Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändrade regler för extra val lill riksdagen. Ett extra val kan i dag i praktiken hållas först omkring tre månader efter ett beslut om sådant val. I propositionen föreslås olika åtgärder som skall göra det möjligt att genomföra ett extra val inom ca 50 dagar.

En förkortning av tiden för extra val förutsätter att valförberedelserna påskyndas på olika sätt. Bl. a. krävs ett snabbare förfarande vid nomineringen av kandidater och vid framställningen av valsedlar och röstkort.

För att kunna förkorta tiden för extra val är det också nödvändigt att i någon mån begränsa perioderna för förlidsröstning vid sådana val. I propositionen föreslås att tiden för poströstning förkortas från 24 till 17 dagar före valdagen och att röstningen på fartyg skall få börja tidigast 45 dagar före valdagen i stället för som nu 55 dagar.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.

I Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 83

8 kap.

7§

Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett innerkuverl. Iordningställda kuvert lägges därefter in i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillslules. Detta lämnas genom bud till valförrättaren eller röstmottagaren.

Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett innerkuverl. Iordningställda kuvert läggs därefter in i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillsluts. Detta lämnas genom bud till valförrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren ytterku-vertel och lägger de innerkuverl som väljaren iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse på Avlämnas valsedelsförsändelse på

postanstalt, hos utlandsmyndighet postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, lägger röstmottaga- eller på fartyg, lägger röstmollaga-ren in försändelsen tillsammans med ren in försändelsen tillsammans med väljarens röstkort i ett ytterkuvert. väljarens röstkort i ett ytterkuvert. /

Lagen omtryckt 1979:4.S6.

10 kap.

1 §

Röstning får ske på varje postanstalt inom riket från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med valdagen, oiti ej annat följer av 2 I

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige får röstning ske på varje postanstall inom riket från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid annal val får röstning på postanstalt ske från och med den sjuttonde dagen före valdagen till och med valdagen.

An röstning på postanstall kan begränsas i vissa fall framgår av 2§.

7a§ ■

Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter som avses i 6 kap. 9 § första stycket saml övrig materiel som behövs för röstning skall finnas tillgänglig hos de svenska utlandsmyndigheter som centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd med utrikesdepartementet.

12 a §

Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter som avses i 6 kap. 9 § första stycket samt övrig materiel som behövs för röstning skall finnas lillgänglig på de svenska fartyg i utrikes fan som centrala valmyndigheten bestämmer.

senast klockan 12 dagen före valda- annal val får röstning på fartyg böria
gen. tidigast den fyriiofemie dagen före

valdagen.

Röstning på fartyg får pågå så länge all avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndighe-len lill hända senast klockan 12 dagen före valdagen. Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt underrättar dem som befinner sig ombord om lid och sUille för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han ulser.

, 11 kap. . H

Väljare som är gift får liimna valsedel genom sin make. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuverl. I närvaro av ell vittne lägger han sedan in iordniiigställda innerkuverl i ell ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter delta. Därefter tecknar väljaren på yllerkuvertel försäkran pä heder och samvete all han förfarit på delta siitt. Vittnet intygar skriftligen alt väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får cj vara viitne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad 55 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på yllerkuvertel.

3§

Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för del valdistrikt där han är upptagen i röstlängd eller, om han vistas utomlands, hos närmaste utlandsmyndighet diir röstning äger rum. får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsiindelse anordnas på följande sätl.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuverl. I niirvaro av budet och ett viitne lägger han sedan in iordningställda innerkuverl i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Diirefler tecknar väljaren på ytterkuverlel försäkran på heder och samvete all han förfarit pa delta sätl samt att han av anledning som anges i första stycket ej kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet eller hos utlandsmyndigheten. Budet och vittnet intygar skriftligen alt väljaren egenhiindigt undertecknat försäkran samt all något förhållande som strider mot innehållet cj iir kiini för dem. Viitne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.

Prop. 1981/82:83 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuverlel.

5 5)

Viiljare som betjänas av lantbrevbärare får liimna valsedel genom denne, om röstning äger rum vid den postanstall lill vilken lantbrevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten på förslag av postverket begriinsa antalet linjer vid vilka valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.

Valsedelsförsiindelse som avses i fcirsia siycket anordnas på följande sätl. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuverl. I närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningstiillda innerkuverl i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluler detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuverlel försäkran på heder och samvete all han förfarit på delta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne, ej heller lanlbrevbiiraren.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på yllerkuvertel.

Väljaren lämnar sjiilv valsedelsförsiindelsen och sitt röstkort till lantbrevbäraren. Väljare som ej är kiind för lanlbrevbiiraren skall legitimera sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren intygar på ytterkuvertet all han mottagit försändelsen av väljaren.

6 a §

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och knmmunfnllmäkligc fär valsedelsförsändelse vara anordnad lidi-gasl 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad lidigasl 55 dagar före valdagen.

Vid annal val får valsedelsförsändelse som lämnas i vallokalen eller på poslanslnll vara anordnad lidigasl 17 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas hos ntlandsmyndighci får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen och försändelse som lämnas på fariyg lidigasl 45 dagar före valdagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på yllerkuverlel.

Prop. 1981/82:83 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §2 Lämnas valsedelsförsändelse på postanstall, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, kontrollerar röstmottagaren att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven lid samt att ytterkuverlel är tillslutet. 1 närvaro av den som har lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter röstmottagaren in försändelsen i ett ytterkuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertels fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röslmollagaren tar slutligen hand om ytterkuverlel samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På ytterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Om den som vill lämna en valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet eller på fartyg inte kan förete väljarens röstkort, skall röslmollagaren upprätta ett adresskort med ledning av väljarens pass och de uppgifter om väljaren som budet kan lämna. Vid röstning på fariyg får väljarens sjöfarlsbok eller annan giltig identitetshandling företes i stället för pass. Är den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren, skall han legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna försändelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs att 15, 30 och 37 §§ lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §
I fråga om röstkort flge 7 kap. 1 § I fråga om röstkort tdlämpas 1

andra stycket, 2 § första stycket och kap. 1 § andra stycket, 2 § första

3 § vallagen (1972:620) motsvarande stycket och 3 § vallagen (1972:620).

tillämpning. Röstkorten skall sändas till de röstbe-

rättigade, vid val i hela riket senast 30 dagar och vid annal val senast 20 dagar före valdagen.

2 Senaste lydelse 1981:525. ' Lagen omtryckt 1979:376.

30 f-

Rösining får ske på varje postanstalt mom riket från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med närmaste helgfria dag före valdagen, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Röstning får ske på varje postanstall inom riket, vid val i hela riket från och med den tjugofjärde dagen och vid annal val från och med den sjuttonde dagen före valdagen till och med närmaste helgfria dag före valdagen, om ej annat följer av andra eller tredje stycket. Röstning på postanstalt äger rum under tid då postanstalt är öppen för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanslalten är öppen för allmänheten.

Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på vissa postanstalter. Vid val som omfattar hela riket skall röstning dock alllid kunna äga rum på minsl en postanstalt i varje kommun.

Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning, eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmoltagare på postanstalten.

Nuvarande lydelse

När folkomröstning skall förrättas, skall, i den mån centrala valmyndigheten inte förordnar annat, för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid omröstningen upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om omröstningen till ledning för den röstberättigade. För folkomröstning och val till riksdagen som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. I fråga om röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. 1 § andra stvcket samt 2 och 3 §§ vallagen (1972:620).

6§

Föreslagen lydelse

När folkomröstning skall förrättas, skall, i den mån centrala valmyndigheten inte förordnar annat, för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid omröstningen upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om omröstningen lill ledning för den röstberättigade. För folkomröstning och val lill riksdagen som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. I fråga om röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. 1 § andra stycket, 2 § första och iredje styckena saml 3 § vallagen (1972:620): Röstkorten skall sändas lid de röstberättigade senast 30 dagar eller, oin omröstningen äger rum i samband med extra val lill riksdagen eller om den inte omfattar hela riket, senast 20 dagar före valdagen.

Centrala valmyndigheten bör pä lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäller för folkomröstningen. Myndigheten bör vidare inför folkomröstning i grundlagsfråga på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om lydelsen av del förslag som omröstningen avser.

10 §

Röstning sker på dagen för folkomröstningen i omröstningslokalen för det omröslningsdistrikt där den röstande är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara förhindrad att rösta på tid och plats som nu sagts, får rösta på postanstalt inom riket, hos svensk utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.

Om flera omröstningar äger rum samtidigt, skall den som röstar på poslanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ell och samma tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga omröstningar som han vill deltaga i. Om omröstning äger rum i samband med val till riksdagen, skall röstande som nu har angivits, som önskar delta både i omröstningen och i valet, avge sin röst i folkomröstningen samtidigt som han röstar i valet.

[ fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av röster som har avgivits på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg till-lämpas i övrigt 8-12 kap. vallagen (1972:620).

1 fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av röster som har avgivits på postanstall, hos utlandsmyndighet eller på fartyg till-lämpas i övrigi bestäinmelserna om ordinarie val till riksdagen i 8-12 kap. vallagen (1972:620)'. Om folk-omrösining äger rum i samband med extra val lill riksdagen eller om den i/ne omfattar hela riket, tillämpas i stället beslämmelserna om extra val i 8-12 kap. vallagen. I lokal där röstning äger rum skall finnas tillgängliga ett exemplar av denna lag. av särskild lag för den ifrågavarande folkomröstningen, om sådan har beslutats, och av vallagen. Såviit giiller folkomröstning i grundlagsfråga skall därjämte finnas tillgänglig texten till det förslag som avses med omröstningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Prop. 1981/82:83 10

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-10

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Petri

Proposition om ändring i vallagen (1972:620), m. m.

1 Inledning

1 januari 1978 tillkallades en kommitté (Ju 1978:01) för att se över vallagen (1972:620, omtryckt 1979:456, ändrad senast 1981:525, ValL). Kommittén' antog namnet 1978 års vallagskommitté.

Kommittén har avlämnat delbetankandena (SOU 1978:64) Översyn av vallagen 1 och (SOU 1980:45) Översyn av vallagen 2. På grundval av betänkandena och remissyttrandena över dessa har regeringen lagt fram tre propositioner om ändringar i vallagen (1978/79:48, 1978/79:171 och 1980/ 81:170). Förslagen har antagits av riksdagen (KU 1978/79:15, KU 1978/ 79:31, KU 1980/81:26, rskr 1978/79:77, rskr 1978/79:296, rskr 1980/81:392, SFS 1978:907, 1979:456, 1981:525).

Vad som nu återstår enligt de ursprungliga direktiven för kommittén är i huvudsak frågor med anknytning lill valprövningsnämndens verksamhet. Dessa frågor avser kommittén all redovisa i ett slutbetänkande i början av 1982.

Genom tilläggsdirektiv den 4 juni 1981 uppdrog regeringen åt kommitién att göra en översyn av förfarandet vid extra val till riksdagen med sikte på att göra det möjligt att hålla sådana val inom kortare tid än som f. n. kan ske

I Riksdagsledamoten Sven-Erik Nordin, ordförande, ombudsmannen Ronny Karlsson, f. d. riksdagsledamoten Holger Mossberg, ombudsmannen Georg Pettersson, organisationssekretcrarcn Lars Pettersson, ombudsmannen Kerstin Schultz och riksdagsledamoten Per-Olof Strindberg.

Prop. 1981/82:83 11

(Dir. 1981:38). Kommittén har i september 1981 avlämnat betänkandet (Ds Ju 1981:21) Tiden för extra val till riksdagen. Till protokollet i detta ärende bör fogas kommitténs sammanfattning av sitt betänkande som bilaga I och de författningsförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2. Belräffande kommitténs närmare överväganden hänvisas till belänkandet.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av deras remissyttranden bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

2 Allmän motivering 2.1 Allmänna synpunkter

Extra val till riksdagen skall hållas inom tre månader från det att regeringen har förordnat om sådant val (3 kap. 4 S regeringsformen, RF). Valdagen bestäms av regeringen. Extra val kan äga rum också i anledning av att riksdagen fyra gånger har förkastat talmannens förslag till ny statsminister (6 kap. 3 § RF). Valdagen bestäms då av riksdagens talman efter samråd med centrala valmyndigheten. Även i del fallet är tidsfristen tre månader. Tiden för genomförande av extra val är alltså i regeringsformen angiven som en maximifrist. Det finns inte något lagligt hinder för regeringen resp. talmannen att besluta att extra val skall genomföras inom kortare tid än tre månader om så anses möjligt med hänsyn lill partiernas och myndigheternas valförberedelser.

För förberedelse och genomförande av extra val gäller nästan genomgående samma bestämmelser som för ordinarie val. En särbestämmelse finns dock beträffande fristen för regisirering av partibeteckning, som vid ordinarie val utgår den 30 april under valåret men vid extra val utgår en vecka efter det att beslut om valdagen har meddelats (5 kap. 2 § ValL).

Med den nu gällande ordningen går det knappast alt anordna extra val inom en tid som nämnvärt understiger den grundlagsfästa maximitiden. Valförberedelserna med tryckning av röstkort och valsedlar samt distribution av valmaleriel till svenska utlandsmyndigheter och fartyg i utrikes fart är tidskrävande. Vidare är perioden för förtidsröstning förhållandevis lång. Redan 55 dagar före valdagen inleds röstningen på fartyg medan röstningen på postanstalter och hos utlandsmyndigheter börjar 24 dagar före valdagen. Sammanlaget gör detta att maximitiden för extra val inte kan underskridas med mer än en eller ett par dagar. Man måste alltså med nu gällande vallagstiftning räkna med en tid av tre månader för att genomföra ett extra val.

1978 års vallagskommitté har haft i uppdrag att se över förfarandet vid extra val till riksdagen med sikte på att göra det möjligt att hålla sådana val

Prop. 1981/82:83 12

inom kortare tid än vad som kan ske f. n.

Kommitién har gjort en genomgång av partiernas och myndigheternas åtgärder för att förbereda val samt övervägt röstningsperiodens längd vid poströstning och vid röstning hos utlandsmyndigheter och på svenska fariyg i utrikes fart. En förkortning av tidsfristen för extra val förutsätter enligt kommittén ändringar i flera delar av valförfarandet, främst i fråga om nomineringen av kandidater, tryckningen och distributionen av valsedlar och annan valmaleriel samt i fråga om röstningen på postanstalter, hos utlandsmyndigheter och på fartyg.

Kommitténs överväganden mynnar ut i förslag som innebär att tiden för att genomföra extra val i praktiken kan förkortas från tre månader till omkring 50 dagar.

Kommitténs förslag har fått ell positivt mottagande under remissbehandlingen. Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran av de flesta remissinstanserna.

För egen del vill jag till en början erinra om att det i Sverige har varit sällsynt med nyval under löpande mandatperiod. Den förkortning av mandatperioden från fyra till tre år som ägde rum i samband med övergången till enkammarriksdag har också i viss mån begränsat behovet av att använda möjligheten att anordna extra val. Även med treåriga mandatperioder kan det emellertid i vissa fall uppkomma situationer då del kan finnas anledning alt utlysa extra val.

Som kommittén har påpekat kan anledningarna lill extra val vara varierande. Fördelningen av mandat i ett ordinarie val kan ha blivit sådan att det visar sig omöjligt för riksdagens talman att finna en regeringsbildare som kan accepteras av riksdagsmajoritelen. Det parlamentariska underlaget för en sittande regering kan svikta med misstroendeförklaring som följd. Vidare kan upplösningen av en koalitionsregering leda till extra val.

Oavsett vilka omständigheter som föranleder ett extra val iir det angelägel all del finns möjlighet all hålla ett sådant val utan onödigt dröjsmål. Man kan inte komma ifrån att det i vissa fall kan innebära påtagliga olägenheter alt extra val inte kan hållas förrän närmare tre månader efter beslutet om extra val. Under den tiden och ända fram tills en ny regering har bildats är förutsättningarna för normalt regeringsarbete avsevärt hämmade. Del är därför önskvärt att man kan påskynda förfarandet så att en arbetsduglig regering kan bildas så snart som möjligt.

Samtidigt är det emellertid av utomordentlig vikt att hålla fast vid att valförfarandel skall vara tillförlitligt och att alla röstberättigade skall ha möjlighet att utöva sin rösträtt. Som kommitién har utvecklat närmare är del ocksä önskvärt att samma regler så långt som möjligt gäller för extra val som för ordinarie val.

Av kommitténs belänkande framgår alt tiden för all genomföra ett extra val kan förkortas betydligt utan någon försämring av tillförlitligheten. Inte

Prop. 1981/82:83 13

heller skulle möjligheterna att delta i valet påverkas menligt. Enligt min mening bör man nu vidta sådana åtgärder som gör det möjligt att förkorta liden för extra val enligt de riktlinjer som kommitién har dragit upp.

Kommitténs förslag innebiir i praktiken att extra val kan hållas inom ca 50 dagar från ett beslul om sådant val. Förslagel innefattar dock inte någon ändring av den maximifrist på tre månader som anges i 3 kap. 4 S RF. För min del ansluter jag mig till uppfattningen att någon ändring inte bör göras i den grundliiggande bestännnelsen i RF utan att man bör begränsa sig till att vidta sådana åtgärder som gör det möjligt att anordna extra val inom ca 50 dagar.

Som kommittén påpekar kan man inte generellt påstå att just 50 dagar är en lämplig frist för varje extra val. Om det under förberedelsetiden för ett val infaller en eller flera större helger, kan det bli nödvändigt att förlänga fristen. Det kan också länkas att partierna är ense om alt en viss fråga som är aktuell i valet är av sådan beskaffenhet alt det krävs längre tid än normalt för att informera väljarna. Vidare kan fristen för ett extra val i någon mån vara beroende av vilken veckodag som beslutet om valet fattas. Liksom kommittén utgår jag från att samråd sker med företrädare för riksdagspartierna innan dagen för ett extra val bestäms.

De åtgärder som behöver vidtas för att förkorta tiden för all genomföra ett extra val berördels valförberedelserna, dels fristerna för röstning. Jag börjar med att la upp sådana frågor som främst rör valförberedelserna och som inte kräver några nämnvärda författningsändringar. Därefter behandlar jag frågor om förtidsröstning och vissa andra frågor som fordrar ändringar i Vallagen.

De förslag som kommillén lägger fram avser inte bara extra val till riksdagen utan också omval till riksdagen och omval av landstingsledamöter, konununfullmäktige och kyrkofullmäktige. Omval kan förekomma bl. a. när föreskriven ordning inte har iakttagits vid förberedande och genomförande av ett val. om det med fog kan antas att vad som har förekommit har inverkat på valutgången. Valprövningsnämnden kan då förordna om omval i en eller flera valkretsar (15 kap. 7 S ValL och 51 § lagen /1972:704/ om kyrkofullmäktigval). Kommittén förordar dessutom att det enklare förfarandet skall användas när ny folkomröstning förrättas. Kommitténs överväganden i denna del har inte föranlett några invändningar under remissbehandlingen.

Enligt min mening är det diskutabelt om det snabbare förfarande som föreslås för extra val bör gälla också vid omval. Del kan göras gällande att i princip samma bestämmelser bör gälla vid omval som vid ordinarie val. I sådana fall då det år särskilt angelägel alt snabbi genomföra ell omval kan delta redan med nuvarande regler underlättas genom alt RSV beslutar om begränsningar av möjligheterna all rösta hos utlandsmyndigheter och på fartyg (10 kap. 7 och 12 §S ValL).

