Prop. 1982/83:101

Utdrag PROTOKOLL

vid.regeringssammanlräde 1982-12-22

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg

Föredragande: statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Peterson, Rainer, Boström, Göransson, Dahl, Holmberg

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1982/83

Statsråden föredrar förslag fill riksdagen i frågor angående anslag m. m. på filläggsbudget II fill statsbudgeten för budgetåret 1982/83. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldl anför: De anslag som riksmötet har anvisat sedan statsbudgeten för budgelårel 1982/83 fastställdes har uppförts på tilläggsbudget I (prop. 1982/83: 25 samt prop. 1982/83:50 och 1982/83: 55). Regeringen har i prop. 1982/83:68 föreslagit riksdagen alt 4510 milj. kr. anvisas för rekonstruktion av Statsföretagsgruppen.

De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfallas i en gemensam proposilion angående ulgifter på tilläggsbudget II fill statsbudgeten för budgelårel 1982/83.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar atl genom proposilion förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar atl de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanslällning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1 -10.

Prop. 1982/83:101

Bilaga 1

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1982-12-22

Föredragande: statsrådet Rainer

Anmälan till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde

ANDRA HUVUDTITELN B. Polisväsendet

[I] B 5. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Under denna rubrik har i

statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservafionsanslag av 17216000 kr. (prop. 1981/82:100 bil. 5, JuU 1981/82:38, rskr 1981/82:228 och prop. 1981/82:143, JuU 1981/82:43, rskr 1981/82:271). Från anslaget betalas bl.a. kostnader för anskaffning av utrustning lill polisens narkotikarotlar.

Regeringen har genom en föreskrift i regleringsbrevet för budgetåret 1982/83 inrättat en narkofikarotel i Stockholms polisdistrikt. Vid roleln har inrättats 62 polismanstjänster.

Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse den 22 oktober 1982 begärt att rikspolisstyrelsen för budgetåret 1982/83 anvisas yllerligare 1864(X)0 kr. för anskaffning av teknisk utrustning till narkotikaroteln.

Inrättandet av narkotikaroteln i Slockholms polisdistrikt är ell led i satsningen för all bekämpa narkotikabrottsligheten. Jag delar rikspolisstyrelsens uppfattning alt narkotikaroteln i Stockholm är i behov av viss teknisk utrustning. Jag förordar att 973000 kr. ställs till styrelsens förfogande för inköp av bl. a. bandspelare, kikare av olika typer, radioutrustning och kameror.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt fill Lokala polisorganisationen: Utrustning på tilläggsbudget II fill statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa etl reservationsanslag av 973 000 kr.

[2] B 6. Inköp av motorfordon m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats elt reservationsanslag av 47491000 kr.

Prop. 1982/83:101

Bilaga 2

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-12-22

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

FJÄRDE HUVUDTITELN

H. Övrig verksamhet

[1] H 11. Aktieteckning i Swedair AB. Under denna rubrik finns inte någol anslag uppfört i stalsbudgeten för budgetåret 1982/83.

1 Inledning

Swedair AB ägs till 50% av staten genom försvarsdepartementet, lill 25% av AB Aerotransport (ABA) saml lill 25% av Linjeflyg AB (LIN). När staten år 1973 förvärvade sin andel i bolaget anförde regeringen i propositionen 1973:124 bl.a. alt del genom förvärvet öppnades möjligheter att på ell smidigt sätt tillgodose försvarels behov av flygtransporlre-surser i händelse av beredskapstillstånd eller krig. Övergången tiU beredskaps- eller krigsorganisation skulle likaså underlättas, om bolagels tjänster utnyttjades för att tillgodose krigsmaktens behov av flygtjänsler i fred. Så sker också genom atl Swedair bl. a. bedriver målflygning ål försvarel saml medverkar i driften av försvarels robotförsöksplats i Vidsel.

I skrivelse lill aktieägarna har bolagets styrelse den 14 oktober 1982 hemställt om en förstärkning av bolagels kapital. Hemställan innebär alt aktiekapitalet ökas genom en nyemission av aktier till elt nominellt värde av 20 milj. kr., varvid 4 milj. kr. därutöver avsätts fill reservfonden, och atl samlidigt etl förlagslån lill etl sammanlagt belopp av 20 milj. kr. lämnas bolaget.

Prop. 1982/83:101 6

2 Föredragandens överväganden

2.1 Bolagets verksamhet och ekonomiska resultat 1979/80-1981/82

Swedair AB bedriver främst flygverksamhet, innefattande bl. a. anslutningstrafik lill SAS' och LIN:s reguljära nät, egen linjelrafik, ambulans-, affärs-, kartfolo- och målflygning. Bolaget bedriver också verkstadsrörelse på Bromma och Sturup samt agenturverksamhet. Dessutom betjänar del vissa kommunala flygplatser samt - som nyss nämnts - försvarets robotförsöksplats i Vidsel. Flygverksamheten svarar för drygt 50% av bolagels sammanlagda omsättning. Bolaget har f. n. ca 500 anställda.

Under senare år har Swedair haft årliga rörelseresultat före bokslulsdispositioner och skall om ca 10 milj. kr., vilka kan relateras lill ell aktiekapital om 7,5 milj. kr. och ett eget kapital plus obeskattade reserver om sammanlagt ca 30 milj. kr. Bolagels soliditet (efter avdrag för latent skall saml utan beaktande av övervärden) kan f. n. beräknas lill ca 20%. I övrigt framgår bolagels ekonomiska utveckling under de senaste verksamhetsåren samt dess nuvarande slällning av följande utdrag ur bolagels årsredovisning.

Swedair-Koncernens resultaträkningar 1979/80-1981/82 (milj. kr.)

	1979/80	1980/81	1981/82'
Rörelseiiitäkter	140,1	172,1	225,4
Rörelsekostnader	115,0	144,6	192,4
Rörelseresultat före
avskrivningar	25,1	27,5	33,0
Avskrivningar	-10,3	-12,3	-15,4
Finansnetto	- 3,8	- 5,5	-10,3
Extraordinära intäkter	0,7	0,5	0,2
Resultat före boksluts-
dispositioner och skatt	11,6	10,2	7,5
Bokslutsdispositioner	- 9,8	- 8,9	- 5,7
Skatt	- 0,7	- 0,6	- 1,3
Årets resultat	1,2	0,7	0,5

' PreUminära uppgifter.

Swedair-Koncernens balansräkningar 1979/80—1981/82 (milj. kr.)

1979/80 1980/81 1981/82'

Omsättningstillgångar	48,9	55,8	75,2
Vinstkonto i riksbanken	0,0	0,7	0,0
Anläggningstillgångar	42,8	48,8	43,9
Summa tillgångar	91,6	105,3	119,1
Kortfrisfiga skulder	26,6	29,6	47,2
Långfristiga skulder	46,1	50,7	43,0
Minoriteisintresse	0,5	0,6	0,1
Obeskattade reserver	7,7	13,5	17,8
Eget kapital	10,7	11,0	11,0
Summa skulder och eget kapital	91,6	105,3	119,1

Preliminära uppgifter.

Prop. 1982/83:101 7

2.2 Köp av nya flygplan

Swedair AB står nu iitför en för sina förhåUanden mycket stor investering. Denna gäller köp av tio flygplan av typ SF 340, vilka skall levereras av Saab-Fairchild under perioden juli 1984-maj 1986. Denna typ av flygplan, som ännu inle har börjat serietill verkas, tar 34 passagerare och lämpar sig främst för all trafikera det s. k. sekundärnälet, anslulningslin-jerna lill SAS' och LIN:s linjenät. Genom all ersätta äldre och mindre lönsamma flygplanstyper med ell modernt och driflekonomiskl flygplan räknar man med att avsevärt kunna förbättra den i anslutningstrafiken bristfälliga lönsamheten.

Den totala koniraklssumman uppgår i prisläget augusfi 1980 till ca 33 milj. dollar, vilket då motsvarade ca 170 milj. kr. Efter prisuppräkning enligt avtalet och med hänsyn tiU dollarkursens förändring kan det totala beloppet i löpande priser beräknas till 300-350 milj. kr.

Avsiklen är att flygplanen skall användas i svenskt inrikesflyg saml i viss gränstrafik på linjer där de ger bästa möjliga driftsekonomi. Diskussioner pågår f.n. mellan SAS, LIN och Swedair om etl trafikprogram utgående från den luflfartspolifiska utredningens förslag och statsmaktemas luftfartspoliliska beslul våren 1982. Parterna är överens om all gemensamt utarbeta ett trafikprogram snarast möjligl. En för bolagen och från Irans-portförsörjningssynpunkl optimal lösning skall därvid eftersträvas. Del bör dessutom nämnas atl luftfartsverket har fåll i uppdrag av regeringen alt utarbeta en skiss lill ell sekundärtrafiknäl.

2.3 Bolagets behov av kapitaltillskott

Swedair-ledningen bedömer att det behövs ell kapitaltillskott från ägama om sammanlagt ca 40 milj. kr. för all finansiera köpet av de nya flygplanen. Delta innebär atl den räknar med atl kunna finansiera den resterande delen av investeringsbeloppet, dvs. ca 85%, lill viss del med egna resurser saml fill slörre delen med hjälp av extern upplåning.

