Observera att dokumentet är inskannat och att det kan förekomma fel i texten nedan. Kontrollera därför alltid texten mot pdf-filen till höger eller den tryckta versionen.

Prop. 1981/82:50

Regeringens proposition 1981/82:50

om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m.;

beslutad den 15 oktober 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall fastställas för år i stället för som nu för månad. Syftet härmed är att pensioner och andra förmåner som bestäms med ledning av basbeloppet i fortsättningen skall räknas om med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen endast i januari varje är. Förslaget ingår i det samlade program för vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. som regeringen har föreslagit i propositionen 1981/82:30.

Vidare föresläs följdändringar i andra lagar.

De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1982.

1  Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 50


 


Prop.  1981/82:50                                                                 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom   föreskrivs   att   1   kap.   6§   lagen   (1962:381)   om   allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


 


I kap.

Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp.

Basbeloppet fastställs av regering-  Basbeloppet fastställs av regering-

en för varje månad och utgör 15 400 en för varje år och utgör 15 400 kronor multiplicerat  med  det  tal,      kronor  multiplicerat   med   det   tal


(jämförelsetal), som anger förhål­landet mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Därvid skall i enlighet med föreskrifter som meddelas av rege­ringen för tid efter oktober 1980 förändringarna i det allmänna prislä­get beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt med tillägg för subventioner. Basbelop­pet avrundas till närmaste hundratal kronor.

Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet gjordes.


(jämförelsetal) som anger förhållan­det mellan det allmänna prisläget / november året före det som basbe­loppet avser och prisläget i juni 1980. Därvid skall i enlighet med föreskrif­ter som meddelas av regeringen för tid efter oktober 1980 förändring­arna i det allmänna prisläget beräk­nas med bortseende från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändring­ar i energipriser samt med tillägg för subventioner. Basbeloppet avrun­das till närmaste hundratal kronor.


1.  Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och skall tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppet för är 1982. Vid fastställande av basbeloppet för är 1982 får basbeloppet ändras endast otn jämförelsetalet har ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet gjordes.

2.  Förekommer i lag eller annan författning en hänvisning till basbeloppet för en viss månad sotn infaller efier ikraftträdandet, skall hänvisningen i stället avse basbeloppet för det aktuella året.

I Lagen omtryckt 1977:630. - Senaste lydelse 1980:1036.


 


Prop.  1981/82:50

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1981:692) om ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


 


12 kap.


Har pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § första stycket på grund av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats den försäkrade, skall hans ålderspen­sion utgöra sextio procent av så stor del av den i första stycket angivna produkten, som svarar mot förhållandet mellan det antal år, dock högst trettio, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade, och talet trettio ökat med ett för varje år, för vilket den försäkrade till följd av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng. Vid tillämp­ning av vad nu sagts får talet trettio ej ökas till mer än femtio.

Om ålderspensionen börjar utbetalas tidigare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år, skall pensionen minskas med fem tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgä återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen

Ålderspension utgör, där ej annat följer av andra och tredje styckena samt 3 och 4 §§, för år räknat sextio procent av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pension skall betalas och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller, om pensions­poäng tillgodoräknats honom för mer än femton år, medeltalet av de femton högsta poängtalen. Har pen­sionspoäng tillgodoräknats den för­säkrade för mindre än trettio år, skall hänsyn tas endast till så stor del av nämnda produkt som svarar mot förhållandet mellan det antal år, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats honom, och talet trettio.


Ålderspension utgör, där ej annat följer av andra och tredje styckena samt 3 och 4 §§, för år räknat sextio procent av produkten av det basbe­lopp som har fastställts för året och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än femton år, medel­talet av de femton högsta poängta­len. Har pensionspoäng tillgodoräk­nats den försäkrade för mindre än trettio år, skall hänsyn tas endast fill så stor del av nämnda produkt som svarar mot förhållandet mellan det antal år, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats honom, och talet trettio.


 


Prop.  1981/82:50                                                     4

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid får hänsyn dock ej tas till tid efter ingången av den månad, då den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit folkpension eller inte varit berättigad till tilläggspension i form av ålderspension.


 


Prop.  1981/82:50                                                                5

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1964:143) om bidragsförskott' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

4§'

Bidragsförskott utgör för år räk- Bidragsförskott utgör för år räk-

nat fyrtioen procent av det basbe- nat fyrtioen procent av det basbe­
lopp som enligt 1 kap. 6 § lagen lopp som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring har (1962:381) om allmän försäkring har
fastställts för månaden före den som fastställts för året. För det bidrags­
bidragsförskottet avser.
               förskott som avser januari månad

tillämpas dock det basbelopp som gällde för det föregående året.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettioen procent av det basbelopp som anges i första stycket, i förra fallet i förhållande till varje underhålls­skyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskotts­belopp enligt första eller andra stycket samt underhällsbidragets belopp.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understi­ger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsför­skott enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhällsbidra­get. 1 fall som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. För det bidragsförskott som avser januari 1982 tillämpas dock det basbelopp som gällde för december 1981.

' Lagen omtryckt 1976:277. 2 Senaste lydelse 1981:396.


 


Prop.  1981/82:50                                                                 6

4 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 12 och 19 §§ föräldrabalken' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


 


15 kap. 12 §

Förvärvar omyndig värdehandling som avses i 8 §, eller äger omyndig eljest att av annan utfå sådan värdehandling, må den som skall utgiva handlingen fullgöra sin förpliktelse genom att i den omyndiges namn nedsätta handlingen i öppet förvar hos bank, såvida ej den omyndige äger att själv förvalta handlingen. Förpliktelse att utgiva penningbelopp må ock fullgöras hos bank, ändå att den ej grundas å nedsatt värdehandling: och skola medlen av banken insättas för den omyndiges räkning enligt vad om betalning, som uppbäres å nedsatt värdehandling, är särskilt stadgat.

Äger omyndig att av dödsbo utfå     Äger omyndig att av dödsbo utfå

värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testa­mente, vare boutredningsman eller testamentsexekutör pliktig att, så­framt ej värdet är ringa eller överför­myndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen eller inbe­tala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighet att inbetala penning­medel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäk­ringsrörelse, skall utgiva försäk­ringsbelopp, som fillkommer omyn­dig, och fråga ej är om försäkrings­belopp, som den omyndige äger att själv förvalta. I fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående periodisk för­mån gäller att inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande två gånger det basbe­lopp enligt lagen (1962:381) om all-


värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testa­mente, vare boutredningsman eller testamentsexekutör pliktig att, så­framt ej värdet är ringa eller överför­myndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen eller inbe­tala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighet att inbetala penning­medel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäk­ringsrörelse, skall utgiva försäk­ringsbelopp, som tillkommer omyn­dig, och fråga ej är om försäkrings­belopp, som den omyndige äger att själv förvalta. 1 fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående periodisk för­mån gäller att inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande två gånger det basbe­lopp enligt lagen (1962:381) om all-


1 Balken omtryckt 1978:8.S3.


 


Prop.  1981/82:50                                                                    7

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

män försäkring som gällt vid årets män försäkring som gäller för det
början.
                                         året.

1 andra fall än som avses i andra stycket äge överförmyndaren genom meddelande till den som skall utgiva värdehandling eller penningar förordna, att nedsättning eller inbetalning skall ske hos bank.

Den som nedsätter värdehandling eller inbetalar penningar hos bank enligt vad i denna paragraf är stadgat vare pliktig att ofördröjligen underrätta förmyndaren därom.

19 §

Förmyndaren äge årligen uppbära skäligt arvode för förvaltningen av den omyndiges egendom och arbetet med den personliga omvårdnaden om myndlingen. Arvodet bestämmes av överförmyndaren med ledning av grunder som fastställes för varje överförmyndardistrikt av vederbörande kommun.

Förmyndaren har även rätt till ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets behöriga fullgörande. Beslut härom fattas av överförmyndaren.

Arvode och ersättning för utgifter     Arvode och ersättning för utgifter

skola efter överförmyndarens be- skola efter överförmyndarens be­stämmande utgå av den omyndiges stämmande utgå av den omyndiges medel i den mån hans beräknade medel i den mån dennes beräknade inkomst det år förmyndaruppdraget inkomst det år förmyndaruppdraget avser överstiger ett belopp motsva- avser överstiger ett belopp motsva­rande två gånger det basbelopp rande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän enligt lagen (1962:381) om allmän försäkvmg aom gällt under årets sista försäkring som gäller för det året månad, eller om ej särskilda skäl eller, om ej särskilda skäl föranleda föranleda annat, i den mån den annat, i den mån den omyndige har omyndige har tillgångar till ett värde tillgångar till ett värde överstigande överstigande fyra gånger nämnda tre gånger nämnda basbelopp. 1 basbelopp. 1 övrigt skola arvode och övrigt skola arvode och ersättning ersättning för utgifter utgivas av för utgifter utgivas av kommunen, kommunen.

Arvode, varom nu är sagt, tillkomme ej fader eller moder, som på grund av lag är förmyndare, med mindre överförmyndaren med hänsyn till särskilda omständigheter lämnar tillstånd därtill. Sådan förmyndare har rätt till ersättning för utgifter endast om dessa hänföra sig till förvaltningen av den omyndiges egendom. Arvode och ersättning som nu nämnts skola utgå av den omyndiges medel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. 1 fråga om arvode och ersättning för förmyndaruppdrag år 1981 eller tidigare tillämpas äldre bestämmelser.


 


Prop.  1981/82:50                                                                 8

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 46 § 4 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

46 § 4 mom. Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1.  tillgångarnas nettovärde enligt   1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren översti- två senaste räkenskapsåren översti­ger ett gränsbelopp som motsvarar ger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det enligt lagen 1000 gånger det basbelopp enligt (1962:381) om allmän försäkring lagen (1962:381) om allmän försäk-bestämda basbeloppet för den sista ring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskaps- månaden av respektive räkenskaps­år, eller                                                 år, eller

2.  antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncern­balansräkningar för de tvä senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbe­lopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföre­tagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

I andra föreningar än som avses i första och tredje styckena skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

1 Senaste lydelse 1980:1105.


 


Prop. 1981/82:50                                                                  9

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa under­hållsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga otn lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

dels att nuvarande 4 § skall betecknas 5 S,

dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 4§. av nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

3 § första stycket'

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § samt bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslut­ning till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över-eller underskrider basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring. Bidragsbelopp som år 1979 eller därefter bestämmes under tiden januari-mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.


Föreslagen lydelse

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § samt bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslut­ning till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över-eller underskrider basbeloppet för april 1966. Därefter sker ändring den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över-eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring, om inte annat följer av iredje eller fjärde stycket. Bidragsbelopp som år 1979 eller 1980 bestäniines under tiden januari-mars ändras dock tidigast den 1 april året där­på.

Ar 1982 sker ändring den 1 mars. om basbeloppet för det året med minst fem procent över- eller under­skrider basbeloppet för mars 1981 och annat inte följer av fjärde stycket. Fr. o. m. år 1983 sker ändring den 1 februari varje år basbeloppet med minst fem procent över- eller under-


I Senaste lydelse 1978:859.


