifalles ansökningen, skall över
låtaren anses fritagen från sina för- låtaren anses fritagen från sina för
pliktelser på gmnd av det överlåtna pliktelser på grund av det överlåtna
försäkringsbeståndet, vilka förplik- försäkringsbeståndet, vilka förplik
telser i stället skola åvUa överta- telser i stället skola åvila överta
garen. Angående underrättelse om garen. Angående underrättelse om
verkställd överlåtelse, skaU be- verkställd överlåtelse, skall be
stämmelsen i 295 § 4 mom, ovan- stämmeisen i 15 kap. 6 § ovan
nämnda lag äga motsvarande nämnda lag äga motsvarande
tillämpning. tillämpning.

33 §
Talan mot försäkringsinspektio- Talan mot försäkringsinspektio
nens beslut enUgt denna lag föres nens beslut enligt denna lag föres
hos regeringen genom besvär hos regeringen genom besvär. Be
sluten skall verkställas utan hinder
av anförda besvär om inte rege
ringen förordnar något annat.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

1.4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:262) om understödsföreningar att 24, 26, 30, 73, 74, 75 och 76 §§ skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 § Vid vatje tidpunkt skall ett belopp, som täcker summan av dels försäkringsfonder, dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond än försäkringsfond ej medräknad, vara redovisat i följande slag av tillgångar, nämligen

1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante
rats av staten,

2. obligationer som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Ko
nungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskredhkassan,
Svenska skeppshypotekskassan. Skeppsfartens sekundärlånekassa, Nor
diska investeringsbanken eller av kreditaktiebolag, eller andra skuldförbin
delser som utfärdats av sådan kreditinrättning, dock ej sådana för den

6. skuldförbindelser, för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt på grandval av

inteckning i jordbraks-, bostads-, kontors- eUer affärsfastighet inom fyra femtedelar eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast faststäUda taxeringsvärde, eller

inteckning i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostadskontors- eller affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, med den ytterligare begränsning som försäkringsinspektionen kan komma att föreskriva med hänsyn tiU tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet

dock att, utom i fråga om sådant lån tiU kommun för vUket inspektionen medgett undantag, byggnad skall, för att säkerheten skall få godtas, vara brandförsäkrad i svensk försäkringsanstalt eller i utländsk försäkringsanstalt som har rätt att driva försäkringsrörelse här i riket,

6. skuldförbindelser, för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt på grundval av

inteckning i jordbmks-, bostads-, kontors- eUer affärsfastighet inom fyra femtedelar eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, eUer

dock att, utom i fråga om sådant lån till kommun för vilket inspektionen medgett undantag, byggnad skall, för att säkerheten skall få godtas, vara brandförsäkrad i svenskt försäkringsbolag eller i utländskt försäkringsförelag som har rätt att driva försäkringsrörelse här i riket,

8. lån mot säkerhet i föreningens försäkringsbrev inom återköpsvärdet,

9. föreningen tillhörig fastighet eller tomträtt intill de gränser och med de brandförsäkringsvillkor som enligt 6 gäUer beträffande inteckning, eller

10. värdet av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på gmnd av försäk
ringar, som övertagits i återförsäkring.

Förening, som enligt sina stadgar huvudsakUgen är avsedd för anställda i visst eller vissa företag, får även fullgöra i första stycket föreskriven redovisning i sådana av ett eller flera av företagen utfärdade skuldförbin-

Prop. 1982/83:24 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

delser, för vilka föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i samma stycke 1-5 och 7,

Vid tiUämpning av första stycket 6 ersätts, om försäkringsinspektionen har medgett det

fyra femtedelar av taxeringsvärdet med sjuttio procent av det uppskattade värdet av fastigheten respektive av byggnad eller annan egendom som hör tUl tomträtten eller, om pantvärde fastställts för egendomen enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet, med sjuttiofem procent av pantvärdet, samt

två tredjedelar av taxeringsvärdet med sextio procent av egendomens uppskattade värde.

Med uppskattat värde avses det värde som understödsföreningen har bestämt på grandval av särskild värdering. Har medgivande enligt tredje stycket lämnats får belopp som dittills har redovisats enligt första stycket 6 dock redovisas på samma sätt även i fortsättningen.

Utan hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar mot högst en femtedel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra värdehandlingar än som förat sagts, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond, och i tiUgångar som nämns i första stycket 9 utöver där angiven gräns.

26 § Understödsförening får ej lämna kredit till

1. styrelseledamot, styrelsesuppleant, revisor, revisorssuppleant, innehavare av annan befattning i föreningen eller person som verkställer försäkringsteknisk utredning åt föreningen,

2. make till person som avses 2. den som är gift med eller är under 1, syskon eller släkting i rätt upp- eller

nedstigande led till personer som avses under 1, eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp-elter nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon.

3. bolag, förening eUer annan sammanslutning, vari person som avses
under 1 eUer 2 i egenskap av delägare eller medlem har ett väsentligt
ekonomiskt intresse.

Förening får ej heller lämna kredit mot säkerhet av borgen av någon som avses i första stycket.

Vid tillämpningen av denna paragraf likställs äktenskapsliknande samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eUer har eller har haft barn gemensamt.

Vad i första stycket sägs utgör ej hinder för förening att i enlighet med vad därom föreskrives i stadgarna lämna kredit mot säkerhet av försäkringsbrev som utfärdats av föreningen.

Understödsförening skall till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens tUlsynsverk-samhet årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser som meddelas av regeringen. Bidraget skall bestämmas till ett belopp som, räknat på intäk-tema under nästföregående räkenskapsår, svarar mot högst två pro-miUe av föreningens hela inkomst av avgifter och en promille av föreningens nettokapitalavkastning. Bidraget får dock ej understiga tvåhundra kronor.

Understödsförening skall till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens tillsynsverksamhet årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser som meddelas av regeringen. Bidraget skaU bestämmas till ett belopp som, räknat på intäk-tema under nästföregående räkenskapsår, svarar mot högst två pro-miUe av föreningens hela inkomst av avgifter och en promille av föreningens nettokapitalavkastning. Bidraget får dock inte understiga fyra procent av det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet som gällde vid utgången av nästföregående räkenskapsår, avrundat till närmast högre femtiotal kronor.

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

som icke gmnda sig på meddelade försäkringar, får ett belopp motsvarande fem gånger skillnaden avdragas från nettointäkten. 3 mom. Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt, anses överskottet av försäkringsrörelsen. Vid överskottets beräkning får avdrag från brattointäkten göras för ökning av posten försäkringstekniska skulder för egen räkning och i den utsträckning, angives i anvisningarna, till andra fonder.

Föreslagen lydelse

skulder som icke granda sig på meddelade försäkringar, får ett belopp motsvarande fem gånger skillnaden från nettointäkten. 3 mom. Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt, anses överskottet av försäkringsrörelsen. Vid överskottets beräkning får avdrag från brattointäkten göras för avsättning tiU försäkringsfond för egen räkning och i den utsträckning, som närmare angives i anvisningarna, för avsättning till vissa fonder,

4 mom. Med livförsäkringsanstalt förstås i denna lag anstalt vars försäkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsförsäk-ring samt arbetslöshetsförsäkring). Med skadeförsäkringsanst;U förstås annan försäkringsanstalt än livförsäkringsanstalt. Utländsk försäkringsanstalt, som drivit försäkringsrörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som anstalten drivit här.

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhet som är hänföriig tUl livförsäkring.

5 mom. Bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk livförsäkringsanstalt drivit här i riket. Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven sjöförsäkrings- samt land-och lufttransportförsäkringsrörelse samt 2 procent av anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.

5 mom. Bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk livförsäkringsanstalt drivit här i riket. Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven transporlförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsröretse samt 2 procent av anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.

Prop. 1982/83:24 65

Föreslagen lydelse

Som bmttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande brak i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör placeringstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 28 § tillämpas. I brattointäkten upptages vidare hyresvärde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat direkt meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet enligt den räntefot som legat till grand för premieberäkning. (Prop. 1980/81:68 s. 61)

Nuvarande lydelse

Som brattointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande brak i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstiUgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket äv anvisningama tUl 28 § tUlämpas. I bmttointäkten upptages vidare hyresvärde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat direkt meddelad eUer i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkrarens ansvarighet enligt den räntefot som legat till grand för premieberäkningen. (Prop. 1980/81:68 s. 61)

Från bmttointäkten far avdragas dels ränta på gäld, dels, i fråga om fastighetsförvaltning, annan enligt 25 § avdragsgiU omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bmk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tiUgång än inventarium eller för stadigvarande bmk i rörelsen avsedd fastighet enligt denna lag nedskrivits, dels 5 procent av vad som återstår av brattointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell livförsäkring, individuell annan personförsäkring och grappförsäkring får i vatje sådan verksamhet för sig, sedan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, från återstående brattointäkt göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring, som icke är pensionsförsäkring, 3 promille av det basbelopp som enligt I kap. 6 § lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring fastställts för januari månad under taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal så, att öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella livförsäkringar, som samtidigt tecknats på samma persons eller samma personers liv, dels alla andra individueUa personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons aUa grappförsäkringar som han har inom en och samma grapp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får icke överstiga återstående bmttointäkt av den verksamhet tiU vilken avdraget hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommer försäkringstagare.