Enligt min mening bör frågan om bolagets behov av egel kapital inle bedömas enbart med hänsyn lill den föreslående investeringen utan mol bakgmnd av en samlad analys av en för hela bolaget förväntad finansiell utveckling. Med anledning härav har jag låtit genomföra en opartisk utredning om bolagels långsikliga behov av riskkapital.

Denna utredning, som har ulförts av Öhrlings Revisionsbyrå AB, ger vid handen all bolaget f. n. har en sund finansiell slällning och goda möjligheter lill en långsiktigt gynnsam ulveckfing. Soliditeten riskerar emellertid atl försvagas under de närmaste åren lill följd av den föreslående investeringen och den därav föranledda upplåningen. Delta anser jag tala för atl nytt kapital bör tillföras bolaget, så alt del inle under en övergångsperiod skall behöva drabbas av en alltför svag soliditet, vilket bl.a. skulle kunna

Prop. 1982/83:101 8

försvåra dess externa upplåning. Även med hänsyn till atl man i elt mera långsiktigt perspektiv bör söka anpassa storleken hos elt förelags egel kapital till en successivt expanderande verksamhet synes mig i della fall etl kapitallillskott från ägarnas sida vara väl motiverat.

Jag anser dock atl en del av kapitaltillskottet bör ske i form av ell förlagslån som längre fram anfingen kan omvandlas lill aktiekapital eller återbetalas fill långivarna/ägarna. Della ger en ökad handlingsfrihet och en möjlighet att senare ta fömyad slällning fill frågan, när bl. a. flygplanen har tagils i drift och ell säkrare underlag föreligger beträffande bolagets faktiska behov av ell eventuellt större riskkapital.

2.4 Överenskommelse mellan ägarna

Mol bakgmnd av de överväganden som nyss redovisats har mellan representanter för de tre ägarna för formellt beslul av resp. delägare överenskommits atl föreslå att

a) en nyemission av aktier i Swedair AB genomförs till ell nominellt belopp av 20 milj. kr. till leckningskursen 120%, varvid 4 milj. kr. avsätts i reservfond,

b) nyemissionen riktas till de nuvarande ägarna med motsvarande fördelning som gällande akliefördelning, dvs. 50% för staten genom försvarsdepartementet, 25% för AB Aerotransport och 25% för Linjeflyg AB,

c) förlagslån om totalt 16 milj. kr. lämnas lill Swedair AB,

d) förlagslånet upptas hos ägarna med motsvarande fördelning som gäl
lande aktiefördelning, dvs. 50% för staten genom försvarsdepartementet,
25 % för AB Aerotransport och 25 % för Linjeflyg AB,

e) förlagslånet skall löpa amorteringsfritt t. o. m. kalenderåret 1987 med
ränla enligt statens avkastningsränta, f. n. 12%,

f) förlagslånels status skall göras lill föremål för förnyat övervägande
före utgången av kalenderåret 1987. Därvid skall övervägas om förlags
lånet skall konverteras till aktiekapital, om amorteringsplan skall fastläg
gas eller om förlagslånet skall förlängas med oförändrade villkor,

g) återbetalning av del av förlagslånet kan komma att.aktualiseras dess
förinnan av ägarna, i den händelse företagel antingen skulle avstå fråii att
la leverans av eller sedermera avyttra ett eller flera av de beställda flygpla
nen,

h) nyemission av aktier och upptagande av förlagslån skall vara genomförd senast den 1 april 1983.

Prop. 1982/83: lOl 10

BUaga3

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1982-12-22

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN

G. Undervisningssjukhus m. m.

[1] G 2. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus. Under denna rubrik

har i statsbudgeten för budgelårel 1982/83 anvisats etl förslagsanslag av 945 milj. kr.

Från anslagel ulgår drift- och invesleringsersällningar till vissa sjukvårdshuvudmän enligl avtal om läkarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena samt ersättningar för viss annan utbildning och forskning, som är lokalmässigl samordnad med de kommunala undervisningssjukhusens. Vidare beräknas under anslaget medel för invesleringsersällningar avseende vissa lokaler för slallig verksamhet som upplåts av sjukvårdshuvudmännen.

Dåvarande chefen för utbildningsdepartementet ansåg vid sin anmälan av reservationsanslaget liU Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1980/81 aft en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå borde byggas upp successivt fr.o.m. den 1 juli 1980. Verksamheten borde inriktas mol liUämpad ceUbiologi, ekologisk mikrobiologi och mikrobiell enzymleknologi. En samordning med den mikrobiologiska forskningen vid universilelel borde eftersträvas (prop. 1979/80:100, bil. 12, UbU 20, rskr 232).

Statens förhandtingsnämnd (SFN) har för regeringens prövning överlämnat en överenskommelse om utförande av en nybyggnad för tillämpad mikrobiologi i Umeå. Överenskommelsen har intagits i ett protokoll, fört vid förhandlingar den 26 oktober 1982 meUan SFN och företrädare för Västerbottens läns landstingskommun. Enligt överenskommelsen skall landsfingskommunen i samråd med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) uppföra nybyggnaden (6K) i anslutning lill en befintlig

Prop. 1982/83:101 12

BUaga4

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1982-12-22

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till tUläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

SJÄTTE HUVUDTITELN

G. Postväsende

[I] G 1. Posthus m.m. Under denna mbrik har för budgetåret 1982/83 anvisats ett reservafionsanslag på 166,5 milj. kr. varav 50000 kr. för arbeten som genom regeringsbeslut den 21 oktober 1982 fidigarelagts i sysselsältningsfrämjande syfte och finansierats i enlighet med regeringens finansfullmakt. Vid budgetårels ingång fanns en behållning på 12,9 milj. kr. under anslaget.

I en framställning den 30 september 1982 har postverket hemställt om elt filläggsanslag på 55,6 milj. kr. för Posthus m. m. Mofiven för framstäUningen är huvudsakligen att betalningarna för Tomtebodaterminalen lidigarelagts och att kostnaden för bygget räknats upp med byggkoslnadsindex -30,6 mUj. kr. - saml atl postverket under budgetåret viU starta ombyggnaden av den sista etappen (etapp IV) av poslgirohusel. Medel för byggande av poslgirohusel etapp IV har anvisats av riksdagen (prop. 1982/83:50, TU 1982/83; 6, rskr 1982/83:110) på tiUäggsbudgel I lill statsbudgelen för budgetåret 1982/83. Postverket bör enligl min mening anvisas de yllerligare 30,6 milj. kr. som behövs med hänsyn fill den allmänna kostnadshöjningen och fidigareläggningar av betalningar för lerminalbygget i Stockholm-Tomteboda.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl liU Posthus m.m. på tUläggsbudget II tiU stalsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa etl reservationsanslag på 30600000 kr.

Prop. 1982/83:101 13

H. Telekommunikationer

[2] H 1. Teleanläggningar m.m. Televerket har i en skrivelse den 27 augusti 1982 aktualiserat frågan om finansiering av kundterminaler via elt finansbolag, Telefinans AB. Bolaget bildades den I juli 1982 som helägt dotterbolag lill Teleinvest AB och används f. n. för finansiering av investeringar i bilar, maskiner, instmment, datorer, etc. för verkels och bolagssektorns behov och för kundfinansiering för bolagens, t. ex. Tele-Larms, räkning.

Enligt televerkets bedömning skuUe Telefinans kunna upplåna även behovel för finansiering av kundlerminaler för televerkets räkning. Televerket framhåller bl. a. som skäl för sill förslag behovet av likställdhet med privata konkurrenter i fråga om räntesättning och reglema för invesleringsavdrag. I första hand föreslår televerket att verket ges rätt alt via Telefinans AB finansiera alla kundlerminaler och att den särskilda rörliga krediten i riksgäldskonloret på 800 milj. kr. som televerket disponerar bibehålls t. v. och amorteras på fem år.

I andra hand begär televerket atl få finansiera konkurrensulsatla produkter via Telefinans AB och kundterminaler inom monopolseklom via den rörliga krediten. I delta alternativ måste dock, enligt verkel, ramen för den rörliga krediten höjas tiU 2300 milj. kr. för atl klara kapitalbehovet under den närmaste femårsperioden.

Jag förordar att della senare alternativ godkänns. Televerket bör kunna verka på marknaden för konkurrensulsatla produkter under samma finansieUa fömtsättningar som privata förelag. Finansieringen av produkter inom monopolsektorn bör dock alltfort finansieras via den rörliga krediten. Enligl min mening bör dock inle den rörliga krediten nu höjas lill en sådan nivå som avser en så lång lidsperiod som fem år. Med ledning av televerkets försäljningsprognoser för del närmaste året bör en ram för den rörliga krediten på 1 200 mUj. kr. vara tillräcklig. Blir efterfrågan slörre bör ramen höjas. Jag viU understryka atl denna förbättring av televerkets möjligheter atl erbjuda kunderna förmånliga betalningsvUlkor bör kunna leda lill en slörre försäljning än vad som annars blivit fallet. Detta ger i sin lur större produktion och tryggare sysselsättning i televerkets verksläder.

