Torsdagen den 5 november
Kl. 12.00
Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.
1 S Justerades protokollet för den 27 oktober.
2 § Tredje vice talmannen meddelade att ansökan om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot inkommit
dels från Evert Svensson för tiden den 13 november-den 15 december,
dels från Birgitta Dahl för liden den 16 noveniber fram till juluppehållet.
dels från Larz Jo/tansson för tiden den 16 november-den IS december och
dels från Olle Wästbeig i Stockholm för liden den 18 november-den 31 december.
Kammaren biföll dessa ansökningar.
Tredje vice talmannen anmälde atl följande ersättare skulle tjänstgöra i stället för resp. ledamöter, nämligen Sverre Palm (s) för Even Svens.son. Ingrid Andersson (s) för Birgitta Dahl. Bibi Rosengren (c) för Larz Johansson och Gertrud Hedberg (fp) för Olle Wästberg i Stockholm.
3§ Anf. 1 TREDJE VICE TALMANNEN;
Utrikesministern Ola Ullsten är förhindrad att närvara i kammaren på grund av regeringssammanträde. De två frågesvar som är upptagna på dagens föredragningslista kommer därför alt lämnas vid ett senare plenum,
4 S Föredrogs och hänvisades Propositionerna och skrivelsen 1981/82;.32 och 36 lill trafikutskottet
109
Nr 19
Torsdagen den 5 noveniber 1981
Meddelande om interpellation
1981/82:39 till justitieutskottet 1981/82:48 till jordbruksutskottet
5 § Föredrogs och hänvisades
Motionerna
1981/82:7.3-75 till utbildningsutskottel
6 § Anmäldes och bordlades
Proposition
1981/82:55 om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål
7 8 Anmäldes och bordlades
Motionerna
1981/82:76 av Hans Nyhage m.fl. 1981/82:77 av Alf Wennerjors
med anledning av proposition 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola m, m.
8 § Meddelande om interpellation
Meddelades alt följande interpellation framställts den 4 november
110
1981/82:73 av Bo Lundgren (ni) till ekonomi- och budgetministem om effekterna av förslag lill skattereform:
Torsdagen den 29 oktober presenterades ett förslag till skattereform som bygger på den överenskommelse som i april iråfkides mellan centerpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna.
Den presentation som skedde den 29 oktober bidrog inte till att skapa klarhet i vilka effekter förslaget till skatteomläggning verkligen får för enskilda människor och för samhällsekonomin.
Orsakeii till detta är bl. a. att den presenterade departementspromemorian inte redovisar effekterna av den finansiering av omläggningen som skall ske. Inte heller redovisas vad som sker om inflationen blir större ån de 5.5 % skatteskalorna räknas upp med.
Eftersom förslaget till skattereform nu skall remissbehandlas är detta en allvarlig brist. Del finns anledning att redan nu försöka klarlägga vissa effekter.
I samband med förslaget till skalteomlåggning redovisades tabeller som enbart visar effekterna av sänkta skattesatser och avdragsbegränsningar. Mot denna bakgrund framstod det bl. a. i massmedia som om i stort sett alla skulle få ett positivt netto av omläggningen.
Eftersom skalleomlåggningen enligt uppgörelsen mellan niittenpartierna och socialdemokraterna skall finansieras fullt ut genom arbetsgivaravgifter eller införande av proms kommer staten att ta in de 8.9 miljarder som skattesänkning och avdragsbegriinsniiig "kostar" genom andra skattehöjningar. Det innebår alt det inte blir fråga om några totala skattesänkningar. Sannolikt kommer resultatet av reformen alt bli minskad köpkraft för flertalet medborgare. Förslaget innebiir vidare all del nuvarande inflations-skyddet av skalleskalan urholkas kraftigt. Om inflationstakten skulle bli högre än 5.5 % årligen under genomförandeperioden ändras inte skatteskalorna utöver vad som fastsliillls i förslaget.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor lill ekonomi- och budgetministem:
Borde man inte inför remissbehandlingen av ett så omkittande förslag ha redovisat förslagets totala konsekvenser på ett mera åskådligt sålt?
Vill statsrådet bekräfta all staten, eftersom reformen skall vara lolalfinan-sierad, skall la in lika myckel genom höjda arbetsgivaravgifter eller proms som rnan ger ut i form av skattesänkningar?
Kommer det att bli höjningar av del totala skattetrycket om inflationen under genomförandeperioden blir högre än 5,5 % årligen?