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

stalt, må från brattointäkten avdrag göras fömtom för driftskostnader, som avses i 29 §. för avsättning till försäkringsfond för egen räkning och i lag föreskriven säkerhetsfond, för utbetald återbäring eller verkställd premieåterbetalning, för avsättning till sådan reservfond, som av ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt bildas enligt gäUande föreskrifter om allmänna grander angående försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar, för avsättning till sådan regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt bildas enligt gällande viUkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse, ävensom för ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning icke överstiger vinsten å själva försäkringsrörelsen. Denna vinst skaU beräknas enUgt andra, tredje och Qärde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eUer fjärde stycket, skUl-naden meUan å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a) ingående försäkringsfond för egen räkning,

b) premieinkomst för egen räkning,

c) 4 procent ränta å post a);

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

d) utbetalningar för egen räkning
för försäkringsfall,

e) utgiven vinstandel, återbäring
eller premieåterbetalning,

f) förvaltningskostnader för egen
räkning oavsett om de äro avdrags
gilla i skattehänseende,

g) beräknad hyra för fastighet
som tiUhör anstalten och ingår i rö
relsen.

Föreslagen lydelse

stalt, må från brattointäkten avdrag göras föratom för driftskostnader, som avses i 29 §,/ör ökning avför-säkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsfond, för utbetald återbäring eUer verkställd premieåterbetalning, för avsättning till sådan reservfond, som av ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring bildas enligt gällande föreskrifter om aUmänna grander angående försäkring med statsbidrag mot förluster på grand av smittsamma husdjurssjukdomar, för avsättning till sådan regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt bildas enligt gäUande villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse, ävensom för ökning av utjämningsfonden, i den nian denna ökning icke överstiger vinsten å själva försäkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt andra, tredje och Qärde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eller Qärde stycket, skUl-naden mellan å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a) försäkringstekniska skulder för
egen räkning vid årets ingång,

b) säkerhetsfonden vid årets ingång,

c) premieinkomst för egen räkning,

d) 4 procent ränta på posterna a)
och b);

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning
för försäkringsfall,

f) utgiven vinstandel, återbäring
eller premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för egen
räkning oavsett om de äro avdrags
gilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet som tiUhör anstalten och ingår i rörelsen,

Prop. 1982/83:24

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

i) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång,

j) säkerhetsfonden vid årets utgång.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskriven regleringsfond för trafikförsäk-ringsrörelse eller, om fonden nedsatts, tilläggas belopp motsvarande nedsättningen.

h) utgående försäkringsfond för egen räkning.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av i lag föreskriven säkerhetsfond eUer, om fonden nedsatts, tilläggas belopp motsvarande nedsättningen. Vad nu sagts äger motsvarande tiUämpning ifråga om ökning och nedsättning av regleringsfond för trafikförsäkringsrörelse.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som är hänförlig till det fasta driftstäUet på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning undantagen från beskattning här i riket skall vinsten vidare minskas med överskott av den genom driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verksamhet får till vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond enligt lagen om försäkringsrörelse den 17 juni 1948 (nr 433) (premiereserv, ersättningsreserv och, om rörelsen avser personförsäkring som drives enligt särskilda av regeringen fastställda grunder, reserv för tilldelad återbäring) minskad med värdet av återförsäkrares ansvarighet. TiU premiereserven får läggas avsättning för beslutad premieåterbetalning minskad med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I ersättningsreserven inbegripes skadebehandlingsreserv samt, ifråga om försäkringsanstalt som driver sjöförsäkring, land- och lufttransportförsäkring samt luftfartsförsäkring, den förstärkning av försäkringsfonden som sådan anstalt gör enligt bolagsordningen.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. minskade med återförsäkrares andelar.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt lagen (1982:000) om försäkringsrörelse (premiereserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv och beslutad återbäring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. minskade med återförsäkringsgivares andelar.

eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående förlust å rörelsen i dess helhet i den mån icke förenämnda bolagsordning eUer stadgar föreskriver förlusttäckning genom ianspråktagande av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Med säkerhetsfond förstås här en fond i vilken skadeförsäkringsanstalt skall redovisa säkerhetstitl-läggen enligt en av försäkringsinspektionen fastställd normalplan, BFFS 1979:4.

Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säkerhetsfond och av i första stycket omnämnd reservfond för ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring och regleringsfond för trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av utjämningsfonden skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen, varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 januari 1929 befintlig utjämningsfond, för vilken bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits, eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp, vartill den uppgick före ändringen.

Nedsättning av försäkringsfond för egen räkning, av säkerhetsfond samt av i första stycket omnämnd reservfond för ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt och regleringsfond för trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av utjämningsfonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen, varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 januari 1929 befintiig utjämningsfond, för vilken bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits, eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp, vartill den uppgick före ändringen, dock att vad nu sagts icke skall gälla om ändringen verkställts för att anstalt, som driver rörelse avseende sjuk- och olycksfallsförsäkring, för vilken grunder fastställts jämlikt lagen om försäkringsrörelse, skall äga taga fonden i anspråk för återbäring i enlighet med sagda grunder.

Utöver vad ovan stadgats må avdrag icke ske för avsättning till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

3. Erfordras på grund av bestämmelserna i 30 § eller anvisningarna till samma paragraf uppdelning av intäkt eller avdrag mellan olika delar av försäkringsanstalts verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget ske på skäligt sätt.

4. Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse, som här i riket drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt, förstås med premieinkomst brattobeloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återför-säkringspremier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Prop. 1982/83:24 69

1.6 Förslag till

Lag om värdepapperscentralen m. m.

Allmänna bestänunelser

1 § Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen) skaU fullgöra uppgifter för aktiebolag, försäkringsaktiebolag och bankaktiebolag enligt vad som föreskrivs i aktiebolagslagen (1975:1385) samt lagen (1982:000) om försäkringsrörelse och lagen (0000:000) om bankaktiebolag.

2 § Aktiebolagslagen (1975:1385) är tiUämpUg på värdepapperscentralen om något annat inte följer av 3, 4 eller 8 §.

3 § Bolagsordningen för värdepapperscentralen skall stadfästas av regeringen och far inte ändras utan regeringens godkännande.

4 § Värdepapperscentralen står under tillsyn av bankinspektionen.

Förvaltarregistrering

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, skall
pröva frågor om

1. auktorisation av banker eller fondkommissionärer som förvaltare av
aktier,

2. tUlstånd enligt 3 kap. 10 § andra stycket andra meningen aktiebolags
lagen (1975:1385), 3 kap. 10 § andra stycket andra meningen lagen
(1982:0000) om försäkringsrörelse och (§§) lagen (0000:000) om bankaktie
bolag.

1 beslutet om auktorisation eller tillstånd kan det meddelas särskilda villkor för att tillgodose såväl allmänna som enskilda intressen. Följs inte villkoren och är avvikelserna betydande kan auktorisationen eUer tillståndet återkallas.

6 § Förvaltare som avses i 5 § första stycket 1 skall lämna uppgifter till
värdepapperscentralen om de aktieägare som har mer än femhundra aktier
i samma aktiebolag registrerade i förvaltarens namn.

Sådana uppgifter ställs samman för varje aktiebolag. Sammanställningen skall hållas tillgänglig för alla hos såväl bolaget som värdepapperscentralen och inte får vara äldre än sex månader.

7 § Vid förvaltarregistrering enligt 3 kap, 10 § andra stycket aktiebolags
lagen (1975:1385), 3 kap. 10 § andra stycket lagen (1982:000) om försäk
ringsrörelse och (§§) lagen (000:000) om bankaktiebolag kan förvakaren
när det är fråga om aktier i samma aktiebolag, efter tillstånd av aktieägar
na, förvara de oUka aktieägarnas brev tillsammans eller låta deras aktier
ingå i ett brev som är gemensamt för flera aktieägare. Varje aktieägare har
del i det som på sådant sätt förvaras i förhåUande till vad han har lämnat in
till förvar.

6 Riksdagen 1982/83. I samt. Nr 24

Prop. 1982/83:24 70

Tillsyn

8 § Bankinspektionen kan förelägga vite vid meddelande av föreskrift
eller förbud i samband med tUlsynen. Bankinspektionens beslut enligt
denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär. Beslut i frågor som
rör tiUsynen skall verkstäUas utan hinder av anförda besvär om inte rege
ringen förordnar något annat.

Ytterligare bestämmelser om tiUsynsverksamheten meddelas av regeringen.

9 § För att täcka kostnadema för bankinspektionens tiUsynsverksamhet
skall värdepapperscentralen årligen betala ett bidrag. Närmare föreskrifter
om bidragets storlek och om dess fastställande och erläggande meddelas
av regeringen.