Jag vUl även la upp en annan fråga som nu bör anmälas för riksdagen. Detta gäller televerkets industridivision, Teli, och dess framlida verksamhetsform. Riksdagen godkände den 17 mars 1982 (TU 1981/82:15, rskr 1981/82:169) regeringens förslag att Teli skuUe överföras fiU bolagsform den I juli 1983. Förslaget grundades på en skrivelse från televerket med anledning av elt regeringsuppdrag all utreda olika lämpliga lidpunkter för överföringen lill bolagsform. Televerket har sedermera i en skrivelse liU regeringen den 27 oktober 1982 lagil upp denna fråga. I skrivelsen redovisas alt del inom televerket f. n. pågår uiredningar om att förstärka mark-nadsfunktionen och även alt koncentrera de cenirala resurserna för ul-

Prop. 1982/83:101 14

byggnad och konvertering av telenätet. I samband med utredningen om en förstärkt marknadsfunklion utreds också lämpligheten av atl förlägga ett ökal produktulvecklingsansvar på Teli.

Telis organisation kommer enligt televerket i princip inte atl ändras när Teli får elt fullt utvecklat egel marknadsansvar och ell utökat engagemang vad gäller produktutveckling. En ökning av resurserna blir givelvis nödvändig men den organisation som nu bygger på resultatansvar för olika verkstadsenheler kommer inte atl ändras.

Även om man bortser från statsmakternas tidigare fattade beslut om atl Teli skall överföras i bolagsform anser verkels direktion atl det utifrån den konkurrenssituation som nu kan fömlses för framliden torde vara önskvärt att göra Teli lill bolag av sysselsältningsskäl. Televerkels direktion ser nu mer pessimistiskt än tidigare på sysselsättningsutvecklingen vid Telis verkstäder i Nynäshamn, SundsvaU och Vänersborg och vid verkstäderna i Telefabrikation i Krisfinehamn och SkeUefteå. Sysselsättningen kan enligl direktionens uppfattning förväntas bU lägre under 1980-lalel om Teli inte överförs lill bolagsform.

Televerket har vidare anfört all del kan vara en fördel om della problemkomplex analyseras ytterligare. Del är enligl verket en styrka om företagsledning och berörda personalorganisationer kan komma fill gemensamma slutsatser om den framtida konkurrenssituationen för Teli och konsekvenserna, bl.a. de sysselsältningsmässiga, av om Teli blir bolag eller ej. För atl ge tillfälle liU ytterligare klarlägganden i dessa och vissa andra avseenden har televerket föreslagit all verkel ges i uppdrag atl i samverkan med berörda personalorganisationer göra de utredningar som är erforderliga.

Regeringen har med anledning av televerkets framställning givit verket i uppdrag all genomföra de uiredningar som angivits i verkets skrivelse. Uppdraget skaU redovisas lill regeringen den 15 april 1983. Med hänsyn bl.a. lill tidsaspekten är, enligt min mening, en överföring av Teli lill bolagsform den 1 juli 1983 inte längre aktuell. Jag avser alt återkomma fill regeringen med etl förslag lill ställningstagande i frågan om verksamhetsform för Teli när tillräckligt beslutsunderlag föreligger.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. medge all televerket får finansiera konkurrensulsatla abonnentutmstningar via Telefinans AB,

2. medge alt televerket för sitt behov av medel för finansiering av icke konkurrensulsatla abonnentutmstningar får disponera en från 800000000 kr. liU högsl 1200000000 kr, höjd rörlig kredit i riksgäldskonloret,

3. godkänna alt televerkets industridivision inle överförs lill bolagsform den 1 juli 1983.

Prop. 1982/83:101 15

Bilaga 5

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-12-22

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

ÅTTONDE HUVUDTITELN

E. Statlig lokalförsörjning

[1] E 4. Godkännande av överlåtelseavtal avseende Venngarn i Sigtuna kommun. Regeringen uppdrog den 29 december 1977 ål statens förhandlingsnämnd (SFN) atl förhandla med landstingskommunerna och berörda kommuner om ändrat huvudmannaskap för de statliga ungdomsvårdsskolorna, statens vårdanstalter för alkoholmissbmkare saml de erkända och enskilda vårdanstalterna för alkoholmissbmkare jämte därmed sammanhängande frågor.

I överensstämmelse med tidigare träffade principöverenskommelser träffade SFN därefter avtal med Slockholms kommun om ändrat huvudmannaskap för bl.a. statens vårdanstalt Venngarn. Avtalet godkändes av regeringen den 5 augusfi 1982. Slockholms kommun övertar därigenom ansvaret för verksamheten den 1 januari 1983. Vidare erbjuds arbetstagare vid vårdanstalten anställning hos kommunen från della datum.

De tidigare träffade principöverenskommelserna innebar bl. a. all staten ulan vederlag skuUe överlåta mark och byggnader som erfordras för driften av verksamheten. Stockholms kommun avser all efter övertagandel av huvudmannaskapet bedriva verksamheten på annan plats. Kommunen var sålunda inle beredd alt överta den del av fastigheten Venngarn som f. n. används för anstalten. Avtalet mellan staten och kommunen innebär därför att staten upplåter de nuvarande anslaltsbyggnaderna lill kommunen under liden den 1 januari-den 30 juni 1983.

Andra användningsområden för anstaltsområdel har därför övervägts, bl. a. möjligheten all disponera området för kriminalvårdsstyrelsens verksamhet. Del har emellertid visat sig all någon allernativ statlig användning av området inle föreligger.

Prop. 1982/83:101 16

Mol denna bakgmnd har SFN inlett förhandlingar med Lewi Pelhms stiftelse för filantropisk verksamhet om överlåtelse av anstaltsområdel. Sfiflelsen avser all på området bedriva rehabilileringsverksamhel för alkoholskadade, narkomaner och deras familjer.

Förhandlingarna har resulterat i etl avtal om överlåtelse av den del av Venngarn som f. n. används för anstalten. Avtalet innebär i korthet att stiftelsen övertar området mol en köpeskilling av sju milj. kr. Stiftelsen tillträder egendomen den 1 juli 1983, dvs. vid den fidpunkt Stockholms kommun avser all flytta den nuvarande verksamheten tiU annan plats. Överlåtelsen omfattar även slottet på Venngarn och del av därtill hörande parkområde, som f. n. är byggnadsminnesmärke. Stiftelsen förbinder sig enligt avtalet atl godta alt slottet och parken förklaras som byggnadsminne. Delar av slottet - trapphus, kapell med förrum saml Disasalen -upplåts f. n. för allmänheten. Enligl avtalet förklarar sig stiftelsen beredd alt upplåta dessa delar av slottet för aUmänhelen även i fortsättningen. De konstverk som f. n. hör lUl egendomen behåUs av staten, men deponeras lills vidare för prydande av lokalerna. Överlåtelsen omfattar även de personalbosläder som finns i omedelbar anslutning till anstaltsområdel. De nuvarande hyresgästerna i dessa bosläder är enligl gällande beslämmelser fiUförsäkrade besittningsskydd.

Lewi Pelhms stiftelse har förklarat alt den vid en eventuell framtida avyttring av området i första hand kommer atl erbjuda det åt staten.

SFN har i skrivelse den 30 juni 1982 hemställt alt regeringen godkänner avtalet.

Skrivelser i detta ärende har också inkommit från riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, statens konstmuseer, Sigtuna kommun, kulturförvaltningen i Sigtuna kommun saml professorerna Ellenius och Lindahl i Uppsala.

Samtliga motsätter sig av olika skäl alt den del av vårdanläggningen som utgörs av byggnadsminnesmärkel Venngarns slott med tUlhörande parkområde ingår i köpet.

Mol bakgmnd av all bl.a. någon slallig allernativanvändning av anläggningen inte föreligger finner jag del vara lill fördel för staten om vårdanstalten i Venngarn överlåts i enlighet med del av statens förhandUngsnämnd redovisade avtalet. Vad gäller dispositionen av de i avtalet berörda konstverken fömtsätter jag all de liUs vidare deponeras i slottet på de viUkor som eljest gäller för deposition av staten tillhöriga konstföremål hos icke-statliga deposilionsmollagare.

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson.

Försäljning av slallig egendom där sak värdet överstiger 5000000 kr. skall underställas riksdagens prövning. Jag förordar all så sker nu.

Med hänvisning lill vad jag anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

atl bemyndiga regeringen all godkänna överlåtelseavtal avseende vårdanstalten Venngarn i Sigtuna kommun.

Prop. 1982/83:101 18

Bilaga 6

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-12-22

Föredragande: statsrådet Göransson

Anmälan till filläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

NIONDE HUVUDTITELN

B. Kulturverksamhet

[1] B 33. Bidrag till vissa arkiv. Under mbricerade anslag har sedan budgelårel 1980/81 utgått bidrag tUl Emigrantregistrel i Karlstad, Stiftelsen Emigranfinslilulet, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Genealogiska föreningen. Föreningen Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas arkivförbund, Ruotsinsuomalaislen Arkisto och Slockholms stadsarkiv.

Bidraget lill Slockholms stadsarkiv uppgick för budgetåret 1981/82 lill 1855 000 kr. och uppgår för innevarande budgetår lill 2 004 000 kr. Bidraget ulgör en ersätlning till Slockholms kommun för Stockholms stadsarkivs funkfioner som arkivmyndighet för regionala och lokala statliga myndigheter (landsarkivfunktion). Ersättningen grundar sig på ell den 25 april 1980 träffat avtal mellan staten och Slockholms kommun.