Nr 19
Torsdagen den 5 november 1981
Meddelande om frågor
9 § Meddelande om frågor
Meddelades att följande frågor framstållls
den 4 november
1981/82:82 av Carl-Henrik Hermansson (vpk) lill ekonomi- och budgetministem om tillståndsprövningen av svenska företags utlandsinvesteringar:
Sedan 1969 har gällt restriktioner mot svenska direkta investeringar i utlandet. För valutatillslånd har sålunda fordrats alt en direkt investering bedöms vara exportfråmjande eller eljest förmånlig från bytesbalanssynpunkt. Valutaslyrelsen har nu beslutat atl det inte skall vara ett krav alt förelagen påvisar en förmånlig effekt på den svenska bytesbalansen. De nya reglerna uppges i ett pressmeddelande från riksbanken den 30 oktober 1981 innebära att alla direkta investeringar i princip kommer atl bifallas.
Varför har tillståndsprövningen av svenska företags utlandsinvesteringar i princip avskaffats?
1981/82:83 av Susann Torgerson (fp) till försvarsministern om ifrågasatt nedläggning av civilförsvarsskolan i Katrineholm:
Civilförsvarels framlida organisation behandlas i försvarskommitléns arbetsutskotts förslag för fredsorganisaliiinsfrågor. Civilförsvarsskolan i Katrineholm år i alla tre alternativen i kirozonen.
Är det med hänsyn till det samhällsekonomiska kiget lämpligt att lägga ned
111
Nr 19
Torsdagen den 5 november 1981
Meddelande om frågor
civilförsvarsskolan i Katrineholm för atl bygga upp en ny skola på annan_ plats?
1981/82:84 av Thure Jadestig (s) till industriministern om tillvaratagande av den tekniska uivecklingskunskapen:
AB Electrolux har förhandlat sig fram till en överenskommelse om alt den finska Rosenlewkoncernen övertar Aktiv-Fischer AB:s anläggningar i Morgongåva. Tillverkningen skall fortsätta i Sverige, men med betydligt reducerad personalstyrka. Diiremot skall utvecklingsavdelningen låggas ned. Morgongåvafabriken blir sålunda enbart en sammansåttningsfabrik ulan egen utveckling av framlida produkter. Aktiv-Fischer har varit ett företag som under årtionden konstruerat, utvecklat och tillverkat skördemaskiner. Genom denna nya företagskonsiruklion kommer möjligheterna atl påverka den tekniska utvecklingen all försvinna ur landet. Delta får stor betydelse för anpassningen av teknik till svensk spannmålsproduktion. I avspärrningslider kan också svåra problem uppslå.
Den nu beskrivna utvecklingen inom denna industri är inte någon enstaka företeelse. Inom fler och fler branscher försvinner den tekniska utvecklingskunskapen. Detta oroar många kommuner och medverkar på sikt till ökad arbetslöshet i vårt land.
Vilka åtgärder anser industriministern måste vidtagas för att denna utveckling skall förhindras?
1981/82:85 av Per-Olof Strindberg (m) lill justilieniinisiern om distributionen av hemliga handlingar inom regeringskansliet:
Då det alltför ofta förekommer att hemliga handlingar som distribueras inom regeringskansliet kommer lill utomståendes kiinnedom. vill jag ställa följande fråga:
Vilka åtgärder anser justitieministern att det år möjligt all vidtaga för atl i framliden förhindra delta?
den 5 november
112
1981/82:86 av Kerstin Anér (fp) till justitieministern om utvecklingen av nya datoriserade betalningssystem:
Den tekniska utvecklingen för all på sikt introducera terminaler för kontokort i stället för "kontanlkassor" går vidare i allt snabbare takt. Nya försök med kontokortsterminaler i affärer har aviserats. Det kontanilösa samhället rymmer ett antal nya säkerhetsproblem: falska kort, regler för legitimering, risk för felkonteringar når datanätet strejkar etc. Tekniskt är systemet givelvis också mera sårbart ån vårt nuvarande konventionella kontantsystem.
Varken sårbarhetsfrågorna eller inlegriielsfrågorna synes vara beaktade i nuvarande skede. Risken iir uppenbar atl den juridiska regleringen och
utvecklingen av siikerhelssystem nu kommer långt efter den tekniska utvecklingen.
Vilka åtgiirder avser justitieministern alt föreslå för all vederbörlig hänsyn skall tas lill integritets- och sårbarhetsaspekler vid utvecklingen av nya datoriserade betalningssystem?
1981/82:87 av Lennart Blom (m) lill ekonomi- och budgetministem om temporärt kommunalt skaltestopp;
En grundläggande förutsättning för alt den samhållsekononiiska balansen skall kunna återskillas år atl den offentliga utgiftsexpansionen bryts. I särskilt hög grad gäller detta den kommunala sektorn.