 


Prop.  1981/82:50

Nuvarande Ivdelse

3 S andra och tredje styckena

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket bajibeloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fi'. o. m. den 1 april 1979 endast ined ett procenttal som utgör sju tiondelar av det nämnda procenttalet. Ar pro­centtal för ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det till närmast lägre hela procenttal. Piocenttalen för ändring av bidragsbelopp fast­ställes av myndighet som r(;geringen bestämmer.

Bidrag, vars belopp efter ändringen läizre krontal.


Föreslagen lydelse

skrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring, om inte annat följer av fjärde stycket.

Bidragsbelopp som har bestämls under tiden januari-mars 1981 änd­ras tidigast den 1 mars 1982. Bidrags­belopp som har bestämts under december 1981 eller januari eller februari 1982 ändras tidigast den 1 februari 1983. Bidragsbelopp, som fr. o. m. november 1982 har bestämts under november, december eller januari, ändras tidigast den I februari sedan en år har förflutit efter del all hcloppcl bestämdes.

4 §

Bidragsbelopp enligt 3 § ändras med det procenttal med vilket bas­beloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fr. o. m. den I april 1979 endast med ett procenttal som utgör sju tionde­lar av det nämnda procenttalet. Är procenttal för ändring av bidragsbe­lopp brutet, avrundas det till när­mast lagte hela procenttal. Procent­talen föf ändring av bidragsbelopp faststälies av myndighet som rege­ringen bestämmer, slutar på öretal, utgår med närmast


Denna lac träder i kraft den 1 januari 1982.

- Senaste Ivdelse 197S:S,sy.


 


Prop.  1981/82:50                                                                   11

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafik-livräntor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor

dels att i II S ordet "'Konungen" skall bytas ut mol ■■icgeiingen". dels att 9 S skall ha nedan angivna lydelse.


9 §'

överskridit det basbelopp som ligger     lopp som ligger till grund för senaste
till grund för senaste indextillägg.
indextillägg. År 1983 och därefter

följande år utgår dock indexiilläggei i
stället från och med den 1 februari
varje år som basbeloppet för det året
har stigit på det angivna sättet.
1 fråga om trafiklivränta, som fastställes efter det att indextillägg till
tidigare fastställda livräntor börjat utgå enligt första stycket, utgår indextill-
lägg från  och  med  den  dag  närmast efter  livräntans  fastställande  då
ytterligare indextillägg till de tidigare fastställda livräntorna börjar utgå.
Indextillägg utgår med det pro-
     Indextillägg utgår med det pro-

Nuvarande Ivdelse

Indextillägg till trafiklivränta ut­går från och med den 1 janauri det år, då basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring för januari månad med minst fem procent överskrider bas­beloppet för januari 1967. Ytterliga­re indextillägg utgår från och med den 1 januari varje år basbeloppet för december månad närmast före­gående år med minst fem procent

centtal med vilket basbeloppet ökat. Brutet procenttal avrundas till när­mast lägre hela procenttal. Det pro­centtal med vilket indextillägg skall utgå fastställdes av Konungen eller myndighet som Konungen bestäm­mer.


Föreslagen lydelse

Indextillägg till trafiklivränta ut­går från och med den 1 januari det år, då basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för januari med minst fem procent över­skrider basbeloppet för januari 1967. Ytterligare indextillägg utgår från och med den 1 januari varje år basbeloppet för december månad närmast föregående år med minst fem procent överskridit det basbe-

centtal med vilket basbeloppet ökat. Brutet procenttal avrundas till när­mast lägre hela procenttal. Det pro­centtal med vilket indextillägg skall utgå fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm­mer.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. I Senaste Ivdelse 1973:216.


 


Prop.  1981/82:50                                                                   12

8 Förslag till

Lag om ändring i rättsbjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs att 6 § rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Allmän rättshjälp beviljas fysisk  Allmän rättshjälp beviljas fysisk

person i rättslig angelägenhet, om person i rättslig angelägenhet, om
han behöver sådant bistånd och hans han behöver sådant bistånd och hans
beräknade årsinkomst ej överstiger beräknade årsinkomst ej överstiger
ett gränsbelopp som motsvarar åtta ett gränsbelopp som motsvarar åtta
gånger det enligt lagen (1962:381) gånger det basbelopp enligt lagen
om a\\mät\ försäkrmg bestämda bas- (1962:381) om allmän försäkring
beloppet för oktober året innan rätts- som gällde året innan rättshjälp
hjälp begäres.
                             begäres.

Bidrager den rättssökande i väsentlig omfattning till annans underhäll, ökas gränsbeloppet med vad som motsvarar ett halvt basbelopp för var och en till vilkens underhåll han sålunda bidrager.

Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad pä grund av förmögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt nedsatt på grund av skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall den beräknade årsinkomsten jämkas på det sätt att skäligt belopp tillägges eller fråndrages.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med­delar närmare föreskrifter för beräkning av den rättssökandes ekonomiska förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. 1 fråga om rättshjälp som begärs före utgången av år 1982 tillämpas äldre bestämmelser.

Lagen omtryckt 1979:240.


 


Prop.  1981/82:50                                                                13

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadestånds­livräntor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:213) om ändring av skadeständslivräntor

dels att i 3 § ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Ändring sker första gången den 1 januari året närmast efter det år då basbeloppet för december månad med minst fem procent över- eller underskridit basbeloppet för december 1973.

Ändring skall åttyo ske varje år   Ändring skall på nytt ske varje år

den 1 januari, om basbeloppet för den 1 januari, om basbeloppet för
december månad närmast föregåen- december månad närmast föregåen­
de år över- eller underskridit det de år över- eller underskridit det
basbelopp som legat till grund för basbelopp som legat till grund för
senaste ändring med minst fem pro- senaste ändring med minst fem pro­
cent eller det lägre eller högre pro- cent eller det lägre eller högre pro­
centtal som efter ökning eller minsk- centtal som efter ökning eller minsk­
ning enligt 4§ uppgår till minst ning enligt 4 § uppgår till minst fem.
fem.
                                             Ar 1983 och följande år skall ändring

dock i stället ske den 1 februari, om basbeloppet för det året har ändrats på det angivna sättet.

Ändring avser alla livräntor som fastställts före den dag då ändringen skall ske samt livräntor som genom dom fastställts senare, om första domstols dom i målet meddelats före nämnda dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.


 


Prop.  1981/82:50


14


10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvars-livräntor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor

dels att i 6 och 12 S§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regering­en",

dels att 5 § skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


eller det lägre procenttal som efter ökning enligt 7 § uppgår till minst fem.

Indextillägg enligt denna lag utgår Indextillägg enligt denna lag utgår
från och med den 1 januari året
från och med den 1 januari året
närmast efter det år då basbeloppet
närmast efter det år då basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring för december månad med
försäkring för december månad med
minst fem procent överskridit basbe-
minst fem procent överskridit basbe­
loppet för december 1972. Ytterliga-
loppet för december 1972. Ytterliga­
re indextillägg utgår varje år från och
re indextillägg utgår varje år frän och
med den 1 januari, om basbeloppet
med den 1 januari, om basbeloppet
för december månad närmast före-
för december månad närmast före­
gående år överskridit det basbelopp
gående år överskridit det basbelopp
som legat till grund för senaste
som legat till grund för senaste
indextillägg med-minst fem procent
indextillägg med minst fem procent

eller det lägre procenttal som efter ökning enligt 7 § uppgår till minst fem. Ar 1983 och därefter följande år utgår dock indextillägget i stället från och med den 1 februari varje år som basbeloppet för det året har stigit på del angivna sättet. Indextillägg utgår endast till livränta som fastställts före den dag från och med vilken tillägg skall räknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.


 


Prop.  1981/82:50                                                                15

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8)

om rättegången i tvistemål om mindre värden

Härigenom föreskrivs att 1 S lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden i den lydelse paragrafen har erhållig genom lagen (1981:851) om ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1                                                                        §
Denna lag skall tillämpas på rätte-
Denna lag skall tillämpas på rätte­
gången i tvistemål vari förlikning om
gången i tvistemål vari förlikning om
saken är tillåten, om värdet av vad
saken är tillåten, om värdet av vad
som yrkas uppenbart ej överstiger
som yrkas uppenbart ej överstiger
hälften av (/er enligt lagen (1962:381)
hälften av basbeloppet enligt lagen
om allmän försäkring hestätnda has-
(1962:381) om allmän försäkring.
beloppet för oktober näst föregående
år.

Första stycket gäller ej otn part första gången han skall föra talan i tvistemålet yrkar att denna lag ej skall tillämpas och därvid gör sannolikt att bakomliggande tvist rör högre värde eller att utgången eljest ar av synnerlig betydelse för bedömningen av andra föreliggande rättsförhållanden. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande, skall part som begär målets hänskjutande till rättegång senast därvid framställa yrkande sotn nyss sagts.

Med värde enligt första stycket avses det värde som vid tiden för talans väckande kan antagas gälla. Har talan väckts genom ansökan om lagsökning, betalningsföreläggande eller handräckning eller som enskilt anspråk i brottmål, avses värdet vid rättens beslut att tvisten skall handläggas som tvistemål. Vid bedömningen skall hänsyn ej tagas till nittcgänizskostnatl.


 


Prop.  1981/82:50                                                                16

12 Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

10 kap. 3§' Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

1.  om bolagets bundna egna kapital uppgår till minst en miljon kronor, eller

2.  om enligt den senast fastställda balansräkningen full täckning inte finns för bolagets registrerade aktiekapital.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor om

1.   tillgångarnas nettovärde enligt  1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren översti- två senaste räkenskapsåren översti­ger ett gränsbelopp som motsvarar ger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det enligt lagen 1000 gånger det basbelopp enligt (1962:381) om allmän försäkring lagen (1962:381) om allmän försäk-bestämda basbeloppet för den sista ring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskaps- månaden av respektive räkenskaps­år,                                                             år,

2.   antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200, eller

3.   bolagets aktier eller skuldebrev är noterade på fondbörs eller på lista utgiven av sammanslutning av svenska fondkommissionärer.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om visst bolag, beträffande vilket de i andra stycket 1 eller 2 angivna omständigheterna föreligger, förordna att bolaget får utse viss godkänd revisor i stället för auktoriserad revisor. Sådant beslut är giltigt i högst fem år.

Vad i andra och tredje styckena föreskrives gäller även för moderbolag i en koncern om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i andra stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal överstigit 200.

1 annat bolag än som avses i första, andra och fjärde styckena skall

Senaste Ivdelse 1980:1104.


 


Prop.  1981/82:50                                                                   17

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

auktoriserad levisor eller godkänd revisor utses, om ägare till en tiondel av samtliga aktier begär det vid bolagsstämma, där revisorsval skall ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 50


 


Prop.  1981/82:50


18


13 Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom föreskrivs att 21 § trafikskadelagen (1975:1410)' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


21 S

1 avtal om trafikförsäkring får göras förbehåll om rätt för försäkringsan­stalten att kräva utgiven trafikskadeersättning åter ftån försäkringstagaren intill belopp för vilket denne har åtagit sig att stå självrisk.

