6

Motion

1982/83:48

Evert Svensson m. fl.

Vaccinproduktion, m. m. (prop. 1982/83:16)

I proposition 1982/83:16 om vaccinproduktion, m. m., föreslås att
vaccinproduktionen vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL) fr. o. m.
den 1 juli 1983 skall bedrivas vid en organisatoriskt självständig myndighet,
statens vaccininstitut. I propositionen föreslås också att institutet skall
tillverka veterinärmedicinska bakteriologiska preparat.

SBL:s huvudsakliga verksamhetsområden är diagnostik, preparatförsörjning
och epidemiologi. Diagnostiken består av två delar, dels en nationell
centrallaboratoriefunktion, dels rutindiagnostik. Att rutindiagnostik bedrivs
är en förutsättning för att centrallaboratoriefunktionen skall kunna upprätthållas.
Huvuddelen av rutindiagnostiken kommer f. n. från Stockholms läns
landsting. Dessa verksamheter har som bas gemensamma kemiska, tekniska
och ekonomiska/administrativa servicefunktioner.

Regeringen har under flera år anmält till riksdagen att en samlad översyn
av SBL:s verksamhet pågår inom regeringskansliet. Regeringen har också
anmält att statens förhandlingsnämnd den 29 mars 1979 fått i uppdrag att
förhandla med Stockholms läns landstingskommun om dess fortsatta
utnyttjande av SBL.

Vi vill erinra om att socialutskottet vid behandlingen av 1979 års
budgetproposition (Soll 1978/79:27) uttalade att det för SBL:s verksamhet
och dess personal är ytterst angeläget att ett samlat ställningstagande till
SBL:s framtid snarast kommer till stånd. I proposition 1979/80:6 om
socialstyrelsens uppgifter och organisation m. m. föreslogs att SBL:s
epidemiologiska verksamhet i sina huvudsakliga delar skulle inordnas i
socialstyrelsen. Riksdagen tog inte ställning till detta förslag. Socialutskottet
anförde härvid (SoU 1979/80:45) att förslaget borde beredas i anknytning till
frågan om SBL:s fortsatta verksamhet och organisation och föreläggas
riksdagen inom ramen för förslag till ett samlat ställningstagande till SBL:s
framtid.

Mot bakgrund av att SBL sedan mycket lång tid varit föremål för olika
utredningar är det ytterst otillfredsställande att propositionen endast tar upp
ett av SBL:s verksamhetsområden. Konsekvenserna av förslaget för övriga
delar av SBL redovisas inte.

Oklarhet råder om

- rutindiagnostikens omfattning och då särskilt förhållandet till Stockholms

läns landsting,

- möjligheterna att upprätthålla centrallaboratoriefunktionerna,

Mot. 1982/83:48

7

- den epidemiologiska verksamhetens organisation,

- servicefunktionernas omfattning och organisation.

De grundläggande problemen beträffande SBL:s diagnostiska verksamhet
har således inte redovisats. Laboratorierna i landet har byggts ut. En
decentralisering av analyser från laboratorierna till de sjukvårdande
enheterna har ägt rum. SBL har därför fått ett minskat provunderlag. Trots
denna utveckling ställs fortsatta krav på att centrallaboratoriefunktioner
upprätthålls. Vi vill bl. a. framhålla följande.

Den nationella centrallaboratoriefunktionen bidrar till att laboratoriediagnostiken
bedrivs på en jämn och god kvalitativ nivå i hela landet. För den
internationella referensverksamheten är det en fördel, om kontakterna kan
centraliseras till ett referenslaboratorium. Då Sverige är ett litet land torde
det vara en självklarhet att vissa sällsynta diagnostiska undersökningar
centraliseras till ett laboratorium.

Landstingens laboratorier är främst uppbyggda för att tillgodose akutsjukvårdens
krav. Uppgifter av typ ”Public Health” (mikrobiologiska undersökningar
och utbredning av epidemiska och veneriska sjukdomar, sjukhusinfektioner,
livsmedel, vatten etc.) svarar SBL huvudsakligen för.

Det finns en fördel i att ett centralt laboratorium har ett utbildningsansvar
och en koordinerande funktion när det gäller metodutveckling, utvärdering
och tolkning av diagnostiska resultat. Det är ockå viktigt att ett laboratorium
kan påta sig uppgiften att svara för kontroll och utvärdering av snabbdiagnostiska
engångssatser (kits) och reagens som olika företag säljer.

