4
Motion
1982/83:17
Arne Andersson i Ljung m. fl.
Ändring i naturvårdslagen (1964:822) (prop. 1981/82:220)
I propositionen föreslås vissa ändringar i naturvårdslagens bestämmelser
om bl. a. täktverksamhet och vilthägn.
Propositionen föreslår att kommun genom frivilligt åtagande skall kunna
påta sig tillsyn över täktverksamhet. Avsikten med detta åtagande är att
utöva kontroll över efterlevnaden av med täkttilistånd förenade villkor.
Förslaget innebär enligt vår mening betydande olägenheter. Vissa
kommuner skulle åta sig den föreslagna tillsynen och andra skulle avstå.
Härigenom skulle ägare av täkt vara beroende av olika kompetens beroende
på i vilka kommuner täkten är belägen. Inom länsstyrelserna finns en
enhetlig kompetens i hithörande frågor varför det synes naturligt att all tillsyn
över givna täkttilistånd också utövas av dessa.
Länsstyrelserna är oförhindrade att från fall till fall samråda med de
kommunala myndigheter som besitter kompetens på detta område. Detta är
fullt tillräckligt avseende tillvaratagandet av lokala intressen. Vi avvisar
således propositionens förslag i denna del och anser att tillsyn över givna
täkttilistånd skall utövas av länsstyrelse.
I propositionen föreslås vidare att nuvarande samrådsförfarande enligt
20 § första stycket NVL, för den som ämnar uppföra vilthägn, skall ersättas
med ett tillståndsförfarande. Frågor om tillstånd skall prövas av länsstyrelse.
Enligt vår mening finns skäl som talar för att man bör skilja på hägn,
åvsedda för djurarter som är inhemska och djurarter som är främmande i vår
fauna. Definitioner mellan djurpark, jaktpark och uppfödning av vilda djur
för köttproduktion som en produktionsgren inom jordbruket bör också
göras. Förslag härom väntas från det arbete som pågår inom jakt- och
viltvårdsberedningen.
Propositionen behandlar hägn avsedda för sådana djurarter som i övrigt
lever i fritt tillstånd och vars stammar regleras i jaktlagen och jakttidsförordningen.
Dessa hägn är enligt vår mening tillkomna som ett komplement
till verksamheter inom jord- och skogsbruket. Av det skälet bör inte frågan
om den sedvanerätt som finns i begreppet allemansrätt ställas i sådant
motsatsförhållande till areella näringars näringsutövning som propositionens
förslag ger uttryck för. Jord- och skogsbrukets möjlighet att utan särskild
inskränkning få utnyttja mark för olika produktionsformer bör inte få
begränsas utifrån enbart allemansrättsliga utgångspunkter. En jämförelse
med begreppet ”växande gröda” för jordbruket och ”skogsplantering och
awerkningsplats” för skogsbruket är härvidlag rimlig.
Mot. 1982/83:17
5
För att tillgodose de behov som kan föreligga, exempelvis avseende ett
hägns detaljutformning med övergångar, grindar och färister för att säkra
allmänhetens tillträde, är nuvarande samrådsförfarande enligt 20 § första
stycket NVL fullt tillfredsställande.
Då förslag väntas från jakt- och viltvårdsberedningen i dessa frågor är det
enligt vår mening ändamålsenligt att behandla all reglering av hägn i ett
sammanhang. Härvid bör också de frågor som rör tillsyn och kontroll av hägn
både avseende underhåll av stängsel och de hägnade djurens hälsotillstånd
etc. kunna behandlas.
Med stöd av vad ovan anförts hemställs
1. att riksdagen beslutar att tillsyn och kontroll av villkor vilka är
förenade med täkttillstånd skall utövas av länsstyrelse,
2. att riksdagen beslutar avslå förslaget om införande av 24 a § i
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag rörande
tillsyn över vilthägn.
Stockholm den 11 oktober 1982
L. ARNE ANDERSSON (m)
i Ljung
HANS WACHTMEISTER (m) SVEN ERIC LORENTZON (m)
NVL,
JENS ERIKSSON (m)
BO ARVIDSON (m)
MONA S:T CYR (m)
JAN-ERIC VIRGIN (m)
INGVAR ERIKSSON (m)