Prop. 1981/82:83 14

Å andra sidan bör emellertid beaktas att det just i omvalsfallen regelmässigt är önskvärt med en viss snabbhet i förfarandet. En förutsättning för all omval skall ske är ju att det har förekommit något som kan antas ha inverkat pa valutgången. Det är då givelvis angeläget att omvalet kommer lill stånd så snart som möjligt för att man skall få ell slutgiltigt avgörande.

Med hänsyn till del anförda tillstyrker jag kommitténs förslag angående tillämpningsområdet för de nya bestämmelserna. Jag återkommer till hithörande frågor i specialmotiveringen.

2.2 Valförberedelser

2.2.1 Indelning i valdistrikt m. rn.

För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Enligt 2 kap. 2 § ValL fastställer RSV antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets före utgången av april varje år då ordinarie val lill riksdagen skall hållas. Fördelningen av sådana mandat fastställs enligt 3 kap. 6 § RF för tre år i sänder. Den fördelning som har gjorts för ett ordinarie riksdagsval gäller alltså även för ett ev. extra val under den följande mandatperioden.

Bestämmelserom kommunernas indelning i valdistrikt finns i 3 kap. ValL. Beslut om indelningen i valdistrikt fattas av länsstyrelsen på,förslag av kommunfullmäktige. Sådana beslut skall normalt meddelas senast en månad före ingången av det år under vilket beslutet skall tillämpas. Kommunerna är skyldiga alt se över indelningen året närmast före sådana år då ordinarie val till riksdagen skall äga rum.

Kommittén har inte föreslagit några ändringar av beslämmelserna om valkretsar eller valdistrikt. Den har emellertid i sitt betänkande erinrat om ett uttalande av RSV i valhandboken för valnämnderna. RSV framhåller där att indelningen i valdistrikt kan behöva ses över även under mellanvalsåren, särskilt om större förändringar i befolkningsstrukturen inträffar i en kommun, t. ex. genom nybyggnation. Kommittén understryker viklen av att kommunerna följer RSV:s rekommendation.

Under remissbehandlingen har inte kommit fram några förslag till ändringar av ifrågavarande bestämmelser. Inte heller för min del anser jag att det finns anledning att göra några ändringar av dessa bestämmelser för alt kunna genomföra en förkortning av tiden för extra val. Jag utgår därvid från att kommunerna även under mellanvalsåren ser över indelningen i valdistrikt i enlighet med RSV:s uttalanden, så att indelningen är anpassad efter de akluella befolkningsförhållandena också vid ell ev. extra val.

2.2.2 Vallokaler och valförräliare

I 9 kap. 6 S ValL föreskrivs att kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I praktiken ankommer det på valnämnden att anskaffa vallokaler.

Prop. 1981/82:83 15

I många fall har valdistrikten naturligtvis samma lokaler år från år och valnämndens uppgift inskränks i sådana fall till att kontrollera att lokaler är tillgängliga och att det finns lämplig utrustning där.

Enligt 9 kap. 1 § ValL skall vallokalerna hållas öppna för röstning mellan kl. 8 och 20 på valdagen. RSV kan dock medge att vallokalen för elt valdistrikt hålls öppen under kortare tid. Sådana tillstånd brukar lämnas för 300-400 valdistrikt. RSV kan meddela föreskrifter om när ansökningar om avkortat öppethållande skall göras. Vid ordinarie val är det vanligt att sådana ansökningar skall ges in senast kring månadsskiftet mars-april.

Röstkorten skall innehålla uppgifter om valet till ledning för de röstberättigade (7 kap. 1 § ValL). På röstkorten finns tryckt bl. a. var den röstberättigade skall lämna sin röst och när vallokalen hålls öppen för röstning. Detta innebär att både vallokalerna och tiderna för deras öppethållande måste vara bestämda innan tryckningen av röstkort kan börja.

Kommittén påpekar att valnämnden så snart ett beslut om extra val har fattats mäste kontrollera att valdistriktens vallokaler är tillgängliga på valdagen och, om så inte är fallet, anskaffa lokaler för de distrikt som saknar sådana. Kommuner som kommittén har varit i kontakt med har uppgetl att denna procedur bör kunna genomföras i vart fall på kortare tid än tio dagar från ett beslul om extra val.

När det gäller tiderna för öppethållande av vallokalerna bör enligt kommittén RSV fatta beslut om avkortat öppethållande inom en vecka från beslutet om extra val. Valnämndens ansökan bör därför vara RSV till hända inom 3-4 dagar från sistnämnda tidpunkt. Kommittén utgår från att man vid ett extra val som regel har'samma tider för röstning som vid det senaste ordinarie valet.

Mot den angivna bakgrunden förutsätter kommittén all kommunerna inom tio dagar från ett beslut om extra val kan lämna uppgifter lill länsstyrelserna om vallokaler och tider för röstning som underlag för röstkortsframslällningen.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar mol kommitténs överväganden i denna del. För egen del vill jag understryka vikten av att beslut både om vallokalerna och om deras öppethållande fattas utan onödigt dröjsmål för att valproceduren skall kunna komma igång så snart som möjligt. När det gäller lidsfristerna för sådana beslul ansluter jag mig till den bedömning som kommittén har gjort.

Vad särskilt angår frågan om vallokalernas öppethållande kan det övervägas alt i 9 kap. 1 § ValL införa en uttrycklig bestämmelse om att ansökningar om avkortat öppethållande vid extra val skall göras inom en viss kortare tid, t. ex. en vecka, efter det att beslutet om val har fattats. Jag anser dock inte all det är lämpligt alt införa en sådan bestämmelse i själva lagen, bl. a. med hänsyn till att tidsfristen kan behöva anpassas efter hur lång tid

Prop. 1981/82:83 16

man i del särskilda fallet har till förfogande för att genomföra valet. I stället bör man överlämna åt RSV att meddela de föreskrifter i detla avseende som kan visa sig erforderliga.

Enligt 3 kap. 4 § ValL ankommer del på valnämnden all för varje valdistrikt utse minst fyra valförrättare. Kommittén konstaterar att det på sina håll vid de senaste valen har varit svårigheter att rekrytera tillräckligt antal valförriittare. Av de ca 4 000 valförrättarna som hade medverkat i 1976 års val i Stockholms kommun var det bara omkring 40 procent som på förfrågan var beredda att ställa upp i samma funktion vid 1979 års val.

Formerna för utbildning av valförrättare varierar från kommun till kommun. Vissa kommuner har särskilda genomgångar med ordförandena och vice ordförandena och sedan får dessa svara för erforderlig utbildning av övriga valförrättare. Andra kommuner samlar alla valförrättare till gemensam genomgång av valförfarandet.

Kommittén räknar med alt rekryteringen av valförrättare bör kunna vara genomförd inom en månad efter elt beslut om extraval och att den utbildning som behövs kan ske i vart fall inom loppet av två veckor.

Remissinstanserna har i allmänhet godtagit vad kommittén har anfört rörande rekrytering och utbildning av valförrättare. Några remissinstanser påpekar emellertid att problem kan uppstå med att rekrytera kvalificerade valförrättare vid extra val. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller alt särskilda svårigheter kan uppkomma vid extra val under sonmTaren. Valnämnden i Stockholms kommun för fram förslaget att man vid extra val antingen bör kunna reducera vallokalernas öppethållandetid eller slå ihop tvä valdistrikt till ett, bl. a. för att minska problemen med rekrytering av valförrättare.

För egen del vill jag framhålla att det naturligtvis är av största vikt att tillräckligt många kvalificerade valförrättare kan rekryteras även för extra val och att dessa kan få den utbildning som behövs.

Enligt min mening torde valnämnderna i allmänhet ha möjlighet att rekrytera valförriittare inom den tid som kommillén har räknat med. De rekryteringssvårigheier som kan föreligga i vissa fall torde inte vara oöverstigliga. Vissa kommuner har register över tidigare valförriittare. 1 de kommuner där sådana register finns bör det vara möjligt all under mellanvalsåren se över registren så alt man fortlöpande kan hålla sig underriillad om vilka som är beredda alt på nytt åla sig uppdrag som valförrättare. Åven på andra sätt bör det vara möjligt att hålla en viss beredskap för alt vid behov kunna rekrytera valförriittare med kort varsel.

Med anledning av vissa uttalanden under remissbehandlingen vill jag framhålla att det enligt min mening inte finns något behov av att vidla sådana åtgärder som att slå samman valdistrikt vid extra val eller alt generellt begränsa vallokalernas öppethållande.

Prop. 1981/82:83 17

Vad beträffar utbildningen av valförrättare inför ett extra val kan konstateras att behovet av utbildning givetvis är beroende av hur många av valförriiitarna som har tidigare erfarenhet som sådana och hur lång tid som har förflutit från det senaste valet. Som regel torde behovet av utbildningsinsatser vara mindre i samband med ell extra val än i samband med ell ordinarie val, bl. a., som kommittén påpekar, därför att det är fräga om bara ett val.

Enligt min mening finns det inte anledning att befara att förkortningen av liden för extra val skall leda till alt valförrätlarnas utbildning blir otillräcklig. Liksom kommitién anser jag därför att del inte finns skäl all föreslå några särskilda åtgärder i fråga om utbildningen av valförrättare.

2.2.3 Registrering av partibeteckningar och anmälan av ombud

Av 5 kap. 2 § ValL följer att en ansökan om registrering av partibeteckning vid ordinarie val lill riksdagen skall ha kommit in till RSV före utgången av februari månad under valåret för att partibeteckningen skall åtnjuta skydd vid valet. För extra val gäller den särskilda bestämmelsen alt ansökan skall ha kommit in till RSV inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelades, öm partiet inte är representerat i riksdagen, skall ansökan om registrering åtföljas av egenhändigt undertecknade förklaringar av minst

1 500 av partiels medlemmar att de biträder ansökan (5 kap. 3 § ValL).

För ett parti som har fåll sin partibeteckning registrerad skall finnas elt hos RSV anmält ombud. Anmälan av ombud skall ske inom en månad efter det att RSV har kungjort att partibeteckningen har registrerats (5 kap. 5 § ValL). Endast det anmälda ombudet eller den person han befullmäktigar är behörig att anmäla kandidater för partiet. Sådana anmälningar görs hos RSV eller, om verket sä förordnar, hos länsstyrelsen. RSVbestämmerinför varjeval när anmälan av kandidater senast skall göras (5 kap. 8 § ValL).

Enligt kommittén måste det antas bli mycket sällsynt att frågan om registrering av en partibeteckning väcks först vid ett beslul om extra val ulan all den dessförinnan i någon omfattning har förberetts. Skulle en sådan situation likväl inträffa, bör del vara möjligt att inom den utmätta tiden skaffa erforderlig bevisning om antalet medlemmar i partiet.

Kommittén påpekar att fristen för att anmäla ombud i realiteten blir begränsad för ett parti som har fått sin beteckning registrerad efter ett beslut om extra val. Det får nämligen antas att RSV vid ett sådant val kommer att besluta att anmälan av kandidater skall ske inom ca 20 dagar från beslutet om val. Om partiet vill anmäla kandidater för valet, måste del därför anmäla ombud inom väsentligt kortare frist än den månad som anges i 5 kap. 5 § ValL. Kommittén anser emellertid inte alt detta bör föranleda någon ändring i vallagen, särskilt som anmälan av ombud nästan alltid sker samtidigt som partiet ansöker om regisirering av partibeteckningen.

2 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 83

Prop. 1981/82:83 18

Under remissbehandlingen har inte framförts några synpunkter på frågorna om registrering av partibeteckningar och anmälan av ombud utom av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. som anser att det är tveksamt om ett parti på så kort tid som en vecka kan hinna anskaffa del antal namnunderskrifter som behövs för partier som inte är representerade i riksdagen.

En förkortning av tiden för all genomföra extra val påverkar inte förfarandet vid registrering av partibeteckningar och anmälan av ombud utom så lill vida att fristen för att anmiila ombud i realiteten förkortas i sådana fall då RSV beslutar om kortare lid än en månad för anmälan av kandidater. I likhet med kommittén anser jag att del inte finns skäl alt med anledning härav göra någon ändring i vallagen.

Den fråga som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har tagit upp avser den frist på en vecka som vid extra val föreskrivs för ansökningar om regisirering av partibeteckningar. Den fristen gäller emellertid redan nu och föreslås inte ändrad av kommittén. Det problem som liinsstyrelsen pekar på torde f. ö. inte ha någon nämnvärd praktisk betydelse. 1 varje fall finns det enligt min mening inte anledning att i detta sammanhang föreslå någon ändring av den åsyftade bestämmelsen.

2.2.4 Nominering och anmälan av kandidater Nominering av kandidater

1 Sverige finns inte. som i vissa andra länder, någon lagstiftning angående partiernas nomineringsförfarande inför allmänna val. Man följer här principen att statsmakterna inte skall ställa upp några regler för vad som betraktas som partiernas inre angelägenheter.

Partiernas arbete med nominering av kandidater inför ett ordinarie riksdagsval inleds vanligen redan omkring ett år föie valdagen. Regler om förfarandet vid nomineringen finns i partiernas stadgar, som ofta kompletteras med särskilda rekommendationer för nomineringsförfarandet. Proceduren skiljer sig avsevärt mellan olika partier och kan variera kraftigt även inom elt och samma parti. Beträffande det närmare förfarandet hänvisas till kommitténs betänkande (s. 59 ff).

Om ett extra val skall kunna genomföras inom rimlig lid. kan partierna givetvis inte genomföra en lika tidskrävande nomineringsprocedur som vid ett ordinarie val. Kommittén har gjort vissa beräkningar av hur lång lid som kan behövas. Eftersom del är en hävdvunnen princip all partiernas nomineringsförfarande inte skall regleras i valförfaltniiigarna. föreslår kommittén emellertid inte några regler för partiernas nominering av kandidater. I stället har partiernas företrädare i kommittén enats om att en viss lid skall avsättas för nomineringsförfarandel. Denna lid har beräknats mol bakgrund av bl. a. följande överväganden.

Prop. 1981/82:83 19

Del förekommer inom några partier all man vid nomineringen av kandidater inför ett ordinarie val bestämmer alt samma nominering också skall gälla för elt ev. extra val under mandatperioden. I sådana fall behöver man i princip inte avsätta någon tid för nominering i samband med ell extra val.

Av olika skäl kan emellertid ändringar bli nödvändiga i de valsedlar som har använts vid ett ordinarie val. Kandidater kan ha avlidit eller lämnat partiet. Ändringar i anledning av sådana händelser kan i vissa fall göras genom uppflyttningar av de kvarvarande kandidaterna. 1 andra fall krävs mer ingående överväganden. Bl. a. påverkas nomineringen av det förväntade antalet mandal. Ofta ägnas större omsorg ål geografisk fördelning, könsfördelning, åldersfördelning m. m. när det gäller valbara platser än i fråga om platser längre ner på en lista. En annan omständighet som kan inverka på nomineringen är om någon av kandidaterna på en lista avviker från partilinjen i en fråga av slor betydelse i del extra valet.

Av betydelse är också all man inom partierna alltmer har strävat efter all låla de enskilda medlemmarna utöva ett direkt inflytande i viktiga frågor. Det kan därför le sig önskvärt att en så väsentlig fråga som nomineringen av kandidater för ett riksdagsval inte avgörs utan att partierna har möjlighet att i någon form inhämta partimedlemmarnas synpunkier.

Kommittén har mot bakgrund av dessa överväganden skisserat ett tänkbart nomineringsförfarande vid extra val. Detta innebär i huvudsak all partierna får drygt två veckor på sig all nominera kandidater. Senast 17 dagar efter beslutet om extra val skall anmälan av kandidater och beställning av valsedlar vara länsstyrelsen till banda.

Under remissbehandlingen har konunitténs överväganden rörande nomineringsförfarandel berörts endast av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Enligt länsstyrelsen är det tveksamt om en tid på 17 dagar för nomineringsförfarandet är lillriicklig för de mindre partier som inte har länsorganisationer och för nya partier som vill ställa upp i ett extra val.

För egen del vill jag understryka viklen av alt partiernas nomineringsförfarande påskyndas, om tiden för extra val skall kunna förkortas. De nuvarande riksdagspartiernas företrädare i kommittén slår bakom den föreslagna lidsplanen för nomineringsförfarandel. och denna har godtagits eller lämnats utan erinran av sä gott som samtliga remissinstanser. Även jag anser att planen är godtagbar och kan läggas lill grund för övriga överväganden om förkortning av tiden för extra val.

Mer i detalj innebår den föreslagna tidsplanen för nomineringsförfarandet vid extra val följande.

• Samma dag som beslut om extra val meddelas eller nästa dag kallar ordförandena i partiernas regionala och lokala styrelser lill sammanträde. Förfarandet i denna del kan påskyndas om man på förhand har bestämt alt sivrelserna skall sammanträda dacen efter ett beslul om extra val.

Prop. 1981/82:83 20

• Senast den tredje dagen efter beslutet om extra val sanunantriider styrelserna för partiets lokala organ och kallar ev. till möte senast dag 10 för beslut om förslag lill kandidater och för val av ombud lill distriktsslämman i de fall då sådana inte är utsedda för hela perioden mellan ordinarie stämmor. Detta förfarande är ömkligt om man redan lidigare har beslutat att nomineringen lill det ordinarie valet också skall gälla för ett ev. extra val och del inte behövs några iindringar i valsedlarna eller bara sådana ändringar som kan beslutas av distriktsstyrelsen.

• Inom samma tid sammanträder distriktsstyrelsen. Styrelsens uppgifter i detta läge beror på vilka beslut distriktsslämman har faltal i samband med nomineringen till det ordinarie valet. Om stämman har beslutat att nomineringen till det ordinarie valet skall gälla också extra val, behöver styrelsen bara konfirmera detta och göra de ändringar i valsedlarna som föranleds av dödsfall, avflyttningar m. m. Om partiet vill ha en mer lokalt förankrad nomineringsprocedur, kan styrelsen bereda partiets lokala organ och ev. även partimedlemmarna tillfälle att senast den 12:e dagen efter beslutet om extra val (inom nio dagar) komma in med förslag till kandidater. Ett annat alternativ är att tillämpa ett provvalsliknande förfarande med valsedeln till det senaste valet som provvalsedel.

• Senast den 10:e dagen efter beslut om extra val håller kretsen möte. Vid detta möte beslutar man förslag till kandidater och utser i förekommande fall ombud till distriktsstämman.

• Senast den 14:e dagen efter beslutet om extra val ställer del valberedande organet på dislriktsnivå samman de inkomna förslagen till kandidater och upprättar ev. ell eget förslag som underställs dislriklssläinman för beslut.

• Senast den 15:e dagen efter beslul om extra val sanunanlriider distrikts-stämman och beslutar angående nomineringen av kandidater för valet.

• Senast dagen efter stämman inhämtas samtycke av dem som har nominerats som kandidater. 1 regel är de närvarande vid sliimnian och kan då ge sill samtycke omedelbart efter det alt nomineringen har beslutats.

• Senast den 17:e dagen efter beslutet om extra val skall partiernas anmälan av kandidater och beställning av valsedlar vara liinsstyrelsen lill hända.