Förbehåll om rätt till återkrav från    Förbehåll om rätt till återkrav från

fysisk person får för varje skadehän- fysisk person får för varje skadehän­
delse göras gällande med högst en delse göras gällande med högst en
tiondedel av det basbelopp enligt tiondedel av det basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäk­
ringsom gäller för/rt/H/«n'/H(°7/!rtf/det ring som gäller för det år skadehän-
år skadehändelsen inträffar.
       delsen inträffar.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982. Har skadehändelsen inträffat före utgången av år 1981 tillämpas äldre bestämmelser beträffande förbehåll om rätt till återkrav enligt 21 S andra stycket samt beträffande återkrav enligt 24 § andra stvcket.

Lagen omtryckt 1977:949.


 


Prop.  1981/82:50                                                                   19

14 Förslag till

Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att 1 § bokföringslagen (1976:125) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1 §'

Näringsidkare är bokföringsskyldig eiiligt denna lag. Detsamma gäller aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening, även om bolaget eller föreningen ej utövar näringsverksamhet.

Den som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är ej bokföringsskyldig för inkomsten enligt denna lag. Hyr enskild person, dödsbo, stiftelse eller ideell förening ut byggnad eller del av byggnad föreligger bokföringsplikt på grund därav endast om verksamheten är att anse som hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.

Staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling och kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.

Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§  Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§

behöver ej tillämpas av enskild behöver ej tillämpas av enskild
näringsidkare i vars verksamhet den näringsidkare i vars verksamhet den
årliga bruttoomsättningssumman årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger ett gränsbelopp normalt understiger ett gränsbelopp
som motsvarar 20 gånger det enligt som motsvarar 20 gånger det basbe-
lagen (1962:381) om allmän försäk- lopp enligt lagen (1962:381) om all-
ring bestämda basbeloppet för den män {örsäkring som gäller under den
sista månaden av räkenskapsåret.
     sista månaden av räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Senaste Ivdelse 1979:1065.


 


Prop.  1981/82:50


20


15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i

vissa företag

Härigenom  föreskrivs att 2 kap.   1  och  3  §§  lagen  (1980:1103) årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha nedan angivna lydelse.


Nu varande. lydelse


Föreslagen lydelse


2 kap. 1 S Den  som  enligt  bokföringslagen   (1976:125)  är  skyldig  att  upprätta årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning enligt denna lag, om

1.   antalet anställda hos företaget under räkenskapsåret i medeltal har varit
minst tio.

3. tillgångarnas nettovärde i rörel­sen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar I 000 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda bas­beloppet för den sista månaden av respektive räkenskapsår.

2.   företaget är moderföretag i en koncern enligt denna lag och antalet
anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio.
eller

3. tillgångarnas nettovärde i rörel­sen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att upprätta årsredovisning enligt denna lag.


Avskrift av årsredovisningen skall senast sex månader efter räken­skapsårets utgång sändas in till den länsstyrelse hos vilken den redovis­ningsskyldige skall vara registrerad, om tillgångarnas nettovärde i rörel­sen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda bas­beloppet för den sista månaden av respektive räkenskapsår eller om antalet anställda i  rörelsen under


3§


Avskrift av årsredovisningen skall senast sex månader efter räken­skapsårets utgång sändas in till den länsstyrelse hos vilken den redovis­ningsskyldige skall vara registrerad, om tillgångarnas nettovärde i rörel­sen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår eller om antalet anställda i rörelsen  under


 


Prop.  1981/82:50                                                                  21

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

vart och ett av de två senaste räken- vart och ett av de två senaste räken­
skapsåren i medeltal har överstigit skapsåren i medeltal har överstigit
200.
                                            200.

Första stycket gäller även för ett företag som är moderföretag i en koncern enligt denna lag, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under vart och ett av dessa år i medeltal har överstigit 200.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.


 


Prop.  1981/82:50                                                               22

16 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 46 S 2 mom., punkt 2e av anvisningarna till 29 §. punkt 1 av anvisningarna till 30 §, punkt 11 av anvisningarna till 32 § och punkt 3 a av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

46 S 2 tnom.' 1 hemortskommunen får skattskyldig, som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1)  för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2)  för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

3)  för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 § eller punkt 9 av anvisningarna till 29 §, arbetslöshetsförsäkring, om avdrag ej medges enligt nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till 33 §, samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 S och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2-4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring;

4)  för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3 000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbets­givare, om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömans­skatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6). endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget vid beräkningen av sjömansskatt.

Om   skattskyldig   varit   bosatt   här   i   riket   endast   under   en   del   av

Lydelse enligt prop. 1981/82:10.


 


Prop.  1981/82:50


23


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter som avses i föista stycket 3) medges inte med högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig under beskattnings­året varit gift och levt tillsammans med andra maken, medges dock sådant avdrag för dem båda gemensamt med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor medges vidare om skattskyldig under beskattningsåret varit ogift - varmed jämställs änka, änkling eller frånskild -och haft hemmavarande barn under 18 år.

Avdrag  för  avgift  som   avses  i     Avdrag  för  avgift  som  avses  i

med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jord­bruksfastighet eller rörelse eller som

föista stycket 6) får inte överstiga första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas     närmast dessförinnan och beräknas

med hänsyn till storleken av sådan inkomst. 1 fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jord­bruksfastighet eller rörelse eller som

lagen (1962:381) om allmän försäk­ring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som över­stiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. 1 fråga om övrig

hänför sig till anställning, om den        hänför sig till anställning, om den
skattskyldige helt saknar pensions-
    skattskyldige helt saknar pensions­
rätt i anställning och inte är anställd i
rätt i anställning och inte är anställd i
aktiebolag eller ekonomisk förening
    aktiebolag eller ekonomisk förening
vari han har sådant bestämmande
      vari han har sådant bestämmande
inflytande som avses i punkt 2 e
         inflytande som avses i punkt 2 e
femte stycket av anvisningarna till 29
femte stycket av anvisningarna till 29
§, får avdraget uppgå till saminan-
      §, får avdraget uppgå till samman­
lagt högst 35 procent av inkomsten
    lagt högst 35 procent av inkomsten
till den del den inte överstiger tjugo
    till den del den inte överstiger tjugo
gånger  det  basbelopp  som   enligt
   gånger  det  basbelopp  som  enligt

lagen (1962:381) om allmän försäk­ring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbe-


lopp. 1 fråga om övrig A-inkomst får     A-inkomst får avdraget uppgå till


avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsam­mans med A-inkomst enligt föregå­ende mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. 1 stället för vad som  angivits i andra och


högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. 1 stället för vad som angivits i andra och tredje meningar-


 


Prop.  1981/82:50


24


 


Nuvarande lydelse

tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbe­lopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräk­nas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt9 § 3 mom. andrastycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpen­ning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovi­sar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skatt­skyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upp­hört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, fär dock   avdrag   medges   med   högre


Föreslagen lydelse

na av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp mot­svarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma bas­belopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse sotn A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt I § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpen­ning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovi­sar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sädan skatt­skyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upp­hört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock   avdrag   medges   med   högre


 


Prop.  1981/82:50


25


 


Nuvarande lydelse

belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekono­misk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skatt­skyldig, som - själv eller genom förmedling av juridisk person - dri­vit jordbruk, skogsbruk eller rörel­se, upphört med driften i förvärvs­källan och har han under verksam­hetstiden ej skaffat sig ett betryggan­de pensionsskydd, får avdrag beräk­nas även på sådan inkomst som enligt9 S 3 mom. andrastycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beak­tande av det antal år den skattskyl­dige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio är. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skatt­skyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det bas­belopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari må­nad det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av för­värvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra fill vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt 1 tred-


Föreslagcn lydelse

belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekono­misk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande infiytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skatt­skyldig, som - själv eller genom förmedling av juridisk person - dri­vit jordbruk, skogsbruk eller rörel­se, upphört med driften i förvärvs­källan och har han under verksam­hetstiden ej skaffat sig ett betryggan­de pensionsskydd, får avdrag beräk­nas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beak­tande av det antal år den skattskyl­dige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skatt­skyldiges övriga pensionsskydd och . andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det bas­belopp som enligt lagen om allmän försäkring bestamts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej hel­ler summan av de belopp som under beskattningsäret redovisats som net­tointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverk-sainhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt   punkt   1   tredje   stycket  av


 


Prop.  1981/82:50


26


Nuvarande lydelse

je stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsför­säkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut  av  riksskatteverket  i  fråca

Föreslagen lydelse

anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, an­ger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestäm­melserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses sotn avses i detta stycke får talan inte i detta stycke får talan inte föras, föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i femte stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommunen inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanUigda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som är skattepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid ta.xeringen för det beskattningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf gjorts.

Anvisningar

fill 29 S 2.e.- Arbetsgivare har-under de förutsättningar som anges i tredje stycket - rätl till avdrag för kostnader för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Om ailniån pensionsplan träder i kraft stegvis men arbetsgi­varen lämnat utfästelse om en snabbare tillämpning av planen, har arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader föranledda av denna utfästelse. Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 4 S lagen (1967:531) om tryggande  av  pensionsutfästelse  m.m.   Med  allmän  pensionsplan  avses

Senaste Ivdelse 1978:187.


 


Prop.  1981/82:50                                                                   27

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

emellertid i denna lag, i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke föreligger, även

a)   pensionsåtagande för pensionsförmåner som rymmes inom vad som år sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fräga om arbetstagare med motsva­rande uppgifter eller hans efterlevande under förutsättning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom pensionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,

b)  pensionsbestäminelser, som rekommenderats av Svenska koninuinför-bundet, Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pasto­ratförbund och antagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunal­förbund, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet. Kommunernas Pensionsanstalt, Svenska kyrkans församlings- och pastoratföibund eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser enligt pensionsreglemen­tet kommun, kommunalförbund. Svenska kommunförbundet. Landstings­förbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund tecknat borgen, och

c)   pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att även annat

pensionsåtagande vid tillämpning av denna lag skall anses som allmän
pensionsplan. .Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej
föras.