Straff

10 § TiU böter eller fängelse i högst sex månader döms

1, den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sådana villkor som meddelats med stöd av 5 § andra stycket,

2, styrelseledamöter, verkställande direktören eller någon annan tjänsteman hos värdepapperscentralen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till bankinspektionen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgtfter om centralen eller dess verksamhet; om gärningen är belagd med straff i brottsbalken skaU brottsbalkens straffbestämmelser gäUa,

11 § TiU böter döms den som bryter mot 6 §.

Genom denna lag upphävs lagen om förenklad aktiehantering (1970:596).

Lagen träder i kraft... då lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering upphör.

1.7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Härigenom föreskrivs att 23 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 § Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en annan och avtalas därvid att ansvaret för pensionsutfästelse skall överflyttas på efterträdaren, skall samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordringen. TiUsynsmyndigheten äger medge att samtycke icke behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen.

Har i författning meddelats sär- Har i författning meddelats sär-

skilda bestämmelser om tUlvarata- skilda bestämmelser om tiUvarata-

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

gande av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa istället för reglema i första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kaUas i ärende om fusion enligt 14 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385) om tiUstånds-myndigheten medger det. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3 samma lag.

Föreslagen lydelse

gande av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa istället för reglema i första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i ärende om fusion enligt 14 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975: 1385) om tillståndsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning enhgt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3 samma lag samt ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligl 12 kap. 9 § andra stycket 3 lagen (1982:000) om försäkringsrörelse.

Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen ha samma rättsverkningar som om arbetsgivaren varit anställd hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2 SPECIALMOTIVERING

2.3 Förslaget till

Lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Enligt uppgift från försäkringsinspektionen drev år 1979 15 utländska försäkringsföretag direkt försäkringsrörelse i Sverige. Inget utländskt försäkringsföretag har för närvarande koncession att meddela livförsäkring här i landet. De utiändska företagen meddelar olycksfalls- och sjukförsäkring utan grander, allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring, trafikförsäkring, annan motorfordonsförsäkring, luftfartsförsäkring, sjöförsäkring och husdjursförsäkring (hästar). Den sammanlagda premieinkomsten för de utländska försäkringsföretagen för 1979 var 248 milj. kr. Den sammanlagda summan för de svenska skadeförsäkringsbolagen var 9970 milj. kr.

Prop. 1982/83:24 72

De villkor under vilka de utländska försäkringsföretagen får utöva verksamhet i Sverige finns angivna i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket (ändrad senast SFS 1980: 169). Genom 1950 års lag upphävdes den tidigare gällande lagen för utländska försäkringsföretag som var från 1903.

1950 års lag innehåller i huvudsak inga redovisningsbestämmelser. De utländska företagen upprättar ingen årsredovisning i Sverige för verksamheten. För livförsäkringsrörelsen gäller emellertid att de i Sverige pantsatta värdehandlingama skall värderas enligt samma principer som gäller för de värdehandlingar som pantsatts av svenska försäkringsbolag. 1950 års lag innehåller bestämmelser om koncession, försäkringstekniska bestämmelser, bestämmelser om tillsynen av försäkringsrörelsen, föreskrifter om försäkringsverksamhetens upphörande och om överlåtelse av försäkringsbestånd. Dessa bestämmelser har motsvarighet i 1948 års lag om försäkri ngsrörel se.

1950 års lag innehåller inga registreringsbestämmelser och något formellt register över de utländska försäkringsföretagen förs inte. Därernot innehåller lagen bestämmelser om att försäkringsinspektionen i Post- och Inrikes Tidningar skall kungöra vissa inträffade händelser som bör komma till allmänhetens kännedom.

I utredningens uppdrag har ingått att göra en lagteknisk översyn av försäkringsrörelselagen och lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket. Översynen av försäkringsrörelselagen har inneburit att utredningen föreslagit nya associationsrättsliga bestämmelser och nya redovisningsbestämmelser. Därutöver har utredningen föreslagit ändringar i lagen av teknisk natur som inte har gällt de grundläggande principerna i försäkringsrörelselagen samt en modernisering av språket i lagen.

De grandläggande principerna i försäkringsrörelselagen och 1950 års lag utreds av försäkrings verksamhetskommittén, FVK (E 1979:01). När det gäller de utländska försäkringsföretagen skall FVK enligt direktiven belysa konsekvensema av en friare etableringsrätt för utländska försäkringsanstalter i vårt land och föreslå de lagändringar som anses motiverade. Den skall vidare överväga om skälighetsprincipen i någon form bör göras tilllämplig även på de utländska företagen. Vidare skall kommittén överväga sådana frågor som sammanhänger med att kraven på fondavsättningar är avsevärt lägre för de här verksamma utländska företagen än för de svenska.

Det uppdrag som FVK fått när det gäller den utländska lagen är mycket vidsträckt och berör en mycket stor del av bestämmelserna i lagen. Utredningen har därför inte gjort någon språklig översyn av denna lag. Utredningen föreslår emellertid att den ålderdomliga benämningen anstalt byts ut mot företag och att lagen kallas "Lag om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige".

Utredningens arbete med lagen om utländska försäkringsanstalter har begränsats till följdändringar på grand av ändringar i lagen om försäkringsrörelse samt ändringar på grand av ny lagstiftning.

2§ Ändringen i andra stycket av förevarande paragraf att med direkt livförsäkringsrörelse inte får förenas försäkringsrörelse som avser annat än personförsäkring överensstämmer med den ändring som föreslagits i 1 kap. 2 § tredje stycket utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag. Motiv till denna ändring finns på sid 157 i delbetänkandet (Ds E 1980:6).

Prop. 1982/83:24 73

Ändringen i tredje stycket överensstämmer med den i 1 kap. 3 § första stycket föreslagna ändringen i förslaget till ny försäkringsrörelselag. Fjärde och femte styckena innehåller bestämmelser om livräntor och sjukräntor och överensstämmer med 1 kap. 3 § andra och tredje styckena, i utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag.

4§ Ändringen i första stycket är i huvudsak redaktionell.

6§

I första stycket 3 har termen förvaltningsberättelse ersatts med termen årsredovisning. För svenska försäkringsbolag skall årsredovisningen enligt utredningens förslag bestå av resukatberäkning med därtill hörande resultatanalys, balansräkning och förvaltningsberättelse.

Enligt motiven tiU 1950 års lag (P.M. angående rätt för utländsk försäkringsanstait alt driva försäkringsrörelse här i riket, avgiven i nov. 1949) avsågs med förvaltningsberättelse inte endast förvaltningsberättelse i den svenska aktiebolagslagens mening utan även redovisningshandlingar, motsvarande svenska bolags balans- samt vinst- och förlusträkningar. Ändringen är därför i huvudsak redaktionell.

9§ Ändringen i andra stycket motsvaras av en ändring som föreslås i förslaget tiU förordning tiU försäkringsrörelselagen. Den tid, inom vilken ansökan om förlängning av en koncession skall ges in, har minskat tUl sex månader. Den i gällande lag angivna tiden - sexton månader - har ansetts onödigt lång särskilt som det förekommer att tidsbegränsad koncession bara ges för tre år i sänder.

10 § I överensstämmelse med förslaget till ny lag om försäkringsrörelse har termen försäkringsfond ersatts med termen försäkringstekniska skulder. Motiv för denna ändring finns på sid. 233 i delbetänkandet.

12 och 13 §§

Ändringarna är i huvudsak redaktionella. Paragrafhänvisningarna som avser 1948 års lag om försäkringsrörelse har ändrats till motsvarande bestämmelser i utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse. Termen försäkringsfond har bytts ut mot försäkringstekniska skulder.

113 § andra stycket föreslår utredningen att den s. k. fria sektorn ökas från 10 procent till 20 procent av försäkringstekniska skulder för egen räkning, dvs. den del av de försäkringstekniska skulderna som inte motsvarar värdet av återförsäkringsgivarens ansvarighet. Detta överensstämmer med 274 § tredje stycket gällande försäkringsrörelselag.

14 §

Första stycket. Enligt gällande försäkringsrörelselag skall lägsta värdets princip tUlämpas i fråga om huvudparten av försäkringsbolagens värdehandlingar vilket framgår av 93 § 1 mom. Av II kap. 7 § första stycket i utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse anges att andra tillgångar än anläggningstillgångar jämställs med omsättningstillgångar. Detta är huvudregeln för värderingen av försäkringsbolagens tillgångar. Genom att ange att andra tUlgåmgar än anläggningstillgångar, vilka anges

Prop. 1982/83:24 74

särskilt i 4 § samma kapitel, skall värderas som omsättningstillgångar har denna värderingsregel anknutits tiU bokföringslagens bestämmelser om värdering av omsättningstillgångar. Närmare motivering finns på sid. 329 i utredningens delbetänkande.

