3

Motion
1982/83:2298
Nic Grönvall m. fl.

Likvidation av aktiebolag m. m. (prop. 1982/83:139)

Propositionen innehåller tre skärpningar av nuvarande aktiebolagslag.

1. Gränserna för likvidationsplikt och tidsfristen för att bota uppkommen
brist.

2. Utseende av lik vidatorer.

3. Införande av viss utsträckt uppgiftsskyldighet för bolags funktionärer.

1

1975 års lag innehöll en uppmjukning av 1944 års aktiebolagslag, som
allmänt uppfattades såsom en anpassning till realiteter. Aktiekapitalets
storlek och det egna kapitalets storlek är en fråga om värdering av företagets
tillgångar och en fråga om hur dessa tillgångar disponeras. Eftersom
all värdering är subjektiv finns inga självklara gränser eller normer för de
faktorer som påverkar det egna kapitalets storlek.

Propositionen är ett utmärkt exempel på resultatet av den verksamhet
som BRÅ har bedrivit i Sverige. Utgångspunkten för många av de förslag
som framlagts av BRÅ synes ha varit att alla som driver aktiebolag är
företagare som syftar att med aktiebolagets hjälp lura staten. Med dessa
utgångspunkter har BRÅ, då dess förslag formulerats, många gånger sett
bort från företagens realiteter i det dagliga livet.

Det förekommer i alla företag - stora som små - att företagsledningen
under ett räkenskapsår nödgas iaktta en ofördelaktig utveckling i något
hänseende. Det kan vara ett utvecklingsprojekt som sviker förväntningarna;
det kan vara en viss försäljning som begränsas eller försämras. Vad det
nu än är måste givetvis utgångspunkten för en ansvarig företagsledning
vara att företa åtgärder för att korrigera det negativa skeendet. Vatje
korrigering av affärsmässiga förhållanden tar tid. 1975 års aktiebolagslag
utgick därför från att aktieägarna först intill nästkommande ordinarie bolagsstämma
behövde fatta beslut om det egna kapitalets storlek eller återställande.

Vid sidan av, eller möjligen under, aktiebolagslagens regler om likvidation
ligger konkurslagens regler om konkurs. Därtill kommer att de problem
BRÅ behandlat i dess promemoria också skall ses i ljuset av brottsbalkens
regler om gäldenärsbrott.

Utgångspunkten för den bedömning som nu skall ske måste därför,
enligt vår mening, utgå från fall då brottslig verksamhet ej förekommer och
då konkurssituation icke föreligger. Aktiebolagslagens reglers innehåll

Mot. 1982/83:2298

måste alltså ses mot ljuset av normala affärsförhållanden. 1975 års generositet
med tid är mot den bakgrunden naturlig. Att som i propositionen nu ge
en till 8 månader bestämd tidsfrist från det styrelsen upprättat viss balansräkning
inom vilken det egna kapitalet skall återställas är alldeles för
stelbent med hänsyn till de omständigheter vi pekat på.

I propositionen skärps kravet på återställande av kapitalet till hela det
registrerade aktiekapitalet. Den som har erfarenhet från vardagslivet i
företag vet hur svårt det är att exakt fastställa storleken av det egna
kapitalet. Detta påverkas av en mängd svårbedömbara faktorer och gränsdragningsproblem.
Värderingsproblem uppkommer vid bestämningen av
det egna kapitalets storlek. Med en så strikt regel som den som nu föreslås
uppkommer därför gärna frestelsen för företagsledningen att generöst och
icke affärsmässigt tolka gränserna för det tillåtliga hellre än att korrekt
redovisa olika tillgångsposter och därmed riskera att delar av aktiekapitalet
kan ha gått förlorat.

2

Som förut påpekats gäller dessa regler subsidiärt till brottsbalkens och
konkurslagens regler. I de fall då likvidation används för avveckling av ett
företag är endera fråga om synnerligen medvetna brottslingar, som önskat
med hjälp av likvidationen dölja egna brott, eller ock företagare som helt
normalt själv önskar avveckla ett aktiebolag. Lagrådet har påpekat de
betydande tekniska svårigheter som uppkommit när domstol skall utse
likvidator, bestående i tidsförloppet mellan bolagsstämmans beslut om
likvidation och utseende av likvidatorn samt i ersättning för likvidatoms
arbete. Kostnaderna för konkurser och likvidationer har tenderat att öka
kraftigt. I en normal konkurs i ett litet företag torde kostnaderna för
konkursen numera lätt uppgå till 100000 kr. Det är orimligt att ålägga ett
aktiebolag en likvidationskostnad som kan bli så stor, särskilt om man
betänker att den dominerande delen av aktiebolag som blir indragna i
likvidationsförfaranden är 50000-kronors bolag.

Redan nu gäller kravet i aktiebolagslagen att likvidator skall vara en
person som fyller kraven på en styrelseledamot.

Att gå därhän att man nu skall förbjuda eller försvåra för företagarna att
själva avveckla sina företag kan inte accepteras.

3

Förslaget om att aktiebolag skall till registreringsmyndighet ingiva personuppgifter
för bolagets funktionärer måste accepteras.

Mot. 1982/83:2298

Hemställan

Med hänvisning till det anförda yrkar vi

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i aktiebolags
lagen,

2. att riksdagen godtar regeringens förslag om viss uppgiftsskyl
dighet för aktiebolag.

Stockholm den 11 april 1983
NIC GRÖNVALL (m)

GÖRAN ERIKSSON (m) MARGIT GENNSER (m)

SVEN MUNKE (m) INGER WICKZÉN (m)