9

Motion
1982/83:2349
Ulf Adelsohn m. fl.

Ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter m. m. (prop. 1982/
83:153)

Inledning

Lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. har till syfte att förebygga
spekulation i hyresfastigheter och att hindra att hyresfastigheter förvärvas
av personer som är olämpliga att äga sådana fastigheter. Motivet för dessa
regler är att olämpliga förfaranden kunnat konstateras i vissa fall. Enligt
vår uppfattning bör självfallet olagliga eller uppenbart olämpliga förfaranden
motverkas. Det bör dock slås fast att den helt övervägande delen av de
privata hyresvärdarna uppfyller sina lag- och avtalsenliga skyldigheter.

Bostadsmarknaden behöver konkurrens mellan olika fastighetsägare för
att hyresgästerna skall fa bra och billiga bostäder. De privata fastighetsägarna
utgör en förutsättning för att denna nödvändiga konkurrens skall
komma till stånd. En inskränkning i möjligheten till enskilt fastighetsägande
försämrar därför bostadskonsumentemas situation.

Lagen om förvärv av hyresfastighet m. m.

Enligt den nuvarande lagen krävs inte förvärvstillstånd om ”riksorganisation
av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till
sådan organisation” är förvärvare. Vid lagens tillkomst fanns endast två
riksorganisationer av bostadsrättsföreningar, nämligen HSB och Svenska
riksbyggen. Sedermera har SBC (Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation
ek. för.) tillkommit. Denna organisation består av privata
bostadsrättsföreningar. Genom lagens uttryckliga formulering har även
SBC omfattats av undantaget från tillståndsplikt.

Regeringen föreslår nu att endast HSB och Svenska riksbyggen skall
vara undantagna från tillståndsplikten. Som motivering härför anförs följande:
”De till HSB och Riksbyggen anslutna föreningarna har enhetligt
utformade stadgar som vilar på en gemensam bostadssocial grundsyn. Så
är inte fallet med den mera heterogena gruppen av bostadsrättsföreningar
som är anslutna till SBC.”

Naturligtvis saknar inte SBC en ”bostadssocial grundsyn”. Felet är
dock att denna grundsyn inte är socialdemokratisk. Felet är måhända
också att SBC vid ett flertal tillfällen kraftigt kritiserat den bostadsrättsfientliga
socialdemokratiska bostadspolitiken. Därför skall SBC nu skiljas
ut från de andra riksorganisationerna. Lagfästa privilegier skall förbehållas
regeringspartiet närstående företag och organisationer.

Mot. 1982/83:2349

10

Lagrådet anser att det inte strider mot grundlagen eller mot rättsordningen
i övrigt att inskränka undantaget från tillståndstvång till att gälla föreningar
av viss typ. Det är dock principiellt synnerligen uppseendeväckande
att ett parti är berett att i kraft av en begränsad riksdagsmajoritet
tillförsäkra partiet mycket närstående bolag detta privilegium. Socialdemokraternas
hållning i denna fråga inger starka farhågor inför en av många
befarad utveckling mot ett korporativt samhälle. Det är en klar brist i
grundlagen att denna inte kan hindra att privilegier beviljas organisationerna
på partipolitiska grunder. I förlängningen av regeringens förslag ligger
privilegier för enskilda på samma grunder.

I Sverige råder näringsfrihet. Inskränkningar i denna grundläggande
frihet måste göras med mycket stor försiktighet och med bibehållande av
rättssäkerheten.

Utgångspunkten för regeringens lagförslag är att tillstånd för förvärv av
hyresfastighet skall vägras. Undantag finns dock från denna huvudregel.
Jämfört med nuvarande regler innebär den föreslagna ordningen att det blir
svårare att förvärva hyresfastighet. Enligt nu gällande lag skall en presumtiv
förvärvare ”göra sannolikt” att han eller hon är i stånd att förvalta
fastigheten. Bevisbördan ligger hos förvärvaren och beviskravet är högt. I
propositionen föreslås beviskravet ytterligare skärpt. Den tilltänkte förvärvaren
skall vägras förvärvstillstånd om vederbörande ”inte visar att han är
i stånd” att sköta fastigheten.

Redan bevisbördans placering inger starka betänkligheter. Kombineras
bevisbörderegeln med ett mycket högt beviskrav kommer enskilda att lida
rättsförluster. Särskilt svårt kommer det naturligtvis att bli att få förvärvstillstånd
för den som inte tidigare har några hyresfastigheter. I praktiken
kan den nya regeln komma att utvecklas till ett etableringsförbud. En
sådan lagstiftning kan vi inte acceptera, detta särskilt som några övertygande
skäl för den föreslagna skärpningen inte kunnat presenteras.

