Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1982/83:127

Lars Werner m. fl.

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)

Särskilt stöd till allmännyttiga bostadsföretag m. m.

Förslagen i propositionen inskränker sig i stora drag till några ganska
begränsade åtgärder, begränsade såväl tidsmässigt som till sin omfattning
och sitt innehåll. Syftet med åtgärderna sägs vara att öka sysselsättningen
inom bostadsbyggnadssektorn och samtidigt förbättra betingelserna för
bostadsförsörjningen, såväl nybyggandet som ombyggnadsverksamheten,
energisparandet och underhållet av bostäder.

De flesta av de åtgärder som föreslås är positiva men får nästan inga eller
mycket begränsade effekter på boendekostnaderna för år 1983. Inte heller
innehåller förslagen sådana fördelningspolitiska förändringar på bostadsmarknaden
som enligt vpk:s mening är nödvändiga för att få större
rättvisa. Det blir alldeles för små lättnader för hyresgästerna.

Regeringen föreslår tillfälliga hyresrabatter och hyresförlustgarantier för
nybyggda och ombyggda lägenheter, stöd till outhyrda lägenheter och
underhållslån för år 1983, med räntesubventioner till allmännyttiga bostadsföretag.
Vidare föreslås en ökad satsning på förbättrade bostadsmiljöer
och energibesparande åtgärder i byggnader.

Utgifterna från statens sida inskränker sig enligt förslagen till ca 200 milj.
kr. för år 1983, medan man räknar med inkomster på 790 miljoner!

I propositionen sägs att de reformer som föreslås i huvudsak måste
finansieras genom omfördelning inom det verksamhetsområde som de
avser. Följdriktigt hade enligt vår mening varit att föreslå åtgärder som
inneburit ökad rättvisa på bostadsmarknaden mellan olika upplåtelseformer.
Nu begränsar sig den omtalade omfördelningen till flerfamiljshusen,
och det sker ingen omfördelning mellan hyrda och ägda bostäder!

Hyresgäster och bostadsrättshavare i äldre fastigheter utan statliga bostads-
eller räntelån skall genom en särskild hyreshusavgift finansiera en
del av nyproduktionens höga kostnader. Även allmännyttans hus omfattas
av förslaget om hyreshusavgift. Ingen motsvarande avgift föreslås för äldre
egnahem, rad- eller kedjehus. I en särskild motion utvecklar vi närmare
vpk:s alternativa förslag till regeringens hyreshusavgift.

Trots att socialdemokraterna i oppositionsställning varit motståndare till
den borgerliga regeringens och riksdagsmajoritetens beslut om extraupptrappningar
av de garanterade räntorna föreslår man nu ingen ändring. Vpk
vidhåller sitt tidigare förslag att slopa denna upptrappning för de allmännyttiga
bostadsföretagen. De under våren 1982 beslutade extraupptrapp

Mot. 1982/83:127

ningarna medför enligt propositionen för hyreshusens del kostnadsökningar
på mellan 2:40 och 13:20 kr./m2 under år 1983. Det motsvarar mellan ca
200 och 1000 kr. per år för en normal hyreslägenhet.

Omkring en miljon hushåll hos allmännyttiga och privata hyresvärdar
berörs direkt eller indirekt av hyresförhandlingar och hyresuppgörelser
som skall gälla nästa år. Hyreshöjningskraven är i genomsnitt ca 35 kr./m2
eller över 200 kr. per månad för en trerummare på 75 m2. Krav av denna
storleksordning kan inte klaras av de flesta hyresgästerna. Till detta kommer
kostnadsökningar på grund av devalveringen och andra eventuella
kostnadsökningar, t. ex. taxe-, avgifts- och skattehöjningar som inte förutsetts
tidigare.

Vpk upprepar i detta sammanhang tidigare krav om ett ökat riktat,
statligt stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen för att stoppa eller
kraftigt begränsa hyreshöjningar på hela hyresmarknaden. Sålunda bör utöver
regeringens förslag till underhållslån och stöd till outhyrda lägenheter
- extraupptrappningen av de garanterade räntorna slopas och ränteoch
amorteringsfria lån lämnas för att täcka det medelsbehov som kvarstår
efter slutförda förhandlingar.

Ett maximalt utnyttjande av möjligheterna till underhållslån, stödet till
outhyrda lägenheter, temporära hyresrabatter, boendemiljö- och energibidrag
borde - tillsammans med slopad extraupptrappning av låneräntorna
och vissa prutningar vid förhandlingarna — kunna reducera höjningskraven
till i genomsnitt mellan 10 och 15 kr./m2. För att undvika hyreshöjningar
av den storleksordningen erfordras en extra insats från staten till
hyresgästerna på mellan 500 och 750 milj. kr.