Utredningen föreslår att motsvarande ändring görs i förevarande stycke. Utredningen föreslår därför att värdehandling vid redovisning enligt 13 § inte får tas upp till högre värde än som följer av bestämmelserna i bokföringslagen om värdering av omsättningstillgångar.

15 och 16 §§ Ändringarna i förevarande paragrafer är redaktionella.

20 och 21 §§ 1 båda paragraferna har ordet "anskaffning" bytts ut mot "försäljning". Ändringen i sista punkten av 20 § är föranledd av motsvarande ändring i 7 kap. 15 § i utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag.

24 § Ändringarna är endast redaktionella.

25 och 25 a §§ Utredningen föreslår att bestämmelserna om vite ändras i överensstämmelse med utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag, 21 kap. 2 §. Bestämmelserna om vite i 25 § har flyttats över till en ny pagagraf, 23 a §, som i huvudsak överensstämmer med 21 kap. 2 § i utredningens förslag.

26 § Den föreslagna ändringen att det minimibelopp som de utländska försäkringsföretagen skall betala skall sättas i relation till basbeloppet överensstämmer med ändringen i 19 kap. 14 § utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse.

28 § Ändringama är endast redaktioneUa.

33 § Paragrafen, som innehåller bestämmelser om besvär över försäkringsinspektionens beslut, har ändrats i överensstämmelse med bestämmelsen i 19 kap. 12 § i utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag.

2.4 Förslaget till

lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Understödsföreningar är föreningar för inbördes bistånd. De meddelar sjukförsäkring, kapitalförsäkring (huvudsakligen vid dödsfall som begravningshjälp) eUer pensionsförsäkring åt sina medlemmar eller deras anhöriga. Föreningarnas verksamhet får inte innebära affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse.

Lagen (1972:262) om understödsföreningar är associationsrättsligt uppbyggd efter mönster av lagen om ekonomiska föreningar och innehåUer i

Prop. 1982/83:24 75

fråga om de föreningsrättsliga bestämmelserna och redovisningsbestämmelserna direkta hänvisningar till föreningslagen.

I en departementspromemoria (Ds Ju 1976:11) lades det år 1976 fram ett förslag tiU en ny lag om ekonomiska föreningar. Detta förslag har dock inte genomförts i avvaktan på resultatet av kooperationsutredningens (I 1977:01) arbete. Kooperationsutredningen har till uppgift att utreda övergripande frågor om kooperationen och dess roll i samhället samt att föreslå en ny lag om ekonomiska föreningar. Redovisningsreglerna i lagen om understödsföreningar har helt nyligen varit föremål för lagstiftning (SFS 1980:1108, Prop. 1979/80:144). Detta skedde i samband med att redovisningsreglerna i lagen om ekonomiska föreningar moderniserades. Utredningen har därför inte gjort någon översyn av vare sig de föreningsrättsliga bestämmelsema eller redovisningsbestämmelserna i lagen om understödsföreningar.

I lagen om understödsföreningar finns vidare vissa regler som utformats efter mönster från lagen om försäkringsrörelse. 1 dessa bestämmelser föreslår utredningen däremot vissa ändringar.

I utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse föreslås att beteckningen försäkringsfond skall bytas ut mot försäkringstekniska skulder. Skälet tUl förslaget är att beteckningen fond brukar hänföras till sådana poster på passivsidan av ett företags balansräkning som inte utgör egentliga skulder. Försäkringsfonden motsvarar emellertid en klar skuld till försäkringstagarna.

I lagen om understödsföreningar finns också beteckningen försäkringsfond. TUl denna fond skall föreningen vid vatje bokslut och för vatje verksamhetsgren avsätta vad som av intäkterna inte åtgått för kostnaderna under året. Denna fond motsvaras alltså inte av en klar skuld till förenings-medlemmama utan innehåller också vissa överskottsmedel som inte överförts tiU s. k. fri fond utan ligger kvar i försäkringsfonden. Det har därför inte ansetts lämpligt att kaUa försäkringsfonden för försäkringstekniska skulder.

24 §

Ändringarna är redaktionella. Beteckningen anstalt har för svenska försäkringsbolag bytts ut tiU bolag och för utländska försäkringsföretag till företag. Motsvarande ändringar har gjorts i utredningens övriga förslag,

26§

Paragrafen som innehåUer bestämmelser om förbud mot lån till personer i ansvarig stäUning i understödsförening har utökas med förbud att lämna lån till släktingar inom den förbjudna kretsen. Motsvarande bestämmelser finns i utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse, 12 kap. 12 §

Utredningen föreslår vidare i överensstämmelse med ovannämnda paragrafer att äktenskapsliknande samlevnad skall jämställas med äktenskap vid tiUämpning av låneförbudsregeln. Denna bestämmelse anknyter till det skatterättsliga familjebegreppet, vilket omfattar sammanboende som är eller har varit gifta med varandra eller som har eller har haft barn gemensamt.

30 § Paragrafens tredje stycke har ändrats i överensstämmelse med 11 kap. 1 § tredje stycket utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse. Detta stycke innehåller en bestämmelse om att regeringen eller, efter

Prop. 1982/83:24 76

regeringens bemyndigande, försäkringsinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om understödsförenings löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt därvid meddela från bokföringslagen avvikande föreskrifter, då sådana är betingade av understödsföreningarnas särart.

Om någon understödsförening inte är nöjd med de anvisningar som försäkringsinspektionen meddelar kan den förening som berörs av anvisningarna anföra besvär hos regeringen enligt 75 § denna lag.

73 §

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om det bidrag som understödsföreningarna skall betala för att täcka kostnaderna för försäkringsinspektionens tUlsynsverksamhet, har ändrats såvitt gäller det minimibelopp som föreningarna skall betala. Detta överensstämmer med utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse, 19 kap. 14 §.

74§ Paragrafen, som innehåller bestämmelser om vite, har ändrats i överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag, 21 kap. 2§.

76 § Paragrafen innehåller bestämmelser om skadestånd. Liksom i förslaget till ny lag om försäkringsrörelse föreslår utredningen att även aktuarien skall ingå bland de personer som är skadeståndsskyldiga. 1 lagen om understödsföreningar benämns aktuarien den person som verkställer försäkringsteknisk utredning åt föreningen. Aktuarien är skadeståndsskyldig gentemot föreningen för vatje skada som han genom uppsåt eUer vårdslöshet förorsakar föreningen.

2.5 Förslaget till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Utredningen har begränsat ändringsförslagen i kommunalskattelagen till direkta följdändringar till förslaget till ny lag om försäkringsrörelse -lagtext och motiv. Däremot har utredningen inte föreslagit ändringar som skulle kunna följa av förslagen till nya scheman för resultat - och balansräkningar. Dessa skall enligt utredningens förslag fastställas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen och torde komma att medföra att deklarationsbilagorna för försäkringsbolagen bör omarbetas.

Från försäkringsbolagsrepresentanter har framhållits att specialreglerna för skadeförsäkringsbolagen i kommunalskattelagen borde reduceras i och med att de av utredningen föreslagna redovisningsreglerna genomförs. Försäkringsbolagens redovisning är styrd och kontrollerad av försäkringsinspektionen, vilket borde utgöra en garanti för att det rörelseresultat som redovisas av försäkringsbolagen, är korrekt och i princip kan ligga till grand för beskattningen.

Utredningen har inte tagk ställning till denna fråga då den enligt utredningens mening ligger utanför de direktiv som utredningen erhållit. Om utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse blir lag och utred-

Prop. 1982/83:24 77

ningens förslag till nya scheman för resultat- och balansräkningar faststäUs kan det dock visa sig lämpligt att tiUsätta en särskUd skatteutredning för att se över de formeUa bestämmelserna i kommunalskattelagen, som avser försäkringsbolagen, och föreslå eventuella förenklingar av dessa bestämmelser.

De ändringar som utredningen föreslår innebär inga sakliga ändringar i försäkringsbolagens beskattning,

30§

De ändringar som föreslagits i denna paragraf är redaktionella. Beteckningen försäkringsfond har bytts ut mot försäkringstekniska skulder och "sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse" mot beteckningen transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse. Motiv tiU införande av beteckningen försäkringstekniska skulder finns på sid. 233 i utredningens delbetänkande, Ny lag om försäkringsrörelse.

På sid. 332 i delbetänkandet har utredningen gjort ett förslag till fördelning på verksamhetsgrenar i skadeförsäkringsbolag. Detta upptar bl.a. transportförsäkring och sjökaskoförsäkring. I kommentaren till denna fördelning anges att till transportförsäkring hör alla försäkringar som avser sjö-, land- och lufttransporter med undantag för sådan transportförsäkring (t.ex resgodsförsäkring) som ingår i paket- eller kombinationsförsäkring som hör till någon annan verksamhetsgren. Inom sjökaskoförsäkring skall även redovisas rederiansvarighets- och rederiintresseförsäkring samt varvens försäkringar för nybyggnader och för skadeståndsskyldighet.

