Mot. 1982/83

2194-2204

Motion

1982/83:2194

Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle
Ökad sysselsättning i Gävleborgs län

Gävleborgs län har numera betydande svårigheter när det gäller sysselsättning
och utveckling av näringslivet. Det krävs särskild uppmärksamhet
från statsmakternas sida i samband med regionalpolitiska, industrimässiga
och resursfördelningspolitiska beslut för att förbättra de framtida förutsättningarna
och trygga en god utveckling. Människorna i de olika orterna, inte
.minst de mindre och i den rena glesbebyggelsen, måste veta att de kan räkna
med arbete och inkomster och en allmän service så långt som samhällets
resurser ger möjlighet.

När man bedömer en bygds framtida förutsättningar är befolkningsfördelning
och utveckling väsentligt. Hög andel ungdom innebär utveckling och
tillväxt längre fram, hög andel människor över verksam ålder innebär
stagnation

I länet är antalet ungdomar under 17 år 235 %c, vilket innebär en mycket
låg siffra, tredje plats efter Jämtland och Värmland. När det gäller invånare
över 65 år så är bilden inte ljusare där. Talet är ca 175 %o, vilket innebär
fjärde plats ur negativ synvinkel bland länen.

Tyvärr går de nu aktuella tendenserna i fortsatt negativ riktning för dessa
båda väsentliga områden.

Antalet ungdomar mellan 15 och 24 år har från 1970 till 1979 minskat med
7 490 till 37 100, vilket innebär minus ca 17 %. Antalet invånare över 65 år
har ökat med 7 200 till 53 459 eller med 16 %.

Gävleborgs län har trots de redovisade problemen goda förutsättningar i
olika avseenden. Människorna vill gärna bo i länet. Det visar framför allt de
inflyttningsöverskott som redovisas. De senaste sju åren har över 6 000 fler
flyttat in till länet än som flyttat ut. Att länet ändå inte ökat sin folkmängd
beror på de tidigare omnämnda ogynnsamma födelse- och dödstalen.

Samtidigt har antalet arbetstillfällen på heltid minskat. Det innebär att
många människor är undersysselsatta. Arbetslösheten är också förhållandevis
stor i hela länet.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i november 1982 redovisat sysselsättningssituationen
enligt följande.

Sysselsättningssituationen i Gävleborgs län har försämrats under hela
1970-talet. I början av 1970-talet rådde balans mellan antalet arbetslösa och
antalet lediga platser. I september 1982 var antalet arbetslösa 7118 och
antalet lediga platser 366. Det innebär att det gick 20 arbetslösa på en ledig
plats. Av de personer som ingår i arbetskraften var 5,1 % arbetslösa. Bara tre
län - Norrbotten, Värmland och Blekinge - har högre andel arbetslösa. De

1 Riksdagen 1982183. 3 sami. Nr 2194-2204

Mot. 1982/83:2194

2

som skulle behöva jobb men nu inte kan få det är betydligt fler. Antalet
arbetslösa, antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt
antalet förtidspensionerade uppgår för Gävleborg till 27 000 eller 22 på 100
förvärvsarbetande. Det är bara Norrbotten som har högre tal.

Oavsett vilket mått som används på arbetslösheten så kan man konstatera
att Gävleborg tillhör de 3-4 härdast drabbade länen i landet.

Ett stort antal varsel har ännu inte slagit igenom i sysselsättningsstatistiken
men kommer att göra det under våren 1983. Totalt berörs 8 250personer eller
ca 20 % av de industrisysselsatta i länet av någon form av varsel. I varje
kommun i länet finns exempel på allvarliga varsel. I Sandviken, Hofors och
Söderhamns kommuner berörs mera än 1 000 personer. Även i Gävle och
Hudiksvalls kommuner är varselsiffrorna mycket höga.

