Prop. 1981/82:25 4

Med hänsyn lill vad som kom fram om arbetet i DALK fann regeringen i ett beslut den 7 maj 1981 att frågan om ett nytt avgiftssystem vid datainspektionen borde prövas i anslutning till de förslag till ändringar i datalagen som DALK kunde komma all lägga fram. I beslutet uppdrogs ål DALK att efter samråd med riksrevisionsverket och datainspektionen utreda och lill regeringen komma in med förslag till ett nytt avgiftssystem för verksamheten vid datainspektionen. Förslaget skulle ansluta till de ändringar av regelsystemet som DALK kunde komma att föreslå.

Enligt beslutet skall avgiftssystemet innebära alt kostnaderna för dalainspektionens verksamhet helt skall täckas genom avgifter. DALK bör i första hand utgå från att de som är underkastade tillstånds- eller anmälningsplikt enligt dalalagen, kreditupplysningslagen eller inkassolagen skall betala årliga avgifter. DALK har emellertid också möjlighet att föreslå andra lösningar i avgiftsfrågan, om detta skulle bedömas vara lämpligare. I uppdraget till DALK har angetts all kommitténs förslag bör redovisas i så god tid att det nya avgiftssystemet kan träda i kraft den I juli 1982.

Genom en ändring av kungörelsen om avgift hos datainspektionen, som har trätt i kraft den 1 juli 1981, har avgifterna hos inspektionen höjts.

I promemorian (Ds Ju 1981: 15-16) Tillstånd och tillsyn enligt dalalagen har DALK redovisat det ovan nämnda ralionaliseringsuppdraget. Kommittén föreslår bl.a. all tillståndsprövningen enligt datalagen endast skall omfatta vissa personregister. Den nya ordningen föreslås gälla från den 1 juli 1982. Promemorian remissbehandlas f. n.

Föredraganden

Beräkningen av anslaget för datainspektionen budgetåret 1981/82 utgick från att inspektionens verksamhel i dess helhet kunde täckas genom avgifter enligt ett nytt system som skulle träda i kraft den I juli 1981. Anslaget kommer under budgetåret 1981/82 att belastas med i runt tal 6,5 milj. kr. på grund av den senareläggning av avgiftssystemet som jag nyss redogjort för.

Med hänsyn till vad som har förekommit anser jag alt frågan om ett nytt avgiftssystem för dalainspektionen nu bör anmälas för riksdagen. Min avsikt är alt föreslå regeringen att i en proposition lill våren 1982 lägga fram förslag angående dalainspektionens verksamhet på grundval av DALK:s promemoria. I anslutning härtill ämnar jag också utarbeta förslag till ett nytt avgiftssystem för datainspektionen. Förslaget skall utgå frän att inspekUonens verksamhet helt kan täckas genom avgifter fr.o.m. den 1 juli 1982.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag anfört i det föregående om ett nytt avgiftssystem för dalainspekUonen.

Prop, 1981/82:25 6

slår eller ställs till regeringens disposition. Materielverket bedömer att tillgången på objektbemyndiganden för budgetåret 1981/82 under huvuddelen av anslagen avseende huvudproduktionsområdena Matérielanskaffning och Forskning och utveckling f. n. är tillräcklig för all anvisade och förvän-lade betalningsmedel skall kunna utnyttjas på ett rationellt sätt. En förutsättning är dock alt samtliga objektbemyndiganden kan utnyttjas för de ändamål de är lämnade, vilket fömtsätter att underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1980/81 samt förväntat underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1981/82 läcks genom ytteriigare prisregleringsbemyndiganden under budgetåret 1981/82, En annan förutsättning är att prisutvecklingen enligt NPl kommer alt överensstämma med prognoserna. Det mesta talar dock för alt den verkliga prisutvecklingen kommer all bli högre. För alt härav följande tilldelning av prisregleringsmedel skall kunna utnyttjas krävs ökade prisregleringsbemyndiganden under vissa anslag.

Underskottet av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1980/81 och det beräknade underskottet av sådana bemyndiganden för budgetåret 1981/82 fördelar sig på anslag enligt vad som framgår av följande tabell.

Behov av ytterligare prisregleringsbemyndiganden budgetåret 1981/82

(1000-tal kr.)