I de flesta fall hade bostadsföretagen inte räknat med devalveringseffekterna
i sina kalkyler och hyreshöjningskrav. Vi har i föregående uppräkning
inte heller räknat med detta med utgångspunkt från regeringens upprepade
kategoriska besked om att inga samhällsgrupper skulle få kompensera
sig härför. Hyreshöjningarna på grund av devalveringen är svåra att
beräkna, men har av bostadsministern uppskattats till inte mera än en
fjärdedel av vad kostnadsökningarna i övrigt medför. Devalveringseffekterna
blir emellertid så betydande för de flesta hushåll att något ytterligare
utrymme utöver beräknade höjningar med ca 50 kr. per månad inte finns!

Eftersom de tillfälliga hyresrabatterna och förlustgarantierna skall utgå
bara för den ny- och ombyggnad som påböijas under 1983 och 1984 (inkl.
projekt som påbörjats efter den 7 oktober 1982) får de nästan inte några
hyresdämpande effekter vid de aktuella hyresförhandlingarna. Någon
sänkning av de höga inflyttningshyrorna kan inte påräknas, och hyresrabatterna
löser inte dessa problem.

Dessutom sägs i förslaget att rabatterna inte skall få påverka bruksvärdeshyrorna,
utan hyresrabatterna skall räknas bort då det gäller s.k.
jämförelsehyror. Möjligheten att med hjälp av hyresrabatterna skapa större
rättvisa mellan allmännyttiga och privata hyreshus vid hyressättningar

Mot. 1982/83:127

enligt bruksvärdessystemet har man därigenom missat. Därmed minskar
också hyresgästernas möjligheter att dra nytta av bruksvärdessystemet för
att stoppa hyreshöjningarna, och hyrorna kommer att fortsätta att skruvas
upp.

Det är bra att underhållslån i någon form återinförs i enlighet med
hyresgäströrelsens och vpk:s krav. Som vi tidigare anfört kan dessa lån
avsevärt påverka hyrorna, och för år 1983 i bästa fall sänka höjningsanspråken
med omkring 10 kr./m2. Självklart kvarstår från vår sida kravet på
mera än temporära åtgärder i syfte att minska underhållskostnaderna och
därmed pressa ned hyrorna.

Föreslagna förbättringar, bl. a. då det gäller bostadsområden som tidigare
haft svårigheter att erhålla bidrag, ligger också i linje med vad vi
tidigare föreslagit. Bidraget till vissa energibesparande åtgärder är också
positivt, inte minst genom dess sysselsättningsskapande effekter. Bidragen
behövs som en stimulans för att skapa nya jobb, även om sådana åtgärder
som här främst avses ofta är tillräckligt lönsamma i sig med bra lånevillkor,
utan särskilda bidrag.

Även förslagen om stöd till outhyrda lägenheter är bra, och vi hälsar
med tillfredsställelse att man från regeringen nu föreslår en form av stöd
igen, som vpk ganska nyligen var ensamma om i riksdagen att vilja bibehålla
och återinföra. Stödet, som av bl. a. fördelningspolitiska och rättviseskäl
i övrigt borde vara självklart, får också en viss hyresdämpande effekt för
många hyresgäster hos bostadsföretag med stor andel outhyrda lägenheter.

Kostnaderna för förslagen i denna motion kan enligt våra beräkningar
komma att uppgå till omkring 850 milj. kr. utöver regeringsförslagens 200
miljoner, för 1983. Förslagen kan finansieras genom en sådan hyreshusavgift
som regeringen föreslår och som i propositionen beräknas ge intäkter
om 790 milj. kr. första året. Hela intäkten från hyreshusavgiften bör
omfördelas till allmännyttans hyreshus, som ett led i en kostnadsutjämning
mellan olika upplåtelseformer och årgångar.

De förändringar vi föreslår beträffande hyreshusavgiften i vår särskilda
motion innebär att intäkterna ökar till omkring 1 300 milj. kr. dvs. ”behållningen”
blir ca 250 milj. kr. Om husavgiften för konventionellt beskattade
fastigheter inte blir avdragsgill vid deklaration ökar statens intäkter därigenom
med ytterligare omkring 200 milj. kr.

Hemställan

Vi föreslår

1. att riksdagen med ändring av tidigare beslut (CU 1981/82:26)
beslutar att någon extra upptrappning av de garanterade räntorna
inte skall göras för allmännyttiga bostadsföretag,

Mot. 1982/83:127

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga
bostadsföretagen.

Stockholm den 25 november 1982
LARS WERNER (vpk)

KARIN NORDLANDER (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)

EVA HJELMSTRÖM (vpk) TORE CLAESON (vpk)