Riksdagens protokoll 1981/82:84

Fredagen den 19 februari

Kl. 09.00

Nr 84

Fredagen den 19 februari 1982

Om avvecklingen av NCB:s verksamhet i Hörnefors

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

1 § Justerades protokollet för den 11 innevarande månad.

2 § Förste vice talmannen meddelade att Sten Andersson ansökt om ledighet frän uppdraget som riksdagsledamot fr. o. m. den 1 mars till slutet av riksmötet 1981/82 på grund av enskilda angelägenheter.

Kammaren biföll denna ansökan.

Förste vice talmannen anmälde all Aniia Modin (s) skulle tjänstgöra som ersättare för Sten Andersson.

3 § Svar på fråga 1981/82:254 om avvecklingen av NCB:s verksamhet i Hörnefors

Anf. 1 Industriministern NILS ÅSLING:

Fru talman! Lilly Hansson har frågat mig om jag vill medverka till atl avvecklingen av NCB:s verksamhet i Hörnefors sker i socialt acceptabla former och vidta sådana åtgärder att de äldsta arbetstagarna blir ekonomiskt skyddade fram till pensionsåldern.

Jag är medveten om alt en avveckling av NCB:s verksamhet i Hörnefors innebär en svår process för alla inblandade, och jag förstår den förtvivlan som griper människor när de förlorar sina arbeten. Vi har visserligen ett socialt system som ekonomiskt skyddar den enskilde, men därmed kan vi inle slå oss lill ro. Därutöver vill regeringen genom aktiva regional- och arbeismarknadspoliliska åtgärder medverka till atl nya arbetstillfällen skapas för dem som drabbas av avskedanden.

Regeringen har lidigare förklarat sig beredd atl med utnyttjande av de undantagsmöjligheter som regeringen förfogar över lämna särskilt regional-

197

Nr 84

Fredagen den 19 februari 1982

Orn avvecklingen av NCB:s verksamhet i Hörnefors

politiskt slöd till angelägna projeki i Hörnefors. Om de regionala myndigheterna finner att behov föreligger av ökade statliga insatser på det arbeismarknadspoliliska området, är regeringen också beredd att noga pröva behovet av ökade medel för ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder för atl möjliggöra en acceptabel utveckling i Hörnefors.

NCB har för sin del, inom sina ekonomiska ramar, sökt medverka till att ny sysselsättning skapas genom att anslå 5 milj. kr. för näringslivsfrämjande åtgärder i Hörnefors. Jag vill härvid allmänt framhålla att, även om det många gånger skulle vara önskvärt med stora åtaganden från förelagen i fall som delta, kraven på insatser inte får bli så stora att företagens framtida utvecklingsmöjligheter äventyras. Det ankommer på företagens ledningar atl bedöma sina företags möjligheter till särskilda stödåtaganden i syfte alt mildra de negativa effekterna då verksamheten på en ort måste avvecklas eller nedtrappas.

198

Anf. 2 LILLY HANSSON (s);

Fru lalman! Jag skall be att få tacka för svaret.

Det är ell svar som i sig är ömsint och uttrycker förståelse för de drabbade. Och jag är naturligtvis myckel glad över de åtaganden som regeringen har utfäst när det gäller speciellt regionalpolitiskt stöd för olika projeki som kan komma fram. Men jag kan inte i svaret finna att industriministern tänker vidta några åtgärder för den grupp det här gäller, alltså de äldre. Förelagsledningen fär själv bedöma om sädana åtgärder är nödvändiga.

Man kan fråga sig om NCB;s förfaringssätt i Hörnefors är socialt acceptabelt. Den slora flisstacken var såld samma dag som riksdagen fattade beslul om nedläggning. Efter etl par veckor var det dags atl sälja oljan. Jag var själv i Hörnefors i januari och informerade mig om läget. Bilar med massaved gick i skytteltrafik lill Hörnefors, medan flisen kördes därifrån. Det virket skulle ha räckt för att driva massafabriken i sex månader. NCB frångick de förhandlingar som påbörjats och bröt därigenom grovt mot den praxis som i svenskt arbetsliv är vanlig i en nedläggningssituation.

När del gäller de anställda vet vi av erfarenhet alt de äldsta har svårast all fä nylt arbete. I den situation vi har i dag, där regeringen ger AMS för litet resurser, blir det naturligtvis ännu svårare för just de äldre.