Avdragsrätt enligt första stycket Avdragsrält enligt första stycket
föreligger endast under förutsätt-
föreligger endast under förutsätt­
ning dels att högsta pensionsgrun-
ning dels att högsta pensionsgrun­
dande lön enligt den allmänna pen-
dande lön enligt den allmänna pen­
sionsplanen icke överstiger trettio
sionsplanen icke överstiger trettio
gånger det basbelopp som enligt
gånger det basbelopp som enligt
lagen (1962:381) om allmän försäk-
lagen (1962:381) om allmän försäk­
ring bestämts föryfl/u/fln;«(j/?rt/året
ring bestämts för året närmast före
närmast före taxeringsåret eller det
taxeringsåret eller det högre pen-
högre pensionsgrundande belopp
sionsgrundande belopp som gällde
som gällde enligt planen vid utgång-
enligt planen vid utgången av år
en av år 1977, dels att livsvarig
1977. dels att livsvarig ålderspension
ålderspension vid full intjänandetid
vid full intjänandetid enligt planen
enligt planen icke avses komma att
icke avses komma att överstiga 15
överstiga 15 procent av den pen-
procent av den pensionsgrundande
sionsgrundande lönen till den del
lönen till den del den icke överstiger
den icke överstiger sju och en halv
sju och en halv gånger nämnda
gånger nämnda basbelopp, 70 pro-
basbelopp, 70 procent av den pen-
cent   av   den    pensionsgrundande
sionsgrundande  lönen  till den del


 


Prop.  1981/82:50


28


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


lönen till den del den överstiger sju den överstiger sju och en halv men och en halv men icke tjugo gånger icketjugogånger nämnda basbelopp nämnda basbeloppoch 40 procent av och 40 procent av den pensionsgrun­den pensionsgrundande lönen till dande lönen till den del den översti­den del den överstiger tjugo men ger tjugo men icke trettio gånger icke trettio gånger nämnda basbe- nämnda basbelopp eller det högre lopp eller det högre pensionsbelopp pensionsbelopp som gällde enligt som gällde enligt planen vid utgång- planen vid utgången av är 1977. Det en av år 1977. Det förhållandet att förhållandet att planen ger rätt till planen ger rätt till ålderspension ålderspension utöver 15 procent av utöver 15 procent av den pensions- den pensionsgrundande lön som icke grundande lön som icke överstiger överstiger sju och en halv gånger sju och en halv gånger nämnda nämnda basbelopp utgör dock icke basbelopp utgör dock icke hinder för hinder för avdrag, om den överskju-avdrag, om den överskjutande pen- tände pensionen är avsedd att utgöra sionen är avsedd att utgöra ersätt- ersättning för tilläggspension enligt ning för tilläggspension enligt lagen lagen om allmän försäkring, otn allmän försäkring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får- även om detta ej har medgivits i allmän pensionsplan - i pensionsåtagande inräknas såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan åtagandet lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som innebår rätt till pension före 65 års ålder - härunder inbegripet kostnad avsedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pensionsförmåner som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid nämnda ålder - medges i den utsträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av bestämmelserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflvtande över företaget, är dock kostnad som hår avses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som nämns i 35 § 3 mom. tionde stycket denna lag.

För medel, som avsatts enligt b eller d. medges sålunda avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsförsäkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmelserna i första-femte


 


Prop.  1981/82:50


• 29


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsättning att utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som därefter erhållit anställning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensions­plan men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmånsbeloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den allmänna pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förniånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser frän aliinän pensionsplan föreligger. Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.

Har arbetsgivare gjort pensions-     Har arbetsgivare gjort pensions-

åtagande enligt allmän pensionsplan åtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsratt men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbets- enligt första stycket eller har arbets­givare gjort pensionsåtagande för givare gjort pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan. får han-under allmän pensionsplan, får han-under förutsättning att åtagandet tryggats förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring - avdrag genom pensionsförsäkring - avdrag för kostnaderna för sådant åtagande för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbets- summan av 35 procent av vad arbets­givaren utgivit i lön till arbetstagaren givaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäk­ring bestämts för yrt/!»(7/-/»7<»;rtr/året ring bestämts för året närmast före närmast före taxeringsåret samt 25     taxeringsåret  samt  25  procent  av


 


Prop.  1981/82:50                                                                   iO

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

procent av lönen till den del den lönen till den del den överstiger överstiger tjugo men icke trettio tjugo men icke trettio gånger nämn-gånger nämnda basbelopp. Avdra- da basbelopp. Avdraget fär beräk-get får beräknas på lön som arbets- nas på lön som arbetsgivaren utgivit givaren utgivit till arbetstagaren till arbetstagaren antingen under antingen under beskattningsåret el- beskattningsåret eller under det när-ler under det närmast föregående mast föregående beskattningsåret, beskattningsäret.

Arbetsgivare, som enligt 25 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse in.m. år skyldig att trygga upplupen del av pensionsutfäs­telse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga arbetsgivares pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första och femte styckena ovan. Mot sådant beslut får talan ej föras.

till 30 §

1.' Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsansidlt skall följande iakttagas.

Som bruttointäkt upptages intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning med undantag av den del av intäkten som belöper på pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt.

Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigva­rande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 28 § tillämpas. I bruttointäkten upptages vidare hyresvärde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt återförsakrat direkt meddelad eller i återförsäk­ring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensions­försäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkrarens ansvarighet enligt den räntefot som legat

' Senaste Ivdelse 1981:295.


 


Prop.  1981/82:50


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får avdragas dels ränta på gäld. dels. i fråga om fastighetsförvaltning, annan enligt 25 S avdragsgill omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet enligt denna lag nedskrivits. dels 5 procent av vad som återstår av bruttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

1 fråga om individuell livförsäk-   I fråga om individuell livförsäk-

ring, individuell annan personför- ring, individuell annan personför­säkring och gruppförsäkring får i säkring och gruppförsäkring får i varje sädan verksamhet för sig. varje sådan verksamhet för sig. sedan avdrag åtnjutits enligt föregå- sedan avdrag åtnjutits enligt föregå­ende stycke, från återstående brut- ende stycke, från återstående brut­tointäkt göras avdrag med belopp tointäkt göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt teck- motsvarande för varje direkt teck­nad personförsäkring, som icke är nad personförsäkring, som icke är pensionsförsäkring. 3 promille av pensionsförsäkring, 3 promille av det basbelopp som enligt I kap. 6 § det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om lagen (1962:381) om allmän försäk-allmän försäkring fastställts för ring fastställts för taxeringsåret. januari månad under taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring Avdraget skall för vatje försäkring beräknas till helt krontal så. att beräknas till helt krontal så. att öretal bortfaller. Som en försäkring öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella livförsäk-anses dels alla individuella livförsiik- ringar, som samtidigt tecknats på ringar, som samtidigt tecknats på samma persons eller samma perso-samma persons eller samma peiso- ners liv. dels alla andra individuella ners liv. dels alla andra individuella personförsäkringar, som samtidigt personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person som tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom gruppförsakringarsom han har inom en och samma grupp. Sammanlagt en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får icke avdrag enligt detta stycke får icke överstiga återstående bruttointäkt överstiga återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdra-av den verksamhet till vilken avdra- get hänför sig. get hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommer försäkrinustagare.


 


Prop.  1981/82:50


32


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


levnadsålder och anställningstid, dels med ett s.k. B-belopp, som bestämmes med hänsyn även till övriga omständigheter i det enskilda fallet. Som intäkt av tjänst räknas dels  ersättningens  A-belopp,   dels

fill                                                                                         32 §
11."* Med bestämmelsen i 32 § 1
11. Med bestämmelsen i 32 § 1
mom. tredje stycket om kollektiv
mom. tredje stycket om kollektiv
avgångsbidragsförsäkring avses sä-
avgängsbidragsförsäkring avses så­
dan försäkring som meddelas av
dan försäkring som meddelas av
Arbetsmarknadens försäkringsak-
Arbetsmarknadens försäkringsak­
tiebolag. Ersättning på grund av
tiebolag. Ersättning på grund av
dylik försäkring utgår dels med ett
dylik försäkring utgår dels med ett
s.k. A-belopp, som bestämmes med
s.k. A-belopp, som bestämmes med
hänsvn endast till den försäkrades
hansvn endast till den försäkrades

levnadsålder och anställningstid, dels med ett s.k. B-belopp. som bestämmes med hänsyn även till övriga omständigheter i det enskilda fallet. Som intäkt av tjänst räknas dels  ersättningens  A-belopp,  dels

den del av ersättningens B-belopp den del av ersättningens B-belopp som överstiger ett belopp, motsva- som överstiger ett belopp, motsva­rande två gånger det basbelopp som rande två gånger det basbelopp som fastställts för januari månad under fastställts för taxeringsåret med stöd taxeringsåret med stöd av 1 kap. 6 § av 1 kap. 6 S lagen (1962:381) om lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, allmän försäkring.

Bestämmelserna i första stycket äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättning på grund av sådan kollektiv avgångsbidragsförsäkring i annan försäkringsanstalt som beträffande ersättningens storlek och övriga villkor motsvarar kollektiv avgångsbidragsförsäkring hos Arbetsmarknadens för­säkringsaktiebolag.

Med bestämmelsen i 32 § 1 mom. tredje stycket om avgångsersättning som utgår annorledes än på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring avses sådan avgångsersättning som staten utbetalar till arbetstagare och som utgår enligt motsvarande grunder som ersättning på grund av kollektiv avgångs­bidragsförsäkring i Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.

Bestämmelserna i 32 § 1 mom.  Bestämmelserna i 32 § 1 mom.

tredje stycket om avgångsersättning tredje stycket om avgångsersättning till arbetstagare som omfattas av s.k. till arbetstagare som omfattas av s.k. trygghetsavtal avser sådan ersätt- trygghetsavtal avser sådan ersätt­ning, som utgår enligt trygghetsavtal ning. som utgår enligt trygghetsavtal mellan Privattjänstemannakartellen mellan Privattjänstemannakartellen och     arbetsgivarorganisation    och     och    arbetsgivarorganisation     och

Senaste Ivdelse 1977:41.


 


Prop.  1981/82:50


33


 


Nuvarande lydelse

fastställes under ledning av ett s.k. trygghetsråd. Ersättning på grund av sådant trygghetsavtal utgår dels med ett belopp som utbetalas månaden efter det att anställningen har upp­hört, dels med ytterligare ett belopp som utbetalas när arbetstagaren har varit arbetslös i minst sex månader. Som intäkt av tjänst räknas dels det förstnämnda beloppet, dels den del av det senare beloppet som översti­ger vad som motsvarar två gånger det basbelopp som med stöd av I kap. 6 S lagen om allmän försäkring har fastställts fiir januari månad under taxerinasåiet.


Föreslagen lydelse

fastställes under ledning av ett s.k. trygghetsråd. Ersättning på grund av sådant trygghetsavtal utgår dels med ett belopp som utbetalas månaden efter det att anställningen har upp­hört, dels med ytterligare ett belopp som utbetalas når arbetstagaren har varit arbetslös i minst sexmånader. Som intäkt av tjänst räknas dels det förstnämnda beloppet, dels den del av det senare beloppet som översti­ger vad soni motsvarar två gånger det basbelopp som med stöd av 1 kap. 6 S lagen om allmän försäkring har fastställts för taxeringsåret.


 


till 41 §


3 a. 1 fråga om skattskyldiga, som bedriver byggnads- eller anlägg­ningsrörelse eller hantverks- eller konsultrörelse, godtas den i räken­skaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttax­eringen om redovisningen inte står i strid med bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Utförs de pågåen­de arbetena på löpande räkning gäller bestäminelserna i tredje, åttonde och nionde styckena. Be­träffande arbeten, som utförs till fast pris, gäller bestämmelserna i fjär­de-nionde styckena. Enskild nä­ringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäk­ring bestämda basbeloppet för den sista  månaden  av  räkenskapsåret.