Anmälan av kandidater

För all en registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid ett val måste partiet anmäla ett visst antal kandidater, för val lill riksdagen minsl 4 och högst 15 personer i varje valkrets. Anmälan skall göras skriftligen hos länsstyrelsen av partiets ombud eller den han utser. Med anmiilan skall följa en skriftlig förklaring av varje kandidat att han har gett partiet tillstånd att

Prop. 1981/82:83 21

anmäla honom. RSV bestämmer inför varje val när anmiilan av kandidater senast skall göras. Fristen går vanligen ut i början av maj månad vid ell ordinarie val (5 kap. 8 S ValL). Ev. ändringar och kompletteringar av en ansökan kan göras hos länsstyrelsen. Den slutliga prövningen ligger hos RSV (5 kap. 9§ ValL).

När anmälningsärendena har avgjorts upprättar RSV för varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets, landstingskonumm och kommun listor över de kandidater som partierna har anmält (5 kap. 10 § ValL). Enligt 8 kap. 12 S ValL skall listorna över anmälda kandidater i valkretsen finnas anslagna i vallokalen. På poslanslalter där röstning äger rum skall listorna för samtliga valkretsar finnas tillgängliga. Listorna bör också finnas tillgängliga hos ullandsmvndigheter och på fariyg där röstning sker.

Länsstyrelsen kontrollerar anmälningarna. 1 första hand kontrolleras alt de anmälda kandidaterna bar gett partiet sitt tillstånd till anmälan. Dessutom förekommer en viss kontroll av att de anmiilda kandidaterna är valbara (5 kap. 9 i) och 14 kap. 5 § ValL). Kontrollen sker bl. a. mot uppgifterna i röstlängdsregistret.

Kommittén anser att länsstyrelsens granskning vid extra val kan klaras av inom en dag. Den slutliga prövningen av ärendena hos RSV och tryckningen av listorna behöver enligt kommitién inte ta mer än en eller två dagar i anspråk. Därefter kan listorna omedelbart skickas ul till valnämnder och postkontor. Ev. kan cie skickas också till utlandsmyndigheter och fariyg med röstmottagning, om det kan antas att listorna når adressaten i lid lill röstningsperioden.

Kommitténs överväganden på denna punkt har liimnals ulan erinran av de flesta remissinstanserna. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hävdar dock alt kommittén räknar alltför optimistiskt när den anser all granskningen kan klaras av på en enda dag. Brister i fråga om kandidaternas personnummer och förklaringar gör att man får räkna med all anmälningarna inte kan fiirdigbehandlas så snabbt som kommitién förutsiilter. Enligt länsstyrelsen behövs säkerligen minst två dagar för delta arbete.

Föregen del vill jag understryka viklen av alt liinsstyrelserna vinnlägger sig om att så snabbi som möjligt genomföra kontrollen av de anmälda kandidaterna. Kontrollen kan underlättas på olika sätt, t. ex. genom all partiels ombud eller någon annan företrädare för partiet finns lillgänglig under kontrollens gång. I allmiinbel torde del vara möjligt för länsstyrelserna all klara av granskningen på en dag. Även om granskningen i något fall skulle ta två dagar, bör del emellertid vara möjligt att skicka ul listorna över anmälda kandidater lill valnämnder och postkontor inom den lid som kommittén har räknat med. Jag anser därför inte att det föreligger någon risk för rubbningar i den beräknade tidsplanen på grund av arbetet med granskningen.

Prop. 1981/82:83 22

2.2.5 Valsedlar och övrig valmaleriel

Bestämmelser om framställning av valsedlar finns i 6 kap. ValL. Där föreskrivs bl. a. följande. Till valsedlar skall användas särskilda blanketter som tillhandahålls av RSV (valsedelsblanketter). Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För riksdagsval används gula valsedlar. När val skall förrättas bestämmer RSV enligt 6 kap. 8 § ValL sista dagen för beställning av valsedlar för att leverans skall kunna ske 45 dagar före valdagen. Enligt samma lagrum får RSV för särskilda fall bestämma en senare dag för beställning och, om del behövs, även en senare dag för leverans.

På begäran av elt parti som har beställt valsedelsblanketler förser RSV utan särskild ersättning blanketterna med partibeteckning, kandidalnamn samt valkrets- och valbeleckningar. Valsedlarna förses ocksä med en särskild sifferbeleckning för att ange listtyp. Syftet med denna beteckning är att underlätta sammanräkningen. Lisllypbeleckningen tjänar också som grund för den maskinella bearbetningen av valresultaten för alt få fram mandal-fördelning m. m.

Regelmässigt låter partierna RSV ombesörja också tryckningen av valsedlarna.

Bestämmelserna om all statsverket tillhandahåller blanketter till valsedlar infördes till 1970 års val, då man för första gången samtidigt förrättade val lill riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Tidigare hade partierna själva svarat för framställningen av valsedlar. Syftet med denna föriindring var all trygga ett smidigt och snabbt genomförande av valen. Att RSV tillhandahåller valsedelsblanketler utgör också en garanti för alt valsedlarna blir så utformade all skyddet för valhemligheten upprätthålls.

Vid ordinarie val trycks sammanlagt omkring 600 milj. valsedlar för de tre valen. Tryckningen sker hos elt 20-tal tryckerier på olika orter i landel. För ett extra val beräknar RSV alt partierna kommer all beställa omkring 150 milj. valsedlar. För denna mängd valsedlar går del ål drygt 300 ton papper.

Partiernas beställningar av valsedlar inför ordinarie val sker omkring fyra månader före valdagen. Så skulle t. ex. valsedlar till valet den 16 september 1979 enligt RSV:s beslul beställas senast den 7 maj för att leverans skulle garanteras senast 45 dagar före valdagen.

Frågan om lidsålgången för tryckning och leverans av valsedlar vid extra val har lidigare berörts bl. a. i grundlagskommiiiéns belänkande (SOU 1981:15) Grundlagsfrågor. 1 ett yllrande till grundlagskommittén liimnade RSV en ingående redogörelse för lidsålgången. RSV ansåg då att del behövdes minst fvra veckor för att trycka och distribuera valsedlar. Till detta kom en ytterligare lidsåtgång på tre veckor för partiernas distribution av valsedlar till väljare, parliarbeiare m. fl. Med en uppskattad handliiggnings-tid hos myndigheterna på tre dagar kom RSV fram lill en total lidsåtgång på 52 dagar.

Prop. 1981/82:83 23

Vallagskommitlén har nu undersökt olika möjligheter att påskynda förfarandet för att trycka och distribuera valsedlar. LiberFörlag/Allmänna Förlaget (Liber), som enligt avtal med RSV svarar för de administrativa uppgifterna i samband med tryckning av valsedlar, har haft nya förhandlingar med tryckerier för att engagera ett större antal tryckerier än tidigare och få en större spridning över landet och för att minska tiden för själva tryckningsförfarandet.

Förhandlingarna har lett fram till alt Liber i samråd med RSV har träffat avtal med 32 tryckerier om tryckning av valsedlar vid extra val. Tryckerierna har åtagit sig alt sätta och lämna korrektur på två arbetsdagar efter mottagandet av manus och all avsluta huvudleveransen av valsedlar inom fem arbetsdagar frän det trycklov har getts.

Vidare har Liber slutit elt nytt avtal om leverans av papper som innebär att tiden för att leverera papper till tryckerierna förkortas från tre veckor till en vecka. 1 avtalen med tryckerierna har Liber åtagit sig att leverera papper inom en vecka efter ett beslut om extra val.

Kommitién har diskuterat möjligheten all låta partierna sjiilva svara för tryckningen av valsedlar. Enligt kommitién är del inte uteslutet att något eller några av partierna skulle kunna ombesörja tryckningen snabbare än vad som är möjligt vid tryckning genom RSV:s försorg. A andra sidan är det uppenbart att vissa partier, i den konkurrens om iryckerikapaciteten som råder inför ett extra val, skulle få stora svårigheter att få sina valsedlar tryckta eller i varje fall inte kunna få någon garanti för leverans inom rimlig lid före valdagen.

Med den avsevärda förkortning av iryckliderna som har kunnat uppnås genom Libers förhandlingar med tryckerierna har kommittén funnit del fördelaktigt att behålla den ordning för tryckning av valsedlar som gäller vid ordinarie val. På det sättet garanterar man alt samtliga partier, oavsett deras egen tillgång till tryckerier, får tryckta namnvalsedlar i rimlig lid före valdagen. Vidare förebyggs sådana olikheter i valmaterielen som skulle kunna äventyra skyddet för valhemligheten och försvåra den maskinella bearbetningen av valresultatet. Kommittén föreslår alltså att den nuvarande ordningen för alt framställa valsedlar behålls också vid extra val.

Kommittén har räknat med att följande tidsschema skall kunna hållas vid tryckning av valsedlarna genom RSV:s försorg. Utgångspunkt är den dag då partiet har avslutat nomineringsförfarandel och fattat beslut om vilka kandidater som skall sättas upp på valsedlarna.

Prop. 1981/82:83

Dagar efter

nominering Åtgärder

1-2 Partiet iordningställer manuskript till

valsedlar och Uimnai in beställningen

till länsstyrelsen.
3 Länsstyrelsen kontrollerar personnummer

och övriga identifieringsuppgifter samt

valbarhet m. m.
4-6 Valscdelsmanus lill tryckeriet som salter

och lämnar korrektur. Korrekturläsning.

Trycklov liirnnas.
7-12 Valsedlarna trycks och avliämtas för dirckttransport

till partiet.

Om man räknar bort några arbetsfria dagar under perioden, skulle alltså valsedlar kunna vara partiet till hända inom 15 dagar från det all nomineringen har avslutats. Kommitién tillägger all trycktiden på fem dagar är beräknad för tryckning av valsedlar till samtliga partier. Om inte alla partier utnyttjar hela den tid på 17 dagar som har beräknats för nominering av kandidater, kan tryckningen spridas över en längre period och tryckiiden för varje enskilt parti förkortas.

Schemat förutsätter enligt kommittén att alla transporter sker omedelbart och direkt: beställning av valsedlar från parti till länsstyrelse, valsedelsmanus från länsstyrelse till tryckeri samt valsedlar från tryckeri lill parti. Kommillén utgår från att partierna själva inför ett extra val är beredda att ordna sådana direkttransporter med bil eller på annat lika snabbt sätt. För att schemat skall hålla gäller vidare alt någon företrädare för partiet är tillgiinglig på länsstyrelsen medan man kontrollerar kandidaternas valbarhet och de identifieringsuppgifter som har lämnats om dem. På så sätl bör ev. kompletteringar snabbi kunna göras. En förutsättning är också att någon företrädare för partiet och en iryckerikonlrollant finns pä tryckeriet så snart korrekturexemplar av valsedlarna är klara. De kan då omedelbart korrek-turläsa på tryckeriet och där direkt ge anvisningar om ändringar och slutligen meddela trycklov.

Kommitién erinrar om all RSV enligt 6 kap. 8 § ValL skall bestämma den sista dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för alt leverans skall kunna ske 45 dagar före valdagen. Eftersom en så tidig leverans av valsedlar uppenbarligen inte kan ske. om ell extra val skall kunna genomföras inom den tid som kommittén har tänkt sig, utgår kommitién från all RSV bestämmer en senare dag för leverans med stöd av undantagsbestämmelsen i samma paragraf.

Beräkningen av tiderna för beställning och leverans av valsedlar vid extra val bör enligt kommittén bestämmas med utgångspunkt från all partierna vill ha valsedlarna levererade innan poströstningen börjar, alltså senast 18 dagar

Prop. 1981/82:83 25

före valdagen, om den av kommittén föreslagna poslröstningspcrioden på 17 dagar godtas. Med tillämpmiig av kommitténs tidsschema innebär delta all beställningen av valsedlar skall göras senast 17 dagar efter beskiiei om extra val.

Kommitténs överväganden om framställningen av valsedlar har lämnats utan erinran av så gott som alla remissinstanser utom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen anser att tiden för granskning av valsedelsbeslällningar och valbarhelskontroll iir alltför knappt tilltagen och att minst en vecka behövs för del arbetet. Vidare har postverket påpekat alt förslagel att valsedlar med kandidalnamn skall levereras till partierna senast dagen innan poströstningen börjar kan medföra alt många väljare är hänvisade lill att använda partimarkerade valsedlar, i vatje fall under de första dagarna av poströstningen.

Jag delar kommitténs uppfattning alt det iir fördelaktigt om man vid extra val kan behålla den nuvarande ordningen att valsedlar iiycks i RSV:s regi. Som kommillén påpekar får man därigenom garantier för att valsedlarna trycks på elt sådant sätl alt skyddet för valhemligheten inte iiveniyras. Riskerna för fel på valsedlarna är små. Vidare kan de partier som är klara med sina nomineringar inom den beräknade tiden räkna med att få tryckta namnvalsedlar i rimlig lid före valdagen.

Vad beträffar tidsschemat för framställningen av valsedlar anser jag att kommitténs beräkningar får bedömas som realistiska. Marginalen för att man skall hinna leverera valsedlar innan poströstningen börjar är visserligen knapp. Som har påpekats under remissbehandlingen finns del en viss risk för alt väljare inte har tillgång till tryckta namnvalsedlar under de första dagarna av poströstningen. De oliigenheter som detla kan innebära iir emellertid enligt min mening inte större iin all de kan accepteras. Väljarna har ju i varje fall tillgång lill partimarkerade valsedlar på pcislanstalterna. där det dessutom skall finnas kandidatlistor för samtliga valkretsar i landet.

Jag vill tillägga att det i praktiken finns möjlighet att åstadkomma en längre frist mellan leveransen av valsedlar och poströstningens början. Delta kan ske genom all man påskyndar nomineringen av kandidater och beställningen av valsedlar. Exempelvis kan valsedlar besliillas tiiniligen omgående i sådana fall då ett parti går till val med samma kandidater som i del senaste ordinarie valet. Det är givelvis en fördel om beställningen sker så snart som möjligt, så alt man undviker arbetsanhopning på tryckerierna. Jag vill erinra om att papper för valsedlarna skall levereras lill tryckerierna redan inom en vecka efter beslutet om extra val. F. ö. har Liber ett lager på 40 ton papper för valsedlar till riksdagsval. Detla papper kan distribueras till tryckerierna omedelbart efter ett beslut om extra val.

I fråga om övrig valmaleriel har kommittén upplyst all tillräckligt antal partimarkerade \alsedlar kan tryckas på koitare tid än cn vecka och att valkuvert och omslag finns i lager hos RSV. En förkortning av tiden för extra val torde därför inte föranleda några problem beträffande sådan materiel.

Prop. 1981/82:83 26

2.2.6 Röstlängder och röstkort

Enligt 4 kap. 1 S ValL skall lokala skattemyndigheten årligen upprätta allmän röstlängd för varje valdistrikt. RSV skall enligt 4 kap. 12 § årligen upprätta särskild röstlängd för varje valkrets. 1 den särskilda röstlängden upptas utlandssvenskar som har rösträtt vid riksdagsval.

Både allmän och särskild röstlängd skall vara upprättad senast den 20 juni. De gäller i princip fr. o. m. den 1 september det år de upprättas t. o. m. den 31 augusti året därpå.

Bestiimmelserna om röstlängd påverkas i och för sig inte av en förkortning av liden för att genomföra extra val. De har emellertid indirekt betydelse för reglerna om röstkort, som berörs av de föreslagna ändringarna av förfarandet vid extra val.

Bestämmelser om röstkort finns i 7 kap. ValL. Vid val upprättas elt röstkort för var och en som enligt röstlängden är röstberättigad och som har känd adress (7 kap. 1 S ValL). På röstkortet finns uppgifter om den röstberättigade, hans nummer i röstlängden, valdistrikt och sammanräkningsmyndighet. Vidare anges vallokalens belägenhet och de tider da den hålls öppen för röstning.

Lokala skattemyndigheten upprättar röstkorten för dem som är upptagna i allmän röstlängd. För personer, som är upptagna i särskild röstlängd, upprättar länsstyrelsen röstkorten (7 kap. 2 § ValL).

Röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen (7 kap. 2 § ValL). Eftersom röstning på postanstalt inte får ske ulan att röstkort avläinnas (8 kap. 3 S ValL). har liden för utsändning av röstkort bestämts bl. a. med hänsyn till poströslningsperioden, som inleds den ljugofjärde dagen före valdagen (10 kap. 1 § ValL).

Underlaget för tryckning av röstkort hämtas dels från länsstyrelsens rösllängdsregisler. dels från ett register hos länsstyrelsen som innehåller de uppgifter som valnämnderna har lämnat om vallokaler och röstningstider. På grundval av innehållet i dessa båda register trycks röstkorlen med hjälp av automatisk dalabehandling genom länsstyrelsens försorg. Tryckningen och efterarbelet brukar ta ungefär en vecka.

Efter tryckningen skickar länsstyrelsen röstkorten till lokala skattemyndigheten för kontroll mot innehållet i röstliingden. 1 fråga om innebörden av denna kontroll hänvisas till betänkandet s. 78 f.

De röstkort som grundas på den särskilda röstlängden framställs av RSV vid ett motsvarande förfarande som hos länsstyrelsen. Tryckningen kan bölja så snart den särskilda röstlängden är uppriiliad och RSV har fått in uppgifter från länsstyrelserna om valdistrikt (4 kap. 20 !? ValL). vallokaler och vallider. Framställningen av dessa röstkort (ca 15 000) tar inte mer än en dag.

Efter tryckningen skickar RSV rösikoilcn till resp. länsstyrelse som

Prop. 1981/82:83 27

genomför i huvudsak samma kontroll som de lokala skallemyndigheterna gör beträffande andra röstkort.

Kommittén konstaterar att röstkorten inför ett ordinarie val skrivs ut så kort tid efter del alt röstlängden har fastställts att man direkt kan utgå från röstlängdens innehåll vid utskriften. Vid ell extra val däremot har det förmodligen ofta gått så lång tid efter den s. k. kvalifikalionsdagen för röstlängden (1 juni) alt uppgifterna i röstliingdsregistret inte kan anviindas utan vidare. Kompletteringar måste göras på grund av flyttningar och dödsfall.

I samråd med företrädare för RSV. länsstyrelser och lokala skattemyndigheter har kommitién utarbetat en plan för framstiillning av röstkort som innebär följande.

• Så snart ett beslut om extra val har meddelats begär länsstyrelserna in röstkortsunderlag, dvs. uppgifter om vallokaler och valtider, från kommunerna.

• På länsstyrelsen görs en första etapp i uppdateringen av röstlängdsregi-Glret. Delta register körs mot folkbokföringsregislret. På så sätt får man fram aktuella adresser på samtliga röstberättigade som bor kvar inom länet. Personer i rösllängdsregistret som inte har sin motsvarighet i folkbokföringsregislret har antingen avlidit, emigrerat eller kyrkobok-förls i annal län i landet. De personer i folkbokföringsregislret. som har uppnått rösträttsålder men som inte har något motsvarighet i röstliingdsregistret, är inflyttade till länel efter kvalifikalionsdagen för gällande röstlängd. Denna första etapp i uppdateringen av röstlängdsregistret kan inledas omedelbart efter beslutet om extra val och vara genomförd inom två dagar.

• Nästa steg i förfarandet är en central uppdatering för hela landet beträffande de personer som inte har återfunnits i både folkbokförings-och rösllängdsregistret vid den länsvisa uppdateringen. I detla andra steg får man fram akluella adresser för dem som har flyttat mellan län och iiven uppgift om rösträtten för dessa personer. Vidare klarläggs vilka personer som har avlidit eller flvttat utomlands. Denna centrala uppdatering görs på den länsstyrelse som RSV bestämmer och kan genomföras inom loppet av en dag. Efter uppdateringen återförs uppgifterna lill resp. länsstyrelse.