Gävleborgs län har en lägre sysselsättningsnivå än riket i övrigt.
Förvärvsfrekvenserna ligger mycket lågt för män och kvinnor. För män är det
bara Jämtland och Västernorrland som ligger lägre. För kvinnor är det bara
Kopparberg. Länet skulle behöva tillföras 8 250 jobb för att nå riksgenomsnittet.
För att nå de län som har de högsta talen behövs 20 000 nya
jobb.

Gävleborg är mycket beroende av basnäringarna. Bara ett län, Norrbotten,
är mera beroende. Sysselsättningen inom dessa näringar kommer att
minska även vid en gynnsam ekonomisk utveckling. Den förnyelse som sker
av småindustrin kan inte uppväga tillbakagången inom basindustrin.

Det aktuella arbetsmarknadsläget samt utvecklingsriskerna framöver
medför att det krävs speciella insatser i Gävleborg om sysselsättning skall
kunna hållas på en rimlig nivå. Basnäringarnas utveckling kan bara
marginellt påverkas på regional nivå. Med nuvarande organisation är det
heller inte möjligt att med åtgärder på länsplanet klara att hålla sysselsättningen
uppe. Däremot är det utomordentligt väsentligt att det förnyelsearbete
som ändå sker inom länet inte förhindras på grund av brist på
medel.

Emellertid har efter denna redovisning från länsstyrelsen arbetslösheten
ökat ytterligare.

Den 18 januari 1983 har antalet arbetslösa stigit till 9 055, varav
majoriteten - 4 899 - är kvinnor. 3 371 finns i beredskapsarbete och 1 400 1
500 i arbetsmarknadsutbildning. Sandarne Sulfatfabrik kommer att läggas
ner - vilket innebär ytterligare ca 300 arbetslösa framöver. Stora problem
väntar när arbetstillfällena vid Forsmark tar slut. Många gästrikar arbetar vid
Forsmark.

Länsstyrelsen har för 1982/83 tilldelats medel för regionalt utvecklingsarbete
på 15 milj. kr. Pengarna skall användas till lokaliseringsstöd,
glesbygdsstöd och regionalt projektarbete. Som jämförelse kan nämnas att
Dalarna fick 20 milj. kr., Västernorrland 25 milj. kr., Jämtland och
Västerbotten 40 milj. kr. vardera.

Det är nödvändigt att Gävleborgs län får ett betydligt uppräknat stöd och
dessutom ett mer rättvist stöd - i förhållande till sina svårigheter och jämfört
med andra län. Vi har i partimotion begärt ytterligare 150 milj. kr. för
regionala utvecklingsinsatser under budgetåret 1983/84. Om detta förslag
bifalles av riksdagen kommer stödet till Gävleborgs län för regionalt
utvecklingsarbete att öka betydligt.

Mot. 1982/83:2194

3

På grund av de extra ordinära svårigheterna i Sandvikens kommun bör
kommunen temporärt inplaceras i stödområde C.

Det är viktigt att människor bereds arbete i sin hembygd. Vi noterar med
stor oro de centralistiska tendenser den socialdemokratiska regeringen redan
hunnit initiera. Regionalpolitisk balans skall inte längre vara mål för den
ekonomiska politiken. Regeringen föreslår också ytterligare 20 milj. kr. för
flyttningsbidrag. Vi kan inte acceptera att man löser länets arbetslöshetsproblem
genom att flytta människorna härifrån. I partimotion yrkar vi avslag på
dessa 20 milj. kr.

Jordbruket har en avgörande betydelse för sysselsättningen. Inte minst i
vårt i det avseendet hårt drabbade län är lantbruksbefolkningens arbete på
det egna jord- och skogsbruket ett meningsfullt alternativ. Regeringens
inriktning att främst domänverket skall få köpa skogsbolagens skog
motverkar dessa lantbrukares möjligheter att på ett välbehövligt sätt bygga
upp sina enheter och trygga jobben. Det särskilda Norrlandsstödet är ett
annat centralt inslag för att vidmakthålla jobben inom lantbrukssektorn i
Norrland. Genom att regeringen fryser detta anslag bl. a. med hänvisning till
utredningen om statligt stöd till jordbruket i norra Sverige äventyras många
arbetstillfällen. I partimotion begär vi en uppräkning av detta anslag med 30
milj. kr., från sysselsättningsutgångspunkt då härigenom goda möjligheter
ges att utveckla nämnda stöd även för vårt län.

