Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1982/83:128

Regeringens proposition

1982/83:128

om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands;

beslutad den 3 mars 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

OVE RAINER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen föreslås att straffmaximum i 3§ lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands höjs från 500 kr. till 1000 kr. med verkan från och med den 1 juli 1983. Höjningen innebär en anpassning till det straffmaximum för penningböter som gäller enligt brottsbalken.

1    Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 128

 

Prop. 1982/83:128                                                              2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som

begåtts utomlands

Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1971:965) om straff för trafikbroU som begåtts utomlands skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3§
TiU böter högst femhundra kro-    Till böter högst ettusen kronor

nor dömes, om ansvar ej kan följa     döms, om ansvar ej kan följa enligt enligt 1 eller 2§, den som i Dan-      1 eller 2§, den som i Danmark, Fin­mark, Finland, Island eller Norge     land, Island eller Norge överträder överträder där gällande föreskrift     där gäUande föreskrift angående angående

1.    förbud mot framförande av motorfordon utan föreskriven trafikför­säkring,

2.    skyldighet att följa polismans anvisningar i trafiken,

3.    fordons hastighet,

4.    fordons plats på vägen under färd, fordons färdriktning, möte med eller omköming av annat fordon, ändring av färdriktning eller passerande av järnvägskorsning,

5.    förkörsrätt,

6.    skyldighet att bereda fri väg för utryckningsfordon,

7.    skyldighet att följa anvisning som ges genom vägmärke, signal eller körbanemarkering,

8.    förbud mot parkering eUer stannande av fordon,

9.    förbud mot användning av fordon eller särskUd fordonstyp på vissa vägar,

10.  säkerhetsanordningar för fordon eller last,

11.  märkning av fordon eller last,

12.   fordonsbelysning och dess användning,

13.   fordons last eller lastförmåga eUer

14.   fordons registrering, registreringsskyltar eller nationalitetsbeteck­ning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

 

Prop. 1982/83:128                                                    3

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-03

Närvarande: statsminislem Palme, ordförande, statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peter­son, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. (Zarlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Rainer

Proposition om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands

1    Inledning

Lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands antogs av riksdagen i november 1971 (prop. 1971:114, JuU 26, rskr 295). Lagstift­ningen var föranledd av Sveriges tUUräde till en inom Europarådet utarbe­tad konvention om straff för vägtrafikbrott. Genom lagen har vissa straff­bestämmelser i svensk trafikrätt gjorts tUlämpliga också på gärningar som begåtts utomlands (1 och 2§§). Den har också gjort det möjligt att straffa den som i annat nordiskt land har överträtt vissa där gällande föreskrifter som saknar motsvarighet i Sverige. Straffet i sistnämnda fall är böter, högst 500 kr. (3 §). Straffbestämmelsen äger också efter förordnande av regeringen tillämpning på gärningar som begås i andra stater som har tillträtt den nyss nämnda konventionen, f. n. endast Cypern och Frankrike.

2    Lagstiftning om bötesstraffet 1980

Genom lagstiftning år 1980 (prop. 1980/81:38, JuU 15, rskr 115) juste­rades de minimi- och maximibelopp för böter som anges i brottsbalken med hänsyn fill penningvärdets förändring. Maximibeloppet för penning­böter höjdes från 500 kr. till 1000 kr. (25 kap. 1 § andra stycket brottsbal­ken). Motsvarande höjning gjordes i samma lagstiftningsärende i flertalet av de specialstraffrätlsliga lagar som straffbelägger förseelser vUka beivras genom ordningsföreläggande. Regeringen har därefter beslutat om änd­ringar av angivet slag i de regeringsförfattningar som reglerar sådana förseelser.

 

Prop. 1982/83:128                                                    4

Författningsändringarna trädde i kraft den Ijanuari 1982 (SFS 1981:60-75, 85-92).

I prop. 1980/81: 38 uttalades att höjningen av maximum för penningböter i brottsbalken borde leda till att straffskalorna avseende penningböter inom specialstraffrätten regelmässigt justerades fill att omfatta högst 1000 kr. i böter. Frågan fick enligt vad som vidare uttalades i propositionen beaktas i samband med att ändringar av andra skäl gjordes i de aktuella författningarna (prop. s. 16). Så har också fortlöpande skett.

3   Framställning från riksåklagaren

I en skrivelse den 13 september 1982 har riksåklagaren begärt att straff­maximum för trafikbrott som bestraffas enligt 3§ lagen om straff för trafikbrott som begåtts utomlands höjs från 500 kr. till 1000 kr. Framställ­ningen motiveras med att det nuvarande straffmaximum kan leda till olä­genheter från rättvisesynpunkt. Olägenhetema accentueras enligt riksåkla­garen av att uppjusteringen av maximibeloppen i övrigt har kommit att omfatta ansvarsbestämmelserna i alla de centrala trafikförfattningarna.

4   Föredragandens överväganden

Enligt 3 § lagen om straff för trafikbrott som begåtts utomlands kan den som överträder vissa trafikföreskrifter i Danmark, Finland, Island eller Norge dömas till böter högst 500 kr. Paragrafen gäller också i fråga om motsvarande slags förseelser som har begåtts i andra stater vilka har tiUträtt den europeiska trafikbrottskonventionen.

Frågan om maximistraffet enligt den aktuella bestämmelsen berördes under förarbetena tUl lagen (prop. 1971: 114 s. 61 och 62). Dåvarande departementschefen pekade på att tillämpningsområdet för paragrafen torde bli begränsat till specialregler för mera bagateUartade förseelser. Han ansåg därför inte att ett maximistraff om 500 kr. var för lågt. Med en sådan straffskala torde man å andra sidan enligt departementschefen inte behöva befara att i något fall strängare straff skulle komma att utdömas än som skolat följa på gämingen om lagföringen hade skett i gärningslandet eller utdömts enligt 2 § den nya lagen.

Åven med beaktande av vad som sålunda anfördes vid lagens tiUkomst finner jag övertygande skäl tala för att straffmaximum i 3 § i den aktuella lagen anpassas tiU penningvärdets förändring på samma sätt som i övrigt skett inom Iratlkrättens område. Av det material som riksåklagaren har åberopat tUl stöd för sin framställning framgår sålunda att den nuvarande ordningen kan innebära att den som här lagfors för en förseelse begången i ett annat nordiskt land får ett lägre bötesstraff än om lagföringen hade skett

 

Prop. 1982/83:128                                                    5

i det landet. Straffmaximum bör alltså höjas till 1000 kr. Som riksåklagaren har påpekat är några andra ändringar i lagen inte aktuella f. n. För att inte de påtalade olägehetema skall bli bestående under alltför lång tid bör därför justeringen genomföras nu.

5   Hemställan

I betraktande av den aktuella ändringens begränsade karaktär får det anses uppenbart att lagrådets hörande i ärendet skuUe sakna betydelse.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att anta ett inom justitiedepartementet upprättat förslag tiU lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands.

6   Beslut

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra­ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983