Mot denna bakgrund år det oroviickande all en skattehöjning för nästa år nu synes förestå i landets största kommun. En majoritet för en icke obetydlig skaltehöjning år under formering efter en s. k. koviindning av centerpartiet.
Med hänvisning till det anförda får jag därför fråga ekonomi- och budgetministem:
Är regeringen beredd atl förbereda en lagstiftning rörande temporärt kommuall skaltestopp i syfte atl för år 1983 omöjliggöra skattehöjningar av Stockholmslyp?
1981/82:88 av Hans Pettersson i Helsingborg (s) till handelsministern om begärd översyn av passkontrollens organisation:
Den 2 april delta år beslutade riksdagen i enlighet metl skalteiilskoltels förslag i betänkande 1980/81:38 atl "regeringen ulan dröjsmål bör låta pröva förutsättningarna för alt samordna passkonlrollanlernas och tullens verksamhet. Med del anförda förordar utskottet atl riksdagen med anledning av motion nr 677 begär en förutsättningslös översyn av passkontrollens organisation."
Riksdagen begärde alltså all regeringen utan dröjsmål skulle se över passkontrollens organisation. Del har nu förfliilil (iver sju månader sedan beslutet fattades.
Jag vill därför fråga handelsministern:
När tänker regeringen verksiiilla riksdagens beslut?
Nr 19
Torsdagen den 5 november 1981
Meddelande om frågor
1981/82:89 av Ingvar Eriksson (m) till jordbruksministern om fiskets och beredningsinduslrins konkurrenskraft;
EG:s ministerråd har fattat beslut om alt upphäva lullsuspensionerna på sill/strömming. Delta kan innebära atl EG-lånderna ganska snart kommer att införa en 15-procentiglull på sillimporten från Sverige. Då Sverige årligen kan exportera 80 000-90 000 lon sill/strömming och den huvudsakligen går på Europamarknaden, skulle en sådan tullmur innebiira ett hån slag mot det svenska fisket. EG har redan en tull gentemot Sverige på uppåt 20 % avseende 1. ex. fiskkonserver, kyld sillfilé m. m.
113
Nr 19
Torsdagen den 5 november 1981
Meddelande om frågor
Sverige har inget tullskydd alls mot import av fisk och fiskprodukter. Jag vill diirför stiilla följande frågor lill Jordbruksministern:
1. Vilka åtgärder har vidtagits eller kommer atl vidtagas i syfte att förhindra atl de aviserade tullarna blir verklighet?
2. Vilka andra åtgiirder planeras för att upprätthålla det svenska fiskels och beredningsindustrins konkurrenskraft och därmed trygga sysselsättningen i kust- och skiirgårdsområdena?
114
1981/82:90 av Bertil Måbrink (vpk) lill industriministern om kommuns inflytande över lokaliseringen av industriverksamhet:
På grundval av ett åtta år gammalt kontrakt med Skellefteå kommun säger sig ledningen för Lundberg-Hymas AB vara tvingad all slå igen sin verksamhet vid sin lönsanima ankiggning i Hudiksvall och koncentrera hela verksamheten till Skellefteå. Kommunen dår iir villig all betala 10.5 milj. kr. för gamla kibrikslokaler under förutsättning att förelaget kigger ned driften i Hudiksvall (170 jobb) och i stället utvidgar sin nuvarande anläggning i Skellefteå.
Mot bakgrund av det anförda vill jag fråga industriministern: Är industriniinislern beredd atl vidtaga åtgärder för att förhindra att ett företag tillsammans med en kommun på detta vis utövar utpressning mot hundratals anställda vid en lönsam enhet i en annan kommun?
1981/82:91 av Elisabeth Fleeiwood (m) lill statsrådet Ulla Tilländer om total vertikal integration i skolorganisationen;
Vad anser statsrådet om total vertikal integration i skolorganisationen?
1981/82:92 av Britt Mogård (ni) lill statsrådet Ulla Tilländer om skoldirektionens bedömning av gymnasieorganisationen i Stockholm;
På vilken grund har skolministern avvisat skoldirektionens bedömning av gymnasieorganisationen i Stockholm?
1981/82:93 av Britt Mogård (m) till statsrådet Ulla Tilländer om innebörden av stalsrådsutlalande om föriildrainflylande i skolan:
Återger intervjun i tidningen Barn nr 6 delta år med skolministern, dår det står; "Ulla Tilländer kan definitivt inte tiinka sig ett vidare föräldrainflytande ån nu.", på ett korrekt sätt skolministerns mening?
10 S Kammaren åtskildes kl. 12.04.
In fidem
SUNE K. JOHANSSON
/Solveig Gemert