7

Motion

1982/83:41

Tore Nilsson och Ingrid Hemmingsson

Skolor med enskild huvudman m. m. (prop. 1982/83:1)

Den kristna skolans svåra läge ekonomiskt

I propositionen finns förslag om statligt stöd till vissa enskilda skolor men
s. k. konfessionella skolor anses icke berättigade till stöd. Det är endast de
skolor som staten enligt sina kriterier anser bidrar i väsentlig grad till en ny
pedagogisk utveckling som kan komma i fråga.

Det är synnerligen märkligt att de kristna skolorna på detta sätt förs åt
sidan. Det måste anses som en diskriminering. Dessa skolor begär inte några
statliga subventioner. Vad det rör sig om är att den skolpeng som
målsmännen betalt i skatt för den lagstadgade skolplikten skall följa eleven,
oavsett vilken skolform han får undervisning i. I dagens läge betalar de
föräldrar som har sina elever i kristna skolor två gånger för skolplikten. Den
kristna skolan befinner sig därför i ett svårt ekonomiskt läge.

Det behövs alternativ till den allmänna skolan

Samhällsutvecklingen har haft olyckliga följder för skolan. Föräldrar med
en annan målsättning för barnens uppfostran än den allmänna skolans kan
inte få sina önskemål uppfyllda inom skolans ram. Det är därför nödvändigt
med alternativa skolor.

Skolan tar hand om barnen under en allt större del av deras uppväxttid och
det blir allt svårare för föräldrar att själva påverka sina barns uppfostran.
Avkristningen i samhälle och skola gör det omöjligt för skolan att ge kristen
fostran och undervisning. Det är därför nödvändigt med frivilligt kristet
arbete i skolan. Men det behövs också kristna skolor. Föräldrar som vill ha
skolans stöd i sin kristna uppfostrargärning har möjlighet att starta egna
skolor.

Sverige har förpliktigat sig att respektera internationella överenskommelser
om de mänskliga rättigheterna. Dessa ger föräldrar rätt att välja den
fostran och undervisning för sina barn som överensstämmer med deras egen
övertygelse (FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Artikel 26:3,
Europarådets konvention, Tilläggsprotokoll, Artikel 2, UNESCO-konventionen,
Artikel 5:1b). Alltfler inser att denna möjlighet bör tillvaratas, och
kristna skolor har inrättats på flera håll i vårt land.

Mot. 1982/83:41

8

Några erfarenheter

De kristna skolorna har lyckats skapa en god skolmiljö. De finansieras på
frivillig väg, till stor del av familjer som finner det värt att göra uppoffringar
för barnens skolgång och att vårda sig om skolan. De kristna skolorna har
inte blivit några privatskolor för välsituerade utan anlitas av alla. De har ofta
lyckats bra med barn, som har svårt att klara sig i den allmänna skolan.

Ett gemensamt ansvar för skolans drift har visat sig skapa en fin gemenskap
och vidgade samhällskontakter. De kristna skolorna präglas av pionjär- och
framåtanda.

Föräldrar har rätt att starta egna skolor

Som ovan betonats har föräldrar rätt att starta egna skolor enligt FN:s
deklarationer om de mänskliga rättigheterna. Jag vill ytterligare understryka
detta. Enligt 34 § i skollagen är detta tillåtet i Sverige. Men eftersom statligt
stöd undandras dessa skolor, måste man fråga sig om inte tillämplig
lagstiftning bara är ett skenbart underlag för föräldrarätten att ordna sina
barns undervisning efter sin övertygelse.

I det svenska samhället ser kyrkan det inte som sin uppgift att driva
grundskolor utan söker utnyttja de begränsade möjligheter som ges att verka
i den allmänna skolan. De kristna skolorna stöder helhjärtat detta arbete och
det finns inga motsättningar mellan kristna skolor och kristet arbete i den
allmänna skolan. De kompletterar varandra och kyrkan har möjligheter att
stödja kristna skolor med kollekter eller på annat sätt.

Det är nu 15 år sedan en motion i Sveriges riksdag först hemställde att den i
vissa andra länder gällande regeln att ”skolpengen följer eleven” också skall
råda i Sverige.

Det är hög tid att det som i t. ex. Danmark och Nederländerna är en
självklarhet förverkligas i vårt land. Vår anslutning till konventionen om de
mänskliga rättigheterna, vår bekännelse till demokratin, vår övertygelse att
människor skall behandlas lika i alla avseenden medför det oavvisliga kravet
att fria skolor skall inte bara vara tillåtna utan ha samma stöd av samhället,
när de ger lagstadgad undervisning och kompetens.

Hemställan

Med stöd av vad ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att varje fristående skola, godkänd enligt
34 § i skollagen, skall vara berättigad till det begränsade
statsbidrag som regeringen föreslår i propositionen,

2. att riksdagen beslutar att detta belopp successivt skall höjas tills
det uppgår till 85 % av motsvarande statsbidrag till grundskolan,

Mot. 1982/83:41

9

3. att riksdagen beslutar att karenstiden för statsbidrag sätts till ett
år i stället för tre år som propositionen föreslår.

Stockholm den 19 oktober 1982

TORE U. NILSSON (m) INGRID HEMMINGSSON (m)