Enligl avtalet skall staten ersätta Slockholms kommun med 1 750000 kr. per år. Beloppet är beräknat i kostnadsläget maj månad 1980. Parterna har vidare kommit överens om all ersättningen skall utbetalas den 1 juli varje år med början år 1980 och att beloppet anpassas fill kostnadsutvecklingen enligl konsumentprisindex (totalindex) för maj månad del år utbetalningen avser. Enligt avtalet skall sålunda statens ersättning till Stockholms kommun för budgetåret 1981/82 uppgå till 1981000 kr. och för budgetåret 1982/ 83 tUl 2 150000 kr.

Föredraganden

Del system för ersättning lUl Slockholms kommun för nyttjande av Stockholms stadsarkiv som regleras i gällande avtal möjliggör endasi en preliminär beräkning av medelsbehovel i budgetproposifionen. SkiUnaden mellan anvisat belopp och del belopp som enligt avtalet skall ulgå bör därför beräknas slutligt i samband med tilläggsbudgeten.

Prop. 1982/83:101 19

För budgetåret 1981/82 uppgår mellanskillnaden tiU 126000 kr. och för budgelårel 1982/83 till 146000 kr. Jag förordar därför all elt belopp av 272000 kr. utöver vad som redan anvisats för innevarande budgetår beräknas för bidrag liU Slockholms stadsarkiv. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag tiU vissa arkiv på tilläggsbudget II lill stalsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa eft anslag av 272000 kr.

D. Skolväsendet

[2] D 4. Statens institut för läromedelsinformation. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ell förslagsanslag av 2165000 kr.

Riksdagens beslut med anledning av propositionen om vissa läromedelsfrågor m.m. (prop. 1981/82:51, UbU 1981/82:8, rskr 1981/82:127) ulgår från all informationsverksamheten i fråga om läromedel skaU ombesörjas av Föreningen Svenska Läromedelsproducenter (FSL) och all FSL:s register skaU användas för detta ändamål. Staten har i avtal den 15 mars 1982 med FSL närmare reglerat detta.

Del nya systemet för läromedelsregislrering och det avtal som slutits innebär att Siatens institut för läromedelsinformalion (SIL) fr.o.m. budgetåret 1982/83 inle längre skall låta producera sina läromedelskalaloger. I enlighet med vad som angavs i prop. 1981/82:51 (s. 10) bör frågan om finansiering av verksamheten med fastställande av basläromedel övervägas ytterligare. För budgetåret 1982/83 är del dock inle aktuellt med några producentavgifler. Staten kommer därför atl ha en beräknad högre nettoulgift för förevarande anslag under budgelårel 1982/83 än vad som fömtsättes i budgetpropositionen för nämnda budgetår. I regleringsbrevet för anslaget budgetåret 1982/83 har i en slal såsom nettoulgift upplagils 2165000 kr. I regleringsbrevet angavs all regeringen, efter anmälan i filläggsbudget, skulle meddela nya bestämmelser. I avvaktan härpå medgav regeringen atl anslagel fick överskridas, dock högsl med 2 310000 kr.

Jag lägger i annat sammanhang denna dag (prop. 1982/83:79) fram förslag om utformningen av statens lUlsyn över läromedelsfrågoma fr. o. m. budgelårel 1983/84.

I erUighel med de beslut med anledning av propositionen om vissa läromedelsfrågor m.m., somjag redogjort för, bör anslagel D4. Statens institut för läromedelsinformation tillföras ytterligare medel för all kompensera bortfall av producentavgifler under budgetåret 1982/83. Jag beräknar erforderiiga medel till 2310000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all liU Statens institut för läromedelsinformation på lilUäggsbudgel II lUl statsbudgelen för budgetåret 1982/83 anvisa ell förslagsanslag av 2310000 kr.

Prop. 1982/83:101 20

Bilaga 7

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1982-12-22

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Anmälan till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

TIONDE HUVUDTITELN

A. Jordbruksdepartementet m. m.

[1] A 3. Kommittéer m.m. Under denna mbrik har på statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisats etl reservationsanslag av 9070000 kr. Medlen beräknas inle täcka kostnaderna för den utrednings- och undersökningsverksamhet som bekostas från anslaget under budgelårel 1982/83. Jag räknar med elt ytterligare medelsbehov av 7 milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt tiU Kommittéer m.m. på tUläggsbudget II tiU statsbudgelen för budgetåret 1982/83 anvisa ell reservationsanslag av 7000000 kr.

E. Fiske

[2] E 15. Prisreglerande åtgärder på fiskets område. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett förslagsanslag av 1 000 kr.

För atl neutralisera effekten för konsumenten av den höjning av mervärdeskallen som skall genomföras den 1 januari 1983 har regeringen beslutat öka subventionerna för jordbruksprisreglerade baslivsmedel. Åtgärder bör också vidtas för alt förebygga prishöjningar på fisk. För detta ändamål bör prisregleringskassan för fisk tUlföras etl belopp av 50 milj. kr. för regleringsåren 1982/83 och 1983/84. Beloppet bör användas tiU prisreglerande ålgärder i nyss angivna syfte. Del bör ankomma på regeringen alt besluta om sådana åtgärder, bl.a. vad avser fördelningen mellan de båda budgetåren. För innevarande budgetår har jag preliminärt beräknat etl medelsbehov av 25 milj. kr. Jag avser all återkomma lUl regeringen i denna fråga i

Prop. 1982/83:101 21

samband med mina förslag lUl reglering av priserna på fisk, m. m. för budgetåret 1983/84. Utgiftema för åtgärderna bör bestridas från förevarande anslag.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Prisreglerande åtgärder på fiskets område på tilläggsbudget II fill statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa etl förslagsanslag av 25000000 kr.

F. Service och kontroll

[3] F 4. Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt. Enligl statsmakternas beslul skaU statens veterinärmedicinska anstalts produktionsavdelning (SVA-P) i Stockholm avvecklas med inriktning på all avvecklingen i princip skall vara genomförd den 1 januari 1983. En vaccinenhel skall inrättas vid SVA i Uppsala med uppgift atl bl. a. bedriva utvecklingsarbete för den veterinärmedicinska preparatprodukfionen. Tillverkning av s. k. besäll-ningsegna vacciner skall även fortsällningsvis ombesörjas av SVA. Anstalten skall tills vidare sörja för import och distribution av veterinärmedicinska preparat.

Under förevarande anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 44682000 kr. (prop. 1981/82:122, JoU 1981/ 82:31, rskr 1981/82:261).

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i skrivelse anmält all del inle är möjligl atl avveckla verksamheten i sin helhet liU den fömtsätta tidpunkten. Dessutom är det inte möjligt atl hinna iordningställa lokaler för vaccinenhelen i Uppsala till denna tidpunkt. Det är dock av kostnadsskäl angelägel att genomföra avvecklingen och omlokaliseringen så fort som möjligl. Setl såväl ur personalens synvinkel som från verksamheten har en omlokalisering i anslutning lUl sommaren bedömts vara fördelaktig. En lämplig omlokaliseringslidpunkl har bedömts vara den 1 september 1983. En avvecklingsplan för SVA-P i Stockholm har utarbetats enligl vUken verksamheten skall vara helt avvecklad den 1 september 1983. Med hänsyn härtill begär SVA ytteriigare 6940000 kr. för budgetåret 1982/83 varav 1060000 kr. avser dubbleringskostnader, 972000 avser kostnader för om-lokaliseringsförberedelser m. m. och 4908000 avser kostnader för avveckling av produktionsverksamhelen i Slockholm.

SVA har vidare i skrivelse redovisat kostnader i samband med explosion vid anstaltens virologiska laboratorium. Vid explosionen totalförstördes laboratoriet. Huvuddelen av utmstningen totalförstördes vid explosionen. Viss ulmslning har bedömts möjlig all reparera. Kostnaderna för alt ersätta förstörd utmstning uppgår lill sammanlagt 1911000 kr., varav viss utmstning är gemensam med Sveriges lanlbmksuniversitel. Utöver medel 3 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 101

Prop. 1982/83:101 22

för att ersätta totalförstörd utmstning begär SVA all 260000 kr. ställs lill anstaltens förfogande för atl läcka övriga kostnader i samband med explosionen. Här ingår kostnader för personal, förbmkningsmaterial saml prover och undersökningsmaterial som förstörts. Vidare ingår kostnader för röjning, bevakning m. m.

Föredraganden

Beräkningen av medelsbehovel under della anslag för budgetåret 1982/ 83 har skett med utgångspunkt från att produktionsverksamhelen i Stockholm är avvecklad saml atl vaccinenheten är inrättad och personalen omlokaliserad lill Uppsala. I anslagsberäkningen har därför hänsyn inle tagits lill kostnader för produktionsverksamheten i Stockholm, som nu beräknas fortgå under hela budgelårel 1982/83. Kostnader för avveckling av verksamheten i Slockholm, omlokaliseringsförberedelser m. m. saml kostnader för dubblering av personal är således inte beaktade. Med hänsyn till all del visat sig inle vara möjligl atl genomföra avvecklingen av SVA-P inom fömtsatt tid förordarjag atl under anslaget Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt anvisas 6663000 kr., varav 1060000 kr. avser kostnader för dubblering, 922000 kr. avser kostnader för förberedelser av omlokalisering m.m. och 4681000 kr. avser kostnader för avveckling av produktionsverksamhelen i Slockholm. Vidare förordar jag alt som engångsanvisning ytterligare 1954000 kr. anvisas under anslaget varav 1720000 kr. avser kostnader för all ersätta utmstning som förstörts i samband med explosionen vid virologiska laboratoriet och 234000 kr. avser övriga kostnader i samband med explosionen.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ell reservationsanslag av 8617000 kr.