Anvisningar till 30 §.

I Ny försäkringsredovisning som presenteras på sid 148 i utredningens delbetänkande har föreslagks att beteckningen placeringstillgångar skall användas för tUlgångar som motsvarar varulagret inom andra branscher. Utredningen har godtagit detta förslag. Beteckningen placeringstillgångar återfinns emellertid inte i själva förslaget till ny försäkringsrörelselag utan endast i motiven och i förslaget till balansräkning. Placeringstillgångarna skall i princip värderas som omsättningstillgångar enligt bokföringslagen, dvs. enligt lägsta värdets princip. Placeringstillgångar är enligt utredningens förslag obligationer och förlagsbevis, placeringsaktier, svenska inteckningslån, svenska kommunlån, konverteringslån, andra värdehandUngar och placeringsfastigheter. I anvisningspunkt 1 tredje stycket vars utformning har hämtats från regeringens proposition 1980/81:68 (Företagsbeskattning del A), har utredningen därför bytt ut beteckningen "omsättningstillgång" mot placeringstUlgång.

Femte stycket av anvisningspunkt I innehåller regler för det s. k. antalsavdraget, som får göras för individueU livförsäkring, individuell annan personförsäkring och grappförsäkring, var för sig vid beräkning av den skattepliktiga inkomsten för livförsäkringsbolag. Denna indelning i tre kategorier av försäkringar anknyter till uppdelningen på verksamhetsgrenar enligt nu gäUande redovisningskungörelse. Utredningen ger emellertid förslag till ny fördelning på verksamhetsgrenar i Uvförsäkringsbolag på sid. 333 i delbetänkandet. Denna nya fördelning på verksamhetsgrenar föreslås emellertid inte föranleda någon ändring i tillämpningen av bestämmelserna i förevarande stycke.

Den säkerhetsfond som avses i anvisningspunkt 2 första stycket i nuvarande lydelse är inte samma säkerhetsfond som avses i samma stycke föreslagen lydelse. Utredningen föreslår på sid. 358 i delbetänkandet att de

7 Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 24

Prop. 1982/83:24 78

tre överskottsfondema i personförsäkringsrörelsen med grander, återbäringsfond, utjämningsfond och säkerhetsfond tiU vilka avsättning skall ske enligt nu gällande lag, skaU sammanslås till en fond, benämnd återbäringsfond. Detta innebär att säkerhetsfond enligt 271 § gällande försäkringsrörelselag inte längre skall finnas. Sådan säkerhetsfond har även avsatts för skadelivränteröréisen i skadeförsäkringsbolag. I 17 och 18 §§ utredningens förslag tUl lag om införande av lag (1982:000) om försäkringsrörelse finns bestämmelser om vad som skaU ske med dessa fonder.

På sid, 335 i delbetänkandet föreslår utredningen att från försäkringsfonden i skadeförsäkringsbolag skall säkerhetstiUäggen brytas ut för att bUda en egen fond, benämnd säkerhetsfond. Denna fond skall redovisas som särskild post under huvudgrappen obeskattade reserver, Minimi- och maximigränsema för säkerhetstilläggen framgår av försäkringsinspektionens normalplan för avsättning tUl försäkringsfond i skadeförsäkringsbolag (BFFS 1979:4, F: 2), Försäkringama i form av säkerhetstUlägg syftar till att gardera bolagen mot ogynnsamma avvikelser från de försäkringstekniska beräkningama, som har gjorts för att föratberäkna de framtida kostnadema för bolagens förpliktelser, Avsättningama till säkerhetstillägg skall i princip vara försäkringstekniskt motiverade. Utredningens förslag att bryta ut säkerhetstilläggen och låta dem bUda en egen fond utgör ingen saklig ändring utan är endast ett sätt att öppet redovisa dessa säkerhetstiU-lägg. När beteckningen säkerhetsfond omnämns i fortsättningen i utredningens förslag till ändringar i kommunalskattelagen är det dessa ur försäkringsfonden utbratna säkerhetstUläggen som avses.

Övriga ändringar i förevarande stycke är redaktioneUa, Beteckningen försäkringsfond har bytts ut mot försäkringstekniska skulder och "ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt" mot ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring,

1 andra stycket av förevarande anvisningspunkt har beteckningen försäkringsfond bytts ut mot försäkringstekniska skulder samt den av utredningen föreslagna nya säkerhetsfonden införts som en av delposterna för vinstens framräknande.

Den i andra stycket anvisningspunkt 2 angivna räntesatsen på fyra procent vid beräkning av vinsten på själva försäkringsrörelsen i samband med avsättning tUl utjämningsfonden borde enligt utredningens mening höjas då den sedan länge är helt inaktueU på kapitalmarknaden. En höjning av räntesatsen påverkar emellertid försäkringsbolagens totala skatt om avsättning tUl utjämningsfonden sker. Ett sådant ändringsförslag ligger inte inom de direktiv som utredningen fått, varför utredningen inte lägger fram något förslag i denna del utan endast pekar på att det finns behov av en sådan ändring.

I tredje stycket anvisningspunkt 2 finns en bestämmelse om att från vinsten skaU avräknas ökning av i lag föreskriven säkerhetsfond, eller om fonden nedsatts, tilläggas belopp motsvarande nedsättningen. Med säkerhetsfond avses här säkerhetsfond enligt 271 § gäUande FRL. Denna bestämmelse skall därför utgå.

I femte stycket av anvisningspunkt 2 ges en definition av försäkringsfond för egen räkning. Denna definition har ändrats till att avse försäkringstekniska skulder för egen räkning enligt den definition som utredningen föreslagit i 7 kap, 1 § i förslag till ny lag om försäkringsrörelse, I denna definition ingår beslutad återbäring (beslutad premieåterbetalning) och skadebehandlingsreserv varför femte stycket andra och tredje punkten kan utgå.

Prop. 1982/83:24 79

I femte stycket sista punkten av förevarande anvisningspunkt ges en specialregel för bolag som meddelar sjöförsäkring. Bolagsordningarna hos dessa bolag innehåller bestämmelser om den s.k. standardmetoden, som bl. a. syftar till att möjliggöra extra förstärkningar av reserverna i denna verksamhet. Ny försäkringsredovisning (sid. 24) föreslår att dessa bestämmelser skaU upphöra och att sjöförsäkringen i sin redovisning skall följa samma regler som övrig skadeförsäkring. Utredningen har godtagit detta förslag och föreslår att bestämmelsen i sista punkten i förevarande stycke skaU utgå. En effekt av detta förslag blir att de bolag som meddelar sjöförsäkring får högre skatt. Det finns emellertid inte något sakligt skäl att förändra beskattningen för dessa bolag. Ett sätt att undvika en förändring av beskattningen är att försäkringsinspektionen i normalplanen höjer säkerhetstilläggen för de bolag som meddelar sjöförsäkring.

Ändringen i sjätte stycket är redaktionell.

Utredningen föreslår att efter sjunde stycket som innehåller en definition av utjämningsfond skall tas in ett nytt stycke som skall innehålla en definition av den av utredningen föreslagna säkerhetsfonden. Med säkerhetsfond förstås aUtså enligt det nya åttonde stycket en fond i vilken skadeförsäkringsbolagen skaU redovisa säkerhetstilläggen enligt en av försäkringsinspektionen fastställd normalplan. Den senaste versionen av normalplanen fastställdes senast den 18,januari 1979 av försäkringsinspektionen, BFFS 1979:4, En beskrivning av den föreslagna säkerhetsfonden finns i motiven tiU anvisningspunkt 2 första stycket.

Ändringen i åttonde stycket (nionde stycket föreslagen lydelse) av förevarande anvisningspunkt är i huvudsak redaktionell. Med säkerhetsfond avses den i nya åttonde stycket angivna säkerhetsfonden.

I åttonde stycket (nionde stycket föreslagen lydelse) föreslår utredningen vidare att sista punkten skall utgå. Utredningen har i förslag till ny lag om försäkringsrörelse (1 kap. 2 §) föreslagit att de bolag som driver annan s. k. långfristig personförsäkringsrörelse inte skaU få förena denna med annan försäkringsrörelse än personförsäkring. Detta innebär att skadeförsäkringsbolagen i fortsättningen inte kan driva personförsäkring med grander. Detta sker inte heller i praktiken. Sista punkten i detta stycke har därför inte längre aktualitet för försäkringsbolagen.

2.6 Förslaget till

Lag om värdepappercentralen m. m.