Inte heller har regeringen förmått visa behovet av en utvidgning av den
krets företag i vilka andelsköp skall bli föremål för samhällskontroll.

Den juridiska prövningen enligt här aktuell lag görs av hyresnämnd och
bostadsdomstol. Båda dessa instanser består till stor del av intresseledamöter
för parterna. Detta förhållande inverkar negativt på rättssäkerheten
för den enskilde. Det är inte svårt att föreställa sig en situation där de
etablerade och organiserade fastighetsägarna har mycket litet intresse av
att få en ny konkurrent på marknaden. Än mindre svårt är det att föreställa
sig en situation där den socialdemokratiskt kontrollerade hyresgäströrelsen
av parti- eller bostadspolitiska skäl vill vägra en förvärvare tillstånd.
Som vi anfört i motion 1982/83:360 talar såväl principiella som sakliga skäl
för att dessa instanser i framtiden ges en från parterna fristående sammansättning.

Mot. 1982/83:2349

11

Lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning tili bostadsrätt

Om hyresgästerna i en fastighet har bildat en bostadsrättsförening och
gjort en s. k. intresseanmälan hos inskrivningsmyndigheter, är enligt nuvarande
regler fastighetsägaren, när han vill sälja fastigheten, skyldig att först
erbjuda hyresgästerna att köpa den. Syftet med denna lagstiftning har varit
att ge hyresgäster möjlighet att, om intresse finns, förvärva den fastighet
de bor i. Från socialistisk synpunkt är enskilt ägande av bostäder och den
betydande ägandespridning detta leder till förkastligt. Hyresgästernas möjlighet
att köpa fastigheter skall därför begränsas, anser regeringen.

Enligt förslaget skall inte fastigheter som ägs av staten, kommun, landstingskommun,
kommunalförbund, s. k. allmännyttigt bostadsföretag eller
aktiebolag som helt ägs av kommun eller landstingskommun omfattas av
hyresgästernas förtursrätt. Härigenom mister ca 50% av hyresgästerna
möjligheten att på detta sätt förvärva den fastighet de bor i. Socialdemokraterna
anser uppenbarligen att politikerna vet bättre än bostadskonsumenterna
var och hur de senare vill bo. Förslaget är särskilt anmärkningsvärt
mot bakgrund av att de s. k. allmännyttiga bostadsföretagen inte
skötts påtagligt framgångsrikt och bl. a. därför generellt sett har en mycket
dålig ekonomisk ställning. Ett stort antal företag skulle ha tvingats i likvidation
om inte mycket speciella och principiellt häpnadsväckande bokföringsregler
tillämpats för denna kategori av företag.

Departementschefen hävdar som en huvudprincip för boendeinflytandet
inom de allmännyttiga bostadsföretagen att det skall utvecklas utan anknytning
till ett direkt eller indirekt ägande. Tesen kan vid en ytlig betraktelse
förefalla bestickande. Men om de s.k. allmännyttiga bostadsföretagen
verkligen skall avhända sig de funktioner som ostridigt följer av äganderätten,
varför inte då överlåta de fulla rättigheterna — och det fulla
ansvaret - på hyresgästerna genom att göra dessa till ägare av fastigheterna.
Avtal om boendeinflytande kan inte ge den suveräna dispositionsrätt
över bostaden som äganderätten kan ge.

De lösningar av boendeinflytandet som konstrueras inom det allmännyttiga
beståndet bygger på fiktionen att hyresgäströrelsen representerar alla
hyresgäster. Så är ju dock inte fallet. Med äganderätt får den enskilde ett
direkt inflytande. Med hyresrätt blir det den lokala hyresgästföreningen,
som i hyresgästernas namn, får inflytandet. Detta kommer i sin tur säkert
att motivera krav om ytterligare tvångsöverföring, via hyran, av medel
från hyresgästerna till hyresgäströrelsen. Inflytandet blir en ombudsmännens
angelägenhet. Inte de boendes.

!

Mot. 1982/83:2349

12

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan sagts hemställs
att riksdagen avslår proposition 1982/83:153.

Stockholm den 13 april 1983
ULF ADELSOHN (m)

LARS F. TOBISSON (m) H. BERTIL LIDGÅRD (m)

INGEGERD TROEDSSON (m) CARL BILDT (m)

ANDERS BJÖRCK (m) STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)

NILS CARLSHAMRE (m) ROLF DAHLBERG (m)

ROLF CLARKSON (m) PER PETERSSON (m)

L. ARNE ANDERSSON (m) INGRID SUNDBERG (m)

i Ljung