9

Motion

1982/83:20

Jörn Svensson m. fl.

Blodundersökning i faderskapsmål (prop. 1982/83:8)

Propositionen behandlar frågan om domstolsförordnande i vissa fall, där
sådant tidigare inte kunnat göras. Förutom denna fråga tar vi i motionen upp
några andra aktuella problem inom samma sakområde.

Förslaget om utvidgade möjligheter till förordnande om blodundersökning
är naturligtvis rimligt. Rättsligt faderskap medför omfattande juridiska
och ekonomiska verkningar. Om någon, som på i sak felaktiga grunder
ådömts ett faderskap, önskar befrias härifrån, skall detta givetvis inte i
onödan försvåras genom procedurhinder. För denna typ av fall fyller
möjligheten att förordna om blodundersökning en väsentlig rättssäkerhetsfunktion.

Inte desto mindre aktualiserar propositionen direkt och indirekt andra
aspekter på faderskapsproblematiken, vilka inte är lika enkla. Samhällsutvecklingen
har i själva verket skapat växande komplikationer på området.
Följderna härav har aldrig utretts eller ens i nämnvärd grad observerats på
officiellt håll.

Synen på faderskap utgår alltjämt från en traditionell äktenskapsuppfattnings
värdesystem och baseras på ett biologiskt sammanhang. En allt större
klyfta har uppstått mellan dessa synsätt och de faktiska samlevnadsformernas
och samlevnadsvillkorens förändringar. Härur följer nya typer av situationer
för barn och fäder, liksom också skärpta konflikter mellan de i faderskapssammanhang
berörda intressena.

Praxis på faderskapsområdet kännetecknas sålunda f. n. av att man har
motstridiga principer, och av att man inte klart utrett vilken princip som i
olika typer av fall bör vara den överordnade. Så kan t. ex. en klar konflikt
uppstå mellan den biologiska principen som grundande för rättsligt
faderskap samt den - något diffusa - princip om ”barnets bästa” som brukar
åberopas i familjerättsliga sammanhang. En annan typ av konflikt kommer i
dagen mellan vårdnadshavarens intresse och barnets, utifrån vilken vårdnadshavarens
roll som barnets rättsliga företrädare kan te sig helt olämplig
och vara skadlig för barnets intresse. I det klimat av allmän förvirring och
oklarhet som tillåts vara rådande, uppstår också andra typer av konflikter
mellan de fyra tänkbara intressena: barn, fader, vårdnadshavare, myndigheter.

I Sverige finns i dag tusentals faderskap, som de facto inte är biologiskt
grundade. De har uppstått därför att två vuxna varit överens om att mannen
skall stå som fader. Dessa faderskap stämmer oftast med barnets bästa och
grundar sig på ett frivilligt påtaget ansvar av en annan man än den biologiske

Mot. 1982/83:20

10

fadern - normalt den med modern sammanlevande. Men hur skall man
bedöma en situation, där denna samlevnad bryts och modern i egenintresse
vill ha faderskapet upphävt? Sådana fall är kända från tingsrätterna. Med
gällande rätt leder de obönhörligt till faderskapets upphävande, oavsett om
det i alla avseenden fungerat och varit till fördel för barnet. Barnet kan alltså
ha ett helt annat intresse än den som är dess rättsliga företrädare. Denna
problematik har aldrig uppmärksammats.

En annan situation uppstår i fall där två män är ifrågasatta som fäder och
där den biologiske fadern är helt ointresserad av barnet medan den andre är
villig att ta ansvar för det (och detta stämmer med moderns önskan). Skall
man i sådant fall driva den biologiska principen - och skall man t. o. m.
kunna förordna om blodundersökning mot två fungerande föräldrars vilja?
Frågan har direkt relevans till det detaljproblem som berörs i propositionen.

Slutligen bör i sammanhanget uppmärksammas den något märkliga praxis
som förefaller råda, då det gäller bevisföring i faderskapsmål. Faderskap
anses fastställt även i fall där vittnesbevisning och andra omständigheter är
ytterst svaga och där sannolikhetsindex vid blodundersökningen inte medger
något utslag. Faderskap har också ådömts, där index legat långt under 5, dvs.
den gräns som anges för ett osannolikt faderskap.

Vi har med ovan gjorda exemplifieringar velat fästa uppmärksamheten på
den oklarhet och den rättsosäkerhet som råder på det berörda området.
Samhället och myndigheterna kan enligt vår mening inte längre förhålla sig
passiva till dessa problem - detta så mycket mera som de kan väntas växa som
följd av vår tids förändrade samlevnadsvillkor och sociala beteenden. Det är
angeläget att riksdag och regering observerar detta.

Mot bakgrund av det anförda föreslås

1. att riksdagen godkänner proposition 1982/83:8,

2. att riksdagen uttalar att regeringen bör ta initiativ till att
fördjupa regelsystemet i faderskapsfrågor, så att det bättre
möter nya situationer och nya sociala behov.

Stockholm den 11 oktober 1982
JÖRN SVENSSON (vpk)

INGA LANTZ (vpk) LARS-OVE HAGBERG (vpk)

MAJ KEMPE (vpk) KARIN NORDLANDER (vpk)

TOMMY FRANZÉN (vpk)