Ökad energihushållning berör alla näringsgrenar. Gävleborgs län är
genom sin stora andel av energi krävande basindustri starkt beroende av en
god energitillförsel. Detta måste uppmärksammas i den statliga energipolitiken.
Kommunernas uppgifter är också betydande, och ett effektivt samspel
är nödvändigt.

I arbetet på att minska importen av olja och finna alternativa energikällor
har länet stora möjligheter. Främst gäller detta skogsavfall och torv.
Länsstyrelsen har uppskattat att en långsiktig energiframtagning på detta
område skulle kunna ge omkring 750 arbetstillfällen i slutet på 1980-talet.
Det skulle vidare innebära ett starkt bidrag till förbättrad handelsbalans.

Det är viktigt att ytterligare statlig verksamhet lokaliseras till länet.
Hälsingland har ännu inte fått del av någon sådan lokalisering. I särskild
motion hemställs att energiverket lokaliseras till länet.

Televerkets nya anläggning för impregnering av telefonstolpar bör
förläggas till Hälsingland. Ljusdals kommun som har stort behov av ökad
sysselsättning är lämplig lokaliseringsort, i all synnerhet som Skogsägareföreningen
Mellanskog, som levererar stolpar, har sitt stolplager i Ljusdal.
Detta bör ges regeringen till känna.

Vägbyggandet är ett område där kapitalinsatser ger sysselsättningstillfällen.
En fortsatt upprustning av vägnätet i länet bör ske, delvis med
arbetsmarknadsmedel.

Ett angeläget projekt för länet är att få till stånd en snabbare ombyggnad
av sträckan Gävle-Axmarby på E 4.

Mot. 1982/83:2194

4

Ett annat viktigt projekt är ombyggnad av riksväg 83 mellan Ljusdal och
Ånge. Delar av denna väg befinner sig i mycket dåligt skick. I dessa bygder västra
Hälsingland och västra Medelpad - finns en betydande arbetslöshet.
Också ur sysselsättningssynpunkt är det därför angeläget med en upprustning.

Vägen är starkt trafikerad av skogstransporter, och inte minst ur
trafiksäkerhetssynpunkt är det nödvändigt med upprustning.

Byggande av nytt polishus i Bollnäs bör också prioriteras. Polisen i Bollnäs
har under långa tider tvingats arbeta i provisoriska, ej samordnade lokaler.
Detta är synnerligen otillfredsställande.

Bollnäs kommun har ställt mark till förfogande. Ett nytt polishus bör också
kunna inrymma de lokala skattemyndigheterna.

Behandling av frågan om nytt polishus har kommit så långt i byggnadsstyrelsen
att arbetet bör kunna utföras under budgetåret 1983/84. Statliga
medel bör därför tilldelas detta projekt.

Vi har tidigare föreslagit ett utvecklingsbolag för länet. Gävleborg är det
enda Norrlands- och skogslän som inte har regionalt utvecklingsbolag. Detta
är synnerligen otillfredsställande, inte minst mot bakgrund av det utomordentligt
allvarliga sysselsättningsläget. I länet pågår undersökningar om
förutsättningarna för att etablera ett regionalt utvecklingsbolag. Staten
måste medverka med finansiering på det sätt som skett i andra län.

Med hänvisning till ovanstående hemställs*

1. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att främja
sysselsättningen i Gävleborgs län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sandvikens kommun temporärt bör inplaceras i stödområde
C,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
regionalt utvecklingsbolag bör inrättas i Gävleborgs län.

Stockholm den 25 januari 1983

GUNNEL JONÄNG (c) GUNNAR BJÖRK (c)

i Gävle

* Se även motionerna 1982/83:2195-2196.