3 a. 1 fråga om skattskyldiga, som bedriver byggnads- eller anlägg­ningsrörelse eller hantverks- eller konsultrörelse, godtas den i räken­skaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttax­eringen om redovisningen inte står i strid med bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Utförs de pågåen­de arbetena på löpande rakning galler bestämmelserna i tredje, åttonde och nionde styckena. Be­träffande arbeten, som utförs till fast pris. galler bestämmelserna i fjär­de-nionde styckena. Enskild nä­ringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoonisättningssuninian normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbe­lopp enligt lagen (1962:381) om all­män försäkring som gäller under den sista  månaden  av  räkenskapsåret.


? Senaste lydelse 1981:295.

3 Riksdiigcn I9SI/S2. I saml. Nr 50


 


Prop.  1981/82:50


34


 


Föreslagen lydelse

får tillämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på löpande räk­ning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris.


Nuvarande lydelse

får tillämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på löpande räk­ning även i fräga om arbeten som utförs till fast pris.

Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och - i förekommande fall -den skattskyldiges faktiska utgifter för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Värdet av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning, behöver inte tas upp som tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerat under beskattnings­året.


Värdet av pågående arbeten som utförs till fast pris får. såvitt gäller byggnads- eller anläggningsrörelse, tas upp till lägst ett belopp motsva­rande 85 procent av de vid beskatt­ningsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. I fråga om hant­verks- eller konsultrörelse får värdet av pågående arbeten, som utförs till fast pris, tas upp till lägst ett belopp motsvarande samtliga vid beskatt­ningsårets utgång nedlagda direkta kostnader avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. Från sistnämnda vär­de fär avdrag åtnjutas med högst ett belopp motsvarande basbeloppet för den sista månaden av räkenskaps­året, dock inte med högre belopp än som svarar mot de direkta kostna­derna. Har den skattskyldige erhållit ersättning för arbete, som avses i detta stycke, skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs.


Värdet av pågående arbeten som utförs till fast pris får, såvitt gäller byggnads- eller anläggningsrörelse, tas upp till lägst ett belopp motsva­rande 85 procent av de vid beskatt­ningsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. I fråga om hant­verks- eller konsultrörelse får värdet av pågående arbeten, som utförs till fast pris, tas upp till lägst ett belopp motsvarande samtliga vid beskatt­ningsårets utgång nedlagda direkta kostnader avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. Från sistnämnda vär­de får avdrag åtnjutas med högst ett belopp motsvarande det basbelopp som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret, dock inte med högre belopp än som svarar mot de direkta kostnaderna. Har den skatt­skyldige erhållit ersättning för arbe­te, som avses i detta stycke, skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs.


Som direkt kostnad anses inte värdet av den arbetsinsats som utförs av den


 


Prop.  1981/82:50                                                                   35

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år. Är uppdragstagaren ett handelsbolag skall som direkt kostnad inte anses värdet av arbetsinsats som utförs av delägare i bolaget.

Uppgår värdet av pågående arbeten i byggnads- eller anläggningsrörelse till lägre belopp än medeltalet av värdena av sådana arbeten vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren), får värdet av pågående arbeten vid beskattningsårets utgång tas upp till lägst ett belopp motsvarande skillnaden mellan värdet av pågående arbeten vid nämnda tidpunkt och 15 procent av jämförelseärens medeltalsvärden. Blir skillnaden negativ får bestämmelserna i de två sista meningarna av punkt 2 sjätte stycket tillämpas.

Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för annans räkning skall, såvida intressegemenskap råder mellan den skattskyl­dige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att bestämmelserna ovan i denna anvisningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteför­mån ät den skattskyldige eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser inte gälla. I nu avsedda fall skall den skattskyldiges inkomst på grund av arbetena beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som skäligt.

Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtit att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slutre-dovisas eller faktureras skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra sannolikt att det belopp, som enligt bestäm­melserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten, överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, får inkomsten i skälig utsträckning jämkas nedåt.

1.    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2.    De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 30 § och punkt 11 av anvisningarna till 32 § tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

3.    De nya bestämmelserna i 46 § 2 mom. och punkt 2 e av anvisningarna till 29 § tillämpas första gången vid 1983 års taxering. Äldre bestämmelser i 46 § 2 mom. sjätte stycket gäller dock alljämt om driften i förvärvskällan har upphört före ikraftträdandet.

4.    De nya bestämmelserna i punkt 3 a av anvisningarna till 41 § tillämpas första gången vid 1984 års taxering.


 


Prop.  1981/82:50


36


17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunal­skattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att anvisningarna till 19 S kommunalskattelagen (1928:370) i den lydelse de har erhållit genom lagen (1981:553) om ändring i nämnda lag och övergångsbestämmelserna till lagen (1981:553) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


Anvisningar

till 19 S

Socialhjälp, begravningshjälp samt underhåll, som lämnats fånge eller patient å hospital, m. m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlerhsavgifter.

Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäk­rade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o. d.).

Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersätt­ning för framtida förlust av skatte­pliktig inkomst, skall dock 40 pro­cent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skatt­skyldig två eller flera sådana en­gångsbelopp till följd av samma per­sonskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form ån periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlurad inkomst av skattepliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestäm­melser i denna lag.

Om engångsbelopp, som utgär till följd av personskada, utgör ersätt­ning för framtida förlust av skatte­pliktig inkomst, skall dock 40 pro­cent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skatt­skyldig två eller flera sådana en­gångsbelopp till följd av samma per­sonskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som

emellertid - i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare är- för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen  (1962:381)

avräknas från ett eller flera engångs-     avräknas från ett eller flera engångs­belopp under beskattningsåret får     belopp under beskattningsåret får

emellertid - i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år - för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt  lagen  (1962:381)

om allmän försäkring. Härvid skall       om allmän försäkring. Härvid skall

avräknad del av ett engångsbelopp    avräknad del av ett engångsbelopp

uttryckas i det basbelopp, som har     uttryckas i det basbelopp, som har

fastställts   för  januari  månad   det   fastställts för det år under  vilket

/'ev/t<7rr/ii/ig5rt/-under vilket engångs-         engångsbeloppet   blivit   tillgängligt


 


Prop.  1981/82:50                                                                  37

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

beloppet blivit tillgängligt för lyft-      för lyftning, ning.

Utbytes sådan livränta eller del dåraw som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 S I mom., mot engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Utbytes samma livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt enligt 32 S I mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intakt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

Lön. som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grunil av 3 kap. 16 S andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskas­sa, nr skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skatteplik­tig för arbetsgivaren, diirest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall. dä arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskade­försäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig inkcmist enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) och flyttningsstöd enligt förordning­en (1974:632) om regionalpolitiskt slöd utgör inte skattepliktig intakt i följd \'iirav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfor­don.

Statsbidrag, som utgår till näringsidkare för hans näringsverksamhet, ar icke skattepliktig inkomst, om bidraget använts för att bestrida kostnad för vilken rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i form a\' årliga värdeminskningsavdrag. Har bidraget använts för att bestrida sådan kostnad i verksamheten som år på en gång avdrag.sgill vid ta.veringen. utgör bidraget skattepliktig intakt. Ar den kostnad för vilken bidraget utgår

4 Riksdagen 1WII82. 1 saml. Nr 50


 


Prop.  1981/82:50                                                                   38

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall upptagas som intäkt, får den skattskyldige i stället åtnjuta avdrag för kostnaden vid taxeringen för det är då bidraget upptages som intäkt. Yrkande härom skall göras i deklarationen avseende det beskattningsår då yrkande om avdraget eljest enligt denna lag först skolat framställas. Återbetalas bidrag, som upptagits som intäkt, får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet. Har bidraget använts för att anskaffa tillgång, för vilken anskaffningskostnaden får avdragas genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad anses endast så stor del av kostnaden som icke täckts av bidraget. Är bidraget större än det taxeringsmässiga restvärdet för tillgången, skall ett belopp motsvarande skillnaden utgöra skattepliktig intäkt för mottagaren. Återbetalas statsbidrag, som påverkat beräkningen av anskaffningskostnaden i nu avsett hänseende, fär tillgångens avskrivnings­underlag ökas med vad som återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräkningen påverkats. 1 den mån statsbidrag enligt vad nyss föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt, fär den skattskyldige vid återbetalningen tillgodoföra sig avdrag för den del som sålunda utgjort skattepliktig intäkt. Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager), utgör bidraget skattepliktig intäkt, men skall å andra sidan vid tillämpning av 41 § och anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningskostnaden täckts av bidraget icke medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas statsbidrag, som använts för anskaffande av lagertillgångar, fär den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet. Tillgångarnas anskaffningsvärde skall därvid anses ökat med det återbetalade beloppet. Vad som ovan sagts i detta stycke äger motsvarande tillämpning för statsbidrag i form av amorteringsfritt lån (avskrivningslån). Omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) och kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.

Stöd som staten lämnar till företag i form av lån, för vilket återbetalnings­skyldigheten år beroende av företagets framtida resultatutveckling eller annan liknande omständighet, skall inte anses som skattepliktig inkomst. Regeringen kan dock, om synnerliga skäl därtill föreligga, på ansökan av företaget besluta att lånebeloppet skall anses utgöra skattepliktig intäkt i företagets näringsverksamhet. 1 beslutet skall anges om länet i sin helhet skall utgöra skattepliktig intäkt under det beskattningsår då lånet ställes till företagets förfogande eller om utbetalat lånebelopp skall utgöra skattepliktig intäkt under beskattningsår till vilket utbetalningen är hänförlig. Återbetalas län. som i enlighet med beslutet upptagits såsom skattepliktig intäkt, får företaget göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med arbelsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande


 


Prop.  1981/82:50


39


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Hammar­skjölds Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag till barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig inkomst.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om engångsbelopp sotn har blivU tdl-gångligt för lyftning före ikraftträ­dandet.


 


Prop.  1981/82:50                                                               40

18 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 1(1 § uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan anszivna Ivdelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


K) S-

Preliminär A-skatt skall inte beräknas på ersättning, som vid kommunal tjänst lämnas för vissa med tjänsten förenade kostnader, ej heller på ersättning, som vid enskild tjänst lämnas för sådana kostnader, om inte ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, där ej annat följer av'förordnande enligt 3 S 3 mom. eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

c)    familjebidrag enligt familjebi-  c) familjebidrag enligt familjcbi-
dragslagen (1946:99): eller                    dragslagen (1978:520): eller

pension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och på yrkes­skadelivränta eller livränta enligt laoen (1976:380) om arbetsskadeför-

d)    sådan pension, livränta eller   d) sådan pension, livränta eller
från försäkringsanstalt utgående an- från försäkringsanstalt utgående an­
nan skattepliktig ersättning, som nan skattepliktig ersättning, som
uppgår till högst hälften av det bas- uppgår till högst hälften av det bas­
belopp som enligt lagen om allmän belopp som enligt lagen om allmän
försäkring gällde for deccndier niå- försäkring gällde för året före det år
nad året före det år under vilket under vilket ersättningen utges. Vad
ersättningen utges. Vad nu har sagts nu har sagts skall dock ej tillämpas
skall dock ej tillämpas på pension på pension och vårdbidrag, som
och vårdbidrag, som utgår på grund utgår pä grund av lagen om allmän
av lagen om allmän försäkring, del-      försäkring, delpension enligt lagen

(1979:84) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivränta eller liv­ränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring   eller   lagen

säkring eller lagen (1977:265) om      (1977:265) om statligt personskade-
statligt personskadeskydd.
         skydd.