G. Utbildning och forskning

[4] G 5. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats etl reservationsanslag av 32 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 9 milj. kr. enligl en särskild inredningsplan och ulruslningsnämnden för universitet och högskolor 23 milj. kr. enligt en särskild utmslningsplan.

Riksdagen har beslutat alt fr. o. m. budgelårel 1979/80 vid Sveriges lanlbmksuniversitel inrätta en professur i kulturväxternas genefik och för-ädUng med placering i Svalöv (prop. 1978/79:130, JoU 1978/79:26, rskr

Prop. 1982/83:101 23

1978/79:29). I avvaktan på en lösning av lokalfrågan arbetar institutionen för växtförädling i lokaler, som lillfäUigt förhyrs av SvalöfAB.

Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) produktionsavdelning i Slockholm skall avvecklas med inriktning på atl avvecklingen skall vara genomförd den I januari 1983. En vaccinenhet skall inrättas vid SVA i Uppsala med uppgift att bi. a. bedriva utvecklingsarbete för den veterinärmedicinska preparatproduklionen. TiUverkning av s.k. besältningsegna vacciner skaU även fortsättningsvis ombesörjas av SVA. Verkel skaU tiUs vidare sörja för import och distribution av veterinärmedicinska preparat (prop. 1981/82:122, JoU 1981/82:31, rskr 1981/82:261).

Utrustning

Sveriges lantbruksuniversitet

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) har redovisat förslag lUl ny kostnadsram för Sveriges lanlbmksuniversitel avseende ulmslning av lokaler för insfilutionen för växtförädling i Svalöv. Utmstningsplaneringen är ännu inle avslutad. För budgetåret 1982/83 erfordras dock ulmslning fill en ny laboratoriebyggnad. Nämnden föreslår atl i ulmstningsplanen under mbriken Sveriges lanlbmksuniversitel uppförs en delram Växtförädling, Svalöv av 2 milj. kr.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

UUH har redovisat förslag tili ny kostnadsram för SVA avseende utmstning av lokaler för den Hivande vaccinenheten vid anstalten. Lokalnämnden vid lantbmksuniversiletet har fill byggnadsstyrelsen överlämnat lokalprogram för verksamheten och föreslagit atl denna i huvudsak skall läggas in i befinfiiga lokaler i anslutning fill SVA:s övriga enheter i Uppsala och Hålunaholm. Lokalnämnden har vidare överlämnat förslag tiU ulruslningsprogram fill UUH. Programmet upptar ulmslning för utveckling av vacciner och odlingsteknik avseende ceUer och vims saml för produktion och för gemensamma servicefunktioner. UUH föreslår atl i ulmstningsplanen för budgetåret 1982/83 under mbriken Siatens veterinärmedicinska anslall uppförs en definitiv koslnadsram Vaccinenhel av 6,4 milj. kr.

Föredraganden

Med utgångspunkt i UUH:s förslag förordarjag atl följande kostnadsramar förs upp i gällande utmslningsplan under della anslag. Vid beräkningen av kostnadsramarna har jag beaktat fidpunklema vid vUka anskaffningen av ulmslning kommer atl ske.

Prop. 1982/83:101 25

BUaga8

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1982-12-22

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

TRETTONDE HUVUDTITELN

B. Bostadsförsörjning m. m.

[1] B 3. Lån till bostadsbyggande. Under denna mbrik har i statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisats ell reservationsanslag av 6250 milj. kr.

Från anslaget betalas ul bostadslån, räntelån, räntebärande förbällringslån, lån avseende kostnader för outhyrda lägenheter, lån för byggnadslekniska åtgärder och lån för förvärv från staten av bosladsfastigheler för permanent bmk.

Bosladsslyrelsen har i anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 bl. a. anmält att styrelsen numera beräknar utgiftsbehovet för innevarande budgetår tUl totalt 7010 mUj. kr. Styrelsen föreslår därför all ytteriigare 760 milj. kr. anvisas för ändamålet.

Av redovisningen i anslagsframställningen framgår atl anslagsbelastningen beträffande i första hand bostadslån har underskattats vid tidigare beräkningar. Dessutom har anslagel för budgelårel 1981/82 i del närmaste förbmkats fullt ut, varför den reservalion om drygt 300 milj. kr. som styrelsen tidigare har räknat med skulle slå till förfogande för utbetalningar under innevarande budgetår i huvudsak fallit bort.

Föredraganden

Det är enligt min mening angelägel atl beviljade lån kan betalas ut så snart ett beslut härom har fattats. Därigenom undviks störningar i verksamheten. Med hänsyn till vad bosladsslyrelsen har anfört förordarjag ell filläggsanslag om 760 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att tiU Lån tiU bostadsbyggande på tUläggsbudget II tUl statsbudgeten för budgelårel 1982/83 anvisa ell reservafionsanslag av 760000000 kr.

Prop. 1982/83:101 26

Bilaga 9

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1982-12-22

Föredragande: statsrådet Peterson såvill avser punkten 1; statsrådet Dahl såvill avser punkierna 2 och 3.

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

FJORTONDE HUVUDTITELN

B. Industri m. m.

[1] B 26. Bidrag till Lesjöfors AB. Någol anslag för della ändamål finns inle upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

Inledning

Lesjöfors AB tillverkar och säljer fjädrar och fjädrande element. Bolagets kunder finns främst inom bil- och verkstadsindustri i Skandinavien. Sammanlagt sysselsätter bolaget inom landei ca 725 personer, varav ca 485 i Lesjöfors, Fifipslad kommun, ca 60 i Fredriksberg, Ludvika kommun, ca 35 i Enviken, Falu kommun, ca 100 i Årnäs, Gölene kommun, ca 35 i Herrljunga, Herrljunga kommun och ca 10 i Solna, Solna kommun. På flera av dessa orter är Lesjöfors AB den helt dominerande arbetsgivaren.

Huvuddelen (92%) av aktierna i bolaget ägs av släkten de Geer. Återstoden (8%) innehas av det västtyska stålföretaget Hoesch Werke Hohen-limburg.

Lesjöfors AB har under åren 1966-1977 beviljats regionalpoUliskt slöd på sammanlagt ca 21 milj. kr. År 1979 beviljade delegationen för strukturfrågor i vissa branscher (stmklurdelegationen) bolaget en slallig garanfi för lån på 23 milj. kr.

Lesjöfors AB har under de senasie fyra åren genomgått en kraftig omstmkturering. I det sammanhanget har också betydande investeringar genomförts. Den utdragna lågkonjukluren, såväl inom som utomlands, har medfört alt genomförda ålgärder och satsningar inte gett den posifiva effekt på bolagels lönsamhet som förväntats. Bolagets förluster före extraordinära poster sedan år 1979 lill dags dato ligger i slorieksordningen 70 milj. kr.

Prop. 1982/83:101 27

Den 17 maj 1982 ställde bolaget in betalningarna. I brev samma dag lill bolagels fordringsägare anhölls om ett s.k. moratorium på sex månader. Avsiklen var all under denna fid genomföra en rekonstmktion ay bolaget och även hitta ny ägare till bolaget.

Betydande ansträngningar har därefter gjorts av bolaget m.fl. att finna köpare fiU huvuddelen av bolagels verksamhel. De kontakter som därvid tagils med såväl svenska som utländska intressenter har varit resultallösa. Som enda möjlighel all undvika konkurs och därmed bibehålla huvuddelen av verksamheten sammanhållen har slufiigen återstått all de anställda övertar bolaget.

Den 9 augusfi 1982 överfördes bolagels Iråddrageriverksamhet lill ett separat bolag, Lesjöfors Tråd AB, med nya ägare.

Den 25 augusti 1982 inlämnade "de anställda vid Lesjöfors AB" en ansökan tUl industridepartementet om stafiig finansiell medverkan till ell övertagande av Lesjöfors AB. Yllerligare underlag har därefter inkommit i ärendet.

För all ge Lesjöfors AB yllerligare rådmm alt arbeia på en rekonstmktion beviljade regeringen den 2 september 1982 bolaget en slallig garanti för ett lån på 10 milj. kr. Genom beslul den 30 september 1982 beviljade regeringen bolaget slallig garanti för ett ytterligare lån på 5 milj. kr.

Finansiell rekonstruktion genom ackord

Den 12 oktober 1982 ansökte Lesjöfors AB hos konkursdomaren om förhandling om offentligt ackord. Ackordförslaget innehöll bestämmelse all opriorilerade fordringar skulle nedsättas med 75 % enligl följande

skaller och avgifter 11,5 milj. kr.

leveranlörfordringar och övriga opriorilerade

fordringar 29,0 milj. kr.

