Motion

Mot. 1982/83

227-230

1982/83:227

Kjell Johansson och Jan-Erik Wikström

Ändring i patentlagen (1967:837) m. m. (prop. 1982/83:67)

Departementschefen tar i propositionen i avsnitt ”3. Vissa allmänna
synpunkter rörande patent inom det mikrobiologiska området” upp frågan,
om patent verkligen är en lämplig skyddsform för vissa uppfinningar inom
det mikrobiologiska området och säger sig för egen del ha viss förståelse för
att man kan ifrågasätta detta.

Departementschefen hävdar emellertid

a) att de mikrobiologiska uppfinningarna f. n. skyddas i de flesta stora
industriländer med patent,

b) att det inte är troligt att det inom den närmaste framtiden skulle gå att få
till stånd en internationell diskussion om andra skyddsformer för uppfinningar
inom det mikrobiologiska området och slutligen

c) att Sverige inte bör isolera sig från den internationella utvecklingen på
patentområdet.

Med hänsyn härtill anser departementschefen att Sverige ”även i
fortsättningen bör tillämpa patentet som skyddsform för alla uppfinningar
inom det mikrobiologiska området”. Det är överraskande att departementschefen
gör detta generella uttalande utan att närmare redovisa vilka typer av
uppfinningar som hittills förekommit inom det mikrobiologiska området och
behandlats enligt gällande patentlagstiftning och vilka typer av uppfinningar
som kan förvänta^ genom exempelvis utvecklingen inom mikrobiologin,
främst inom molekylärbiologin och det gentekniska området.

Det är först genom de allra senaste årens utveckling inom dessa områden
som frågan om patent är en lämplig skyddsform för vissa uppfinningar inom
det mikrobiologiska området verkligen på allvar aktualiserats.

Gällande patentlagstiftning har inte förutsett denna utveckling. Gentekniska
förfaranden, genom vilka det är möjligt att artificiellt åstadkomma
förändringar i arvsmassan hos mikroorganismer, kan sålunda icke inrymmas
under det nuvarande begreppet ”mikrobiologiskt förfarande” i lagtexten.
Snarare kan dessa förfaranden sägas vara i princip av sådan natur att de kan
jämföras med vad i patentlagen sägs utgöra ”väsentligen biologiskt
förfarande för framställning av växter”. Sistnämnda förfarande kan i Sverige
ej skyddas genom någon form av privaträttsligt skydd. Det kan f. ö. uppstå
problem att över huvud taget avgränsa nämnda gentekniska förfaranden från
biologiska förfaranden, när de förstnämnda har avseende på högre
organismer, t. ex. avser att införa en kvävefixerande gen i en växt.

Enligt gällande lagstiftning får patent meddelas på mikrobiologiskt
förfarande och alster av sådant förfarande. De förfaranden som utvecklades

1 Riksdagen 1982/83. 3 sami. Nr 227-230

Mot. 1982/83:227

2

och patentsöktes inom lagstiftningens ram avsåg i huvudsak odling av från
naturen hämtade, kända eller nya mikroorganismer för framställning av nytt
antibiotikum, nytt enzym eller någon annan kemisk substans. Antibiotikumet,
enzymet eller substansen var alstret av det mikrobiologiska förfarandet,
icke någon my mikroorganism. Lagstiftaren kunde inte förutse att en ny
mikroorganism över huvud kunde åstadkommas genom förändring av
arvsmassan hos en mikroorganism med hjälp av hybrid-DNA-teknik. De
nordiska patentmyndigheterna har inte heller ansett sig böra meddela patent
på en uppfinning, som avser en mikroorganism som sådan.

Det under remissbehandlingen framförda kravet på en utredning av frågan
om hur gentekniskt förfarande och ny mikroorganism, erhållen genom
sådant eller annat förfarande, skall kunna skyddas och den lämpliga
utformningen av ett sådant skydd framstår därför som väl motiverat.

En sådan utredning bör också på ett mera grundligt sätt än vad som är fallet
i propositionen definiera begreppet mikroorganism. Patentbesvärsrätten har
ansett en sådan utredning påkallad för att få fram riktlinjer för bedömningen.
Även IVA, som har en annan utgångspunkt än patentbesvärsrätten, anser
definitionen ofullständigt behandlad och föreslår remiss till internationell
vetenskaplig expertis för slutgiltig utformning.

Det internationella rättsläget beträffande skydd för exempelvis mikroorganismer
har varit och är fortfarande oklart.

Som departementschefen framhållit uppkommer särskilda problem på just
det mikrobiologiska området. Mikroorganismer utgör i likhet med växtförädlingsprodukter
ett levande material med speciella egenskaper. När det
gäller växtförädlingsprodukter ansågs, som tidigare påpekats, de vanliga
patentreglerna inte kunna tillämpas utan specialregler måste uppställas. Det
var då lämpligare att ta in växtförädlingsprodukterna i en särskild lag än att
söka pressa in dem i patentlagen. De många särskilda problem som
aktualiseras inte minst genom nu framlagda förslag till lagändring och
avgivna remissyttranden visar att motsvarande synpunkter i hög grad gör sig
gällande även beträffande mikroorganismer. Universitetsforskare i Sverige
har också ifrågasatt om icke en särskild civilrättslig skyddsform för
mikroorganismer i stil med växtförädlarrätten för nya växtsorter vore att
föredra. Röster har f. ö. höjts mot varje form av monopolisering av
mikroorganismer.

Den under de senaste åren framtagna nya gentekniken, som i och för sig
berör såväl mikroorganismer som växter och djur, utgör resultatet av en
intensiv grundforskning, som bedrivits vid högskolor och universitet runt om
i världen. Resultatet har möjliggjorts mycket tack vare det fria informationsbyte
som traditionellt sker mellan sådana institutioner. Även om forskningsresultaten
i sig är banbrytande kommer det för den fortsatta utvecklingen att
krävas ytterligare intensiva forskarinsatser. Samma - om inte starkare - skäl
som anfördes för att från ett privaträttsligt skydd utesluta metoder, som i
huvudsak syftar till att förändra arvsmassan hos en växt, kan även anföras

Mot. 1982/83:227

3

beträffande dessa nya gentekniska metoder. Också beträffande dessa
metoder är det av vikt att de kan utövas i fri växelverkan mellan forskare och
andra utövare. De senaste två åren har ett starkt kommersiellt intresse
kunnat iakttas för dessa nya gentekniska metoder. Samtidigt konstaterar
såväl svenska som utländska forskare att en betydande försämring ägt rum
under senare tid när det gäller det fria informationsutbytet.

Det finns anledning undersöka om icke denna starka kommersialisering, i
vilken också ingår ett utnyttjande av patentsystemet, paradoxalt nog snarare
hindrar än främjar den tekniska utvecklingen. De nu framlagda förslagen till
ändringar i lagstiftningen som begärts av industriorganisationerna i Europa
kan förstärka denna verkan. Detta får anses beklagligt med hänsyn till den
betydelse som forskningsresultaten inom molekylärbiologin och gentekniken
kan få inte minst för u-länder.

Med stöd av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att frågan om hur skyddet för
uppfinningar inom det mikrobiologiska området lämpligen bör
utformas närmare utreds, varvid det i motionen anförda
beaktas.

Stockholm den 12 januari 1983

KJELL JOHANSSON (fp)

JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)