Denna lag tråder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1983.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. - Senaste Ivdelse 1979r489.


 


Prop.  1981/82:50


41


19 Förslag till

Lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141)

Härigenom föreskrivs att 1 S jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1 §

Bestämmelserna i 9-15 §§ behö­ver ej tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga brutto­omsättningssumman normalt under­stiger ett gränsbelopp som motsva-

Enskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig att som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten från fastigheten på sätt nedan sågs. Detsamma gäller dödsbo som äger eller brukar jordbruks-fastishet.

Bestämmelserna i 9-15 §§ behö­ver ej tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga brutto­omsättningssumman normalt under­stiger ett gränsbelopp som motsva

rar 20 gånger det enligt lagen rar 20 gånger det basbelopp enligt
(1962:381) om allnuin försäkring lagen (1962:381) om allmän försäk-
bestämda basbeloppet för den sista ring.vo«!gi77/e/'K/7ö't'rden sista måna­
månaden av räkenskapsåret.
     den av räkenskapsåret.

Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning av annan lag icke anses innebära att näringsidkaren är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.


 


Prop. 1981/82:50


42


20 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 23 § studiestödslagen (1973:349)' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


4 kap.

Vid beräkning enligt 13,14,76, 17 och 19 §§ av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller vid ingång­en av den tidsperiod för vilken stu­diemedlen är avsedda.

23 §

Vid beräkning enligt 13 och 14 §§ av studiemedel tillämpas det basbe­lopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studiemedlen är avsedda.

Vid beräkning enligt 16, 17 och 19 §§ av studiemedel tillätnpas det bas­belopp som gäller en månad före ingången av det kalenderhalvår för vdket studiemedlen är avsedda.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Lagen omtryckt 1981:579.


 


Prop.  1981/82:50


43


 


SOCIALDEPARTEMENTET


Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-09-24


Närvarande: statsministern Fälldin., ordförande, och statsråden Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Petri, Eliasson, Gustafsson, Tillän­der, Molin

Föredragande: statsrådet Söder

Lagrådsremiss om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m.

1 Inledning

Regeringen har tidigare denna dag beslutat att lägga fram en proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1981/82:30). I propo­sitionen redovisas ett samlat åtgärdsprogram som bl. a. tar sikte på att medverka till en viss uppbromsning av de kraftiga kostnadsökningarna för staten och den allmänna försäkringen. De indexregler som gäller inom pensionssystemet har under de senaste åren inneburit en kraftig kostnads­utveckling på detta område. 1 propositionen har aviserats att reglerna för omräkning av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) bör ändras så att basbeloppet i fortsättningen justeras endast en gång per år. Därmed kommer pensioner m. m. att ändras till följd av prisutveck­lingen högst en gång per år.

Med hänvisning till vad jag har anfört i min anmälan till nämnda proposition kommer jag i det följande att föreslå att bestämmefsen om basbeloppet i 1 kap. 6 § AFL ändras. Vidare kommer jag att behandla de följdändringar som behövs i andra lagar. Samråd har skett med cheferna för berörda departement, nämligen chefen för justitiedepartementet och chefen för ekonomi- och budgetdepartementen.

Med hänsyn till konstitutionsutskottets ställningstagande i granskningsbe­tänkandet 1980/81:25 bör frågorna redovisas för lagrådet innan proposition läggs (KU 1980/81:25 s. 54).


 


Prop.  1981/82:50                                                               44

2 Sättet att fastställa basbeloppet

Den grundläggande bestämmelsen om basbeloppet finns i 1 kap. 6 § AFL och har i huvudsak följande innehåll. Basbeloppet fastställs av regeringen för varje månad och är 15 400 kr. multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Förändringarna i det allmänna prisläget skall, i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen, för tid efter oktober 1980 beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt med tillägg för subventioner. Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ökat eller minskat med minst 3 % sedan närmast föregående ändring skedde.

Under är 1980 höjdes basbeloppet vid fyra tillfällen. Hittills under är 1981 har basbeloppet höjts vid två tillfällen och är f. n. 17 300 kr. Detta belopp har varit oförändrat sedan juni 1981.

Utgående pensioner och andra förmåner inom den allmänna försäkringen anknyts till basbeloppet för den månad varje förmån avser. Detta innebär att förmånsbeloppen automatiskt ändras när basbeloppet ändras. I andra sammanhang används det basbelopp som gäller vid en viss tidpunkt, vanligen vid årets ingång. För beräkningen av pensionspoäng och för maximeringen av sjukpenning, havandeskapspenning och föräldrapenning tillämpas sålun­da det vid årets ingång gällande basbeloppet.

Basbeloppet styr inte bara utgående förmåner inom den allmänna försäkringen utan har successivt fått ökad betydelse inom andra offentliga rättsområden. Basbeloppet används därvid för att beräkna ersättningsbe­lopp, inkomstgränser m. m. Det är vidare inte ovanligt att det på det privaträttsliga området tas in villkor med anknytning till basbeloppet. På arbetsinarknadens område har t. ex. basbeloppet fått betydelse för de tjänstepensioner och andra avtalsförsäkringar som kompletterar den all­männa försäkringen.

Som tidigare nämnts har chefen för ekonomi- och budgetdepartementen denna dag redovisat motiv och riktlinjer för vissa budgelförstärkande åtgärder. Med hänvisning till vad jag anförde i anslutning härtill föreslår jag att reglerna för uppräkning av indexanknutna förmåner m. m. ändras så att uppräkning i fortsättningen sker endast en gång per år. Jag föreslår därför att reglerna för fastställande av basbeloppet enligt AFL ändras på följande sätt.

Basbeloppet fastställs att gälla för är i stället för som nu för manad. Basbeloppet kommer därvid att räknas fram genom att jämförelsen görs mellan det tal som anger förhällandet mellan det allmänna prisläget i november året före det år som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Beräkningsgrunderna skall i övrigt vara desamma som enligt nuvarande regler.


 


Prop.  1981/82:50                                                                  45

Eftersom basbeloppet enligt förslaget skall fastställas endast en gäng per år, finns det inget behov av att behålla nuvarande bestämmelse om att basbeloppet fär ändras endast om prisläget har ändrats med minst 3 % sedan föregående ändring gjordes. Bestämmelsen bör dock gälla övergångsvis vid fastställande av basbeloppet för år 1982.

De nya reglerna för fastställande av basbeloppet bör gälla fr. o. m. den 1 januari 1982. Genom denna ändring kommer de basbeloppsanknutna sociala förmåner m. m. som f. n. omräknas under löpande år vid förändring av basbeloppet att fr. o. m. år 1982 räknas om endast i januari varje år.

Vad jag här har anfört föranleder ändring i 1 kap. 6 § AFL.

När det gäller ingångna avtal och andra bestående rättsförhållanden på det civilrättsliga området som hänvisar till basbeloppet får det efter en tolkning av villkoren i varje enskilt fall avgöras vilka effekterna blir av den föreslagna ändringen (jfr lagutskottets yttrande 1980/81:3y till socialförsäkringsutskot­tet; SfU 1980/81:14 s. 80).

3 Övriga lagförslag

Förslaget till ändring i 1 kap. 6 § AFL föranleder följdändringar i ett flertal lagar. Det gäller främst författningar, i vilka det finns föreskrifter som hänvisar till basbeloppet för en bestämd månad.

Under socialdepartementets ansvarsområde kommer ändringen av regler­na för basbeloppet att beröra följande förmåner som nu år knutna till basbeloppet för den månad som förmanen avser:

1.    folkpension i form av ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, änkepension, barnpension, barntillägg till folkpension, handikappersättning och vårdbidrag enligt AFL,

2.    allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension, änke­pension och barnpension enligt AFL,

3.    pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott,

4.    hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

5.    delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser i lagen (1975:380) om delpensionsförsäk­ring,

6.    fastställd livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

7.    fastställd livränta enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och ersättning enligt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada,

8.    ersättningar enligt lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

9.    fastställda livräntor enligt äldre lagstiftning som räknas upp enligt lagen (1967:919) om värdesäkring av livräntor, lagen (1967:920) om värdesäkring

5 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 50


 


Prop.  1981/82:50                                                                   46

av yrkesskadelivräntor som utgär av statsmedel m. m., lagen (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m. m. samt lagen (1977:269) om uppräk­ning av statliga yrkesskadelivräntor m. m.

Därutöver berörs bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsför­skott.

När det gäller tilläggspensionerna hänvisas i 12 kap. 2§ AFL till basbeloppet "för den månad, för vilken pension skall betalas" (lydelse enligt SFS 1981:692, som träder i kraft den 1 januari 1982). Det är här tillräckligt med en justering som innebär att en anknytning görs till basbeloppet för det aktuella året. För övriga förmåner under punkterna 1-9 gäller att värdesäk­ringen sker genom en hänvisning till det aktuella basbeloppet, till det för varje tid gällande basbeloppet e. d. Det föreslagna sättet att fastställa basbeloppet föranleder därför inte någon ändring i sistnämnda bestämmel­ser.

I några författningar finns också bestämmelser som anknyter till basbe­loppet vid årets ingång. Detta gäller som förut nämnts bl. a. beräkningen av pensionspoäng och maximeringen av sjukpenning, havandeskapspenning och föräldrapenning. Inte heller i dessa bestämmelser behöver någon ändring göras till följd av det nya basbeloppet. Detsamma gäller lagar, i vilka finns föreskrifter som hänvisar till en inträffad händelse. Exempelvis anknyts storleken av begravningshjälp enligt 5 kap. 1 § lagen om arbetsskadeförsäk­ring till basbeloppet vid tiden för dödsfallet.

Bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott utgår med viss procentandel av det basbelopp som har fastställts för månaden före den som bidragsförskottet avser. Här bör den ändringen göras att beloppsnivån i fortsättningen knyts till basbeloppet för det aktuella året. På grund av att utbetalningen av bidragsförskotten görs redan månaden före den som förskottet avser, hinner dock inte det nya basbeloppet tillämpas vid utbetalningen av förskottet för januari månad. Det bidragsförskott som avser januari fär alltså beräknas med ledning av det basbelopp som gällde för det föregående året. Övergångsvis bör basbeloppet för december 1981 tillämpas i fråga om det bidragsförskott som avser januari 1982.