Referensundersökningar som går längre än den sedvanliga analysen samt
att hålla ett referensförråd av bakteriestammar är andra uppgifter som det är
fördelaktigt att centralisera och som SBL i dag svarar för.

Eftersom ett samlat förslag om SBL:s verksamhet inte har presenterats där
bl. a. SBL:s roll i Stockholmsområdets mikrobiologiska diagnostik definierats
går det inte att få en uppfattning om centrallaboratoriefunktionernas
omfattning. Centrallaboratorieuppgifterna som finansieras med anslag över
statsbudgeten är till största delen en stödfunktion för den sjukvårdande
verksamheten. Det bör således ligga främst i landstingens intresse att
funktionerna kan upprätthållas.

Den fråga som först borde klarats ut anser vi vara centrallaboratorieuppgifternas
och rutindiagnostikens omfattning. Detta är en fråga som måste
lösas gemensamt av landstingen och staten.

Stockholms läns landsting har f. ö. i sina remissyttranden över SBL
77-utredningen och utredningen om samordnad human- och veterinärmedicinsk
vaccinproduktion framhållit att frågan om en utbrytning av vaccinproduktionen
bör hållas öppen till dess förhandlingarna med staten om
landstingets fortsatta utnyttjande av SBL genomförts.

I propositionen anmäls att regeringen den 12 augusti 1982 tillsatt en
organisationskommitté för att närmare överväga och lämna förslag till det

Mot. 1982/83:48

8

föreslagna vaccininstitutets organisation, fördelning av nuvarande lokaler
och tillgångar mellan institutet och SBL m. m. I organisationskommitténs
uppdrag ingår vidare att pröva vilken omfattning och organisation SBL:s
övriga verksamhet bör ha och hur samarbetet bör organiseras mellan dels
institutet och SBL, dels SBL och Stockholms läns landsting. I kommittén är
bl. a. Stockholms läns landsting och Landstingsförbundet representerade.

Vi finner det anmärkningsvärt att organisationskommittén tillsatts utan att
avvakta riksdagens ställningstagande till propositionen.

Det kan ifrågasättas om den lämpligaste formen för behandling av övriga
frågor beträffande diagnostiken är en organisationskommitté. Först bör
staten och landstingen, i första hand Stockholms läns landsting, ta politisk
ställning till de principiella frågorna i detta sammanhang. Det borde dock stå
klart att det inte är ytterligare utredningar om SBL som behövs utan klara
ställningstaganden från de berörda parterna i preciserade sakfrågor.
Tillräckligt underlag för sådana ställningstaganden borde finnas vid det här
laget.

I propositionen anförs som ett skäl till att frågan om vaccinproduktionen
måste föreläggas riksdagen utan att avvakta lösningen på övriga frågor att
ställning snarast behöver tas till den framtida veterinärmedicinska vaccinproduktionen.

Riksdagens beslut med anledning av proposition 1981/82:122 om organisation
och finansiering av djurens hälso- och sjukvård m. m. innebär att
tillverkningen av vacciner vid statens veterinärmedicinska anstalt kommer
att vara avvecklad den 1 januari 1983. F. n. importeras huvuddelen av de
veterinärmedicinska vaccinerna. Enligt proposition 1981/82:122 skulle det
bli fråga om en relativt blygsam rutinmässig tillverkning av sådana preparat
vid det föreslagna vaccininstitutet.

Dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Dahlgren,
angav att av beredskapsskäl bör tillverkning ske av något eller några
preparat.

Det är således möjligt att importera nödvändiga preparat t. v. Det bör f. ö.
inte möta något hinder att förbereda sådan tillverkning inom nuvarande
organisationsform. Vi finner därför inte att denna fråga kan ha sådan tyngd
att den bör vara avgörande i sammanhanget.

Av vad som anförts i det föregående framgår att vi anser att SBL:s framtida
uppgifter och organisation bör i princip vara klarlagda, innan ställning tas till
vaccinproduktionens organisation.

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motion om behovet av en samlad lösning av frågan om
SBL:s framtida uppgifter och organisation,

2. att riksdagen avslår proposition 1982/83:16.

Mot. 1982/83:48

Stockholm den 19 oktober 1982

EVERT SVENSSON (s)

JOHN JOHNSSON (s)

KJELL NILSSON (s)

MARIA LAGERGREN (s)
LILLY BERGANDER (s)
AINA WESTIN (s)

BIRTHE SÖRESTEDT (s)
MARGARETA WINBERG (s)
ANITA PERSSON (s)

STIG ALFTIN (s)