7

Motion
1982/83:2221
Börje Stensson m. fl.

Förslag till lag om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar
för nötkreatur, svin och fjäderfä (prop. 1982/83:112)

I proposition 1982/83:112 föreslås ett temporärt förbud mot nybyggnad av
vissa djurstallar. Förbudet skall gälla till och med juni 1984, när den nyligen
tillsatta utredningen om livsmedelspolitiken anses ha lämnat förslag som kan
träda i kraft. Denna kommitté skall enligt direktiven pröva någon form av
investerings- eller etableringskontroll, varför det nu föreslagna förbudet
sannolikt kommer att permanentas.

Folkpartiet är av princip motståndare till alla former av statlig etableringsoch
investeringskontroll. Användningen av sådana medel är enligt vår
uppfattning inte förenlig med marknadsekonomins principer. Lösningen på
Sveriges ekonomiska problem ligger inte i införandet av mer statlig kontroll,
byråkrati och centralisering utan i motsatsen, nämligen en vitalisering och
utveckling av marknadsekonomin. Vi avvisar således den föreslagna
förbudslagen.

I propositionen hävdas att det föreslagna investeringsförbudet skulle vara
ett sätt att komma till rätta med bristen på balans mellan produktion och
konsumtion av nötkött, fläsk och ägg. Enligt vår uppfattning måste
emellertid problemet med ökande produktionsöverskott för dessa varor
lösas på annat sätt. Utredningen om livsmedelspolitiken skall enligt
direktiven också analysera och överväga verkningarna av det nu existerande
prisstödet samt överväga möjligheterna att ytterligare differentiera detta.

I propositionen redovisas inte något eventuellt samband mellan mängden
ny- och ombyggnader och antalet kor, svin, höns. Sannolikt beror detta på att
något sådant samband inte existerar. En analys av effekterna av det
föreslagna temporära byggnadsförbudet saknas helt. Överproduktionen
skulle sannolikt påverkas mycket litet av ett temporärt byggstopp. Däremot
skulle arbetsmiljön för både lantbrukare och djur försämras genom uteblivna
förbättringsinvesteringar.

Ett byggstopp skulle också göra stor skada för de småföretag som under
senare år satsat på byggnadssektorn inom jordbruket. Deras marknad skulle
i ett slag försvinna. Många av dessa företag skulle snabbt slås ut. Eftersom de
är anpassade till lantbrukets speciella byggnadsförhållanden skulle detta
bl. a. innebära en teknologiförlust för samhället, och naturligtvis förlust av
arbetstillfällen.

Inte heller finns det i propositionen någon diskussion om hur detta
byggnadsförbud medverkar till den stimulans av byggnadsverksamheten som
regeringen säger sig önska.

Mot. 1982/83:2221

8

Byggnadsverksamhet inom jordbruket kan också bidra till rationaliseringar,
bättre foderutnyttjande och billigare produktion. Och billigare livsmedel
är naturligtvis till nytta för alla. Ett byggstopp, däremot, verkar i motsatt
riktning.

I stället för att införa ännu fler administrativa regler och ökad byråkrati,
vilket bl. a. blir följden av de dispensmöjligheter som den föreslagna lagens 2
och 3 §§ innehåller, bör man eftersträva att använda ekonomiska styrmedel.
Därigenom kan man påverka företagarnas ekonomiska motiv på önskvärt
sätt. I detta fall kan t. ex. ett system med två priser användas. Tvåprissystemet
innebär att en producent får ett pris upp till en viss produktionsnivå och
betydligt lägre pris för ”överproduktion”. Detta är sannolikt bättre för
familjejordbruken, som vi menar måste utgöra basen inom jordbruksnäringen.
Det innebär också att tendenser till fabriksmässig produktion motverkas,
vilket inte bara främjar familjejordbruket utan också är positivt ur
djurskyddssynpunkt, varav också kan följa en bättre produkt. I avvaktan på
att utredningen om livsmedelspolitiken har lagt några förslag bör därför inte
ett administrativt kontrollsystem införas.

Lagen föreslås träda i kraft så fort som möjligt, dvs. två veckor efter den
dag då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. I övergångsbestämmelserna anges enbart att lagen inte
gäller nybyggnad som har påbörjats när lagen träder i kraft. Enskilda
människor skulle kunna åsamkas stor ekonomisk skada genom så begränsade
övergångsbestämmelser. En jordbrukare kan t. ex. ha gjort stora förberedelser,
antingen själv eller genom ett byggnadsföretag, utan att själva
byggnadsarbetet har påbörjats. Lagen skulle då förbjuda honom/henne från
att fullfölja arbetet. Den enskilde skulle därigenom åsamkas stor rättsförlust.

Det ovan anförda är ett exempel på hur regleringar och administrativa
styrmedel kan få oacceptabla följder för enskilda individer. Även i övrigt
lider propositionen av stora brister i fråga om analys av de förväntade
följderna av den föreslagna förbudslagen. Alternativa styrmedel är över
huvud taget inte diskuterade.

Med stöd av vad som ovan anförts hemställer vi

att riksdagen avslår förslaget till lag om förbud under viss tid mot
nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä.

Stockholm den 10 mars 1983
BÖRJE STENSSON (fp)

LARS ERNEST AM (fp) CHRISTER EIREFELT (fp)

minab/gotab Stockholm 1983 73952