I Hörnefors finns i dag 34 kollektivanställda som är över 60 år. Tat man med dem som är 58 och 59 år blir det 57 stycken. Om man skulle ge dessa människor förtidspension efter den dag de har stämplat ut från A-kassan, skulle det sammantaget för dessa 57 personer innebära en kostnad på ca 10 milj. kr.

Industriministern säger i svaret atl speciella åtaganden för företaget inte fär innebära alt den framlida utvecklingen för företagel blir svårare. Är det sä illa i företagel att den kostnad som detta för med sig skulle äventyra den framlida ulvecklingen, tror jag för min del atl NCB inte har särskill stora möjligheter all överleva.

Jag vill därför åter fråga industriministern om han anser att nedläggningen i Hörnefors sker i socialt acceptabla former och om industriministern vill

medverka till att NCB;s ledning omprövar sitt ställningstagande när det gäller de äldre.

Anf. 3 Industriministern NILS ÅSLING:

Fru talman! Som svar på Lilly Hanssons senasle fråga mäste jag säga atl i och med riksdagens beslut om kapitaltillskott till NCB - ett beslut som dessutom var ovanligt preciserat i sitt krav på strukturåtgärder inom företaget - har företagets styrelse fåll del mandal alt självständigt handha företagets rörelse som är det normala och det rimliga för elt företag, även om det är statligt ägt. Jag har alltså inga möjligheter alt direkt inskrida och påverka NCB-slyrelsens hantering av sitt fögderi.

Jag vill också säga atl riksdagen har anvisat en så knapp marginal för den finansiella rekonstruktionen av NCB att en stoppad lageravveckling uppenbart, enligl min bedömning, skulle avsevärt försvära förelagels möjligheter att fortsätta driften i övriga anläggningar. En stoppad lageravveckling i Hörnefors skulle alltså direkt gå ut över sysselsättningsläget i företagets övriga driftsenheter.

Sedan säger Lilly Hansson att AMS har fått för litet resurser. Det kan man i och för sig säga, även om AMS under det senasle året har fält 6 miljarder för sina insatser, och det är inte så litet i rådande budgetläge. Men det vore naturligtvis önskvärt att man kunde vara mera generös vid ett sådant här tillfälle. Vi har nu vissa regler för förfidspensionering, och enligt min uppfattning mäste de reglerna gälla ocksä i Hörnefors.

Nr 84

Fredagen den 19 februari 1982

Om avvecklingen av NCB:s verksamhet i Hörnefors

Anf. 4 LILLY HANSSON (s);

Fru talman! Jag är inte alls särskilt nöjd med det senaste svaret, fördel var inte svar på min fråga. Jag vet inte om jag får tolka det så atl industriministern anser att förfaringssättet vid nedläggningen i Hörnefors är socialt acceptabelt. Jag vill däremot inte ställa mig bakom den uppfattningen att detta förfarande är socialt acceptabelt. Man brukar rimligen försl förhandla färdigt, innan man sätter i gäng med en sådan avveckling och försäljning som NCB gjorde.

Det här gäller egentligen ett lilel antal människor. Men det gäller människor som har det svårast och som har levt hela sitt liv i Hörnefors fabriker och ställt sin arbetskraft till förfogande. I en sådan här situation för just dessa människor - det är tillräckligt svårt för de övriga som finns där all bli utan arbele - tycker man att de rimligen borde få känna alt de har ekonomisk trygghet fram lill pensionsåldern. Det rör sig ändå inte om särskill mycket pengar i det slora hela, och då borde enligl min mening NCB:s ledning kunna vara mer generös. Jag tror också atl industriministern, om viljan finns, kan påverka NCB:s ledning i det fallet.

Anf. 5 Industriministern NILS ÅSLING;.

Fru talman! Tyvärr är det nog sä att den medelsram som riksdagen har anvisat för NCB är så knapp att man inte kan resa ylteriigare krav på NCB beträffande Hörnefors. Däremoi förutsätter jag självfallet alt förelaget.

199

Nr 84

Fredagen den 19 februari 1982

Om avvecklingen av NCB:s verksamhet i Hörnefors

inom ramen för de befintliga resurserna, på alla sätt positivt medverkar till alt lösa de aktuella problemen. Vi har ju ganska stora resurser till vårt förfogande när det gäller att fä fram alternativ sysselsättning, och jag förutsätter alt länsmyndigheter, kommuner, förelag och fack använder dessa resurser maximall. De är som sagt betydande.