Summa nedsättning 40,5 milj. kr.

Den I december 1982 faslstäUdes del av bolaget erbjudna ackordet.
Beslutet vann laga kraft den 15 december 1982.

Uppgörelsen fömlsätler atl staten helt efterger sina fordringar på gmnd av

lokaliseringsstöd 9,3 milj. kr.

garanti från struklurdelegationen 22,4 milj. kr.

Summa 31,7 milj. kr.

Del ankommer på regeringen alt besluta om eftergifter av detta slag. Jag avser senare all återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

Ackordet gentemot oprioriterade fordringsägare och statens eftergifter beräknas minska bolagets skulder med ca 72,2 milj. kr.

Senast fastställda balans- och resultaträkningar per den 31 december 1981 framgår av underbilaga 9.1 fill delta protokoll.

Prop. 1982/83:101 28

Nytt kapital

Ny ägare till Lesjöfors AB avses bli ell konsortium beslående av huvuddelen av de anställda vid bolaget, som tillsammans fillskjufil 3,1 milj. kr. i nytt aktiekapital. Därtill finns ylleriigare riskkapital på 14,2 milj. kr. säkerställt.

Rekonstruktionen fömtsätter alt slaten beviljar Lesjöfors AB elt bidrag på 25 milj. kr. Bidraget är avsett alt dels läcka kostnaderna för avveckling av slål- och valsverk, dels utgöra en reserv för ytteriigare kostnader i samband med omstmkturering under de närmaste åren.

Del rekonstruerade bolaget kommer alt bedriva huvudsakligen samma verksamhel som del tidigare bolaget. Bolaget kommer dock inle atl omfalla någol tråd-, slål- och valsverk. Ca 475 personer (ca 390 årsarbetare) beräknas få fortsatt sysselsättning i bolaget.

Enligl överlämnat material i form av budgeter m. m. beräknas den nya verksamheten år 1983 atl få en omsältning på drygt 145 milj kr. och etl resultat före extraordinära poster på 3,6 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Det förslag lill rekonstruktion av bolaget som jag nyss har redovisat innebär all de utvecklingsbara delarna av Lesjöfors AB drivs vidare. Slål-och valsverk, som under flera år gått med betydande förluster, skall enligt rekonstmktionsförslagel snarast avvecklas.

Lesjöfors AB bör erhålla etl statligt bidrag på 25 milj. kr. Jag vill dock understryka att denna medverkan från statens sida är en engångsinsals. Några ytterligare ekonomiska insatser kan inte påräknas.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till Lesjöfors AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa elt reservationsanslag på 25000000 kr.

E. Energi

[2] E 7. Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer. Under denna mbrik har i statsbudgelen för innevarande budgetår anvisats ell förslagsanslag av 215 milj. kr. Medlen är avsedda för ersättning fill Forsmarks Kraflgrupp AB och statens vallenfallsverk för försenad idrifttagning av kärnreaklorerna Forsmark 1 och Forsmark 2 resp. Ringhals 3 och Ringhals 4. Riksdagen beslöt våren 1979 alt den fortsatta utbyggnaden av block 3 i Forsmarks kraftstation skulle begränsas med hänsyn lill den förestående folkomröstningen om kärnkraftens roll i den framlida energiförsörjningen (NU 1978/79:60, rskr 1978/79:429). Enligl beslulel skulle full handlingsfrihet bevaras i avvaktan på resultatet av folkomröstningen. En

Prop. 1982/83:101 , 29

fömtsättning för riksdagens beslul var att en överenskommelse om reducerad byggnadstakl ingicks mellan delägarna i Forsmarks Kraftgmpp AB (FKA).

Förhandlingar om ersättning från staten till FKA för försenad idrifttagning av anläggningarna i Forsmarks kraftstation inleddes i maj 1979 och blev vad gäller Forsmark 1 och 2 klara i oktober 1980. Riksdagen beslutade (prop. 1980/81:25, NU 1980/81:23, rskr 1980/81:112) hösten 1980 all i enlighet med en överenskommelse träffad mellan staten och FKA ersättning skulle ulgå för försenad idrifttagning av de båda reaktorerna dels för ökade anläggningskostnader, dels för merkostnader i kraftproduktionen på gmnd av förseningar. I prop. 1979/80:33 redovisades huvuddragen av den överenskommelse som den 24 augusfi 1979 ingicks mellan siatens vallenfallsverk och de privata intressenterna i Forsmark - Mellansvensk Kraflgrupp AB. I propositionen föreslogs atl riksdagen skulle ge regeringen bemyndigande att godkäiina överenskommelsen mellan vattenfallsverkel och Mellansvensk Kraftgmpp AB om utbyggnad av block 3 i Forsmarks kraftstation i vad staten därigenom iklädde sig ekonomiska förpliktelser.

Näringsulskoltel (NU 1979/80:25) konstaterade atl statsmakterna är bundna atl lämna ersätlning för förseningskoslnader lill Forsmarks Kraftgmpp AB. Utskottet erinrade vidare om all riksdagen senare kommer all få ta ställning liU de definitiva förseningskostnaderna.

Utskollel hemställde all riksdagen skulle bemyndiga regeringen all godkänna överenskommelsen mellan statens vallenfallsverk och Mellansvensk Kraftgmpp AB. Riksdagen följde ulskollels hemställan (rskr 1979/ 80:134).

Föredragandens överväganden

En överenskommelse om ersätiningen för förseningen av Forsmark 3 har nu, med förbehåll för atl riksdagen fattar erforderliga beslul, träffats med Forsmarks Kraftgmpp AB (FKA). Jag vill här redogöra för innebörden av denna överenskommelse. Överenskommelsen bör fogas lill protokollet i della ärende som underbilaga 9.2.

Enligl den tidigare nämnda överenskommelsen, den 24 augusti 1979, meUan statens vallenfallsverk och Mellansvensk Kraftgmpp AB skulle ersättning för ökade anläggningskostnader ha utbetalats under budgelårel 1980/81. Partema, dvs. slaten och FKA, har emellertid anseft del lämpligl att en överenskommelse om de ökade anläggningskostnaderna bör träffas försl sedan tillförlifiigt underlag för beräkning av de totala kostnaderna för anläggningen föreligger. Parterna kommer atl fortsätta överläggningarna med målsättning alt slufiigt beräkna och överenskomma om de ökade anläggningskostnaderna när Forsmark 3 blivit färdigstäUd, vilket beräknas ske i mitten av år 1985.

Ersättningen för utebliven kraftproduktion är uiformad efter samma principer som ersättningen för förseningen av block 1 och 2 i Forsmark och 4 Riksdagen 1982/83. I samt. Nr 101

Prop. 1982/83:101 30

för vilka en redogörelse lämnats i prop. 1980/81:25. Principerna innebär all den genom förseningen av Forsmark 3 förlorade produkfionen skaU ersättas med belopp som motsvarar ökade kostnader för all producera elektricitet på annat säll och/eller för all anskaffa ersättningskrafl, om ersättningsskyldigheten härigenom begränsas.

Den metod som lillämpas i överenskommelsen för all beräkna ersättningen i denna del innebär all den fakliska elproduktionen månadsvis i efterhand jämförs med den hypotetiska elproduktionen som skulle ha skett om det berörda kärnkraftblockei inle hade försenals. Den förseningslid som är ersältningsgill har räknats fr. o. m. den 15 oktober 1982 t. o. m. juli 1985, dvs. drygt 32 månader. Della framgår närmare av de s. k. mognads-lablåer som redovisas i bilaga fill överenskommelsen. Som starttid anges i dessa tablåer tidpunkten för kommersiell idrifttagning. Den skillnad i rörlig elproduklionskoslnad som erhålls räknas som ersällningsgiU merkostnad. I såväl det hypotetiska som det verkliga kraftbalansfallel fömtsätts tillgängliga anläggningar ha körts opfimalt. Med della avses alt de anläggningar som har lägst rörlig kostnad, som vattenkraftverk och kärnkraftverk, beräknats bU använda i första hand och därnäst successivt de anläggningar som har högre rörlig kostnad, som motlryckskraftverk, kondenskraflverk och gasturbiner, upp fifi den nivå som svarar mol den aktuella elefterfrå-gan. Forsmark block 1 och Ringhals block 3 resp. Forsmark block 2 och Ringhals block 4 fömtsätts därvid köras före Forsmark block 3.

Merkostnaden uppslår således genom alt den uteblivna kärnkraflproduklionen från det försenade blocket har måst ersättas med, som regel, oljebaserad mottryckskraft och/eller kondenskraft. Beräkningsmetoden medför all ersättningsbeloppet inle kan fastställas förrän i efterhand. Hur högt del blir påverkas bl. a. av sådana faktorer som om man under förse-ningsliden har riklig eller knapp tillgång till vattenkraft och annan kärnkraft, oljeprisernas utveckling och elefterfrågans utveckling. En korrekt kalkyl erhålls månadsvis i efterhand över hur de rörliga produktionskostnaderna har påverkals, och därigenom en riklig gmnd för utbetalning av ersätlning. För atl ersättning skall ulgå krävs således all under den aktuella månaden elenergi har måst produceras i anläggningar med högre rörlig produktionskostnad än i det försenade kärnkraftblockei för all tillfredsställa efterfrågan. Jag vill i sammanhanget stryka under atl FKA enligl överenskommelsen är skyldig alt utöva sill inflytande så all dyrare former för elproduktion inte onödigtvis kommer all användas.

