3
Motion
1982/83:2416
Inga Lantz m. fl.
Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m. (prop. 1982/
83:174)
I proposition 1982/83:174 redovisas överenskommelser som har träffats
med sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen
under år 1984 samt om statsbidrag till den psykiatriska vården under åren
1982-1984. En ny ersättning till sjukvårdshuvudmännen med 24 kr. per
invånare för att underlätta utveckling mot öppnare vårdformer inom
psykiatrin föreslås också.
I propositionen omtalas att en nyinrättad hälso- och sjukvårdsberedning
skall följa utvecklingen inom sjukvårdsområdet.
Den tidigare använda metoden att i avtalen bygga in indexklausuler för
statsbidragen till sjukvårdshuvudmännen föreslås i propositionen inte
tillämpas för år 1984.
Indragningen av kommunala skattemedel, som beslutades av den borgerliga
regeringen, medförde en väsentligt försämrad ekonomi för landstingen.
Den föreslagna fortsatta indragningen av kommunala skattemedel från
juridiska personer innebär att landstingen mister miljardbelopp under 1984.
Detta kommer direkt att minska antalet jobb. Redan nu råder praktiskt taget
anställningsstopp i landstingen. Förslaget att slopa i avtalen inbyggda
indexklausuler för statsbidragen till sjukvårdshuvudmännen för 1984 kommer,
om det genomförs, att innebära ytterligare neddragning i landstingens
verksamhet. Detta kommer att drabba dem som bäst behöver den
samhällsservice som sjukvårdshuvudmännen ansvarar för. Mot den bakgrunden
avvisar vänsterpartiet kommunisterna förslaget om borttagandet av
värdebeständigheten i statsbidragen till sjukvårdshuvudmännen.
Enligt förslaget bör patientavgiften få tas ut med högst 40 kr. vid
läkarbesök. Samma summa angavs som högsta patientavgift inför 1983.
Under 1983 har endast två sjukvårdshuvudmän tillämpat den föreslagna
taxan. Övriga sjukvårdshuvudmän har behållit patientavgiften på 30 kr.
Patientavgiften för besök hos läkare har höjts kraftigt under senare år. Vid en
patientavgift på 40 kr. finns det risk för att patienter av kostnadsskäl avstår
från att uppsöka läkare fast deras hälsotillstånd kräver läkarvård. Att endast
två sjukvårdshuvudmän tillämpar den föreslagna taxan visar att det råder
bred enighet om att för höga sjukvårdsavgifter får en negativt dämpande
effekt. Regeringen borde därför ha rekommenderat att patientavgift vid
läkarbesök bör vara högst 30 kr.
I proposition 1982/83:174 föreslås även att sjukförsäkringens läkarvårdsersättning
till sjukvårdshuvudmännen höjs från 143 till 150 kr. per
Mot. 1982/83:2416
4
läkarbesök fr. o. m. den 1 januari 1984. Som ersättningen från försäkringskassan
till sjukvårdshuvudmännen för läkarvårdsersättning f. n. är utformad
missgynnas den förebyggande och uppföljande vården. En sjukvård av
löpandebandsmodell ger däremot höga ersättningar från försäkringskassan.
Som en direkt följd av försäkringssystemet gynnas privat sjukvård av typ
City-Akuten, där ingen förebyggande eller uppföljande vård förekommer
och ej heller någon socialt undersökande vård. Den nya hälso- och
sjukvårdslag som gäller fr. o. m. i år betonar vikten av den förebyggande och
uppsökande sjukvården. Enligt vpk:s mening bör försäkringsersättningen till
sjukvårdshuvudmännen konstrueras så att den vården prioriteras.
Det är positivt att regeringen nu är beredd att medverka till att förändra
boende- och levnadsvillkoren för de människor som vistas inom den
psykiatriska vården. Övergången till öppnare vårdformer inom psykiatrin
har gått mycket långsamt, trots att det redan för 15 år sedan talades om vikten
av en decentralisering.
En av orsakerna till svårigheterna att förändra psykiatrin har varit
statsbidragsreglerna. Nu föreslås i proposition 1982/83:174 vissa förändringar
av statsbidragen i rätt riktning. Det kan dock ifrågasättas om inte det
5 %-tak som sätts för mentalvårdsbidragets utveckling kommer att hämma
de förbättringar som så väl behövs inom psykiatrin. Framför allt kan man
förvänta att utbyggnaden av den sektoriserade psykiatrin kommer att möta
svårigheter.
De 24 kr. som föreslås skall utgå för varje person i ett landsting är en
principiellt riktig form att stimulera till öppnare vårdformer. Detta bidrag
borde dock inte bara utgå under 1984 utan permanentas som statsbidragsform
för en lång tid framåt.
Psykiatrin måste samarbeta både med socialtjänst, primärvård och sjukhus
för att möjliggöra en utslussning av människor från de stora mentalsjukhusen
till boende i andra former. Med den nya socialtjänstlagen har kommunerna
det yttersta ansvaret för människors välbefinnande. Det ligger med andra ord
ett stort ansvar på kommunerna att förverkliga den förhoppning som nu ställs
på en förbättrad och annorlunda psykiatri. Kommunerna bör därför
tillförsäkras ekonomiska resurser för att förverkliga detta reformarbete, som
i hög utsträckning blir beroende av hur bl. a. hemtjänsten är utbyggd och
organiserad ute i kommunerna.
Det vore även naturligt att kommunerna via Kommunförbundet deltog i
den nya hälso- och sjukvårdsberedningens arbete, eftersom just kommunerna
får ett allt större ansvar för psykosocialt handikappade människor när
de skall slussas ut från institutionerna. Hälso- och sjukvårdsberedningen bör
enligt vår mening också ta upp överläggningar med RSMH då frågor inom
psykiatrin behandlas.
Mot. 1982/83:2416
5
Med stöd av ovanstående hemställs
att riksdagen uttalar
1. att 24-kronorsbidraget per person till landstingen för den
psykiatriska vården bör permanentas och utgå tills vidare,
2. att de i avtalen inbyggda indexklausulerna för statsbidragen till
sjukvårdshuvudmännen bör bibehållas alternativt att ett nytt
system där man garanterar värdebeständigheten införs,
3. att regeringen bör uppta överläggningar med Kommunförbundet
angående ekonomiskt bidrag för att säkerställa resurser för
ett förverkligande av öppnare vårdformer inom psykiatrin,
4. att Kommunförbundet bör representeras i den nya hälso- och
sjukvårdsberedningen,
5. att då hälso- och sjukvårdsberedningen behandlar frågor om
psykiatri RSMH bereds möjlighet att delta,
6. att patientavgift bör få tas ut med högst 30 kr. i offentlig öppen
vård,
7. att sjukförsäkringens läkarvårdsersättning till sjukvårdshuvudmännen
bör konstrueras så att den förebyggande, uppsökande
och uppföljande sjukvården prioriteras i ersättningen från
försäkringskassan i förhållande till den enbart symtombehandlande
läkarvården.
Stockholm den 4 maj 1983
INGA LANTZ (vpk)
MARIE-ANN JOHANSSON (vpk) MARGÖ INGVARDSSON (vpk)
TOMMY FRANZÉN (vpk)
'
minab/gotab Stockholm 1983 75527