När det gäller de äldres situation regleras möjligheten att medverka till förtidspensionering i lagen om allmän försäkring, och den mäste vi följa. Det avgörande är då all bedömningen av individens behov av förtidspensionering kommer först sedan vederbörande är utförsäkrad, som det heter. Det belyder alt man först sedan arbetslöshetsförsäkringen inle medger ytterligare ersättning för den enskilde arbetslöse prövar möjligheten till förtidspensionering. Jag förutsätter självfallet att myndigheterna gör en generös prövning av de här fallen med hänsyn lill omständigheterna. Men diskussionen om delta kan vi inle föra förrän utförsäkringen av arbetstagarna har skett på sedvanligt sätt.

■200

Anf. 6 LILLY HANSSON (s):

Fru talman! Jag har med detta fått beskedet av industriministern all någon medverkan frän hans sida till att företaget skall ta sitt sociala och moraliska ansvar för de äldsta arbetstagarna inte är aktuell. Det står helt klart för mig nu.

Anf. 7 Industriministern NILS ÅSLING;

Fru talman! Den kammare som Lilly Hansson själv tillhör har inle gett mig mandat eller ekonomiska resurser för atl ställa krav på NCB. Däremot har kammaren dess bättre gett mig mycket stora resurser när det gäller atl skapa nya sysselsättningstillfällen. Alla seriösa uppslag i fråga om alternativ sysselsättning är välkomna. Jag kan försäkra att vi skall ge maximalt stöd till dem inom ramen för de regionalpolitiska stödformerna. Där finns det alltså ganska goda möjligheter, och dem måsle vi ta lill vara. I övrigt mäste jag följa de lagar och förordningar som riksdagen har utfärdat.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Föredrogs och hänvisades

Mofionerna

1981/82:2171-2178 till trafikutskottet

1981/82:2179 till näringsutskotlet

5 § Anmäldes och bordlades Konstiiutionsuiskottets betänkanden 1981/82:18 Partistöd (prop. 1981/82:100 och 1981/82:101) 1981/82:19 Ändring i vallagen, m. m. (prop. 1981/82:83) 1981/82:20 Ändring i ersätlningssiadgan för riksdagens ledamöter (förs. 1981/82:9)

Finansutskottets betänkande Nr 84

1981/82:16 Anvisning av medel lill riksgäldskonlorei pä tilläggsbudget för Prpdaeen den
budgetåret 1981/82 (förs. 1981/82:7) g februari 1982

Försvarsutskottets betänkande

1981/82:13 Beredskapsbudgel för totalförsvaret (prop. 1981/82:100)

Socialförsäkringsulskotlets betänkande

1981/82:7 Åtgärder för att förbättra försäkringsdomstolarnas arbetsläge

m. m. (prop. 1981/82:88) samt anslag lill försäkringsöverdomslolen och

försäkringsrätterna (prop. 1981/82:100)

Socialutskottels betänkanden

1981/82:28 Utredning om ett informationssystem om levnadsförhållandena för barn och ungdom, m. m.

1981/82:29 Tilläggsbudget II, såvitt avser bidrag till kommunala undervisningssjukhus (prop. 1981/82:101)

Kulturutskottets betänkanden

1981/82:15 Anslag fill kyrkliga ändamål (prop. 1981/82:100) 1981/82:16 Anslag lill inlernationellt-kulturelll samarbete (prop. 1981/ 82:100)

Utbildningsutskoitels belänkanden

1981/82:10 Anslag på rilläggsbudget II (prop. 1981/82:101) 1981/82:11 Anslag till utbildningsdepartementet m. m. (prop. 1981/ 82:100)

Trafikutskottets betänkande

1981/82:12 Tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (prop. 1981/82:101)

Jordbruksutskottels belänkande

1981/82:20 Tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (jordbruksdepartementet) (prop. 1981/82:101)

Näringsutskoltets belänkanden

1981/82:21 Ändring i lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och om sladshypoteksföreningar (prop. 1981/82:84) 1981/82:22 Anslag pä tilläggsbudget II (handels- och industridepartementen)

(prop. 1981/82:101) 1981/82:23 Gummiindustrin

Arbetsmarknadsutskottets betänkanden

1981/82:11 Anställningsskydd (prop. 1981/82:71 och 1981/82:90) 1981/82:12 Riksdagens lönedelegations verksamhet under år 1981 (redog. 1981/82:3)

Civilutskotlels betänkanden

1981/82:9 Anslag på filläggsbudgel II till statsbudgeten för budgetåret

1981/82 (bostadsdepartementet) (prop. 1981/82:101) -01