De närmare principerna och reglerna för hur ersättningen till FKA skall beräknas och utbetalas framgår av överenskommelsen.

Som framgår av vad jag nu har anfört kan varken ersättningen för ökad anläggningskostnad eller ersättningen för merkostnad i kraftproduktionen f.n. slutligt anges. Vad gäller ersättningen för ökad anläggningskostnad vore det atl föregripa de överläggningar härom som senare skall föras att nu söka ange etl ungefärligt belopp. Vad gäller ersättning för merkostnad i

Prop. 1982/83:101 31

kraftproduktionen är det endasi beräkningsprinciperna som nu avses bli faststäUda medan beloppen blir kända försl i efterhand. Merkostnaden i kraftproduktionen till följd av förseningen beror framför allt på om kraflba-lansen under ifrågavarande period blir sådan atl den under förseningsliden uteblivna kärnkraflproduklionen ersätts med mottryckskraft eller med kondenskraft.

Del är därför nu endasi möjligl att - vid anlagande om normal vattentillrinning - redovisa en preliminär beräkning av hur slor den ersättning kan bli som kommer att få utbetalas fill följd av uppgörelsen med FKA.

I följande sammansläUning redovisas en bedömning av de ersättningsberättigade merkostnaderna i kraftproduktionen med anledning av förseningen av Formark 3. Kostnaderna för olika budgetår anges i 1982 års penningvärde.

Budgetår milj. kr.

1982/83 140

1983/84 200

1984/85 240

1985/86' 100

1986/87 80

1987/88 40

Totalt 800

' Budgetåret 1985/86 tillkommer ersättning för ökad anläggningskostnad.

Den nu aktuella ersättningen innebär all de berörda kraflförelagens kostnader för levererad elenergi blir densamma som skulle blivit faUel om den försening som bUvit följden av riksdagens beslut år 1979 inle inträffat. Detta innebär också atl förelagens kunder inle drabbas av höjda kostnader lill följd av de vidtagna åtgärderna. Några ökade överskoll hos de berörda förelagen skall inte uppstå fill följd av ersättningen.

Ersätiningen för merkostnader i kraftprodukfionen skall enligt den nu aktuella överenskommelsen med FKA på samma säll som enligl den fidigare överenskommelsen om ersätlning för försening av block 1 och 2 i Forsmark betalas ut månadsvis i efterhand. Medlen för ersätlning för förseningen av de sistnämnda reaktorerna anvisas över ell för ändamålet uppfört förslagsanslag E 7. Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer. Ersättningen för förseningen av Forsmark 3 bör även den anvisas över detta anslag.

Jag förordar med hänvisning lill vad jag nu har anfört all regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all godkänna överenskommelsen med FKA i vad slaten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser. Jag förordar vidare all regeringen föreslår riksdagen atl på tilläggsbudget II lill statsbudgelen för budgetåret 1982/83 anvisar ytteriigare 140 milj. kr. över förslagsanslaget E 7. Ersätlning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer.

Prop. 1982/83:101 32

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen all ikläda slaten de ekonomiska förpliktel
ser som följer av överenskommelsen med Forsmarks Kraflgrupp
AB om ersättning för försening av block 3 i Forsmarks kärnkraft
verk i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

2. till Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer på
tilläggsbudet II fill statsbudgeten för budgelårel 1982/83 anvisa
eU förslagsanslag av 140000000 kr.

F. Teknisk utveckling m.m.

[3] F 19. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m. Under delta anslag har på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisats etl reservationsanslag av 14,2 milj. kr. (prop. 1981/82:101 bil. 8, NU 1981/82:22, rskr 1981/82:152). Medlen avsåg all läcka kostnader för förprojeklering, projekleringsinsatser, visst beställningsarbete m. m. för anläggningar för hantering och förvaring av låg- och medelaklivl avfall i Studsvik (13,3 milj. kr.) samt vissa uppslädningsinsalser av akut karaklär (900000 kr.). De anvisade medlen beräknades täcka uppkomna kostnader l.o.m. 1982 års utgång. De 13,3 milj. kr. som avser medel för projekteringsarbete etc, har ställts tUl bolagels disposition som ränte- och amorteringsfritt lån. Resterande 900000 kr. har utgått i form av bidrag.

I skrivelse den 29 oktober 1982 har Studsvik Energiteknik AB lämnat förslag lill lösning av avfallsfrågorna i Studsvik och hemställt om lån för finansiering av investeringar avseende bolagels avfallsanläggningar.

Jag har tidigare denna dag under della anslag i statsbudgeten för budgetåret 1983/84 (prop. 1982/83:100 bil. 14) lämnat en redogörelse för bolagels förslag och regeringens ställningstagande lill finansieringen av de föreslagna investeringarna. Med hänvisning lUl denna redogörelse förordarjag alt fill bolagels förfogande ställs för budgetåret 1982/83 13,8 milj. kr. Medlen bör utgå i form av räntefritt lån. Del ankommer på regeringen atl meddela de närmare vUlkoren för lånet.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att tiU Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m. på tUläggsbudget II fill stalsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa etl reservationsanslag av 13 800000 kr.

1/1-23/5 1982		1981
63 269		147847
-61118	-	160002
-1- 2151	-	12155
-f 2151	__	12155
-	-1-	100
-1-	-1-	578
- 5501	-	13 743
—	-	907
- 3 349	__	26127
-	-1-	5517
- 1139	-	1232
- 4488	—	21842
- 170		170

Fakturerad försäljning .........

TUlverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader.......

Rörelseresultat före avskrivningar ...

Avskrivningar ...................

Rörelseresultat efter avskrivningar .. .

Utdelning på aktier i dotterbolag ....

Inläklsränlor .....................

Koslnadsränlor .................

Övriga finansiella kostnader

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader ..................

Extraordinära intäkter...........

Extraordinära kostnader .....

Resultat före skatt ..........

Skatt ..............................

Årets resultat ................. ............ - 4658 - 22012

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och bank ......................

Kundfordringar ......................

Fömlbelalda kostnader och upp
lupna intäkter .........................

Övriga fordringar.....................

Vamlager ..............................

Förskott till leverantörer .........

Anläggningstillgångar Akfier och andelar i dotterföretag ..

Andra aktier............................

Fordringar på dotterföretag....

Maskiner och inventarier.........

Byggnader ............................

Annan fast egendom ..............

Summa tillgångar.........................

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Växelskulder .........................

Leverantörsskulder.................

Skalleskuld..............................

Upplupna kostnader och förutbelalda

inläkler ..................................

Övriga skulder ........................

Förskott från kunder ............

Långfristiga skulder Utnyttjade checkräkningskrediler ..

Växelskulder .........................

Skulder lill dotterföretag ........

Övriga skulder ........................

Avsatt lill pensioner, PRI .......

Avsatt fill pensioner, övriga ..

Egel kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (121968 aktier ä

nom. 100:-) ........................

Inbetalt ej registrerat aktiekapital (24393 akfier ä nom,

100:-) .................................

Uppskrivningsfond ...............

Ansamlad förlust

Balanserad ...........................

Periodens/Årets resultat.........

Summa skulder och eget kapital

1982-05-23		1981-12-31
201		2488
29258		24966
577		5143
1932		1361
36727		40154
304	68999	2906	77018
7296		7296
701		701
1421		2838
56474		50053
16797		16797
7859	90548	7859	85544

159547

71437

90926

162562

1159		1198
23 727		24631
16		16
25684		19778
23046		20541
1647	75279	5 273
3529		4686
3946		4624
4213		2488
59643		62429
16000		15310
1389	88720	1389

12197

2439		2432
9760		9760
24396		24389
-24 190		- 2178
- 4658	-4452	-22012	199

159547

162562

Prop. 1982/83:101 36

Underbilaga 9.2

Överenskommelse mellan staten och Forsmarks Kraftgrupp AB

I anslutning tiU konsortieavlal 1975-08-27 för utbyggnad av blocken 3 och 4 i Forsmark-kärnkraflslalion träffades 1979-08-24 mellan Statens Vallenfallsverk (SV) och Mellansvensk Kraflgrupp Aktiebolag (MKG) en överenskommelse, som godkänts av regeringen, om arbetets bedrivande under budgelårel 1979/80 och om ersättning lill Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag (FKA) för merkostnader föranledda av dels regeringens uppdrag fill SV 1977-07-07 och 1978-02-23, dels a« arbetena under budgelårel 1979/80 bedrevs på överenskommet säll. Mellan staten, företrädd av generaldirektör Åke Englund, och FKA har förhandUngar förts om ersättning till FKA i enlighet med den nämnda överenskommelsen. Mellan parterna har träffats följande

Överenskommelse

§ 1

Ersättning för utebliven produktion

Staten åtager sig all ersätta FKA för förluster genom minskad produkfion fill följd av alt byggandet och därmed idrifttagningen av Forsmark 3 blivit försenad. Minskad elproduktion beräknas, enligt principer och förutsättningar som redovisas i bilaga, såsom skillnaden mellan den energi som varit möjlig atl producera utan försening och den energi som blir möjlig alt producera med försening. Ersättning för den minskade elproduktionen beräknas enligl principer och förutsättningar som anges i bilaga.