Program för uppdateringen av rösllängdsregistren skall fiiuias färdiga. Arbetet kan då genomföras inom kortare tid iin en vecka från beslutet om extra val. 1 och för sig skulle tryckning från rösllängdsregistret enligt kommittén kunna börja redan då del första stegel har genomförts. Emellertid har länsstyrelserna då inget röstkortsunderlag från kommunerna och inte heller blanketter till röstkort.

• Inom tio dagar (rån beslutet om extra val har liinsstyrelsen tillgång till
komnninernas uppgifter om vallokaler m. ni. Liinsstyrelsen registrerar

Prop. 1981/82:83 28

uppgifterna som förberedelse för den maskinella framställningen av röstkort. • Senast den tolfte dagen efter beslutet om extra val är blanketter for röstkort levererade till länsstyrelserna och tryckningen av korten kan omedelbart sältas i gång. Tryckningen skei' i dubbla banor och kan genomföras på två-tre dagar. Alltså är röstkorten irvckta inom ca 15 dagar från beslutet om extra val. 1 samband med tryckningen av röstkorten skall länsstyrelsen enligt föreskrifter av RSV också framställa listor över röstberättigade utan känd adress. Dessa listoi' översiinds sanitidigl med röstkorten till den lokala skattemyndigheten.

Därefterskall röstkorlen. om man förfar som hittills, översiindas lill lokala skaltemyndigheten för kontroll. Detla arbete beriiknas ta 2-3 dagar. Så snart kontrollen är klar kan röstkorten skickas ut till de riislberättigade. Detta kan alltså ske inom 20 dagar från beslutet om extra val.

Bland lokala skattemyndighetens uppgifter vid komrollen ingår all skri\a ut röstkort för de personer som efter ett anmiirknings- eller riitlelseförfa-rande har fått bifall till en begäran om äntlring i röstlängden. För all underlätta arbetet för den lokala skaltémyndigheten i denna del föreslår kommillén att samtliga ändringar i röstliingden pä grund av beslul i anmärknings- eller rällelseärenden skall registreras direkt i röstliingdsregistret. Kommittén niimner också all nian kan påskynda förfarandet genom att låta en företrädare för lokala skattemyndigheten granska röstkorlen på länsstyrelsen i samband med tryckningen.

När del gäller kontrollen av röstkorten ifrågasätter kommittén om del egentligen finns något behov av en efterkontroll från lokala skalleniyndig-heienssida. Efteisom kontrollen inte hindiar att man förkortar liden för att genomföra elt extra val. avstår kommittén dock från all föreslå någon ändring i detta avseende.

Koniniittén konstaterar alt den plan som kommittén har utarbetat i och för sig medger att röstkorten liksom vid ordinarie val skickas ut till de röstberättigade 30 dagar före valdagen. Enligt kommitténs mening bör emellertid röstkorten inte distribueras alltför lång tid före poströstningens början, eftersom detta medför ökade risker för alt röstkorlen kominer bort vilket förorsakar den röstberättigade och myndigheterna ökat besvär med att utfärda duplettröslkorl. Kommittén föreslår därför - under förutsättning all poströstningsperioden förkortas till 17 dagar - alt röstkorten vid extra val skall skickas ut till de röstberättigade senast 20 dagar före valdagen.

1 fråga om röstkorten till utlandssvenskarna föreslår konimiltén en ordning som innebär all de framställs på i huvudsak sainina sätl som andra röstkort. Kommitién anser emellertid att det är angeliigel att man inte dröjer med utsändningen av dessa röstkort ända till tjugonde dagen före valet utan skickar i väg dem så snart de är irvckta och kontrollerade för att de skall

Prop. 1981/82:83 29

kunna vara framme hos mottagarna innan rösinioltagningen hos utlandsmyndigheterna börjar.

Remissinstanserna har i huvudsak godtagit koniniitiéns förslag om framstiillning av röstkort. Några kritiska svnpunkter har dock framförts. Postverket menar att röstkorten börsiindas ut så snart kontrollen av dem iir klar. Ett par remissinstanser vänder sig mot förslaget att en tjänsteman från lokala skattetnyndigheten skall bistå med granskningen av röstkorten hos länsstyrelsen. En remissinstans anser att det klart måste sägas ut vilken instans som har ansvaret för all ändringar lill följd av beslul i anmärknings-och rällelseärenden förs in i rösllängdsregistret.

Vad kommitién har anfört visar att en förkortning av tiden för att genomföra att extra val inte försvåras av förfarandet för att framställa röstkort. Tvärtom fraingår det att röstkorlen. iiven om tiden fiir extra val förkortas till 50 dagar, kan skickas ul lika tidigt som vid andra val. dvs. 30 dagar före valdagen.

Med anledning av kommitténs förslag att man i vissa fall bör vänta med all skicka ut röstkorten vill jag framhålla att del är angeläget alt de röstberättigade verkligen får röstkorten innan poströstningen börjar. Risken för att röstkort kommer bort. om de skickas ut någon vecka tidigare än nödvändigt, är knappast såstor att man av den anledningen bör viinta med att skicka ut röstkort som är färdiga för distribution. Enligt min mening bör man som regel skicka ul röstkorten så snart de är tryckta och kontrollerade inte bara lill utlandssvenskarna utan också till de röstberättigade inom landet.

Emellertid kan man inte bortse från alt det efter en förkortning av liden för att genomföra ell extra val kan iiilriiffa alt framställningen av röstkort kan la längre tid än beräknatj, så att röstkorlen inte kan distribueras redan 30 dagar före valdagen. Med hänsyn lill sådana fall tillstyrker jag kommitténs förslag att niinimitideii för distributionen av röstkorten förkortas från 30 lill 20 dagar.

Vad beträffar förfarandet vid framställningen av röstkort anser jag alt det är en fördel om förfarandet kan förenklas så långt som möjligt. Kommitténs förslag att åndringar i röstlängden på grund av beslut i anmärknings- och rällelseärenden skall införas direkt i rösllängdsregistret är ell lexenipel på möjliga förenklingar. Däremot ler det sig. med hiinsyn till den lid som i allmänhet bör slå till förfogande, knappast påkallat att en tjänsteman från lokala skatiemyndigheten inställer sig hos liinsstyrelsen för att delta i granskningen av röstkorten i samband med tryckningen.

Som kommittén och flera remissinstanser har påpekat kan det vidare ifiågasättas om inte lokala skattemyndighetens efterkontroll av röstkorlen kan undvaras. 1 likhet med koniniittén anser jag emellertid all den frågan inte bör behandlas i delta sammanhani;.

Prop. 1981/82:83 30

Vad beträffar önskemålet om klargörande av vem som har ansvaret för att beslut i anmiirknings- och riilielseiirenden förs in i länsstyrelsens röstlängds-register får del ankomma på RSV all meddela de föreskrifter som behö\'s i detta avseende.

Förslagen föranleder ändringar i 7 kap. 2 !) ValL. Dessutom krävs följdändringar i 15 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval och 6 S folkomröstningslagen (1979:369).

2.3 Förtidsröstning

2.3.1 Röstning på posianstaltcr

Poströstningen inleds den tjugofjärde dagen före valdagen och pågår t. o. m. valdagen (10 kap. 1 S ValL). Antalet poströstande väljare har vid de senaste valen stigit kraftigt. 1 1968 års val var de 278 158 (5,7 % av antalet röstande i riksdagsvalet). Motsvarande siffror för 1979 års val var 1 517 623 (27.7 %).

Postverket har erforderlig \almateriel för att genomföra poströstning till riksdagsval tagrad ute i postdistrikten. Valkuvert, partimarkerade valsedlar m. m. kan därför vara ute hos samtliga postkontor inom ell par dagar efter beslutet om extra val. Eftersom det är fråga om endast ett val kan postpersonalen på betvdligi kortare lid än inför ordinarie val instrueras om förfarandet vid röstrnotlagniiig. Från postverkets synpunkt skulle det enligt kommittén finnas gott om lid för de rent valtekniska förberedelserna även med en bibehållen poströstningsperiod på 24 dagar.

Emellertid är partierna enligt kommillén eniga om att noniineringsförfa-randet bör vara avslutat och att namnvalsedlarna bör vara tryckta -och distribuerade till partiernas valarbetare i sådan lid alt de kan lillhandahällas väljarna när poströstningsperioden börjar. Om man utgår från alt extra val skall kunna hållas inom ca 50 dagar fiån beslutet om val. kan ett sådant villkor knappast uppfyllas utan en viss förkortning av poströstningsperioden.

Vid bedömningen av behovet av poströstning vid extra val konstaterar kommittén att frekvensen av poströstande relativt sett har varit låg under den första veckan av poströstningsperioden. Vid 1979 års val lämnade drygt 7 procent av de poströstande väljarna sin röst under den första poströstningsveckan. Vid valen 1973 och 1976 var motsvarande andel ännu lägre. Flertalet av de poströslande, omkring 70 procent, har vid 1970-ialets val röstat under veckan närmast före valdagen eller på själva valdagen. När behovet av tid för poströstning vid extra val bedöms kan man enligt koniniitiéns mening utgå ifrån att valrörelsen blir mer J

Prop. 1981/82:83 31

poströstningsperiodens senare del.

På de anförda skälen anser kommittén all poströstningsperioden vid extra val kan förkortas något utan alt man menligt begriinsar väljarnas möjligheter att delta i valet. Vid den närmare bestämningen av poslröslningsperiodens längd har kommittén beaktat önskemålet all personer som lämnar Sverige omedelbart före poströstningsperiodens början bör ha miijlighet att rösta hos någon utlandsmyndighet. Efter hemställan av kominitlén har UD varit i kontakt med samtliga röstmottagande utlandsmyndigheter som vid det senaste vallillfällel avslutade rösinioltagningen tidigare än två veckor före valdagen. Dessa myndigheter har med något enstaka undantag förklarat all de kan ha röslmottagning åtminstone fram lill två veckor före valdagen med bibehållna garantier för att rösterna kommer fram till RSV i tid.

Från de angivna utgångspunkterna har kommitién funnii att poströstningen vid extra val kan förkortas med en vecka och alltså inledas den sjuttonde dagen före valdagen. Kommittén föreslår att poströstningsperioden förkortas i samma mån vid omval till riksdagen och vid omval av kommunfullmäktige, landstingsledamöter och kyrkofullmäktige liksom vid ny omröstning enligt folkomröstningslagen.

Postverket har tillstyrkt kommitténs förslag i denna del. Förslaget har lämnats utan erinran av övriga remissinstanser.

Även jag anser att namnvalsedlar vid ett extra val bör vara tillgängliga för väljarna när poströslningsperioden börjar. Detta önskemål kan inte uppfyllas med nuvarande poslröstningsperiod. om tiden för extra val förkortas till 50 dagar, eftersom nominering av kandidater och tryckning av valsedlar lar drygt en månads tid. Med hänsyn härtill bör poströstningsperioden förkortas. Jag ansluter mig till kommitténs uppfattning att detta kan ske utan all väljarnas möjligheter alt delta i valet menligt begränsas. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag att förkorta postriisrningspcrioden \'id extra val till 17 dagar.

Som kommittén har påpekat medför en förkortning av poströstningsperioden en motsvarande begränsning av den lid då valsedelsförsändelse får anordnas.

Förslagen föranleder ändringar i 10 kap. 1 S och 11 kap. 1. 3 och 5 SS ValL. 30 och 37 §S lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval samt 10 S folkomröslningslagen (1979:369). Vidare föreslås ätten ny paragraf. 11 kap. 6a S. införs i ValL.

2.3.2 Röstning hos inlandsmyndigheter

Inför varje val bestämmer RSV efter samråd med UD hos vilka svenska utlandsmyndigheter som röstning skall äga rum. Särskilda bestäninielser om förfarandet vid röstning hos utlandsmyndigheter iir intagna i K) kap. 7-11 vJS ValL. som innehåller bl. a. följande.

Prop. 1981/82:83 32

Röstning hos en utlandsmyndighet får börja lidigasl den tjugofjärde dagen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara RSV lill banda senast kl. 12 dagen före valdagen. Chefen för utlandsmyndigheten bestämmer när och var röstning iiger rum hos myndigheten (10 kap. 7 iJ ValL). Röslmottagningen tillgår i huvudsak som vid röstning på postaiistalt. Del är dock inte obligatoriskt alt väljaien företer röstkort. Denne kan i stiillet förete giltigt svenskt pass. 1 sådant fall uppriitlar röslmollagaren elt s. k. adresskort där han med ledning av uppgifterna i passet och väljarens muntliga uppgifter om senaste kyrkobokföringsort i Sverige gör anteckningar så att valförsändelsen kommer till rätl sammanriikningsmyndighel (valnämnd) (10 kap. 8 § ValL). Också röstning genom bud kan ske hos utlandsmyndighet. I sådant fall måste dock viiljarens riislkorl företes (8 kap. 7 § och 11 kap. 8 § ValL).

Vid valet 1979 anordnades röstmotlagning hos 250 utlandsmyndigheter och vid folkomröstningen 1980 var motsvarande antal 258.

För att kunna garantera att rösterna iir RSV lill banda senast kl. 12 dagen före valdagen avbryter vissa myndigheter röslmottagningen redan omkring två veckor före valdagen. Enligt sina instruktioner skall dock utlandsmyndigheterna ta emot röster även efter del alt den kungjorda tiden för röslmottagning gått ul. Sådana röster skickas omedelbart till Sverige men väljaren underrättas om all myndjgheten inte kan garantera all valsedlarna kommer fram i lid för alt kunna las med i sammanräkningen.

Chefen för den röslmotlagande myndigheten kan förordna en tjänsteman hos myndigheten eller någon annan person som röstmoltagare på annan ort än den där myndighetens kansli är beläget. UD förordar en generös praxis när det är fråga om att anordna särskild röslmottagning. Vid 1979 års val anordnades särskild röslmottagning på elt 7()-ial platser.

I 1979 års särskilda röstlängd var 15 319 röstberättigade utlandssvenskar upptagna. Emellertid röstar hos utlandsmyndigheterna också ganska många väljare som är utrikes tillfälligt. Totalt röstade omkring 20 000 personer hos utlandsmyndigheterna vid 1979 års val.

UD:s förberedelser inför ordinarie val inleds vanligen redan året före valåret då man tar kontakt med utlandsmyndigheterna för all utröna behovet av röstmottagningsmyndigheter. tider och platser fiir röstniollagning m. m.

Kommittén konstaterar att avgörandet av hos vilka myndigheter röstning skall äga rum och utsändningen av valmaleriel lill dessa niyndigheter är de särskilda moment i förberedelserna för ullandsröslningen som kräver mest tid. Det förberedelsearbete som utrikesförvaltningen och RSV genomför inför ett ordinarie val måste enligt kommiuén väsentligt förenklas och förkortas vid extra val för att ell sådant val skall kunna genomföras inom den tid som kommittén föreslår.

Vad först angår proceduren för att bestiimma hos vilka ullandsiiiyndighe-

Prop. 1981/82:83 33

ter röstning skall äga rum har kommittén vid överläggningar med företrädare för UD och RSV väckt frågan om man inte, liksom i den danska vallagstiflningen. skulle kunna ha en allmän regel om att röstning får ske hos svenska utlandsmyndigheter. En sådan lösning skulle innebära all samtliga utlandsmyndigheter, drygt 550 mot f. n. omkring 250, skulle vara skyldiga att ta emot röster i allmänna val.

UD och RSV har emellertid ställt sig avvisande till förslaget. UD har därvid framhållit bl. a. följande. Ett stort antal av de olönade svenska konsulaten är lokaliserade till orter, ofta hamnstäder, där det inte finns några bofasta svenska medborgare. De sjömän som ev. anländer under röstningsperioden har möjlighet att rösta ombord på sitt fartyg. Något behov av att anordna röslmottagning i dessa orter föreligger därför knappast. På sina håll kan det också på grund av språksvårigheter vara bekymmersamt att informera befattningshavarna om det svenska valförfarandet. Om någon resande svensk medborgare skulle lämna sin röst hos en sådan myndighet, finns det, menar man från UD:s sida, en avsevärd risk för alt formella fel skulle begås vid röstningen.

Med hänsyn till invändningarna från de närmast ansvariga myndigheterna har kommittén inte lagt fram något förslag om att röstning skall få ske hos alla svenska utlandsmyndigheter. I stället har kommittén i samverkan med UD och RSV utarbetat ett annat förslag till ett särskilt förfarande vid extra val vilket i sina huvuddrag innefattar följande åtgärder.

• Då RSV:s beslul rörande röstmottagningen hos utlandsmyndigheterna vid ett ordinarie val distribueras till de berörda myndigheterna erinras des.sa om att samma tider för röstmottagning (i förhållande till valdagen) bör gälla vid ett ev. extra val under mandatperioden.

• I sin förteckning över röslmotlagande utlandsmyndigheter för UD fortlöpande in ändringar i fråga om besöksadresser och andra förhållanden som kan påverka förutsättningarna för röstmottagning.

• Senast dagen efter det att beslut om ett extra val har tillkännagetts meddelar UD genom cirkulärtelegram samtliga de utlandsmyndigheter där röstning ägde rum vid närmast föregående val om tidpunkten för det extra valet. Dessa myndigheter bereds samtidigt tillfälle att inom viss lid underrätta UD per telegram om det finns skäl all anordna röslmottagning hos fler myndigheter inom området än vid det senaste valet. Likaså anmodas myndigheterna att ange om deras valmaleriel behöver kompletteras. När fristen gått ut upprättar UD förslag angående röslmottagning hos utlandsmyndigheterna med angivande av tid och plats för röstning. Kommittén har räknat med att förslaget skall vara klart inom en vecka från beslutet om extra val och att förslaget är RSV tillhanda dagen efter del att det har upprättats.

• Så snart berörda utlandsmyndigheter har fått beskedel om extra val

3 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 83

Prop. 1981/82:83 34

undersöker de behovet av att anordna särskild röslmottagning på annan ort än kansliorten samt förordnar röstmoltagare, där så erfordras.

• Samma dag som RSV får UD:s förslag fattar RSV beslut om utlandsröstningen. Därefter trycks förteckningen över röslmotlagande utlandsmyndigheter. Kommittén har räknat med att förteckningen är tryckt inom tolv dagar från beslutet om extra val och alt den omedelbart därefter kan översändas till utlandsmyndigheterna. Samtidigt distribueras vallagen (om ändringar i lagen har skett efter del senaste valet) och ev. kompletterande anvisningar för röstmottagare och väljare.

• Omedelbart efter det att RSV har fatlat sitt beslut angående röstmottagningen hos utlandsmyndigheterna underrättar UD telegrafiskt de berörda myndigheterna. Dessa informerar i sin tur på sedvanligt sätt svenskarna i det land där myndigheten verkar om plats och tid för röstmottagningen. RSV informerar bl. a. utlandsradion. Utlandssvenskarnas Förening och Föreningen Sverigekontakt om röslmottagningen.