Den föreslagna ändringen av reglerna för basbeloppet får återverkningar på följande lagar under justitiedepartementets ansvarsområde:

1.      Giftermålsbalken: 13 kap. 12 §

2.      Föräldrabalken: 7 kap. 3 §, 12 kap. 1 §, 15 kap. 8, 12 och 19 §§

3.      Ärvdabalken: 19 kap. 14 §

4.      Konkurslagen: 188 §

5.      Rättegångsbalken: 50 kap. 21 §

6.      Lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar: 46 § 4 mom.

7.      Lagen (1966:680) om ändring av vissa underhällsbidrag: 3 §

8.      Lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor: 9 §


 


Prop.  1981/82:50                                                                  47

9. Förmånsrättslagen (1970:979): 13 §

10.     Rättshjälpslagen (1972:429): 6 §

11.     Lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor: 2 §

12.     Lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor: 5 §

13.     Lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden: 1 §

14.     Aktiebolagslagen (1975:1385): 10 kap. 3 §

15.     Trafikskadelagen (1975:1410): 21 och 24 §§

16.     Bokföringslagen (1976:125): 1 S

17.     Brottsskadelagen (1978:413): 11 §

18.     Lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag: 2 kap. 1 och 3§S

Ide lagrum som harangetts vid 1,3-5, 9 och 17 samt 17 kap. 3 §, 12 kap. 1 § och 15 kap. 8 § föräldrabalken finns föreskrifter som anknyter till det basbelopp som gäller vid en inträffad händelse e. d. Dessa bestämmelser behöver inte ändras till följd av den föreslagna ändringen av reglerna för basbeloppet.

Däremot är det nödvändigt att göra ändringar i de lagar som har angetts vid 6-8, 10-16 och 18 samt i 15 kap. 12 och 19 §§ föräldrabalken. Här finns föreskrifter som anknyter till basbeloppet vid en bestämd månad e. d. Beträffande de flesta paragraferna är det tillräckligt med en justering som innebär att anknytning görs till det basbelopp som gäller för det aktuella året.

1 några fall bör ändringen av reglerna för basbeloppet också medföra en del särskilda ändringar som motiveras av praktiska skäl. Detta gäller bl. a. de vid 8, 11 och 12 upptagna lagarna om vissa livräntor. Dessa livräntor är värdesäkrade i anslutning till basbeloppet. Livräntorna ändras under vissa förutsättningar den 1 januari varje år. Det basbelopp som ligger till grund för ändringen avser f. n. december föregående är. Att detta basbelopp har valts, och inte basbeloppet som gäller för januari det år ändringen görs, har praktiska orsaker. Denna ordning gör det nämligen möjligt att meddela erforderliga föreskrifterom ändring av livräntorna i så god tid att ändringen kan genomföras den 1 januari (se vidare prop. 1973:14).

Det är angeläget att det basbelopp, som enligt de föreslagna nya basbeloppsreglerna skall gälla fr. o. m. den 1 januari varje år slår igenom så snart som möjligt på de livräntor som betalas samma år. En lämplig ordning är att de aktuella indextilläggen fr. o. m. år 1983 börjar utgå den 1 februari. Tillräckligt god tid för att meddela erforderliga föreskrifter kommer då att ges. Däremot är det inte nödvändigt att för år 1982 avvika från äldre bestämmelser, eftersom det då finns möjlighet att använda basbeloppet för december 1981.

Särskilda ändringar krävs också i lagen otn ändring av vissa underhållsbi­drag (punkten 7). 1 denna lag, indexlagen, finns föreskrifter om att underhållsbidrag som på grund av lag skall betalas ut till bl. a. förutvarande


 


Prop.  1981/82:50                                                                  48

make, eget barn eller annans barn skall ändras i anslutning till basbeloppet. Enligt 3 § skall ändring ske årligen den 1 april, men endast om basbeloppet .för mars med minst 5 % över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för den senaste ändringen.

Av hänsyn till den bidragsberättigade, som först i efterhand får sin kompensation för det gångna årets penningvärdeförsämring, bör uppräk­ningen av bidraget liksom f. n. ske så snart som möjligt efter det att det aktuella basbeloppet har fastställts. Med hänsyn härtill bör indexuppräk­ningen av bidragen sedan det nya basbeloppssystemet har börjat tillämpas slå igenom redan den 1 februari. Att övergå till en tidigare tidpunkt på året för omräkningen av underhållsbidrag kräver emellertid under det första året särskilt förberedelsearbete hos berörda myndigheter. Förde bidragsberätti­gade och de bidragsskyldiga är det också av vikt att information om de ändrade reglerna kan lämnas i god tid. Jag föreslår därför att under år 1982 omräkning av underhållsbidragen görs först den 1 mars. om de i lagen angivna förutsättningarna för en omräkning då är uppfyllda.

I fråga om underhållsbidrag, som år 1979 eller därefter bestäms under tiden januari-mars ett år, sker ändring på grund av basbeloppsutvecklingen tidigast den 1 april året därpå. Syftet med denna bestämmelse är att undvika att underhållsbidrag som har bestämts under de närmaste tre månaderna före en automatisk indexuppräkning räknas upp med samma procenttal som bidrag som har varit oförändrade ett helt år eller t. o. m. längre tid (se prop. 1978/79:12 s. 125 f.). Motsvarande ordning bör gälla även i fortsättning­en.

Sammanfattningsvis föreslår jag att tidpunkten för de automatiska justeringarna av underhållsbidragen bestäms till den 1 februari i stället för som nu den 1 april. För år 1982 bör dock gälla att ändring skall ske den 1 mars. Med hänsyn till gjorda prognoser utgår jag ifrån att en indexuppräkning kommer att ske den 1 mars 1982. För senare år bör jämförelse göras med det aktuella årets basbelopp och det basbelopp som låg till grund för den dessförinnan senast gjorda ändringen. Ändring bör dock varken år 1982 eller senare ske i fråga om underhållsbidrag som har bestämts under tiden tre månader närmast före en automatisk indexändring. Det innebär att bidrag som har bestämts exempelvis under tiden november-december 1982 eller januari 1983 ändras tidigast den 1 februari 1984.

Slutligen bör ändringar också göras i rätlshjälpslagen (punkten 10). 1 den lagen hänvisas f. n. till det basbelopp som gällde för oktober året innan rättshjälp begärs. Denna hänvisning bör i fortsättningen avse det basbelopp som gällde året innan rättshjälp begärs.

1 detta sammanhang vill jag även ta upp ett förslag till ändring av 15 kap. 19§ tredje siycket föräldrabalken (punkten 2). Ändringen har begärts i skrivelser till justitiedepartementet av föreningen Sveriges överförmyndare och Stockholms kommunstyrelse.


 


Prop.  1981/82:50                                                                   49

Av den angivna bestämmelsen och av 18 kap. 8 § föräldrabalken följer att en förmyndare och en god man har ratt att ur den omyndiges medel få arvode och ersättning för utgifter för förmyndar- resp. godmansuppdraget. Arvode och ersättning får dock tas ur den omyndiges medel endast i den mån dennes beräknade inkomst det år uppdraget avser överstiger ett belopp som motsvarar två gånger det basbelopp som gäller under årets sista månad eller, om inte särskilda skäl föranleder annat, i den mån den omyndige har tillgångar till ett varde som överstiger fyra gånger basbeloppet. 1 övrigt skall arvode och ersättning betalas av kommunen. 1 fråga om förarbetena till bestämmelserna får jag hänvisa i första hand till prop. 1974:142 (s. 144 ft).

1 sina skrivelser har föreningen och kommunstyrelsen begärt att basbe­loppsanknytningen såvitt gäller den omyndiges tillgångar ändras så att det blir möjligt att ta betalt ur den omyndiges medel i den mån tillgångarna överstiger tre basbelopp.

Förslaget har tillstyrkts av överförmyndarnämnderna i Göteborg och Uppsala och lämnats utan erinran av Sveriges advokatsamfund. Stockholms tingsrätt och Sveriges domareförbund däremot har inte funnit att det föreligger tillräckliga skäl för den ifrågasatta ändringen. Svenska kommun­förbundet slutligen anser att sänkningen från fyra till tre basbelopp är av så förhållandevis liten betydelse att den inte bör bedömas utan att man samtidigt omprövar andra basbeloppsgränser.

Med nuvarande basbelopp, 17 300 kr., blir kommunen betalningsskyldig då den omyndiges tillgångar understiger 69 200 kr. och den omyndige inte har någon inkomst som kan tas i anspråk. 1 dagens ansträngda ekonomiska läge anser jag att kommunen med denna värdegräns blir betalningsskyldig i en utsträckning som inte kan anses motiverad. I likhet med föreningen och kommunstyrelsen anser jag att en sänkning av värdegränsen till tre basbelopp är befogad. Jag föreslår därför en sädan sänkning.

Det kan tilläggas att detta förslag också får effekter på statens kostnads­ansvar i fråga om sådana förmynderskap som avses i 4 kap. 1 § första stycket och 5 kap. 1 § första stycket lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.

Med hänsyn till de ändrade reglerna för fastställande av basbeloppet bör värdegränsen i fråga om såväl den omyndiges inkomster som hans tillgångar anknyta till basbeloppet det år förmyndaruppdraget avser.

Den föreslagna ändringen av basbeloppsreglerna får återverkningar på följande lagar under budgeideparlemenlets ansvarsområde.

1. Kommunalskattelagen (1928:370): 46 § 2 mom., anvisningarna till 19 §, punkt 2 e av anvisningarna till 29 §, punkt 1 av anvisningarna till 30 §, punkt 11 av anvisningarna till 32 § och punkt 3 a av anvisningarna till

41 S


 


Prop. 1981/82:50                                                                   50

2.    Uppbördslagen (1953:272): 10 i?

3.    Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt: 12 S

4.    Jordbruksbokföringslagen (1979:141): 1 §

1 46 § 2 mom., punkt 2e av anvisningarna till 29 S, punkt 1 av anvisningarna till 30 § och punkt 11 av anvisningarna till 32 S kommunal­skattelagen, KL, finns bestämmelser som anknyter till basbeloppet för januari månad under taxeringsåret eller året före taxeringsåret. Här är det tillräckligt med en justering som innebär att anknytning görs till basbeloppet för året. Dessutom finns i 46 § 2 mom. KL en anknytning till basbeloppet för januari månad det år driften i en förvärvskälla upphörde och i anvisningarna till 19 § KL till basbeloppet för januari månad det år viss ersättning blev tillgänglig för lyftning. Även här räcker en justering till att avse basbeloppet för året.

1 punkt 3 a av anvisningarna till 41 i? KL och 1 § jordbruksbokföringslagen finns - liksom i bokföringslagen - en hänvisning till det basbelopp som bestämts för den sista månaden av räkenskapsåret. En anknytning bör göras till det basbelopp som gäller under nämnda månad. Detta överensstämmer med ändringen i bokföringslagen.