Utredningen har i förslaget till ny lag om försäkringsrörelse föreslagk att större delen av bestämmelsema i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering (LFA) skaU ingå i försäkringsrörelselagen. I LFA lämnas kvar vissa bestämmelser om auktorisation av förvaltare och meddelande av tiUstånd att i aktiebok införa utländsk förvaltare m. m. samt om värdepapperscentralen och tillsynen över denna m. m. Enligt utredningens mening bör motsvarande bestämmelser för bankaktiebolag flyttas över till en ny lag om bankrörelse. Utredningen föreslår därför att lagen om förenklad aktiehantering upphör och att de kvarvarande bestämmelserna ingår i en lag om värdepapperscentralen. Om förslaget tUl ny lag om försäkringsrörelse skulle genomföras före motsvarande omarbetning av bankrörelselagen bör LFA endast gälla för bankaktiebolag utom såvitt avser 17, 19 och 20§§,

Prop. 1982/83:24 80

vilka även skall tUlämpas på aktiebolag och försäkringsaktiebolag som är avstämningsbolag. I 5 och 7 §§ finns inom parentes hänvisningar till en ny lag om bankaktiebolag. VUka paragrafer hänvisningarna skall avse får bestämmas när den nya lagen om bankaktiebolag föreligger.

2.7 Förslaget till

Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Utredningen har i 6 kap. 6§ förslaget till ny lag om försäkringsrörelse gjort en hänvisning till 23 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. Utredningen föreslår därför att motsvarande hänvisning införs i förevarande lag.

Prop. 1982/83:24 81

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över försäkringsrörelseutredningens betänkande (DsE 1981:11) Följdlagstiftning till en ny lag om försäkringsrörelse

Remissinstanserna har i huvudsak förklarat sig inte ha något att erinra mot de av utredaren föreslagna lagändringarna,

1. Bankinspektionen: Inspektionen far, såvitt gäller den föreslagna lagen om Lag om värdepapperscentralen m,m,, anmäla att den inte har någon erinran mot förslaget som sådant men ifrågasätter om inte banklagsutredningens kommande förslag bör avvaktas. Inspektionen vill fasta uppmärksamhet på att, när det gäUer bidraget till inspektionen, det i senare lagstiftning angivits tiU skt högsta belopp. Se t, ex, 43 § i fondkommissionslagen (1979:748) och 19 § lagen (1980:2) om finansbolag,

2. Försäkringsinspektionen: Inspektionen har i utredningen företrätts av två experter och även i övrigt har ett nära samarbete förekommit under utredningsarbetet meUan utredningen och företrädare för inspektionen, därvid inspektionens synpunkter beaktats i stor utsträckning. De framlagda förslagen är enligt inspektionens mening i huvudsak väl ägnade att läggas tiU grand för lagstiftning.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Utredningens förslag har i huvudsak begränsats till följdändringar på gmnd av ändringar i lagen om försäkringsrörelse. De grandläggande principema i uUändska lagen utreds f, n, av försäkrings verksamhetskommittén, vars uppdrag är mycket långtgående och berör en stor del av bestämmelserna i lagen. Utredningen har därför - med vissa undantag - inte gjort vare sig någon saklig eUer språklig översyn av lagen. Inspektionen vill emeUertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på vad inspektionen anfört i sitt yttrande (sid, 4) över utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag rörande lämpligheten av att införa ett stadgande som markerar skyldigheten att bedriva rörelsen på ett sätt som är ägnat att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet. Det förtjänar enligt inspektionens mening övervägas om inte ett motsvarande stadgande redan nu borde införas i exempelvis 1 § i den utländska lagen.

Prop. 1982/83:24 82

Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

26 §

I förevarande paragraf föreslås en utökning i vad avser personkretsen av förbudet mot lån till personer i ansvarig ställning i understödsförening. Motsvarande bestämmelser finns i utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag, 12 kap. 12 §. Någon motsvarighet tUl dispensregeln i 12 kap. 13 § andra stycket har emellertid ej föreslagks för understödsföreningar. Utredningen har inte motiverat varför åtskiUnad gjorts på denna punkt. Även om behovet av en dispensregel möjligen inte kan anses Uka uttalat för Understödsföreningar anser dock inspektionen att införandet av en sådan bör övervägas.

73 §

Beträffande understödsföreningar föreslår utredningen en bestämmelse om minimibidrag för täckande av kostnaderna för inspektionens verksamhet som överensstämmer med den som föreslås för försäkringsbolag och utländska försäkringsföretag, 19 kap. 14 § försäkringsrörelselagen resp. 26 § utländska lagen. Mer än tre Qärdedelar av understödsföreningarna debiteras f. n. de 200 kronor som utgör gällande minimibidrag. Sammantaget svarar dessa föreningar för endast 3,6% av det totala tillsynsbidraget från understödsföreningar. Den föreslagna höjningen av minimibidraget tUl fyra procent av basbeloppet är utan nämnvärd betydelse från statsfinan-siell synpunkt. Enligt inspektionens bedömning skulle emellertid höjningen bU ekonomiskt betungande för många av de mindre föreningarna och rent av tvinga ett flertal av dessa att träda i likvidation. Tillsynsbidraget utgör nämligen f. n. i många fall en stor del av föreningens totala omkostnader. Mot denna bakgrand bör övervägas om inte minimibidraget skall sättas tUl ett lägre procenttal än det som föreslagits av utredningen.

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Utredningen har begränsat ändringsförslagen i kommunalskattelagen till direkta följdändringar till förslaget till ny försäkringsrörelselag. Däremot har utredningen inte föreslagit ändringar som skulle kunna följa av förslagen till nya scheman för resultat- och balansräkningarna. Enligt utredningens mening ligger det utanför de direktiv som utredningen erhållit att ta ställning tiU denna fråga men om utredningens förslag till nya redovisningsregler genomförs kan det dock enligt utredningen visa sig lämpligt att tUlsätta en särskild skatteutredning för att se över de formella bestämmelser i kommunalskattelagen som avser försäkringsbolagen. Inspektionen har inget att erinra mot detta ställningstagande från utredningens sida. Vid en sådan skatteutredning synes lämpligen vissa frågor som rör understödsföreningarna också tas upp tiU behandling.

Utredningen har på andra håll i följdlagstiftningen föreslagit att den ålderdomliga benämningen anstalt byts ut mot företag. Det synes inspektionen lämpligt att i enlighet härmed ordet "anstalt" i olika böjningsformer genomgående - i vad avser såväl svenska som utländska bolag - byts ut mot "företag" i motsvarande former även i kommunalskattelagen.

Prop. 1982/83:24 83

Beträffande den föreslagna ändringen i 30 § 3 mom. synes nuvarande och föreslagen lydelse ha förväxlats.

Övriga författningsförslag

Inspektionen har ej något att erinra mot dessa förslag.

3. Riksskatteverket (RSV): Förslagen tUl ändringar i kommunalskattelagen
(KL) innebär i huvudsak endast vissa terminologiska förändringar, som
följer av de benämningar som använts i utredningens tidigare förslag till en
ny lag om försäkringsrörelse. RSV har inget att erinra häremot. RSV vill
dock ifrågasätta lämpligheten av att i tredje stycket av punkten I av
anvisningarna till 30 § KL byta ut ordet omsättningstillgång mot place
ringstillgång. Även om termen placeringstillgång i detta sammanhang i och
för sig är ändamålsenlig för att uttrycka vad som avses, bör den inte införas
i KL utan att vara definierad i lag (försäkringsrörelselagen eller KL). 1 KL
förekommer endast anläggningstillgång och omsättningstUlgång och hän
visningen till punkt 1 Qärde stycket av anvisningama till 28 § KL avser
omsättningstillgång.

Vidare ifrågasätter RSV om det är lämpligt att i åttonde stycket av punkt 2 av anvisningarna tiU 30 § KL hänvisa till BFFS 1979:4. Även om den av försäkringsinspektionen fastställda normalplanen kan komma att kvarstå oförändrad under en mycket lång tid, innebär angivandet av författningsnumret att vatje ändring i normalplanen nödvändiggör en ändring i KL. Stycket bör i stäUet få följande lydelse: Med säkerhetsfond förstås här en fond i vilken skadeförsäkringsanstalt skall redovisa säkerhetstilläggen enligt av försäkringsinspektionen med stöd av 11 kap. 1 § lagen (1982:000) om försäkringsrörelse fastställd normalplan.

RSV har inget att erinra mot att den i andra stycket av punkt 2 av anvisningarna tiU 30 § KL angivna räntesatsen ses över av en särskild utredning.

Slutligen vUl RSV peka på att det på s, 48 i slutbetänkandet har skett en omkastning av nuvarande lydelse och föreslagen lydelse av 30 § 3 mom, KL och att två ord ("som närmare") har faUit bort på den näst sista raden i den föreslagna lydelsen. Vidare har på s, 50 angetts att lydelsen av punkt I av anvisningarna tUl 30 § KL hämtats ur prop. 1980/81:68. Förslaget har emellertid upphöjts tiU lag genom SFS 1981:295, som kom ut från trycket den 28 april 1981.

4. Svea hovrätt: I fråga om såväl förslaget till lag om ändring i lagen
(1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrö
relse här i riket som förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar gäUer att förslagen huvudsakligen rör försäkrings
tekniska och redovisningstekniska frågor av vilka hovrätten saknar närma-

Prop. 1982/83:24 84

re erfarenhet. Från lagteknisk synpunkt vill hovrätten emeUertid anmärka att de i förslagen upptagna bestämmelserna om föreläggande och utdömande av vite (25 a § resp. 74 §) bör kompletteras med regler om rätt tiU fuUföljd av talan mot sådana beslut hos kammarrätten (jfr hovrättens tidigare yttrande s. 6). Ett iakttagande härav kräver en redaktionell jämkning i 33 § i förstnämnda lag.