För alt en utlandsmyndighet säkert skall ha tillgång lill valmaleriel vid röstningsperiodens början föreslår kommittén att de utlandsmyndigheter som brukar anordna röslmottagning ständigt skall förvara tillräckligt med valmaleriel för all genomföra röstmottagning. Eftersom det i några enstaka fall har visat sig svårt att få ut valmaleriel till utlandsmyndigheterna också inför ordinarie val, föreslår kommittén att dessa valpaket även skall innehålla valsedlar för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Kommittén erinrar om att röstmottagningen hos flera utlandsmyndigheter avslutas så tidigt som omkring två veckor före valdagen för att rösterna med säkerhet skall vara hos RSV senast kl. 12 dagen före valdagen. Eftersom många bland utlandssvenskarna har långa resor lill röstmottagningsmyndig-heten är det väl motiverat all röstning kan ske under flera dagar hos utlandsmyndigheterna. Kommittén anser därför att del är angeläget att tidsperioden för röstning hos dessa myndigheter inte förkortas vid extra val. Om beslutsprocessen för urval av myndigheter utformas i enlighet med kommitténs förslag och myndigheterna därtill ständigt är försedda med valmaleriel, skall det enligt kommittén inte erbjuda några svårigheter att inleda röslmottagningen den tjugofjärde dagen före valdagen också vid extra val.

Sammanfattningsvis menar kommittén att man inte kan förkorta perioden för röstning hos utlandsmyndigheter ulan att del menligt inverkar på utlandssvenskarnas möjlighet att delta i val. En rösiningsperiod på 24 dagar före valdagen bör därför behållas. För alt möjliggöra delta föreslår kommittén en väsentligt snabbare procedur för all välja ut röstmoltagande myndigheter. Vidare föreslår kommittén alt röslmotlagande utlandsmyndigheter ständigt skall vara utrustade med valmaleriel, alt användas såväl vid ordinarie som extra val.

Prop. 1981/82:83 35

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt kommitténs förslag om röstning hos utlandsmyndigheter eller lämnat förslagel utan erinran. Ett par remissinstanser har uttalat sig till förmån för all röstmottagning skall kunna ske hos alla svenska utlandsmyndigheter. En remissinstans har förordat en ordning som innebär alt röslmottagning vid extra val skall ske hos samma utlandsmyndigheter som har varit röstmoltagare vid det senaste ordinarie valet med de ändringar som kan föranledas av att vissa utlandsmyndigheter har lagts ner och andra kommit till. Utlandssvenskarnas Förening för fram tanken att man åtminstone i vissa länder skulle kunna utse lokala myndigheter, t. ex. av typen notarius publicus, till röstmoltagare.

För min del anser jag att det är önskvärt att påskynda och förenkla förberedelsearbetet för röstning hos utlandsmyndigheter. Samtidigt är del angelägel att inte utlandssvenskarnas möjligheter att delta i valen försämras. Det förslag som kommillén har lagt fram är enligt min mening väl ägnat att tillgodose dessa önskemål.

En ordning som innebär alt röstmotlagning kan ske hos alla svenska utlandsmyndigheter skulle i och för sig kunna underlätta arbetet med att förbereda val vid utlandsmyndigheterna. Som kommittén har påpekat är emellertid en sådan ordning förenad med vissa olägenheter. Frågan hänger f. ö. samman inte bara med anordnandet av extra val utan också med bestämmelserna om ordinarie val. Eftersom saken inte har någon avgörande betydelse för möjligheterna att påskynda genomförandet av elt extra val, finner jag inte skäl alt ta upp den till närmare övervägande i detla sammanhang.

Förberedelsearbetet skulle i och för sig kunna underlättas även genom en ordning som innebar att de röstmottagande utlandsmyndigheterna vid ett extra val skulle vara desamma som vid det senaste ordinarie valet. En sådan ordning skulle emellertid inte skilja sig särskilt mycket från det förfarande som kommittén har skisserat. Det bör också beaktas att en viss översyn knappast kan undvikas, eftersom nya myndigheter kan ha kommit till och gamla lagts ner. Dessutom visar kommitténs undersökningar att det finns tillräcklig tid för att genomföra det förfarande för att fatta beslut om röstmottagande myndigheter som kommittén förordar. Jag vill därför inte tillstyrka några avvikelser från kommitténs förslag på denna punkt. Mot det förslag som Utlandssvenskarnas Förening har väckt - alt röstmottagning i vissa fall skulle få ske hos utländska myndigheter- kan riktas invändningar av både praktisk och principiell natur. Jag kan därför inte heller biträda detta.

På grund av det anförda tillstyrker jag kommitténs förslag om röstning hos utlandsmyndigheter.

Kommittén har också tagit upp det krav som f. n. gäller att röstkort alltid skall företes för väljare som röstar genom bud hos en utlandsmyndighet. Vid röstning genom bud räcker det alltså inte, som när väljaren inställer sig

Prop. 1981/82:83 36

personligen, att väljarens pass visas upp. Kommittén påpekar all denna ordning i vissa fall kan hindra en väljare från att rösta genom bud, t. ex. om han inte har fått något röstkort. Kommittén föreslår därför att det även vid röstning genom bud skall räcka att väljarens pass företes. Når så sker skall röstmottagaren, liksom när väljaren själv inställer sig ulan att förete röstkort, upprätta ett adresskorl för att valförsändelsen skall kunna skickas till den rätta valnämnden.

Kommitténs förslag i denna del har lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Även jag tillstyrker förslagel.

Förslagen om röstning hos utlandsmyndigheter föranleder ändringar i 8 kap. 7 § och 11 kap. 8 § ValL. Vidare föreslås att en ny paragraf, 10 kap. 7 a §, införs i vallagen.

2.3.3 Röstning på fartyg

Vallagens bestämmelser (10 kap. 12-16 §§) om röstning på fartyg innebär bl. a. följande.

Röstning kan anordnas på svenska fartyg i utrikes fart. RSV bestämmer inför varje val på vilka fartyg röstning skall äga rum. Rätt att rösta ombord härden som tillhör besättningen eller annan personal på fartyget eller som är passagerare ombord (10 kap. 12 § ValL). Röstning på fariyg fär börja tidigast den femtiofemte dagen före valdagen och skall avslutas i sådan tid att valsedlarna kan vara RSV lill hända senast kl. 12 dagen före valdagen. Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum. Befälhavaren eller den han utser är röstmoltagare (10 kap. 13 § ValL).

Förfarandet vid röstning pä fartyg är i slora drag detsamma som vid röstning på postanstalter. Dock är det inte nödvändigt alt väljaren företer röstkort. Väljaren kan i stället visa upp pass, sjöfarlsbok eller annan giltig identitetshandling. Med ledning av den företedda handlingen och de uppgifter väljaren kan lämna upprättar röstmottagaren ett adresskort (10 kap. 14 § ValL). Ytterligare en olikhet är att budröstning på fartyg endast får ske genom äkta make.

Röstningen på fartyg har minskat väsentligt under senare år. I början av 70-talet anordnades röstning på ca 300 fartyg och antalet mottagna röster översteg 3 500. Vid 1979 års val skulle röstning enligt RSV:s beslul äga rum på 225 fartyg tillhörande 40 rederier. Av olika skäl genomföTs inte röstmottagning på alla fartyg som omfattas av RSV:s beslul. Några av dem kommer till svensk hamn under tid då poströstning pågår. Andra inlöper i utländsk hamn där svensk utlandsmyndighet har röslmottagning. Vid 1979 års val genomfördes röstmottagning endast på 152 fartyg och antalet mottagna röster beräknas inte ha överstigit 2 000.

Förberedelserna för fartygsröstningen inleds med alt RSV kontaktar organisationerna för redare och ombordanställda för all få uppgift om vilka svenska fartyg som under röstningsperioden kan antas komma alt gå i utrikes

Prop. 1981/82:83 37

fart. När RSV fått in uppgifterna från organisationerna ger man samtliga redare tillfälle att yttra sig. Erfarenhelerna från tidigare val visar all denna procedur tar omkring en månad att genomföra. Därefter beslutar RSV på vilka fariyg röstning skall äga rum. En förteckning över dessa fartyg trycks och sänds tillsammans med valkuvert, valsedelsblanketter och övrig valmaleriel lill fartygen. För distributionen av valmaleriel till hamn för fartyg i utrikes fart beräknas det gå åt 20 dagar.

Om ett extra val skall kunna hållas inom kortare tid än vad som kan ske f. 11.. är del enligt kommillén nödvändigt med vittgående förändringar av förberedelserna för röstning på fartyg. Vidare är det nödviindigt att man något begriinsar den tidsperiod på 55 dagar som gäller för röstning på fartyg.

De särskilt tidskrävande momenten i arbetet med all förbereda och genonif()ra röstning på fariyg är proceduren tor all beslämnia på vilka fartyg röstning skall äga rum. distributionen av valmaleriel till fartygen samt henisändningen av rösterna.

Kommittén häri samråd med RSV samt redarnas och de ombordanställdas organisationer utarbetat elt förslag lill förfarande som innebär följande.

Vaije fariyg som går i utrikes fart skall sliindigt vara utrustat med elt '"valpakel'" som innehåller tillräcklig valmaleriel för ett extra val till riksdagen. För all underlätta distributionen av valmaleriel även inför ordinarie val skall valpakelen också innehålla materiel för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Genom samarbete med sjömansskatlekonloret i Göteborg skall RSV hålla en ständigt aktuell förteckning över svenska fariyg i utrikes fart. Så snart ett fartyg förts upp i förteckningen fattar RSV beslut alt fartyget skall utrustas med valmaleriel och ombesörjer att sådan materiel skickas ul. RSV:s förteckning får också ligga till grund för beslutet om på vilka fartyg röstning skall äga rum. Vidare inhämtas av varje redare elt generellt samtycke att RSV får besluta att röstning skall äga rum på de fartyg han innehar eller kan komma alt förvärva. Diirigenoni slipper man del omständliga förfarandet med kontakter med samtliga redare inför varje val. Innan RSV fattar beslul om fartygsröstningen bör dock de ombordanställdas organisationer beredas tillfälle att yttra sig.

Genom det angivna förfarandet bör RSV redan dagen efter ett beslut om extra val kunna falla beslul om på vilka fariyg rcistning skall iiga rum. Ett telegrafiskt meddelande om RSV:s beslut bör kunna vara resp. fartyg lill hända följande dag.

Delta lidsschema ger enligt komniilténvid handen all röstningen på fariyg vid extra val kan börja den fyrtiofemte dagen före valdagen. De erfarenheter nian numera har av en relativt kort röstningsperiod på fartygen, vid 1980 års folkomröstnina 30 daar. talar eiilint koniniittén enlvdiiit för att en så

Prop. 1981/82:83 38

begränsad förkortning av tiden för röstning inte äventyrar de ombordanställdas möjligheter att delta i val.

Kommittén föreslår också en mindre ändring av bestämmelserna om röstning genom bud. Med hänvisning till vad som i motsvarande fråga har anförts beträffande röstning hos utlandsmyndigheter föreslår kommillén att budröstning genom äkta make skall kunna ske på fariyg även om inte väljarens röstkort företes. Del skall räcka att budet i stället visar upp väljarens pass eller annan giltig identitetshandling för honom.

Remissinstanserna har överlag godtagit kommitténs förslag om röstning på fartyg eller lämnat dem ulan erinran. Jag kan för egen del ansluta mig till förslagen.

Förslagen förutsätter ändringar i 8 kap. 7 §. 10 kap. 13 § och 11 kap. 1 och 8 §§ ValL. Vidare föreslås två nya paragrafer i vallagen, 10 kap. 12 a § och 11 kap. 6 a §.

2.4 övriga frågor

Enligt kommitién beräknas dess förslag till ändringar i valförfarandet inte medföra någon ökning av valmyndigheternas kostnader för val. Under remissbehandlingen har emellertid ell par remissinstanser uttalat att förkortningen av liden för alt genomföra ett extra val kan medföra vissa extra kostnader, t. ex. för övertidsarbete. De anser dock att kostnadsökningarna är marginella. Enligt min mening måste de ev. kostnadsökningarna anses vara så obetydliga att man kan bortse från dem i detla sammanhang.

Kommillén har vidare påpekat att partiernas kostnader för elt extra val kan innebära stora påfrestningar på deras ekonomi. Kommittén anser dock att frågan om statligt stöd till partierna för sådana kostnader får prövas i anslutning till ett eventuellt extra val och avgöras utifrån de förutsättningar som råder vid varje valtillfälle. Jag delar kommitténs uppfattning på denna punkt.

Enligt kommitténs uppfattning bör den föreslagna förkortningen av tiden för extra val inte medföra några problem i fråga om myndigheternas information lill allmänheten. RSV brukar inför valen ge information dels genom massmedierna, dels genom en broschyr som innehåller en kort redogörelse för förfarandet och som skickas lill varje hushåll. Enligt kommillén kan innehållet i en kortfattad hushållsbroschyr inför ett extra val i slora drag vara klart i förväg. Efter elt beslut om extra val behövs då endast komplettering med närmare tidsangivelser för förtidsröstning m. m. Kompletteringen och tryckningen kan vara klara inom en vecka. Broschyren kan alltså vara ute hos hushållen i god lid före poströstningens början.

Kommittén har också undersökt de tekniska förutsättningarna för partiernas distribution av valbroschyrer o. d. inför ett extra val. Undersökningarna har visat att det finns förutsättningar för att påskynda både

Prop. 1981/82:83 39

tillverkningen av kuvert och distributionen av försändelser.

Under remissbehandlingen har ett par remissinstanser framhållit betydelsen av alt information inför ett extra val ges till berörda myndigheter, partier och andra.

Även för min del vill jag understryka vikten av att tillräcklig information inför ett extra val ges såväl till myndigheter och partier som till allmänheten. Jag utgår från att RSV kommer att vidta de åtgärder som behövs i detta avseende. I del sammanhanget vill jag också erinra om att RSV kan meddela föreskrifter med stöd av förordningen (1975:6) med bemyndigande för centrala valmyndigheten att meddela vissa föreskrifter (ändrad senast 1980:30).

2.5 Ikraftträdande

1 kommitléförslagel anges inte någon bestämd dag för ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Kommittén ullalar emellertid all det från valteknisk synpunkt inte föreligger något hinder mot att låta de föreslagna lagändringarna träda i kraft omedelbart efter ett riksdagsbeslut i frågan.

Under remissbehandlingen har RSV framhållit att de program som behövs för uppdatering av röstlängdsregistren med hjälp av ADB inte, som kommittén har förutsatt, finns färdiga och att de inte kan färdigställas förrän tidigast den 1 juli 1982. Anledningen till detta är att den projektgrupp som svarar för ADB-stödet på området är helt upptagen med arbete för att ADB-stöd skall kunna lämnas vid de ordinarie valen 1982 i enlighet med vad statsmakterna har förutsatt. Om personalen måste användas för andra arbetsuppgifter, föreligger stor risk för att ADB-stödet vid de ordinarie valen äventyras. Liknande synpunkter har framförts av länsstyrelsen i Stockholms län, som anser att valmyndigheterna behöver tid på sig för att inta den högre beredskap som är en förutsättning för ett snabbare genomförande av extra val.

På grund av del anförda föreslår jag all lagändringarna skall tråda i kraft den 1 juli 1982.

2.6 Schematisk tidsplan över förslagen

Här redovisas schematiskt tidsplanen för att genomföra extra val till riksdagen, om förslagen i propositionen antas.

Prop. 1981/82:83 41

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i vallagen (1972:620),

2. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,

3. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369).

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen

7 kap. 2 §

I andra stycket har införts den nya bestämmelsen att fristen för att skicka ut röstkort i vissa fall skall vara 20 dagar i stället för 30 dagar före valdagen. Bestämmelsen är tillämplig dels vid extra val till riksdagen, dels vid omval av landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Motiveringen har redovisats i avsnitt 2.2.6.

8 kap. 7 § och 11 kap. 8§

Den som personligen lämnar sin röst hos en utlandsmyndighet kan, i stället för att lämna röstkortet, förete sitt pass och därutöver själv lämna uppgifter till ledning för valförrättaren så att denne kan fylla i ett adresskort (10 kap. 8§ ValL). Detta kort fyller då uppgiften att leda rösten till rått saniman-räkningsmyndighet. Röstning med bud hos utlandsmyndighet kan däremot enligt nuvarande regler inte ske utan att väljarens röstkort överlämnas till valförrättaren.

Andringarna i 11 kap. 8 § innebär bl. a. att samma förutsättningar skall gälla i detta avseende oavsett om väljaren röstar själv eller genom bud. Om väljaren inte har tillgång till sitt röstkort, kan han alltså rösta med valsedelsförsändelse om han skickar sitt pass med budet.

Vid röstning på fartyg får budröstning endast ske genom äkta make (11 kap. 2 och 3 §§ ValL). I konsekvens med den nyss redovisade ändringen föreslås att även röstning på fartyg skall kunna ske enligt samma förutsättningar oavsett om väljaren röstar personligen eller genom bud. Det betyder att röstning genom äkta make skall kunna ske utan att maken företer något röstkort, under förutsättning att väljarens pass, sjöfartsbok eller annan giltig identitetshandling visas upp.

Ändringen i 8 kap. 7 § är en följd av att röstmottagaren vid röstning med valsedelsförsändelse skall upprätta ett adresskort, om inte röstkort företes.

Motiveringen i övrigi har redovisats i avsnitten 2.3.2 och 2.3.3.

Prop. 1981/82:83 42

10 kap. I och 13 §§

I dessa paragrafer har införts de ändrade fristerna för förlidsröstning vid extra val och vid omval. Av 10 kap. 1 § följer att poströstningen vid extra val skall börja tidigast den sjuttonde dagen före valdagen mot annars 24 dagar före valdagen. I 10 kap. 13 § föreskrivs alt röstning på fartyg får börja tidigast 45 mol annars 55 dagar före valdagen.

Motiveringen har redovisats i avsnitten 2.3.1 och 2.3.3.

10 kap. 7 a och 12 a §§

För all möjliggöra ett snabbare genomförande av extra val skall svenska utlandsmyndigheter och svenska fartyg som går i utrikes fart ständigt vara utrustade med valmaleriel. Avsikten är all i dessa valpaket skall ingå också materiel för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Valpakelen skall alltså komma till användning även vid ordinarie val. Beslut om att utrusta utlandsmyndigheter och fartyg med valmaleriel fällas av RSV. Sådant beslut rörande utlandsmyndighet skall föregås av samråd med UD.

Motiveringen har redovisats i avsnitt 2.3.2 och 2.3.3.

// kap. 1. 3, 5 och 6a§§ .

Innebörden av gällande bestämmelser är att valsedelsförsändelse inte får vara anordnad lidigare än den dag då röstningen tidigast får börja i den lokal för röstning där valsedelsförsändelsen lämnas. Alltså får valsedelsförsändelse som lämnas på fartyg vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen och valsedelsförsändelse som lämnas hos utlandsmyndighet eller på postanstall tidigast 24 dagar före valdagen. Dock fåren valsedelsförsändelse som lämnas i vallkokalen vara anordnad när som helst under poströslningsperioden, alltså tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen. Dessa bestämmelser upprepas i var och en av de tre paragrafer som reglerar olika slag av budröstning, alltså röstning genom äkta make, nära anförvant resp. lantbrevbärare.

Tiden för anordnande av valsedelsförsändelse skall, på samma sätt som tidigare, vara anknuten till liden för förtidsröstning. Med skiftande perioder för förtidsröstning vid olika slags val blir bestämmelserna ganska omfattande. Därför har bestämmelserna mönstrats ut ur de tre paragrafer som avhandlar olika former för budröslning och samlats i en paragraf,- 6 a §. Första siycket i den nya paragrafen innehåller bestämmelser för ordinarie val. andra stvcket för extra val och omval.

Prop. 1981/82:83 43

4.2 Förslaget till lag om ändring I lagen om kyrkufullmäktlgval

15 §

Ändringen innebär att den kortare frist på 20 dagar som föreslås för utsändning av röstkort vid extra val och vid omval enligt ValL skall gälla också vid omval av kyrkofullmäktige.

