14

Motion

1982/83:2280

Per Israelsson och Maj Kempe

Underrätternas sammansättning m. m. (prop. 1982/83:126)

I propositionen föreslår regeringen förändringar i underrätternas sammansättning.
I stället för, som nu, domare och fem nämndemän föreslås domare
och tre nämndemän. Dock skall nu gällande ordning fortsätta att gälla vid
brottmål där det är uppenbart att brottsrubriceringen inte kan leda till
lindrigare straff än fängelse i två år. De tre nämndemännen föreslås få
individuell rösträtt i likhet med vad som gäller i högre rättsinstanser.

Huvudsyftet med reformen är att minska kostnaderna för rättegången i
underrätterna. Det beräknas att den föreslagna ordningen skulle kunna leda
till en besparing av ca 14 milj. kr. per år.

Enligt förslaget i propositionen avser man inte att minska det totala antalet
nämndemän. Det sägs att deras totala antal mycket väl kan ökas inom ramen
för förslaget. Besparingen sker genom att varje nämndeman kommer att få
tjänstgöra vid färre tillfällen. Genom att behålla minst det nuvarande antalet
nämndemän blir det möjligt med spridning på olika socialgrupper i
samhället.

Den departementspromemoria (Ds Ju 1981:18) som ligger till grund för
den nu aktuella propositionen har remissbehandlats. Remissvaren är
ovanligt negativa. I vissa delar har en majoritet gått emot förslagen i
promemorian. Ändå har regeringen ansett sig böra lägga en proposition
grundad på promemorian. Huvudskälet torde vara att spara ca 14 milj. kr.
Man anser också att den ordning som fungerar i högre rätt även borde kunna
fungera i underrätterna.

Inom vänsterpartiet kommunisterna har vi aldrig haft några illusioner om
att det skulle kunna existera en absolut oväldig rättvisa för alla i ett
klassamhälle. Den som blivit bra utrustad, ekonomiskt och utbildningsmässigt,
har ett övertag också i den rättsliga processen. Vi ser rättsapparaten som
en del av en överbyggnad till ett underliggande samhälle där sociala och
ekonomiska orättvisor alltjämt finns kvar. Denna vår grundinställning leder
oss till ställningstagandet att, så långt det är möjligt, slå vakt om de svagares
rätt i samhället. Skall de svaga kunna få en rättvis behandling i den rättsliga
processen så måste de människor som dömer ha socialt ursprung också inom
den socialt och ekonomiskt svagaste klassen i samhället. Det råder en
uppenbar snedfördelning, med övervikt från socialt och ekonomiskt
välbeställda samhällsskikt, när det gäller lagfarna domare. Därför är det
viktigt att som motvikt rekrytera nämndemän från samhällets svagare skikt.
När det totala antalet nämndemän nu kommer att behållas eller ökas ges det
utrymme för en sådan inriktning av nämndemännens rekrytering.

Mot. 1982/83:2280

15

Vi har redan nämnt att remissvaren över lag varit negativa. En av de
remissinstanser som också varit negativ är LO. Landsorganisationen
avstyrker i sitt remissvar att antalet nämndemän minskas från fem till tre i
underrätterna. Däremot tillstyrks att nämndemännen får individuell rösträtt.
Man yrkar på fler industriarbetare till nämndemannauppdrag, eftersom
denna socialgrupp nu är underrepresenterad. Man pekar också på behovet av
att nämndemännen får utbildning för sina uppdrag på samhällets bekostnad.
70-årsgränsen för uppdrag som nämndeman vill LO slopa.

Vi delar väsentligen de synpunkter som LO framfört i sitt remissvar. I vad
gäller antalet tjänstgörande nämndemän i underrätterna är vi dock beredda
att gå med på det förslag som lagts fram i propositionen. Antalet nämndemän
enligt nuvarande ordning behålls ju också i brottmål av svårare art.

I övriga delar hävdar vi samma uppfattning som framförts i LO:s
remissvar. Vi anser sålunda att riksdagen skall uttala sig för en ökad
rekrytering från gruppen industriarbetare till nämndemän. Vi anser också att
riksdagen skall uttala sig för förbättrad ekonomisk ersättning till nämndemännen
och utbildning av dessa på samhällets bekostnad. Sker så kompenseras
den olägenhet som skulle kunna tänkas uppkomma genom att antalet
tjänstgörande nämndemän i underrätterna minskas från fem till tre. Vi anser
också att en utvärdering av den ändrade ordningen skall genomföras sedan
den fått verka ett antal år.

Med hänvisning till det anförda yrkar vi

att riksdagen - med godkännande av proposition 1982/83:126 i
övrigt - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det totala antalet nämndemän, deras sociala
bakgrund, ekonomiska ersättning och utbildning.

Stockholm den 4 april 1983

PER ISRAELSSON (vpk)

MAJ KEMPE (vpk)