Beträffande övriga författningsförslag föranleder dessa inte något annat hovrättens uttalande än att nuvarande och föreslagen lydelse synes ha blivit till en del omkastad såvitt avser 30 § 3 mom. i förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

5. Bokföringsnämnden (BFN): I BFN:s tidigare yttrande framhålls att en
utgångspunkt för nämnden har varit att redovisningsbestämmelserna för
försäkringsbolag - och då särskilt de bestämmelser och anvisningar som
avser årsredovisningen - bör överensstämma med dem som gäller för de
allmänna aktiebolagen.

BFN finner därför att de värderingsregler som föreslås gälla utländsk försäkringsanstalt som driver rörelse här i riket (14 § 1 st. om värdering av omsättningstillgångar och 2 st. om möjlighet att värdera värdehandlingar till anskaffningsvärdet), borde ha en utformning som överensstämmer med vad som behandlades i det tidigare yttrandet från BFN - se sidorna 10— 15.

Beträffande utredningens förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar noteras att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, försäkringsinspektionen får utfärda (Öreskrifter om löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisningar samt därvid meddela från bokföringslagen avvikande föreskrifter då sådana är betingade av understödföreningamas särart. BFN har i sitt tidigare yttrande angivit (s. 2): "BFN finner detta vara lämplig ordning. Beträffande anvisningsfunktionen bedömer BFN att försäkringsinspektionen är en lämplig instans. Dock borde föreskrivas att inspektionen har att samråda med BFN innan anvisningar som innebär avvikelser från BFL utfärdas. BFN har inte kompetens att utfärda anvisningar i branschspecifika frågor men bör ändå få tillfälle att yttra sig om det som berör det centrala redovisningsområdet. Därtill får BFN en bättre överblick över utvecklingen på det totala redovisningsområdet med ett sådant förfarande."

6. Riksåklagaren: Utredningen följer i föreliggande delbetänkande de riktlinjer som kom till uttryck i tidigare framlagt förslag om ny lag om försäkringsrörelse. Det nu framlagda förslaget tiU följdlagstiftning synes väl anpassat tiU nämnda lagförslag. Från de synpunkter jag har att företräda föranleder utredningens förslag inte någon erinran.

7. Fullmäktige i Sveriges riksbank: Fullmäktige vill här erinra om de syn-

Prop. 1982/83:24 85

punkter som framfördes den 11 juni 1981 angående utredningens förslag om lag om försäkringsrörelse. Fullmäktige biföll då förslaget att skadeförsäkringsbolag skulle fa emittera konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt men underströk samtidigt att det vore lämpligt att avvakta resiUtatet av försäkringsverksamhetskommitténs arbete innan lagändringar rörande dessa typer av skuldebrev vidtas. Förslaget att skadebolag skuUe få emittera vinstandelslån avstyrktes.

I utredningens nu föreliggande förslag tUl försäkringsrörelseförordning berörs anmälan för registrering av konvertibla skuldebrev och skuldebrev med optionsrätt. Dessa skuldebrev omnämns även på andra punkter i förslagen tiU följdlagstiftning. Fullmäktiges synpunkter på lagen om försäkringsrörelse gäller även följdlagstiftningen.

8. Försäkringsverksamhetskommittén (E 1979:01): Av samma skäl som kommittén anförde i sitt remissvar 1981-05-07 över delbetänkandet (Ds E 1980:6) Ny lag om försäkringsrörelse, anser sig kommittén icke kunna i detalj ta ställning tUl den nu aktueUa promemorian.

9. Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09): Från försäkringsrättskommitténs synpunkt finns inte några invändningar att göra mot de i remitterade betänkandet framställda förslagen.

10. Svenska försäkringsbolags riksförbund: Riksförbundet har i stort sett
inga invändningar mot de föreslagna följdändringama utan inskränker sig i
sitt yttrande tiU vissa detaljsynpunkter på de nedan angivna lagförslagen.

Lagen om ändring i kommunalskattelagen

Riksförbundet föreslår att "försäkringsanstalt" i likformighetens syfte utbytes mot "försäkringsbolag" även i kommunalskattelagen.

11. Utländska försäkringsbolags förening: Föreningen har inte några invändningar mot de föreslagna ändringama. Föreningens instäUning grandar sig på att några sakliga ändringar ej föreslås i de lagar som betänkandet omfattar utan det är endast fråga om konsekvensändring föranledda av förslaget om ny lag om försäkringsrörelse över vUket föreningen tidigare avgivit yttrande,

12. Svenska livförsäkringsföreningars riksförbund: 1 26 lagen om understödsföreningar (UFL) föreslås en ändring innebärande en utökning av den krets personer till vilka förening ej får lämna lån. Mot detta förslag har vi inget att erinra,

1 förtydligande syfte får vi dock föreslå, att orden "annan befattning" i

Prop. 1982/83:24 86

förslaget utbytes mot "annan ansvarig befattning". Den nuvarande lydelsen har nämligen på flera håll felaktigt tolkats som om ett generellt förbud förelåg för föreningarna att lämna lån till sina anställda,

I 73 § UFL föreslås en ändring innebärande att minimibeloppet för föreningamas årsbidrag tiU Försäkringsinspektionen skall höjas från kr, 200:- tiU 4% av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring vid nästföregående års utgång med viss avrandning uppåt. Med det basbelopp, som nu gäller kr. 17300:-, skuUe det minsta bidragsbeloppet bli kr. 700:-per år.

Många understödsföreningar är så små att föreningarna med det höjda bidragsbeloppet får förvaltningskostnader som inte är skäliga med hänsyn tUl verksamhetens omfattning. Dessa föreningar uppfyller således inte UFL:s krav på skälighet, något som, så vitt vi kan bedöma, måste föranleda ingripande från Försäkringsinspektionen,

Den uppkomna situationen torde endast kunna lösas genom något av följande 4 alternativ:

1) Föreningen utökar sin verksamhet så att förvaltningskostnaderna blir skäliga, t. ex. genom att överta annan förenings verksamhet,

2) Föreningen överlåter sin verksamhet på annan förening,

3) Föreningen upphör med sin verksamhet och delar ut kvarstående medel tUl medlemmarna eller disponerar medlen på annat i stadgarna angivet sätt,

4) Föreningen begär att Försäkringsinspektionen som följd av verksamhetens ringa omfattning medger enligt 2 § 2:a stycket UFL undantag från lagens bestämmelser, däribland 73 §,

Förbundet finner det mycket angeläget att åsyftade föreningar ges skälig tid för att anpassa sin verksamhet tUl den föreslagna stora höjningen av kostnadsbidraget till Försäkringsinspektionen eller att avveckla verksamheten på det för medlemmarna bästa sättet. På grand härav får vi föreslå att %-talet 4 för det minsta bidraget enligt 73 § UFL i förslaget i betänkandet bestämmes till högst 2% under en övergångstid på 5 år.

I övrigt har förbundet intet anföra rörande de föreslagna ändringarna i UFL.

13. Svenska arbetsgivareföreningen: Svenska Arbetsgivareföreningen har ingen erinran mot de framlagda förslagen.

14. Sveriges industriförbund: Förbundet har ingen erinran mot det framlagda förslaget om följdlagstiftning till en ny lag om försäkringsrörelse.

15. Styrelsen för Stockholms fondbörs: Från de synpunkter fondbörsen har att beakta saknar börsstyrelsen anledning till erinran mot utredningens förslag.

Prop. 1982/83:24 87

16. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag: Förslaget till VPC-lag är baserat på de nuvarande bestämmelsema i lagen om förenklad aktiehantering. Med denna utgångspunkt synes förslaget vara ändamålsenligt utformat. Vi har dock inte gjort en fuUständig detaljgranskning av förslaget, eftersom den nya lagen kan träda i kraft först när också en ny banklag föreligger.

17. Pensionskassan SHB: Vi har inte något att erinra mot det förslag till ändringar i lagen om understödsföreningar som framlagts i rabr. betänkande.

18. Försäkringsjuridiska föreningen: Det nu framlagda förslaget till följdlagstiftning, omfattande promulgationslag, försäkringsrörelseförordning m.m., finner föreningen väl avvägt. Föreningen tiUstyrker således att förslaget lägges till grand för lagstiftning.

19. Sveriges finansanalytikers förening (SFF): SFF finner ingen anledning att tycka något annat än de sakkunniga och vi biträder därför den nya lagtexten.

20. Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA): Försäkringsrörelse
utredningen har gjort en granskning av flera lagar och där föreslagit konse
kvensändringar, grandade på dess förslag till ny lag om försäkringsrörelse.
AFA har inte funnit anledning göra någon närmare genomgång av huravida
det fmns annan lagstiftning där konsekvensändringar bör vidtagas. Emel
lertid får, såvitt vi kan finna, utredningsförslag om ny lag om
försäkringsrörelse betydelse även för två andra lagar, nämligen lagen om
krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring samt lagen med vissa
bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m. Här torde
t.ex. förslaget att de tre överskottsfonderna återbäringsfond, utjämnings
fond och säkerhetsfond sammanslås till en fond, benämnd återbärings
fond, böra medföra vissa konsekvensändringar liksom övervägande om
ändringar i vad gäller paragrafhänvisningar.

Prop. 1982/83:24 88

Bilaga 3

Skandias skrivelse

Betr.: Förslag till ny lag om försäkringsrörelse (Ds E 1980:60)

Försäkringsaktiebolaget Skandia vUl med denna skrivelse för departementet redovisa en svårighet i tillämpningen av gällande lag om försäkringsrörelse. Denna svårighet synes inte tidigare ha blivit behandlad i förarbetena till den nya tänkta lagen.

Bakgranden är följande.

Försäkringsbolaget A vUl återförsäkra en portfölj av försäkringar hos försäkringsbolaget B. På portföljen uppstår en viss försäkringsfond F. Med avseende på försäkringsfonden F kan återförsäkringsavtalet utformas på två ohka sätt.

F kvarligger hos A. Detta innebär att de värdehandlingar som motsvarar F befinner sig i A:s förvar. När B i sin balansräkning redovisar F såsom skuld har B inte motsvarande värdehandlingar och redovisar därför på balansräkningens tillgångssida en "fordran på försäkringsbolag". Detta förfaringssätt brakar benämnas "återförsäkring med deposition av försäkringsfonden hos cedenten".

F kvarligger inte hos A. De värdehandlingar som motsvarar F befinner sig då i B:s förvar. När B i sin balansräkning redovisar F såsom skuld, har B motsvarande tillgångar i form av värdehandlingar och dessa återfinnes redovisade på balansräkningens tillgångssida. Detta förfaringssätt brakar benämnas "återförsäkring utan deposition av försäkringsfonden hos cedenten".

I bägge fallen ser alltså balansräkningens skuldsida hos B likadan ut. 1 det förstnämnda fallet finns på tillgångssidan en motsvarande fordran på försäkringsbolag. I det andra fallet innehar B motsvarande värdehandlingar och dessa finns redovisade på balansräkningens tillgångssida.

Om den återförsäkrade portföljen avser livförsäkring skall B enligt 7 kap. 11 § i nu föreliggande förslag till ny lag om försäkringsrörelse, pantsätta värdehandlingar svarande mot försäkringsfonden. Har återförsäkringen skett "utan deposition" uppstår då inga problem.

Bolaget B kan pantsätta de värdehandUngar som bolaget innehar och som motsvarar försäkringsfonden. Har däremot återförsäkringen skett "med deposition" har inte bolaget några motsvarande värdehandlingar. Den aktuella paragrafen i lagen om försäkringsrörelse räknar upp olika slag av värdehandlingar som är tUlåtna att användas vid pantsättning av försäkringsfond. Bland dessa värdehandlingar ingår emeUertid inte fordran på försäkringsbolag. B har således inte de aktuella värdehandlingarna och kan inte klara pantsättningen.

Det vanligaste förfaringssättet vid återförsäkring är att premiereserven är deponerad men inte ersättningsreserven. De ovan beskrivna förhåUan-

Prop. 1982/83:24 89

dena synes då leda tUl en paradox. Å ena sidan är de flesta återförsäkrings-avtal avseende livförsäkring utformade med deposition, å andra sidan kan det mottagande bolaget inte fullgöra pantsättningsskyldigheten. Förklaringen är följande. I kraft av ett cirkulär som utfärdades av Försäkringsinspektionen i början på 1920-talet skall svenska försäkringsbolag som meddelar livåterförsäkring med deposition redovisa densamma enligt s. k. riskpremiemetod. Denna metod innebär att försäkringsfonden icke redovisas i balansräkningen och att förändringarna i försäkringsfonden saideras mot premieinkomsten och skadekostnaden. Effekten blir att försäkringsfonden och dess förändringar icke figurerar i bolagets resultaträkning och balansräkning. På detta sätt undvikes pantsättningskravet.

Det intemationellt vedertagna sättet att redovisa återförsäkring med deposition av försäkringsfonden är inte i överensstämmelse med det ovan refererade cirkuläret. Man redovisar försäkringsfonden och dess förändringar öppet i resultaträkning och balansräkning och redovisar bland tillgångarna en fordran på försäkringsbolag.

Det synes önskvärt att man också här i landet skulle kunna redovisa livåterförsäkring enligt vedertagen internationell praxis. Ett sätt att åstadkomma detta vore att i 7 kap. 9 § i nu föreliggande förslag till ny lag om försäkringsrörelse, tillfoga ytterligare ett slag av tillgångar som må användas för redovisning av försäkringsfond för livförsäkring, nämligen följande, som då skulle få nummer 10.

Fordran hos försäkringsbolag motsvarande försäkringsfond för mottagen livåterförsäkring där mot fordran svarande tillgångar kvarhållits hos det avgivande bolaget,

Skandia hemställer att departemenetet vid utformningen av propositionen måtte beakta ovanstående förslag tiU komplettering av den angivna paragrafen.

Prop. 1982/83:24 90

Bilaga 4

Remissammanställning beträffande förslag till ändring i försäkringsrörelselagen (1982:000)

1. Försäkringsinspektionen

Inspektionen-- tillstyrker föreslagen komplettering i en ny punkt 10

med den ändringen att ordet "försäkringsfond" ersätts av uttrycket "försäkringstekniska skulder".

Inspektionen förordar att punkt 9 i nämnda lagrum samtidigt ges följande ändrade lydelse.

"värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarighet pä grund av de livförsäkringar som har övertagits i form av återförsäkring minskat med skuld tiU återförsäkringsgivarna där mot skulden svarande tillgångar har kvarhållits av det avgivande bolaget, varvid dock värdet av utländskt försäkringsföretags ansvarighet inte får användas till redovisning av försäkringstekniska skulder i större omfattning än vad försäkringsinspektionen medger med hänsyn till försäkringstagamas säkerhet".

Genom den förordade kompletteringen-- (kursiverad här ovan)

åstadkommes att kraven i övrigt enligt 7 kap. 9§ blir tUlämpliga på de tillgångar som kvarhållits av avgivande bolag vilket - i de fall avgivande bolag är svenskt — står i samklang med den ovan tillstyrkta kompletteringen av punkt 10. Inspektionen får i sammanhanget uttrycka den meningen att en motsvarande komplettering av förslaget till lag om ändring i lagen (1950:292) om rätt för utiändsk försäkringsanstak att driva försäkringsrörelse här i riket ej torde erfordras eftersom inspektionens medgivande krävs i vatje särskilt fall då återförsäkringsgivarens ansvarighet skall kunna redovisas som tillgång i förevarande sammanhang (13 §) och nu nämnda förhållande torde då kunna beaktas.

2. Svenska försäkringsbolags riksförbund

Riksförbundet delar uppfattningen att det internationeUt vedertagna sättet att redovisa återförsäkring med deposition av försäkringsfonden hos cedenten bör få tillämpas även av svenska försäkringsbolag vid mottagen eller avgiven livåterförsäkring.

Riksförbundet tiUstyrker det föreslagna tillägget av en punkt 10 i 7 kap. 9§ nya lagen om försäkringsrörelse. Dessutom bör införandet av bmttore-dovisningsprincipen föranleda en följdändring i punkt 9 i samma paragraf. Punkt 9 bör formuleras så att värdet av återförsäkrares ansvarighet redovisas endast i den mån ansvarigheten överstiger av återförsäkrare hos bolaget ställd reservdeposition.

Prop. 1982/83:24 92

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... .... 1

Propositionens lagförslag ...................................... .... 2

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 10 juni 1982 .... 29

1 Inledning ......................................................... 29

2 Föredraganden ................................................. .. 30

2.1 Följdlagstiftningen ....................................... 30

2.2 Redovisning av livåterförsäkring ................... 31

3 Upprättade lagförslag ....................................... .. 32

4 Specialmotivering ............................................ .. 32

4.1 Lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket ................................................. 32

4.2 Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar .. 37

4.3 Lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 40

4.4 Lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering 42

4.5 Lagom ändring i lagen (1967: 351) om tryggande av pensionsutfästelse 43

5 Hemställan ..................................................... 44

6 Beslut ........................................................... 44

Bilaga I Försäkringsrörelseutredningens förslag till följdlagstift
ning ................................................. .. 45

Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över försäkrings
rörelseutrednings betänkande ................ .. 81

Bilaga 3 Skrivelse från försäkringsaktiebolaget Skandia om änd
ring i försäkringsrörelselagen ................. .. 88

Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden över Skandias skri
velse .............................................. .. 90

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982