30 §

Ändringen innebär att den föreslagna förkortningen av poströstningsperioden från 24 till 17 dagar vid omval av bl. a. kommunfullmäktige skall gälla också vid omval av kyrkofullmäktige.

37 §

Ändringarna i paragrafen är en följd av förslaget att bryta ut vallagens bestämmelser om när en valsedelsförsändelse tidigast får vara anordnad ur 11 kap. 1. 3 och 5 §§ och sammanföra dem i en ny paragraf, 11 kap. 6 a §.

4.3 Förslaget till lag om ändring I folkomröstningslagen

6§

Ändringen innebär att 20-dagarsfristen för utsändning av röstkort blir tillämplig vid en folkomröstning som äger rum i samband med ett extra val lill riksdagen och vid en förnyad folkomröstning som inte omfattar hela riket.

10 §

Genom ändringarna i paragrafen anges vilka bestämmelser i ValL som skall tillämpas beträffande förlidsröstning i samband med folkomröstning. Normall skall bestämmelserna om ordinarie val lill riksdagen i 8-12 kap. ValL tillämpas. Om en folkomröstning äger rum i samband med ell extra val till riksdagen eller om det är fråga om en ny omröstning som inte omfattar hela riket, gäller dock bestämmelserna om extra val.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all anta förslagen till

1. lag om ändring i vallagen (1972:620),

2. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,

3. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369).

Prop. 1981/82:83 45

Bilaga 1

Kommitténs sammanfattning av sitt förslag

Av 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 § regeringsformen följer att extra val lill riksdagen skall hållas inom tre niånader efter förordnandet. Fristen är alltså angiven som en maximitid. Valförberedelserna med tryckning av röstkort och valsedlar samt distribution av valmaleriel till svenska utlandsmyndigheter och fariyg i utrikes fart är dock tidskrävande. För att underlätta deltagande i val har vidare väljaren getts möjligheter alt rösta på annan plats än i vallokalen under en förhållandevis lång period. Redan 55 dagar före valdagen inleds röstningen på fariyg medan röstningen på postanstalter och hos utlandsmyndigheter börjar 24 dagar före valdagen. Sammantaget gör detta att maximitiden för extra val inte kan underskridas med mer än en eller ell par dagar. Man måste alltså med nu gällande vallagstiftning räkna med en lid av tre niånader för att genomföra ett extra val.

Kommitténs uppdrag har varil all göra en översyn av förfarandet vid extra val till riksdagen med sikte på att göra det möjligt att hålla sådant val inom kortare lid än som f. n. kan ske.

Kommittén har gjort en genomgång av partiernas och myndigheternas åtgärder för att förbereda val samt övervägt röstningsperiodens längd vid poströstning samt vid röstning hos utlandsmyndighet och på svenska fartyg i utrikes fart. Utgångspunkten för kommitténs översyn har varit att de mycket höga kraven på tillförlitlighet i valförfarandel och skydd för valhemligheten självfallet inte får efterges. Vidare bör den strävan att underlätta deltagande i val som kännetecknar svensk vallagstiflning och som utgör en av grunderna för del höga valdeltagandet vara utmärkande för förfarandet också vid extra val. Kommittén har också strävat efter att såvitt möjligt ha samma regelsystem för extra val som för ordinarie val.

Kommitténs överväganden mynnar ut i att liden för genomförande av extra val bör kunna förkortas från tre månader lill omkring 50 dagar. Beräkningen av tidsfristen har gjorts för vad som kan betecknas som ett normalfall. Vissa justeringar kan också bli erforderliga om större helger infaller under förberedelseiiden. Slutligen är frislen i någon mån beroende av vilken veckodag som beslut om extra val fattas.

En förkortning av tidsfristen för extra val förutsätter ändringar i flera delar av valförfarandet, främst i fråga om nomineringen av kandidater, tryckningen och distributionen av valsedlar och annan valmaleriel saml i fråga om röstningen på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg. Kommitténs förslag redovisas under särskilda rubriker i det följande.

De förslag som kommitién lägger fram avser, förutom extra val lill riksdagen, också omval lill riksdagen och omval av landstingsledamöter saml kommun- och kyrkofullmäktige.

Prop. 1981/82:83 46

Nominering av kandidater

Enighet råder om att del sedvanliga förfarandet för nominering av kandidater måste förkortas väsentligt vid ett extra val. Sådana förändringar kan emellertid ha inträffat efter del ordinarie valet att partierna också vid ett extra val måste ha möjlighet att inhämta medlemmarnas mening i nomineringsfrågan, övervägandena mynnar ul i att partierna får drygt två veckor på sig att nominera kandidater för ett extra val. Senast 17 dagar efter beslutet om extra val skall anmälan av kandidater och beställning av valsedlar vara länsstyrelsen lill hända.

Framställning och distribution av röstkort

Kommittén har med företrädare för RSV och länsstyrelser utarbetat en plan för uppdatering av röstlängdsregistren, som gör det möjligt att ha röstkorten tryckta inom 14 dagar från beslutet om extra val. Eftersom kommittén föreslår en viss förkortning av poströslningsperioden vid extra val bör man vid sådant val kunna dröja med att skicka ut röstkorten lill de röstberättigade till senast 20 dagar före valdagen. Vid ordinarie val sänds röstkorten ut 30 dagar före valdagen.

Tryckning och distribution av valsedlar

Liber har i samråd med RSV slutit avtal med ett ökat antal tryckerier, drygt 30 mol tidigare 20 för tryckning av valsedlar vid extra val. Tryckerierna har åtagit sig all sätta och lämna korrektur på två arbetsdagar efter manusgiv-ningen och att avsluta huvudleveransen av valsedlar inom fem arbetsdagar från det att Irycklov lämnats. Med dessa avsevärt förkortade trycktider har kommittén funnit det fördelaktigt alt bibehålla den ordning för tryckning av valsedlar som gäller vid ordinarie val. På detta sätt garanterar man att samtliga partier, oavsett deras egen tillgång till tryckerier, får tryckta namnvalsedlar i rinilig tid före valdagen. Vidare förebyggs sådana olikheter i valmaterielen som skulle kunna äventyra skyddet för valhemligheten och även försvåra den maskinella bearbetningen av valresultatet.

Enligt den tidsplan som kommittén räknat med skall valsedlarna vara levererade till partiet senast inom 15 dagar från det att manus lämnats.

Röstning på postanstalt

Kommittén konstaterar att röstningsfrekvensen den första veckan av poströslningsperioden varit låg under alla val på 1970-talet. Vid ett extra val kan förväntas en än starkare koncentration till periodens senare del.

Enligt kommitténs mening bör namnvalsedlar vara tillgängliga för väljarna när poströstningsperioden börjar. Detta önskemål kan inte uppfyllas med

Prop. 1981/82:83 47

nuvarande poströstningsperiod, eftersom nominering av kandidater och tryckning av valsedlar tar drygt en månads tid.

Av ovan anförda skäl har kommittén föreslagit att poströstningen vid extra val förkortas från 24 till 17 dagar före valdagen.

Röstning hos utlandsmyndighet

Enligt kommitténs mening kan man inte förkorta perioden för röstning hos utlandsmyndighet utan att detta menligt inverkar på utlandssvenskarnas möjlighet att delta i val. En röstningsperiod på 24 dagar före valdagen bibehålls alltså enligt förslaget. För att möjliggöra detta föreslås en väsentligt snabbare procedur för att välja ut röstmottagande myndigheter (i princip desamma som vid senaste ordinarie val). Vidare föreslår kommittén att röslmotlagande utlandsmyndigheter ständigt skall vara utrustade med valmaleriel, att användas såväl vid ordinarie som extra val.

Röstning på fariyg

Också för röstning på fartyg föreslås ett väsentligt snabbare förfarande för att välja ut de fariyg där röstning skall äga rum. Kommittén föreslår också att svenska fariyg i utrikes fart. liksom utlandsmyndigheterna, skall vara utrustade med valmaleriel. Dessa förslag gör del möjligt att väsentligt förkorta förberedelseiiden för röstning på fartyg.

Emellertid medger den beräknade tidsplanen för extra val inte att röstningen på fariyg inleds redan 55 dagar före valdagen, vilket sker vid ordinarie val. Mol bakgrund av de relativt goda erfarenheterna av en väsentligt kortare röstningsperiod, 30 dagar, vid folkomröstningen 1980 har kommitién funnit alt liden för röstning pä fariyg vid extra val kan förkortas med tio dagar, alltså från 55 till 45 dagar före valdagen. En så begränsad förkortning av röstningsperioden bör inte innebära alt någon ombordanställd, under de förhållanden som normalt råder, berövas möjligheten att delta i val.

Kostnader

Kommitténs förslag beräknas inte medföra några kostnadsökningar vad gäller förberedelse och genomförande av extra val.

Prop. 1981/82:83 48

Bilaga 2

Kommitténs lagförslag

I Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)' dels att 1 kap. 2 §. 8 kap. 7 §. 10 kap. 1 och 13 §§ samt 11 kap. 1,3, 5 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels alt i lagen skall införas tre nya paragrafer, 10 kap. 7 a och 12 a §§ samt

II kap. 6 a §. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
2§
Röstkort upprättas för den som är Röstkort upprättas för den som är

upptagen i allmän röstlängd av loka-     upptagen i allmän röstlängd av loka
la skatiemyndigheten och för den     la skattemyndigheten och för den
som är upplagen i särskild röstlängd     som är upptagen i särskild röstlängd
av länsstyrelsen.   Röstkorten skall     av länsstyrelsen,
sändas till de röstberättigade senast     Vid ordinarie val till riksdagen

30 dagar före valdagen. samt val i hela riket av landstingsle-

damöter och kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall röstkorten sändas till de röstberättigade senast 20 dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.

8 kap. 7§

Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett innerkuverl. Iordningställda kuvert lägges därefter in i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillslutes. Detta lämnas genom bud till valförrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren ytterkuvertet och lägger de innerkuverl som väljaren iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse på Avlämnas valsedelsförsändelse på

postanstall. hos utlandsmyndighet postanstall, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, lägger röstmottaga- eller på fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen tillsammans med ren in försändelsen tillsammans med

I Laaen omtryckt !979:4.S6.

10 kap. 1§

Röstning får ske på varje postanstalt inom riketfrån och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med valdagen, om ej annat följer av 2 §.

Vid ordinarie val lill riksdagen samt val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfidU7iåktige får röstning ske på varje postanstall inom riket från och med den tjiigo-fjärde dagen före valdagen lill oeh med valdagen. Vid annat val fär röstning på postanstall ske från och med den sjuttonde dagen före valdagen till och med valdagen.

Alt röstning på posianslah i vissa fall kan begränsas framgår av 2 §.

7 a §

Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketler som avses i 6 kap. 9 § första slyckel samt övrig i7iateriel som erfordras för röstning skall finnas tillgänglig hos svensk iitlandsmyndighei som centrala valmyndigheten, efter samråd med utrikesdepartementet, bestämmer.

12 a §

Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter som avses I 6 kap. 9 § första stycket saml övrig materiel som erfordras för röstning skall finnas tillgängUg på svenskt fariyg i utrikes fan som centrala valmyndigheten bestämmer.

Prop. 1981/82:83 ,s(i

Nnviiriindc lydelse Föreslagen lydelse

senast klockan 12 dagen före valda- Vid annal val får röstning på fariyg
gen. börja tidigast den fyriiofemie dagen

före valdagen

Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten till banda senast klockan 12 dagen före valdagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum saml underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.

Röstmoltagare på fartyg är fartygels befälhavare eller den han utser.

11 kap. 1§'

Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren läggerför varje val själv in sin valsedel i ett innerkuverl. 1 närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuverl i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluler detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit på detla sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad Udigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fariyg får dock vara anordnad 55 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

3§

Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd eller, om han vistas utomlands, hos närmaste utlandsmyndighet där röstning äger rum, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ell innerkuverl. I närvaro av budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuverl i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt samt att han av anledning som anges i första stycket ej kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet eller hos ullandsmvndigheten.

' Senaste Ivdelse 1978:9(.)7. -* Senaste Ivdelse 1976:99.

Prop. 1981/82:83 51

Nnviininde Ivdelse Föreslagen lydelse

Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran samt att något förhållande som strider mot innehållet ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad lidigasl 24 dagar före valdagen. Dagen för valsedelsförsändelsens anordnande anges på yllerkuvertel.

■ 5!i-

Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel genom denne, om röstning äger rum vid den postanstall lill vilken lantbrevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten på förslag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka valsedel får liimnas genom lantbrevbärare.

Valsedelsförsändelse som avses i första slyckel anordnas på följande sätt. väljaren liigger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuverl. 1 närvaro av ett viitne lägger han sedan in iordningställda innerkuverl i elt ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen all väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne, ej heller lantbrevbäraren.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad lidigasl 24 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på yllerkuvertel.

Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort lill lantbrevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitimera sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren intygar på ytterkuvertet alt hon mottagit försändelsen av väljaren.

6 a §

Vid ordinarie val Ull riksdagen samt val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfidlmäkiige får valsedelsförsändelse vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fariyg får dock vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.

' Senaste Ivdelse 1975:310.

Prop. 1981/82:83 52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid annat val än i första stycket sägs får valsedelsförsändelse som lämnas i vallokal och på postanstall vara anordnad tidigast 17 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas hos utlandsmyndighet får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen och försändelse som lämnas på fariyg tidigast 45 dagar före valdagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuverlel.

8 §" Lämnas valsedelsförsändelse på postanstall. hos utlandsmyndighet eller på fartyg, kontrollerar röslmottagaren att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. I närvaro av den som har lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter röslmottagaren in försändelsen i ett ytterkuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertels fönster, och tillsluler ytterkuvertet. Röstmoltagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På ytterkuvertet antecknas del värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Kan den som vill lämna valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet eller på fartyg ej förete väljarens röstkort skall röstmoltagaren. med ledning av väljarens pass och de uppgifter om väljaren som budet kan lämna, upprätta ett adresskort. Vid röstning på fariyg får väljarens sjöfarlsbok eller annan giltig ideniiieishand-ling företes i stället för pass.

Är den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren, skall han legitimera sig. Gör han ej det. får han icke avlämna försändelsen.

Denna lag träder i kraft den

'Senaste Ivdelse 1981:525.

Röstning på postanstall äger rum under lid då postanstall är öppen för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minsl en timme varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten.

Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstmotlagning skall anordnas endast på vissa postanstalter. Vid val som omfattar hela riket skall röstningdock alltid kunna äga rum på minst en postanstalt i varje kommun.

Inrättas med anledning av valet postanstall vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmoltagare på postansalten.

Prop. 1981/82:83 55

Bdaga 3

Sammanställning av remissyttrandena över vallagskommitténs betänkande (Ds Ju 1981:21) Tiden för extra val till riksdagen

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av postverket, riksskatteverket (RSV), Sveriges ambassad i Washington, Sveriges ambassad i Nairobi, Sveriges ambassad i Oslo. Sveriges ambassad i Bonn, länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Jämtlands län, lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi, lokala skattemyndigheten i Kristianstads fögderi, lokala skattemyndigheten i Gällivare fögderi, Svenska kommunförbundet, valnämnden i Stockholms kommun, Utlandssvenskarnas Förening, Sveriges redareförening och Svenska sjöfolksförbundet.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden av lokala skattemyndigheten i Malmö fögderi och valnämnden i Malmö kommun. Valnämnden i Stockholms kommun har såsom eget yttrande åberopat ett tjänsteutlåtande av valnämndens kansli.

1 Allmänt om remissutfallet

Betänkandet har fått ett positivt mottagande. Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas i sina huvuddrag utan erinran av de flesta remissinstanserna.

RSV framhåller att vatlagskommitléns arbete har bedrivits i nära samarbete med RSV:s valseklion, som under utredningens gång fått tillfälle lämna synpunkter på de förslag lill åtgärder som kommittén framför. RSV finner förslagen genomgående godtagbara från valadministrativ synpunkt och anser sålunda att tiden för att genomföra extra val kan förkortas till omkring 50 dagar genom de föreslagna lagändringarna och de i betänkandet redovisade rutinerna.

Länsstyrelsen i .Malmöhus län menar att kommitténs olika förslag til! förkortning av tiden för extra val är realistiska och ägnade att läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Kommitténs förslag bör därför genomföras.

Svenska kommunförbundet tillstyrker de föreslagna ädnringarna som bör göra det möjligt att genomföra extra val inom en tid av omkring 50 dagar från beslutet.

Valnämnden i Stockholms kommun påpekar att fristen för planering och genomförande av extra val är beroende dels på de övriga frister som gäller för val och dels på myndigheternas och partiernas interna administration. Den tidsfrist om ca 50 dagar som kommittén föreslår baseras på en mängd aktiviteter som var och en är tidsmässigt hårt reglerad. För att de snäva tidsramarna skall klaras är det mycket väsentligt att alla berörda kan hålla den uppsatta tidsplanen. Valnämnden, som svarar för mycket av den

Prop. 1981/82:83 56

praktiska hanteringen vid val, är beroende av alt de statliga myndigheterna snabbt lämnar den information som är väsentlig för valnämndernas planering. Vidare är valnämnden beroende av att erforderiigl antal valförrättare kan anskaffas till valdagen. Övriga moment i valförberedelserna, där valnämnden själv svarar för planering och har egna resurser, borde inte innebära några större svårigheter. De löpande extrainsatser som erfordras för en högre beredskap innebär visst extra arbete och därmed ökade kostnader. Merkostnaderna lorde dock vara marginella. Vid ett genomförande av ett extra val med så kort varsel som föreslagna 50 dagar är det ofrånkomligt med vissa tillkommande kostnader. Med den korta tid som står till buds måste kansliet vidtaga extraordinära insatser i form av extra personal och övertid för att klara det pressade tidsschemat.

2 Valförberedelser

2.1 Indelning i valdistrikt m. m.

Enligt valnämnden i Malmö kommun sker i Malmö kommun årligen en viss översyn av indelningen i valdistrikt. Om del under mellanvalsåren inträffar större förändringar i befolkningsstrukturen tar valnämnden initiativ lill en anpassning till de aktuella befolkningsförhållandena. Särskilt gäller detta om antalet röstberättigade i något valdistrikt under mellanvalsåren väsentligt kommit att överstiga 1 800. Befolkningsutvecklingen i Malmö har dock under senare år varil sådan all ändring i valdistriktsindelningen under mellanvalsåren inte varit påkallad.

2.2 Vallokaler och valförrättare

Vad gäller anskaffning av vallokaler anser Svenska kommunförbundet att det bör vara möjligt för valnämnderna att hålla de tidsfrister som förutsätts i belänkandet. Redan i dag finns en viss framförhållning så till vida alt valnämnderna vanligen har förteckningar över aktuella vallokaler. Förteckningarna brukar kompletteras vid behov. t. ex. då ny vallokal behövs efter ändrad indelning av valdistrikt och då andra omständigheter inträffar som gör all lidigare använda vallokaler inte kan utnyttjas.