§2 Utbetalning av ersätlning

Utbetalning av ersättning lill FKA enligt § 1 ombesörjes av myndighet som regeringen bestämmer.

Betalning skall verkställas månadsvis inom 30 dagar från del all faktura inkommit från FKA. Vid betalning efter förfallodagen fillämpas dröjsmåls-ränta motsvarande Sveriges Riksbanks officiella diskonto -t- 5 procentenheter. Vid betalning av ersättning för utebliven produktion vid Forsmark 3 under fjärde kvartalet 1982 och första kvartalet 1983 tillämpas ränla motsvarande Sveriges Riksbanks officiella diskonto -I- 4 procentenheter räknat på respektive månadsersätlning med början från den 15 oktober 1982.

§3

Ersättning för ökade anläggningskostnader m.m.

Enligt ovannämnda överenskommelse 1979-08-24 skuUe ersätlning för ökade anläggningskostnader ha utbetalts under budgetåret 1980/81. Parterna har emellertid ansett det lämpligl atl överenskomma om de ökade anläggningskostnaderna försl sedan fillförlitligt underlag för beräkning av de totala kostnaderna för anläggningen föreligger. Parterna kommer all

Prop. 1982/83:101 38

Principer och förutsättningar för beräkning av minskad elproduktion och ersättning härför på grund av försenad idrifttagning av Forsmark 3 vid Forsmarks kraftstation

a) TiUgängligheten för Forsmark 3 förutsattes ulan försening ha blivit

1982 oktober-december 65%

1983 januari—maj, augusti-september 65% juni och juli utgör revisionslid oktober-december 71 %

1984 januari-maj, augusfi-september 71% juni och jufi utgör revisionsfid oktober-december 77 %

1985 januari-maj, augusti-september 77% juni och juU ulgör revisionslid fr. o. m. oktober 83%

Tillgängligheten för Forsmark 3 förutsattes med försening och oavsett del verkliga förloppet bU

1982 oktober-december 0%

1983 januari-december 0%

1984 januari-december 0%

1985 januari-juli 0% augusti - december 65 %

1986 januari-maj 65% juni och juli ulgör revisionsfid

augusti-december 71%

1987 januari-maj 71%
juni och juli utgör revisionslid

augusti-december 77%

1988 januari-maj 77%
juni och juli ulgör revisionslid

fr.o.m. augusti 83%

b) Förlorad produktion ersattes med belopp motsvarande ökade kostnader för alt producera el på annat sätt och/eller för all anskaffa ersättningskrafl om ersättningsskyldigheten härigenom begränsas.

c) FKA betraktas som en juridisk enhet innebärande atl man vid ersält-ningsberäkningen bortser från de enskilda delägarnas olika möjligheter atl ersätta produktionsbortfallet.

d) Forsmark block I och Ringhals block 3 respektive Forsmark block 2
och Ringhals block 4 fömtsälts placerade i samma "skikt" i kraflbalan-
sen och köras före Forsmark block 3.

e) Ersättningen bestämmes månadsvis i efterhand på basis av statistiska
centralbyråns (SCB) månadsvisa statistik med preliminära uppgifter
över elförsörjningen och underlaget därför samt rörliga produktions
kostnader och priser för tillfällig import enligt nedan.

Prop. 1982/83:101 39

f) Om vid beräkning av ersätiningen statisfiken visar all det förekommit
produktion av elkraft och/eller import, som är dyrare än kärnkraft,
fömtsättes att kärnkraften i första hand skulle ha ersatt den dyraste
kraften, därefter den näst dyraste osv.

g) FKA förbinder sig atl utöva sitt inflytande så all dyrare former för
produktion av elektricitet ej onödigtvis kommer all användas.

h) De produklionsskikt som kan ligga fill gmnd för ersättning är gasturbin-produktion, konventionell kondensprodukfion och mollrycksproduk-lion.

Produktionskostnaderna beräknas med följande förutsättningar

	Bränsle förbrukning GJ/ MWh netto	Röriig drift- och underhällskostnad utöver bränslekostnad öre/kWh netto (1980 års värden)
Gasturbinproduktion	13,0	4,0
Kondens I
Aros, Bråvalla, Hässelby, Karishamn, Stenungsund, Värtan, Öresund B 16, Visby diesel', Slite diesel'	9,2	1,0
Kondens II
Karskär B 4, Marviken Öresund B 11 -B 13, B 15, Slite'	12,5	1,2
Kondens III
Övriga	15,0	1,5
Mottryck, fjärrvärme	4,8	0,6
Mottryck, industrieUt	5,7	1,2

Bränsleförbrukningen saml den rörliga drift- och underhållskostnaden för olika produklionsskikt skaU justeras årligen i januari månad med hänsyn till eventuella förändringar i de avräkningspriser som används på kraftbörsen. Eventuella tillkommande stationer skall inplaceras i aktuellt produktionsskikt.

Bränslesort:

För gasturbiner olja Eol, för kondens och mottryck olja Eo5. För visst mollryck användes kol. I några fall kan andra bränslen förekomma.

Bränslepris: Oljepris

Priset för Eo5 utgörs av medelpriset för respektive månad (stat nr 27.10.707 och 27.10.708, kr./lon) enligt beräkningar utförda av SCB i anslutning till avtalet mellan SCB och Centrala driflledningen (CDL) 1973-06-19. TUl del av SCB beräknade medelpriset skall läggas vid varje

' Ny likströmsförbindelse med Gotland tas i drift 1984-01. Från denna lidpunkt skall produktionen på Golland ingå i förutsättningarna.

Prop. 1982/83:101 40

tidpunkt av riksdagen beslutad beredskapsavgifl samt genomsnittlig kostnad för lokal frakt från svensk hamn tUl verk, allt uttryck i kr./lon. Den genomsniltiiga kostnaden för lokal frakt faststäUs av FKA i samråd med statens pris- och karteUnämnd (SPK) på grundval av del material på vilket nämnden beräknar förändringar i de s.k. ortstilläggen.

Som pris för Eol gäller av regeringen vid respektive fidpunkt fastställda högslpriser exklusive energiskall eller, om högslprisreglering inle gäUer, det av Statens Vallenfallsverk (SV) fakfiskt erlagda medelpriset för respektive aktuell månad.

Kolpris

Som pris för kol gäller del pris som månadsvis redovisas av SCB (importprisindex för kol, genomsnitt för slalisfiskl nummer 27.01.195 och 27.01.196). Till del av SCB beräknade medelpriset skall läggas genomsnittlig kostnad för lokal frakt från svensk hamn lill verk.

Bränslets värmeinnehåll:

För olja Eol räknas med 42,9 GJ/lon och för Eo5 41,1 GJ/lon. För kol räknas med 27,2 GJ/lon.

I de fall andra bränslen än olja och kol kommer till användning skall så långt möjligl verklig rörlig produktionskostnad ligga liU gmnd för beräkningarna.

i) Driftkostnad t. o. m. 1985-07-30 och rörlig produktionskostnad fr. o. m. 1985-08-01 för den uteblivna kärnkraflproduklionen beräknas enligl följande (öre/kWh; prisnivå 1982):

Bränsle-	Drift- och
kostnad	underhålls-
	kostnad
3,75	4,09
3,75	3,75
3,75	3,46
3,75	0,90

Period

1982-10-01-1983-09-30 1983-10-01-1984-09-30 1984-10-01-1985-07-30 fr.o.m. 1985-08-01

Kostnaderna skall justeras i enlighet med SVs årliga revisioner.

j) De importskikl som kan ligga tiU grund för ersättning är import av tillfällig kraft från Danmark, Finland och Norge.

Ersättningen skall baseras på verkligt ulbylespris enligt avräkning mellan exporterande och importerande svenskt företag.

k) I den ulslräckning som utrymme hade funnits för export skall omfattning och pris för sannolikt utebliven lillfälligl exportkrafl saml förlust som FKA därigenom åsamkats utredas av parterna och ersättas budgetårsvis i efterhand.

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1982/83:101 begärda anslag

på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1982/83

Statsutgifter

//. Justitiedepartementet
B 5 Lokala poUsorganisalionen: Ulmslning,

reservationsanslag 973 000

B 6 Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag 830000

E 5 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reser-

vationsanslag 3 500 000

IV. Försvarsdepartementet
H 11 Aktieteckning i Swedair AB, reservations
anslag 12000000

VI. Kommunikationsdepartementet
G 1 Posthus m. m., reservationsanslag 30600000 .

VIII. Budgetdepartementet

F 15 Täckande av underskoll hos statens institut

för personaladministration och personalutbildning 1845 000

IX. Utbildningsdepartementet

B 33 Bidrag tiU vissa arkiv 272000

D 4 Statens institut för läromedelsinformation,

förslagsanslag 2310 000

X. Jordbruksdepartementet

A 3 Kommittéer m.m., reservationsanslag 7000000

E 15 Prisreglerande åtgärder på fiskets område,

förslagsanslag 25000000

F 4 Bidrag lill statens veterinärmedicinska

anslall, reservationsanslag 8617000

XIII. Bostadsdepartementet
B 3 Lån lill bostadsbyggande, reservations-

anslag 760000000