Reglerna i 10 § uppbördslagen avser undantag frän skyldigheen att verkställa skatteavdrag för preliminär A-skatt på viss pension m. m. och anknyter till basbeloppet för december månad året före det år då ersättningen utges. Anknytningen får ändras till att avse basbeloppet för nämnda år.

Vid arvsbeskattningen medges enligt 12 § lagen om arvsskatt och gåvoskatt avdrag från vissa förvärv på grund av förmånstagareförordnande med belopp motsvarande sex gånger basbeloppet för november månad året före det år då skattskyldigheten inträdde. Avdragets storlek står i överens­stämmelse med avtalsbundna grupplivförsäkringar. Ändringen i fråga om basbeloppets fastställande får betydelse först under år 1983 och chefen för budgetdepartementet kommer att senare återkomma med förslag till ändring av lagrummet i fråga.

4 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har det inom socialdepartementet upprättats förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2.    lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

3.    lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

4.    lag om ändring i föräldrabalken,

5.    lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

6.    lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbi­drag.


 


Prop.  1981/82:50                                                                  51

7.    lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivrantor,

8.    lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

9.    lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivrän­tor,

 

10.   lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivrän­tor,

11.   lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden,

12.   lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

13.   lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

14.   lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

15.   lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag,

16.   lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

17.   lag om ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

18.   lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

19. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141).
Samråd har ägt rum med

chefen för justitiedepartementet beträffande förslagen under 4-15 och chefen för budgeldepartementet beträffande förslagen under 16-19. Förslagen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga

5 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

' I bilagan har utcskitits alla andra lagförslag än det vid punkten 6 upptagna förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag. De lagförslag som har uteslutits är likalydande med dem som är fogade till propositio­nen.


 


Prop.  1981/82:50


52


Bilaga

Lagrådsremissens lagförslag

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa under­hållsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

dels att nuvarande 4 § skall betecknas 5 §.

dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 4 >i, av nedan angivna Ivdelse.


Nuvarande lydelse

3 § första stycket'

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 S samt bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslut­ning till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gängen den I april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över-eller underskrider basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring. Bidragsbelopp som år 1979 eller därefter bestämmes under tiden januari-mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.


Föreslagen lydelse

3*i

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § samt bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslut­ning till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över-eller underskrider basbeloppet för april 1966. Därefter sker ändring den 1 april varje är basbeloppet för mars månad med minst fem procent över-eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring, om inte annat följer av fjärde stycket. Bidragsbelopp som år 1979 eller 1980 bestämmes under tiden januari-mars andras dock tidi­gast den I april året därpå.

Ar 1982 sker ändring den 1 mars, om basbeloppet för det året med minst fem procent över- eller under­skrider basbeloppet för mars 1981 och annat inte följer av fjärde stycket. Från och med år 1983 sker ändring


Senaste Ivdelse 1978:859.


 


Prop.  1981/82:50

Nuvarande Ivdelse


53

Föreslagen lydelse

den 1 februari varje år basbeloppet med minsl fem procent över- eller underskrider del basbelopp som låg lill grund för senaste ändring, om inte annat följer av fjärde slyckel.

Bidragsbelopp som har bestämts under liden januari-mars 1981 änd­ras tidigast den I mars 1982. Bidrags­belopp som har besiämis under liden november eller december 1981 eller januari 1982 ändras tidigast den 1 februari 1983. Därefter ändras bi­dragsbelopp, som har bestämls under november, december eller januari, tidigast den 1 februari sedan ett år har förflutit efier det all beloppet bestäm­des.


 


3 § andra och tredje styckena-

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fr. o. m. den 1 april 1979 endast med ett procenttal som utgör sju tiondelar av det nämnda procenttalet. Är pro­centtal för ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det till närmast lägre hela procenttal. Procenttalen för ändring av bidragsbelopp fast­ställes av myndighet som regeringen bestämmer.

Bidrag, vars belopp efter ändringen lägre krontal.


Bidragsbelopp enligt 3 § ändras med det procenttal med vilket bas­beloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fr. o. m. den 1 april 1979 endast med ett procenttal som utgör sju tionde­lar av det nämnda procenttalet. Är procenttal för ändring av bidragsbe­lopp brutet, avrundas det till när­mast lägre hela procenttal. Procent­talen för ändring av bidragsbelopp fastställes av myndighet som rege­ringen bestämmer, slutar pä öretal. utgår med närmast


Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

■ Senaste Ivdelse 1978:859.


 


Prop.  1981/82:50                                                                   54

Utdrag
LAGRÅDET
                                              PROTOKOLL

vid sammanträde 1981-10-12

Närvarande: f. d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Delin, justitierådet Bengtsson.

Enligt lagrådet den 8 oktober 1981 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1981 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för socialdepartementet Söder beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2.    lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.    lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

4.    lag om ändring i föräldrabalken,

5.    lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

6.    lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbi­drag,

7.    lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor,

8.    lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

9.    lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivrän­tor,

 

10.   lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivrän­tor,

11.   lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre vården,

12.   lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

13.   lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

14.   lag om ändring i bokföringslagen (1976:125).

15.   lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag,

16.   lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

17.   lagom ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

18.   lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

19. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141).
Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, har inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Lars Ivarsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.


 


Prop.  1981/82:50


55


 


SOCIALDEPARTEMENTET


Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-10-15


Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m.


1 Anmälan av lagrådets yttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.    lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.    lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

4.    lag om ändring i föräldrabalken,

5.    lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

6.    lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbi­drag,

7.    lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor.

8.    lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

9.    lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivrän­tor,

/

10.   lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivrän­tor,

11.   lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden,

12.   lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

13.   lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410).

14.   lag om ändring i bokföringslagen (1976:125).

15.   lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag.

Beslul om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24i september 1981


 


Prop.  1981/82:50                                                                  56

16.   lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

17.   lagom ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

18.   lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

19.   lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141).
Föredraganden   upplyser  att   lagrådet   har   lämnat   lagförslagen   utan

erinran.

1 anslutning till det vid punkten 6 upptagna lagförslaget uttalade jag i remissprotokollet att en ändring av underhållsbidrag varken år 1982 eller senare bör ske i fråga om underhållsbidrag som har bestämts under tiden tre månader närmast före en automatisk indexändring. 1 3 § fjärde stycket i lagförslaget intogs en bestämmelse om att bidragsbelopp som har bestämts under november eller december 1981 eller januari 1982 ändras tidigast den 1 februari 1983. Med hänsyn till att jag för år 1982 har föreslagit att den automatiska indexändringen skall ske den 1 mars, bör denna indexändring inte slå igenom på bidragsbelopp som har bestämts under december 1981 eller januari eller februari 1982, vilka i stället bör ändras tidigast den 1 februari 1983. Lagtexten bör justeras i enlighet med detta. Dessutom bör några redaktionella ändringar göras i lagförslaget.

2 Ändring i studiestödslagen

Under utbildningsdepartementets ansvarsområde finns basbeloppsan­knytningar i studiestödslagen (1973:349) och studiestödsförordningen (1973:418). Efter samråd med chefen för utbildningsdeparteinentet får jag anföra följande.

Studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen utgår bl. a. i form av återbetal­ningspliktiga studiemedel till studerande som är lägst 18 år och har brutit sambandet med föräldraekonomin. Sådana återbetalningspliktiga studieme­del liksom studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen är anknutna till basbeloppet i vad avser grunderna för dels beviljande, dels avräkning med hänsyn till egen inkomst och förmögenhet.

Det nu föreslagna sättet att fastställa basbeloppet behöver i och för sig inte föranleda någon ändring i bestämmelserna om studiestöd. Emellertid bör följande anpassning nu göras när sättet att fastställa basbeloppet ändras.

Studiemedel utgår f. n. med ett totalbelopp som är anknutet till bas­beloppet vid ingången av den tidsperiod för vilken medlen är avsedda. För reduktion av studiemedel med hänsyn till egen inkomst och förmögenhet används emellertid det basbelopp som gäller månaden före ingången av det kalenderhalvår för vilket medlen är avsedda. Med hänsyn till att det är önskvärt med enhetliga regler för hur studiemedlen beräknas, bör bestäm­melserna i 4 kap. 23 § studiestödslagen ändras så att samma basbelopp

' Beslul om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanlräde den 24 september 1981.


 


Prop.  1981/82:50                                                                   57

kommer att gälla för såväl beviljande som reduktion av studiemedel.

Storleken av de återbetalningspliktiga medlen inom studiehjälpen beräk­nas med utgångspunkt i det totala belopp som kan utgå till studerande enligt 4 kap. studiestödslagen, från vilket avdrag görs med hänsyn till bl. a. studiebidrag och andra tillägg som kan utgä inom studiehjälpen. 1 detta fall är studiestödet anknutet till det basbelopp som gäller en månad före ingången av det kalenderhalvår för vilket medlen är avsedda. För att uppnå överensstämmelse med vad jag tidigare har föreslagit beträffande studieme­del bör studiestödsförordningen (1973:418) ändras.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga

dels de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar i förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

dels ett inom socialdepartementet upprättat förslag till

20.  lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragan­den har lagt fram.


 


Prop.  1981/82:50                                                                  58

Innehållsförteckning

Propositionen.................................................................. ......... I

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................           I

Lagförslag.......................................................................          2

1          Förslag  till  lag  om  ändring  i   lagen  (1962:381)  om  allmän försäkring                2

2          Förslag till lag om ändring i lagen (1981:692) om åndring i lagen (1962:381) om allmän försäkring             3

3          Förslag till lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsför­skott                 5

4          Förslag till lag om ändring i föräldrabalken............... ........ 6

5          Förslag till lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar                 8

6          Förslag till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag                        9

7          Förslag till lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor                    II

8          Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) .:....       12

9          Förslag till lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor              13

10       Förslag till lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor                14

11       Förslag till lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden  .........................................................       15

 

12       Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) ....     16

13       Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410) ....      18

14       Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)              19

15       Förslag till lagom ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag                     20

16       Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)    22

17       Förslag till lag om ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)                     36

18       Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)                40

19       Förslag   till    lag   om    ändring   i    jordbruksbokföringslagen (1979:141)              41

20  Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)            42

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 24 september

1981............................................................................... ..... 43

1          Inledning.................................................................. ..... 43

2          Sättet att fastställa basbeloppet............................. ..... 44

3          Övriga lagförslag...................................................... ..... 45

4          Upprättade lagförslag.............................................. ..... 50

5          Hemställan................................................................       51


 


Prop.  1981/82:50                                                                 59

6      Beslut......................................................................       51

Bilaga.............................................................................. ..... 52

Utdrag av lagrådets protokoll.........................................       54

Utdrag av  protokoll   vid  regeringssammanträde  den   15  oktober

1981...............................................................................       55

1          Anmälan av lagrådets yttrande................................       55

2          Ändring i studiestödslagen ......................................       56

3          Hemställan...............................................................       57

4          Beslut ......................................................................       57


 


Göteborgs Offsettryckeri AB. Stockliolm 1981