Enligt valnämnden i Stockholms kommun görs en översyn av vallokalerna under februari och mars valåret. Beslut fattas i valnämnden under april månad. Före utgången av april lämnas besked till länsstyrelsen som underlag för röstkorisframställning. Enligt kommitténs förslag skall beslul om vallokaler föreligga inom tio dagar efter förordnandet om extra val. Förslaget innebär att kansliet löpande måste ha en ajourförd förteckning över lämpliga vallokaler. Hår måste särskilt beaktas de lokaler som tillhandahålls genom externa lokalupplåtare såsom banker, försäkringskassor m. fl. Sådana

Prop. 1981/82:83 57

upplåtelser måste fortsättningsvis regleras genom elt avtalsförfarande som omfattar minst tre år. Övriga lokalupplålelsersom regleras inom kommunen torde inte medföra några problem. Kansliet har inget att erinra mol en tidsfrist på tio dagar för besked om vallokaler. En viss merkostnad för ajourföring av vallokalförteckning uppkommer dock.

Valnämnden i Malmö kommun uppger att kontroll av att avsedda vallokaler är tillgängliga även sker under mellanvalsåren.

Länsstyrelsen i Stockholms län tar upp frågan om lokal för röstsammanräkningen. De ökade kraven på snabbhet förutsätter enligt länsstyrelsen givetvis en högre grad av beredskap hos de valadminislrerande myndigheterna. För länsstyrelsens del är det särskilt frågan om lämplig och tillräckligt stor lokal för sammanräkningen som kan bli svår all lösa med kort varsel. Eftersom länel vid ett extra val till riksdagen har att genomföra sammanräkningen av rikets två största valkretsar måste länsstyrelsen organisera en slor sammanräkningsapparal. Mer än 100 personer måste engageras i det direkta arbetet med sammanräkningen - länsstyrelsens dataenhet oräknad. Den stora personalstyrkan samt kraven på snabbhet, säkerhet (bevakning) och den omständigheten att valsammanräkningen är en offentlig förrättning kräver stora och ändamålsenliga lokaler - som länsstyrelsen inte disponerar i nuläget ulan måste anskaffa inför varje val. Ytterligare ett krav på sammanräkningslokalen är alt man där på valdagens kväll skall kunna organisera mottagningen av valmalerialet från Stockholms kommuns 432 valdistrikt. På kort tid skall nära 900 personer tas emot för att lämna in sitt valmaterial. Detla ställer vissa krav på lokalens belägenhet och planering. Hösten 1979 kunde länsstyrelsen disponera ett stort nedlagt postkontor (gamla Stockholm 16). Inför den ordinarie valsammanräkningen hösten 1982 är lokalfrågan ännu inte löst. Vid en så viktig angelägenhet som alt genomföra ett extra val till riksdagen anser sig dock länsstyrelsen kunna utgå från att sådana praktiska problem som tillgång lill lämpliga lokaler och lösgörande av persona! som skall ingå i sammanräkningsenheten kommer att prioriteras myckel högt.

Flera remissinstanser har synpunkier på frågan om rekrytering och utbildning av valförrättare.

Postverket framhåller alt verket på begäran av grundlagskommittén sommaren 1980 genomförde en viss utredning för att få en närmare uppfattning om möjligheterna att genomföra poströstning med en total tidsåtgång för förberedelser och genomförande av 45 resp. 60 dagar. En av de faktorer, som ingick i utredningen, var utbildningen av röstmottagare. Behovet av en sådan utbildning år olika stort, beroende på om ett extra val (resp. ett omval) skall genomföras nära elt lidigare genomfört ordinarie val eller vid en senare lidpunkt. Man kan utgå från att om elt extra val skall genomföras relativt kort tid efter ett ordinarie val är en ny utbildning knappast erforderlig. Behovet ökar sedan i takt med avståndet i tid mellan

5 Riksdagen 1981/82. 1 sam/. Nr 83

Prop. 1981/82:83 58

det ordinarie valet och ett extra val. - En annan orsak till att utbildning av röstmottagare behöver genomföras är om nya röstmoltagare behöver anlitas. Behovet av utbildning är även av detta skäl beroende på tidsavståndet mellan ett ordinarie och elt extra val. Ju längre tid som har förflutit från del ordinarie valet, ju fler nya kassörer behöver få utbildning i röslmottagning. - Behovei av utbildning är också avhängigt av vilken typ av val som skall genomföras. Om det gäller ett extra val av kyrkofullmäktige i någon eller några församlingar är givetvis behovei av utbildning mindre. Vid sådana val behöver ju inte så många röstmottagare anlitas som vid ett extra val till riksdagen. - I betänkandet föreslås att poströstningstiden förkortas från 24 till 17 dagar. Postverket ser denna förkortning som en fördel när utbildning av röstmottagare behöver genomföras. Det är angeläget alt tiden från förordnandedagen till första poströstningsdagen inte blir kortare än ca fyra veckor.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län uppger att rekrytering av kvalificerade valförrättare är ell problem som främst drabbar de större kommunerna. För Göteborgs kommun med 293 valdistrikt rör det sig om ca 2 500 valförrättare. På grund av rörligheten bland befolkningen i en kommun av Göteborgs storlek måste man räkna med ett stort bortfall av valförrättare mellan valen. Eftersom vakanser skulle bli kända av valnämnden först ett par veckor före valdagen kan det uppstå svårigheter att garantera ett tillräckligt antal valförrättare i alla vallokaler. Särskilda problem skulle uppslå vid ev. extra val under sommarperioden, då ett stort antal valförrättare har posten eftersänd eller är bortresta. All enligt 3 kap. 5 § ValL tvinga människor att tjänstgöra som valförrättare synes inte praktiskt genomförbart.

Svenska kommunförbundet påpekar att del finns en viss beredskap i fråga om valförrättarna. Valnämnderna har i allmänhet register över de valförrättare som tjänstgjort vid tidigare val. Från dessa bör inom relativt kort tid besked kunna fås om de kan tjänstgöra vid det extra valet. Det går dock inte all utesluta att vissa svårigheter kan uppslå, särskilt i de största kommunerna.

Genomförandet av extra val kräver enligt valnämnden i Stockholms kommun en organisation av samma storleksordning som ordinarie val. Den största skillnaden är att det valadministrativa arbetet kan avslutas några timmar tidigare och att röslmottagningen under dagen går snabbare. Vid varje val har rekryteringen av valförrättare vållat de största bekymren. Det har helt enkelt varit svårt att få tillräckligt många och kvalificerade valförrättare. Rekryteringsperioden omfattar normalt ca sex månader. Rekryteringsrutinerna är också anpassade till den utsträckta rekryleringspe-rioden. Vid en tidsfrist på 50 dagar ställs helt andra krav på både rekryteringsrutiner och valförrättarkåren. Så länge ett avkortat öppethållande i vallokalerna inte är möjligt erfordras i Stockholm ca 2 650 valförrättare vid ett extraval. Härutöver engageras ytterligare ca 350 valfunkiionärer för

Prop. 1981/82:83 59

olika arbetsuppgifter. Hanteringsliden för rekrytering av de ca 3 000 valfunktionärerna kan nedbringas i erforderlig omfattning genom den maskinella utrustning som kansliet avser alt nyttja fr. o. m. de ordinarie valen 1982. Rekryteringsrulinerna får här utformas så all tidsfristen på 50 dagar klaras. Svårigheterna, som nämnden ser del, är att få ett tillräckligt antal valförrättare att ställa upp. Det är också väsentligt att så många som möjligt av de erfarna förrattarna har möjlighet att medverka då någon mer omfattande utbildningsverksamhet inte torde hinnas med. Valnämnden får bl. a. inrikta sig på alt hitta nya målgrupper för rekryteringsarbetet. Här angivna problem torde främst gälla de större kommunerna.

Sammanfattningsvis konstaterar valnämnden att rekryteringen av valförrättare inte bör innebära några oöverstigliga svårigheter. De administrativa systemen kan anpassas lill lidsfristen. Arbetet som valförrättare måste dock göras attraktivare, så att absoluta flertalet valförrättare hörsammar nämndens kallelse till förrättning. Rekryteringskampanjens inriktning får också ses över. Nämnden räknar med smärre kostnadsökningar för att hålla en högre beredskap avseende rekryteringsrutinen, uppskattningsvis ca 6 000 kr. per år.

Nämnden kan i detta sammanhang inte underlåta att åter föra fram sitt förslag om att vid extraval och folkomröstningar antingen reducera öppethållandetiden eller slå ihop två valdistrikt till ett. Valens kostnader och problemen med rekryteringen skulle härvid minska.

Valnämnden i Malmö kommun uppger att register över de valförrättare, som tidigare tjänstgjort i valdistrikten, förs i form av lösbladssyslem. Under mellanvalsåren sker översyn av detta register varje höst. Vidare upprätthåller valnämnden under mellanvalsåren en viss beredskap så att man på mycket kort tid kan sända förfrågan till de personer, som lidigare anlitats som valförrättare. Sammanfattningsvis kan därför valnämnden uttala att den av kommittén angivna tiden om en månad för rekryteringsåtgärder i fråga om valförrättare får anses tillräcklig för Malmö kommuns vidkommande.

2.3 Registrering av partibeteckningar och anmälan av ombud

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att en registreringsansökan skall ha kommit in till centrala valmyndigheten före utgången av februari månad valåret för att partibeteckningen skall åtnjuta skydd vid valet. För extra val gäller den bestämmelsen att ansökan skall ha kommit in till myndigheten inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelats. Om partiet inte är representerat i riksdagen skall ansökan åtföljas av egenhändigt undertecknade förklaringar av minst 1 500 av partiets medlemmar att de biträder ansökan. Länsstyrelsen anser det tveksamt om elt parti på så kort tid som en vecka verkligen kan hinna med att införskaffa det antal namnunderskrifter som erfordras.

Prop. 1981/82:83 60

2.4 Nominering och anmälan av kandidater

Vad gäller nominering av kandidater påpekar länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län all nomineringsarbetet vid ordinarie val i regel börjar året innan valåret och leds av partiernas distriktsstyrelser. Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att partierna inte kan tillåtas genomföra lika tidskrävande nomineringsprocedur vid extra val som vid ordinarie val. Partierna bör som kommitién föreslagit kunna till länsstyrelsen insända anmälan om kandidater och beställning av valsedlar senast 17 dagar efter beslut om extra val. Det är dock mera tveksamt om tiden räcker till för de mindre partier som inte har länsorganisationer och för de nya partier som -efter det registrering skett - även vill ställa upp i valet.

När det gäller anmälan av kandidater framhåller länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län att länsstyrelsen granskar att kandidatanmälan upptar föreskrivet antal personer, alt skriftlig förklaring från varje kandidat finns med och att anmälan undertecknats av behörig företrädare för partiet. Länsstyrelsen kontrollerar vidare kandidaternas valbarhet och andra uppgifter mot rösllängdsregisler etc. Kommitién räknar enligt länsstyrelsens mening alltför optimistiskt med att granskningen skall klaras av på en enda dag. Brister i fråga om kandidaternas personnummer, vilket inte är ovanligt, och förklaringar gör att man får räkna med att anmälningarna inte kan färdigbehandlas så snabbt som kommittén förutsätter. Minst två dagar behövs säkerligen för detta arbete. Länsstyrelsen anser inte att partiernas företrädare behöver vara tillgängliga på länsstyrelsen ulan att de i stället kan stå till förfogande pä hemorten för att snabbt kunna införskaffa och effektuera ev. brister i anmälan och valsedelsbeställninc.

2.5 Valsedlar och övrig valmaleriel

Post\'erket påpekar alt del i betänkandet nämns all partierna vill ha valsedlarna levererade innan poströstningen börjar, alltså senast 18 dagar före valdagen med den av kommitién föreslagna poströslningsperioden. Vid ordinarie val brukar partierna enligt postverket i slor utsträckning sända ul valsedlar tillsammans med olika trycksaker till väljarna. Om. såsom nu föreslås för extra val, valsedlar med kandidatnamn levereras till partierna dagen innan poströstningen börjar, är det givetvis inte att påräkna att också väljarna skall få valsedlar hemsända före poströstningens början. Om vidare poströstningen förkortas med en vecka, torde intresset och behovet av att poströsla vara stort redan första poströstningsdagen. Ett stort antal väljare torde därigenom vara hänvisade till att använda sig av partimarkerade valsedlar, i varje fall under de första dagarna av poströstningen. Postverket anser sig inte kunna avgöra om delta innebär några större nackdelar för väljarna, partierna eller valförrättarna. Väljarna lorde dock komma alt förfråga sig om valsedlar med kandidatnamn på postkontoren i än större

Prop. 1981/82:83 61

utsträckning än vad som är vanligt vid ordinarie val. Från postkontorens sida har man då endast att hänvisa väljarna, antingen till all använda partimarkerade valsedlar eller att vända sig till partiernas expeditioner eller till partiernas valbyråer, om sådana finns på orten.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att centrala valmyndigheten bestämmer sista dag för beställning av valsedlar för att leverans skall kunna ske inom stipulerad tid före valdagen. Vid extra val räknar kommitién med all tryckta valsedlar skall kunna vara partierna till banda redan 15 dagar från det nomineringen avslutats. Länsstyrelsens granskning av valsedelsbeslällningar och valbarhelskontroll har beräknats lill tre dagar. Även denna tid är alltför knappt tilltagen. Minst en vecka behövs för detta arbete. Granskning av sådana beställningar kan delas in i två moment. Sedan beställningen granskats och befunnits riklig samt förskottsbetalning erlagts för i riksdagen ej representerade partier sänds valsedelsmanuskript till tryckeriet för sättning av korrektur. Först sedan tryckerikontrollanten gett trycklov och underrättat länsstyrelsen härom samt lämnat ev. uppgifter om rättelser i manuskripten sker databearbetning av dessa jämte valbarhetskontroll. Att manuskripten inte databehandlas förrän irycklov meddelats beror på att partierna under tiden hos tryckeriet kan ha ändrat valsedelskorrekturet bl. a. genom att någon kandidat tagits bort och ersatts med någon annan eller att namnordningen på valsedeln ändrats.

Valnämnden i Stockholms kommun framhåller alt det är av vitalt intresse för valnämnderna, framför allt för de större valnämnderna med en mer omfattande organisationsapparat, att övriga myndigheter - RSV och länsstyrelserna - snabbt ger sådan information om valet som är styrande för valnämndens vidareinformation och det praktiska genomförandet av valet. Här är RSV:s material särskilt viktigt. Det valmaterial som RSV svarar för mäste vara Stockholms valnämnd till hända senast 15 dagar före valdagen. Valnämnden har ett omfattande packnings- och transportsystem för fördelning och distribution lill ca 430 valdistrikt. RSV:s Handledning för valförrättare, vallagarna och förseglingsmaterialet måste vara valnämnden till banda senast 22 dagar före valdagen.

2.6 Röstlängder och röstkort

Postverket påpekar att röstkorten enligt vallagskommitlén inför elt extra val kan sändas ut till de röstberättigade ca 20 dagar från beslutet om extra val. Om valdagen bestäms till 50 dagar efter förordnandet, vilket är kommitténs utgångspunkt i betänkandet, kan således röstkorten lämnas för postbefordran 30 dagar före valdagen. Kommittén anser dock alt röstkorten inte bör distribueras alltför lång tid före poströstningens början och föreslår att röstkorten skall kvarligga hos de lokala skattemyndigheterna ytterligare 10 dagar. Röstkorten skulle sålunda lämnas för postbefordran 20 dagar före

Prop. 1981/82:83 62

valdagen eller endast tre dagar före poströstningens start.

Eftersom poströstningen förmodligen kommer all få stor omfattning redan från första dagen är det enligt postverket angeläget att de röstberättigade får röstkorlen senast dagen före poströstningens start. Så bör i all möjlig utsträckning vara fallet även när röstkorten skall eftersändas till en ny adress. Kommitténs moliv för att vid extra val låta röstkorlen kvarligga hos de lokala skaltemyndigheterna är, att det finns en risk för att röstkorten kommer bort om de når de röstberättigade alltför lång tid före poströstningens början. Postverket anser den risken vara liten. Den kan inte jämföras med den risk som finns när röstkortet för kyrkofullmäktigvalet sänds ul tillsammans med röstkortet för septembervalen, som sker de år då ordinarie val hålls. Postverket anser därför inte att röstkortet skall kvarligga hos de lokala skattemyndigheterna i tio dagar. Eftersom röstkorten kan sändas ul 30 dagar före valdagen, bör de också lämnas för postbefordran då eller senast 24 dagar före valdagen. Då finns goda möjligheter att trots ev. trafikstörningar och eftersändningar distribuera röstkorten så att de når väljarna före poströstningens början.

Postverket föreslår vidare en följdändring i 15 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.

RSV framhåller att röstlängderna, som upprättas årligen, baserar sig på folkbokföringen per den 1 juni och fastställs den 1 september med giltighetstid till den 30 augusti påföljande år. En uppdatering av röstlängderna framför allt beträffande förändringar av adresser och uppgifter om avlidna och utvandrade är som kommittén framhållit önskvärd vid utsändningen av röstkort eftersom betydande skiljaktigheter kommer all finnas om extra val hålls längre tid efter röstlängdernas upprättande. Kommittén förutsätter att program för uppdatering av rösllängdsregistren finns färdiga-

Dessa program kan emellertid enligt RSV med hänsyn till befintliga personalresurser inom den projektgrupp, som svarar för ADB-stödet inom den här aktuella sektorn, inte färdigställas förrän tidigast den 1 juli 1982. Anledningen härtill är alt denna projektgrupp är helt upplagen med del arbete Som krävs för att det av statsmakterna förutsatta ADB-stödet skall kunna lämnas vid de allmänna valen 1982. För att ulföra det nödvändiga systemarbetet krävs god kännedom om systemområdel och sådan saknas utanför projektgruppen.

Om projektgruppens personal måste användas för andra arbetsuppgifter än dem som planerats föreligger stor risk alt ADB-stödet vid de allmänna valen äventyras.

Förhållandet att röstlängderna vid ett extra val som hålls längre tid efter längdernas fastställande inte återspeglar akluella adresser m. m. medför inga rättsförluster för rösträttens utövande men leder däremot till olägenheter för allmänheten och myndigheterna.

Prop. 1981/82:83 63

Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser all det mest tidsödande momentet i myndighetens befattning med röstkort bortfaller vid extra val till riksdagen, nämligen avlägsnandet av makulerade röstkort för kyrkofullmäktigval. F. n. skall den lokala skattemyndigheten också stickprovsvis kontrollera röstkortens uppgifter om valdistrikt, vallokaler och valtider. Lokala skattemyndigheten i Stockholm har hittills inte konstaterat något behov av denna kontroll. Enligt myndighetens uppfattning bör det därför inte uppslå någon olägenhet för väljarna om röstkorten vid extra val tiil riksdagen skickas direkt från länsstyrelsen till de röstberättigade. - Sådana ändringar i röstlängden som föranletls av beslut i anmärkningsärenden förs f. n. inte in i länsstyrelsens rösllängdsregisler. Dessa ändringar förs däremot manuellt in i längderna men slår alltså inte igenom vid framställning av röstkorten. Kommittén föreslår att ändringar i röstlängden genom beslut i anmärknings- och rätlelseärenden skall införas i länsstyrelsens röstlängdsregister. Antalet sådana ändringar är marginellt och kan under valåret 1982 gissningsvis komma alt uppgå till 2 500 för hela riket. Då antalet ärenden är så obetydligt finns väl en viss risk att de - under rådande brådska - kommer bort i hanteringen. Det måste därför klart utsägas vilken instans som har ansvaret för röstlängdsregistrels aktualisering i detta hänseende. - Om ett extra val hålls vid sådan tidpunkt att ett rättelseförfarande är uteslutet, måste informationen till väljarna klargöra detta.

Lokala skattemyndigheten i Malmö fögderi påpekar att den väsentligaste arbetsuppgiften för lokala skaltemyndighetens del när det gäller val till riksdagen utgörs av kontrollen av röstkorten. De i betänkandet föreslagna förändringarna av förfarandet vid extra val innebär att lokala skattemyndigheten haridet närmaste två veckor på sig för denna kontroll. Då denna tid får anses tillräcklig har myndigheten för sin del intet att invända mot vad kommitién föreslagit.

Lokala skattemyndigheten i Kristianstads fögderi anser att med de av kommillén gjorda förslagen några större svårigheter inte skall behöva uppstå för myndigheten att medhinna sina uppgifter inför ett extra val. Med hänsyn till alt röstkorten inte behöver sändas ut förrän tjugonde dagen före valet har myndigheten ca 14 dagar lill sitt förfogande att verkställa erforderlig kontroll. Denna tidsperiod bör vara tillräcklig. Förslaget att låta företrädare för lokal skattemyndighet granska röstkorten på länsstyrelsen direkt i samband med tryckningen synes därför ej erforderligt. - En åtgärd som skulle vara till stort gagn för myndigheten vore om samtliga ändringar i röstlängden registrerades i rösllängdsregistret. Eftersom antalet sådana iindringar är få skulle en sådan åtgärd inte förorsaka mycket arbete. Förfarandet skulle emellertid medföra att myndighetens kontroll av röstlängden icke skulle vara erforderlig. Röstkorten kunde distribueras direkt från datacentralen. En avsevärd rationaliseringsvinst både i tid och personalresurser skulle därmed vinnas. Även om kommittén inte behöver ta

Prop. 1981/82:83 64

upp frågan i detta sammanhang är det angeläget att förslaget genomförs med del snaraste.

Lokala skanemyndighelen i Gällivare fögderi ansluter sig till kommitténs förslag med följande invändningar. Att personal från lokala skattemyndigheten tillfälligt skulle placeras hos länsstyrelsen för kontroll av röstkort avvisas. Ytterst liten, om alls någon, tidsvinst skulle uppnås härmed. Speciellt inte i större län med många lokala skattemyndigheter och långa reseavstånd. Eftersom röstkorten inte måste skickas ut förrän den tjugonde dagen före valet har myndigheten i del närmaste två veckor för denna kontroll, vilket i vart fall torde vara tillräckligt för en mindre och medelstor lokal skattemyndighet. - Vidare ifrågasätter lokala skattemyndigheten starkt, i likhet med kommittén, om myndighetens kontroll av röstkorten numera är erforderlig. Frågan behöver, som kommittén framfört, inte tas upp i detta sammanhang, men det är däremot enligt myndighetens mening ytterst angeläget att den las upp snarast, inte minst med hänsyn till lokal skattemyndighets allt mer krympande personalresurser och med ökad kontroll av dataframställda produkter.

3 Förtidsröstning

3.1 Röstning på postanstalter

Postverket anser alt en längre poslröstningsperiod än 17 dagar inte är lämplig, om man behöver förkorta varseltiden för ett extra val. De åtgärder, som postverket behöver vidta före poströstningens start, kräver sin tid. En längre poslröstningsperiod kan innebära onödig tidspress under planeringsstadiet med risk för att fel i olika avseenden uppstår. En kortare poströstningsperiod är heller inte att föredra. Kommitién har i sitt betänkande visat i en figur och en tabell hur antalet poströstande per dag stiger, ju närmare valdagen man kommer. Slopar man den första veckan av poströstningsperioden får man utgå från att de väljare som skulle ha utnyttjat möjligheten att poströsla under den första veckan i stället poströslar senare. Vid 1979 års val poströstade ca 106 000 personer under den första veckan. Under den andra veckan poströstade inte mindre än ca 225 000 personer. Med en ytterligare förkortad poströstningsperiod kan antalet poströstande per dag bli så stort, att stor köbildning ofta uppstår. Detta kan i många fall av väljarna anses vara besvärande och t.o.m. innebära att flera väljare avstår från att rösta.

Med hänsyn till det sagda anser postverket att en poslröstningsperiod på 17 dagar är att föredra vid ett extra val till riksdagen. Längden på poströstningsperioden är lämpligt avvägd även vid omval till riksdagen och vid andra extra val.

Prop. 1981/82:83 65

3.2 Röstning hos utlandsmyndigheter

Sveriges ambassad i Washington har inte något alt erinra mot kommitténs förslag i denna del.

Sveriges ambassad i Nairobi instämmer i UD:s förordande av en generös praxis när del gäller alt anordna särskild röslmottagning. Ambassaden har däremot en annan mening i fråga om hos vilka utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Samma motiv som kan finnas bakom UD:s förordade generösa praxis i fråga om anordnande av särskild röstmotlagning måste finnas för att öka antalet röstmoltagande utlandsmyndigheter. Med hänsyn till den veterligt höga kvaliteten hos de flesla honorärkonsuler torde det inte vara alltför svårt att utfärda för dem klarläggande anvisningar. Språksvårigheterna torde ej heller vara alltför stora, särskilt som man får förutsätta att konsulerna normalt lyckas med att kommunicera med svenska myndigheter och svenska medborgare. Formella fel torde ej kunna uteslutas i vissa fall, men sådana förekommer även vid röstning i Sverige och las inte till intäkt för att minska medborgarnas möjlighet att utöva sin rösträtt. Det synes vara av sto.t värde, att varje svensk utomlands skall kunna räkna med att röstning är möjlig på varje utlandsmyndighet. Att den danska vallagstiflningen rymmer en sådan möjlighet talar för att hindren ingalunda är oöverstigliga. En fördel är ytterligare, att en generös regel eliminerar den särskilda beslulsomgången för att fastställa vilka myndigheter som skall vara röstmottagande. Den svensk som av en eller annan anledning befinner sig i ullandel bör kunna utgå ifrån att närmaste utlandsmyndighet är såväl skyldig som behörig alt motta en röslhandling. - Ambassaden instämmer i värdet av all ha förpackat valmaterial tillgängligt på utlandsmyndigheterna och finner förslagen om legitimation och tidsfrister välmotiverade.

Sveriges ambassad i Oslo konstaterar att den geografiska närheten till och de goda kommunikationerna med Sverige gör att det normalt inte är förenat med några svårigheter alt genomföra röslmottagning i Norge. 1 betänkandet föreslås bl. a. att UD genom cirkulärtelegram senast dagen efter all beslut om extra val tillkännagetts skall meddela samtliga de utlandsmyndigheter där röstning ägde rum vid närmasi föregående val om tidpunkten för det extra valet. Dessa myndigheter skall därvid samtidigt beredas tillfälle alt inom viss tid till UD anmäla om det finns skäl att anordna röstmotlagning på flera myndigheter inom området än vid det senaste valet. Eftersom röstmottagning också äger rum vid olönade utlandsmyndigheter är innebörden av det sagda oklar för ambassaden. Om meningen är att också dylika röslmotlagande utlandsmyndigheter skall tillställas UD:s cirkulärtelegram, föreställer ambassaden sig likväl att det inte är på dem utan på vederbörande ambassad eller generalkonsulal det skall ankomma all ge besked om ev. behov av fler röstmottagningsmyndigheter inom verksamhetsområdet än förut. Ambassaden föreslår emellertid att man överväger nödvändigheten av att man också

Prop. 1981/82:83 66

vid ett extra val går ul och undersöker om del finns behov av fler röstmottagningsmyndigheter. Med hänsyn till tidsfaktorn och kravet på förenklade och snabbare rutiner inför extra val skulle det därvid i stället kunna beslutas att samma myndigheter som vid föregående ordinarie val skall vara röstmottagare vid det extravalet (med åndring eller tillägg som kan föranledas av att utlandsmyndighet nedlagts eller ny sådan upprättats). På sätt som närmare beskrivs i betänkandet fastställs inför varje ordinarie val, dvs. vart tredje år. en förteckning över vilka myndigheter som då skall vara röstmoltagare. Förteckningen blir härigenoni fortlöpande uppdaterad med regelbundna mellanrum. Den lid som förflyter mellan de ordinarie valen är relativt kort och synes ej längre än att senaste förteckning alltjämt bör ha erforderlig aktualitet vid extra val. Om förhållandena likväl någonstans så avsevärt skulle ändrat sig att ytterligare arrangemang för röstmottagning lokall anses behövligt skulle detta kunna lösas ad hoc genom alt särskild röslmottagning utom kansliorten anordnas för just detta tillfälle.

Sveriges ambassad i Bonn påpekar att den föreslagna ordningen för röstning ulan svårighet kan genomföras vid ambassaden och vid de lönade generalkonsulaten och de olönade konsulat, vid vilka röstmotlagning lidigare ägt rum i Förbundsrepubliken Tyskland.

Uilandssvenskarnas Förening anser att det är väsentligt att man bibehåller tillräckliga tidsmarginaler för röstning hos utlandsmyndighet även vid extra val. Det är därför tillfredsställande alt kommillén gör ett direkt uttalande i denna riktning. - Vad gäller kommitténs resonemang om tanken att låla samtliga utlandsmyndigheter bli röstmoltagare ifrågasätter föreningen däremot om inte svårigheterna överdrivs från UD:s och RSV:s sida. Även om del i vissa enstaka fall. med hänsyn lill språksvårigheter eller av andra orsaker, skulle visa sig olämpligt att anförtro röslmottagning åt en utlandsmyndighet förefaller det rimligt att i princip utgå från att samtliga dessa myndigheter skall kunna fullgöra uppgiften i fråga och alltså ha ett åliggande att stå röstberättigade svenskar till tjänst. Om den danska vallagstiflningen innefattar en dylik förpliktelse för danska utlandsmyndigheter är det svårt alt inse varför så inte skulle kunna bli fallet i Sverige. - Föreningen aktualiserar också till tanken att man åtminstone i vissa länder skulle kunna utse lokala myndigheter, t. ex. av typen notarius publicus, lill röstmoltagare. Självfallet förutsätter ett sådant arrangemang att vederbörande svenska utlandsmyndighet övertygar sig om att röstmotlagning kan ske på sådant sätt att vallagens bestämmelser uppfylls. I länder med långa avstånd från de platser där svenskar bor och arbetar till närmaste beskickning eller konsulal skulle del väsentligt underlätta röstningsproceduren om möjligheter av nu antytt slag öppnades. Föreningen anser att man i vart fall borde göra elt begränsat försök i denna riktning vid nästkommande allmänna val. Eftersom proceduren vid extra val alltid kommer att innebära särskilda praktiska svårigheter för utlandssvenskarna i vad avser rösträttens utövning i praktiken skulle emellertid möjligheter till röstmottagning hos lokal myndighet bli av särskilt värde just vid dessa val.

Prop. 1981/82:83 67

3.3 Röstning på fartyg

Sveriges redareförening anser att kommitténs förslag innebär en väsentlig rationalisering av nuvarande omständliga förfarande. Enligt föreningens uppfattning kan härigenom sänkningen av tidsramen inom vilken röstning lill extra val får ske på fartyg i utrikesfart från 55 dagar till 45 dagar före valdagen godtas. Detta kan ske ulan alt de ombordanställdas möjligheter alt delta i valet äventyras. Förslaget innebär också lättnader av administrativ art för rederierna, vilket noteras med tillfredsställelse.

Svenska sjöfolksförbundel hänvisar till kommitténs redovisning av de tidpunkter under vilka fartygsröstningen lill 1979 års val och folkomröstningen 1980 företogs. Enligt förbundet konstaterar kommittén att endast tio av 152 fartyg förrättat röstning ombord under den förlängda röstningsperioden som då för första gången kunde utnyttjas. Enligt förbundets uppfattning är del ringa antalet fariyg som utnyttjade den förlängda röstningsperioden ingen direkt mätare på behovet och nödvändigheten av längre röslningspe-rioder för sjöfolk. Försenad ankomst ombord av utsänt valmalerial kan ha fördröjt röslmottagningen ombord, resans längd och möjligheten att avlämna post från fartyget är ett par andra faktorer som kan ha haft betydelse på beslutet om vilken dag röslmottagning skulle ske. Den allmänna tendensen bland väljarna att först i slutskedet av valperioden definitivt besluta sig för vilket parti man skall rösta på kan naturligtvis också ha inverkat på beslutet om när röstningen ombord skulle ske.

Vad avser de överväganden och förslag kommittén framför när del gäller sjöfolkets möjligheter att genom valförrättning ombord delta i extra val, ansluter förbundet sig till kommitténs förslag. Under förutsättning att nödvändigt material finns lagrat ombord och alt beslut om på vilka fartyg röstmottagning får äga rum snabbt kan fattas av RSV bör 45 dagar vara till fyllest när det gäller att efter förrättat val från hamn fartyget ankommer kunna få hem försändelse med röstsedlar i tid för sammanräkningen.

Förbundet finner det enbart positivt att kommillén föreslår att fartygens valpaket också skall innehålla material för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige så att en viss beredskap inför alla valtillfällen finns framdeles. Förbundet har redan tidigare föreslagit att problemet med att få ut valmaterial till fartyg som medgivits rätt att företa val ombord skulle lösas på så sätt att materialet alltid fanns tillgängligt ombord.

När det gäller frågan om på vilka fartyg röstmotlagning skall anordnas har förbundet tidigare föreslagit att samtliga fartyg som normalt sysselsätts i utrikes fart skulle medges denna rättighet. Att undanta fartyg som under perioden för förtidsröstning ankommer svensk hamn för lossning, lastning eller varvsöversyn innebär egentligen en väsentlig begränsning av rösträtten för ombordanställda på dessa farivg. Röslavlämning på postanstall förutsätter ju att den röstande medför sitt röstkort och det är på detla krav möjligheten för de allra flesta av nämnda sjömän att delta i valet strandar.

Prop. 1981/82:83 68

Att få tag på sitt röstkort är nämligen förenat med stora svårigheter för envar ombordanställd som inte är bosatt på den ort fartyget ankommer till. Tilläggas kan att för lastning eller lossning ligger de flesta fartyg numera endast några timmar i hamn.

Så länge beslut om farlygsröstning fastställs på nuvarande sätt, nämligen av RSV inför varje val, anser förbundet det såväl önskvärt som nödvändigt att de ombordanställdas organisationer liksom hittills bereds tillfälle yttra sig över förslag till förteckning över fartyg på vilka val får förrättas. Remisstiden kan göras mycket kort. konstaterades vid det sammanträffande berörda parter hade med kommitténs ordförande och sekreterare.

4 Övriga frågor

Svenska kommunförbundet anser att vissa kostnadsökningar uppkommer i kommunerna för den ökade beredskap som blir följden av alt tiden för extra val förkortas. Även genomförandet av ett extra val i enlighet med förslagel torde medföra ökade kostnader, bl. a. för övertid.

Frågan om kommitténs förslag kommer att medföra någon ökning av kostnaderna tas också upp av valnämnden i Stockholms kommun. Synpunkterna har redovisats under avsnitten 1 och 2.2.

Postverket noterar med tillfredsställelse att informationsbroschyren till hushållen bör kunna färdigställas så snabbt, att den kan nå hushållen i god tid före poströstningens början.

Svenska kommunförbundet fäster uppmärksamheten på att en förutsättning för att ett extra val skall kunna genomföras pä så kort tid som omkring 50 dagar är att berörda valmyndigheter, partier och andra erhåller tillräcklig information om förfarandet m.m. Det övergripande ansvaret för denna information bör ligga på riksskatteverket.

Valnämnden i Stockholms kommun framhåller att det år av vitalt intresse för valnämnderna, framför allt för de större valnämnderna med en mer omfattande organisationsapparat, att övriga myndigheter - RSV och länsstyrelserna - snabbt ger sådan information om valet som är styrande för valnämndens vidareinformation och det praktiska genomförande av valet. Här är RSV:s material särskilt viktigt. Det valmaterial som RSV svarar för måste vara Stockholms valnämnd till hända senast 15 dagar före valdagen. Valnämnden har ett omfattande packnings- och transportsystem för fördelning och distribution till ca 430 valdistrikt. RSV:s Handledning för valförrättare. vallagarna och förseglingsmaterialet måste vara valnämnden till hända senast 22 dagar före valdagen.

Nämnden påpekar också att det uppstår vissa speciella problem för nämnden. Behandlingen av förtidsrösler, totalt ca 200 000, sköts med hjälp av postverket. Del är postverket som svarar för merparten av den prakliska hanteringen. Valnämnden bör ha ett avtal med postverket som garanterar erforderligt bistånd vid extraval. Lokalfrågan vid poströsthanleringen bör

Prop. 1981/82:83 69

ägnas särskild uppmärksamhet. Valnämndens mottagning av valmalerialet på valdagens kväll har samordnats med överlämnandet till länsstyrelsen. Det är således en organisations- och lokalmässig samordning som avsevärt har underlättat hanteringen för bägge parter. Det är önskvärt att denna samordning kan genomföras även vid ett extraval. Lokalfrågan kan vara svår att lösa med kort varsel.

5 Ikraftträdande

Enligt länsstyrelsen i Stockholms län behöver valmyndigheterna rimligen tid på sig för att inta den högre beredskap som utgör en förutsättning för det snabbare valgenomförandet. Länsstyrelserna håller på att byta datorer. Inkörningsproblem och svårigheter med att framställa nya program gör att dataenheterna f.n. har stora problem att klara sin ordinarie produktion. Länsstyrelsen, som haft tillfälle att inhämta vad RSV anfört i sill yttrande, delar de farhågor som verket anmält all ell omedelbart ikraftträdande kan föranleda med nuvarande dataresurser.

Vad gäller reformens ikraftträdande kan även hänvisas lill RSV:s synpunkter under avsnitt 2.6.

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... ........ 1

Lagförslag.......................................................................

1 Lag om ändring i vallagen (1972:620)...................... 2

2 Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.... 6

3 Lag om ändring i folkomröslningslagen (1979:369) . 8

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 10 december

1981............................................................................... 10

1 Inledning................................................................... 10

2 Allmän motivering...................................................... 11

2.1 Allmänna synpunkter........................................ 11

2.2 Valförberedelser .............................................. ..... 14

2.2.1 Indelning i valdistrikt m.m...................... ..... 14

2.2.2 Vallokaler och valförrättare ................... 14

2.2.3 Registrering av partibeteckningar och anmälan ay ombud 17

2.2.4 Nominering och anmälan av kandidater. 18

2.2.5 Valsedlar och övrig valmaleriel .............. 22

2.2.6 Röstlängder och röstkort....................... 26

2.3 Förlidsröstning.................................................. 30

2.3.1 Röstning på postanstalter ................... 31

2.3.2 Röstning hos utlandsmyndigheter ....... 31

2.3.3 Röstning på fartyg................................. 36

2.4 Övriga frågor.................................................... 38

2.5 Ikrafllrädande .................................................. 39

2.6 Schematisk tidsplan över förslagen ................ 39

3 Upprättade lagförslag............................................... 41

4 Specialmötivering...................................................... 41

4.1 Förslagel lill lag om ändring i vallagen.............. ..... 41

4.2 Förslagel lill lag om ändring i lagen om kyrkofullmäktigval 43

4.3 Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen ... 43

5 Hemställan................................................................ ..... 43

6 Beslut ....................................................................... 44

Bilagor

Bilaga 1 Kommitténs sammanfattning av sitt förslag...... 45

Bdaga 2 Kommitténs lagförslag ..................................... 48

Bilaga 3 Remissammanställning...................................... 55

Innehållsförteckning....................................................... 70