Anslag		Försvarets mate-		Föredraganden
		rielverk
		1980/81	1981/82	1980/81	1981/82
B 2.	Arméförband: Matériel-
	anskaffning	35 000	126 300	35 000	206900
B 4.	Arméförband: Forskning
	och utveckling	6900	24300	6900	30400
C 2.	Marinförband: Matériel-
	anskaffning	47000	105 200	47000	211900
C 4.	Marinförband: Forskning
	och utveckling	10000	3 600	10000	10 700
D2.	Flygvapenförband: Maté-
	rielanskaffning	62700	110200	62 700	253 900
D4.	Flygvapenförband: Forsk-
	ning och utveckling	23400	9200	23400	-
E2.	Operaliv ledning m. m.:
	Matérielanskaffning	11900	7 700	11900	10000
	Summa bemyndigandebehov	196900	386500	196900	723800

Överbefidhavaren har i sill yttrande över försvarels materielverks framställning framhållit att utöver prisregleringsbemyndiganden måste yfterli-gare bemyndiganden ställas till materielverkets förfogande dels som en följd av likviditelssitualionen under budgetåret 1980/81, dels på grund av den bedömda likvidilelssitualion under budgetåret 1981/82. Med hänsyn Ull den hitUllsvarande utvecklingen av NPl och aft löneutvecklingen under budgetåret 1981/82 redan är känd bedömer överbefälhavaren all anslagen

Prop. 1981/82:25 7

för matérielanskaffning saml forskning och utveckling under budgetåret 1981/82 kommer att kunna tilldelas betalningsmedel utöver de belopp som en tilldelning enligt NPl skulle medföra. För att på ett ändamålsenligt och planerat sätt kunna utnyttja dessa betalningsmedel krävs yllerligare objektbemyndiganden .

Försvarets materielverk har i samråd med chefen för armén anmält behov av yllerligare bemyndiganden om totalt 566,1 milj. kr. för att kunna utnyttja de betalningsmedel som efter prisreglering bedöms bli tillgängliga under budgetåret 1981/82. Bemyndigandena skulle möjliggöra alt angelägna anskaffningar av däcksbromaleriel och bandvagnar samt renovering och modifiering av stridsvagnar tidigarelades.

Överbefälhavaren har i sill yttrande tillstyrkt materielverkels framställning om ytterligare bemyndiganden.

Föredraganden

Behovet av beslällningsbemyndiganden för ett visst budgetår uttrycks i den prisnivå som antas komma all råda då bemyndigandena utnyttjas. Be-slällningsbemyndigandena prisregleras därmed pä förhand vid budgele-ringen med utgångspunkt i en prognos om prisutvecklingen. De betalningsmedel som anvisas är däremot uttryckta i prisläget vid budgeleringstillfäl-lel och prisregleras löpande. Om prisutvecklingen markant kommer att avvika från det antagande som låg bakom beräkningen av bemyndigande-behovet uppkommer en skillnad mellan de bemyndiganden och de anslagsmedel, inkl. prisregleringsmedel, som disponeras under anslaget.

Den faktiska prisutvecklingen under budgetåret 1980/81 är nu känd. Vid en jämförelse av del beräknade och det fakUska behovet av prisregleringsbemyndiganden för detta budgetår bör enligt gällande regler de berörda anslagen tillföras ytterligare sammanlagt 196,9 milj. kr.

Vid beräkning av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1981/82 (prop. 1980/81:100 bil. 7) för nu berörda anslag upptogs dessa bemyndiganden till belopp som redan nu underskrider de värden som erfordras för alt en rationell matérielanskaffning skall kunna genomföras.

Försvarets materielverk har anfört att en fömtsättning för all förväntade betalningsmedel skall kunna utnyttjas med god hushållning är all, i enlighet med gällande regler, samtliga objektbemyndiganden utnyttjas för de ändamål som de är lämnade och inte utnyttjas för prisreglering i avvaktan på all nya prisregleringsbemyndiganden Ullförs.

Jag anser alt del är nödvändigt all redan nu läcka underskottet av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1980/81 samt det beräknade underskottet av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1981/82. Mina beräkningar av ifrågavarande prisregleringsbemyndiganden framgår av tabellen över behov av ytterligare prisregleringsbemyndiganden under budgetåret 1981/82 (inlagen på s. 6). Jag har därvid utgått från en annan prisprognos än vad försvarets materielverk har gjort.

Prop. 1981/82:25 8

Med hänsyn till den bedömda likviditeten under budgetåret 1981/82 framhåller överbefälhavaren att - utöver prisregleringsbemyndiganden -ytteriigare bemyndiganden om totalt 1822,1 milj. kr. inkl. prisreglering måste ställas till materielverkets förfogande.

Jag anser i likhet med överbefälhavaren att ytterligare beslällningsbemyndiganden krävs för budgetåret 1981/82. Med hänsyn lill de ekonomisk-politiska åtgärder som har redovisats i prop. 1981/82; 30 och att en samlad likviditetsbedömning f.n. är svår att göra är jag endast beredd att nu ta ställning lill de ytterligare bemyndiganden för materielobjekl (motsvarande) under anslaget C 2. Marinförband: Matérielanskaffning som är en följd av riksdagens tidigare fattade beslut (prop. 1980/81:100 bil. 7, FöU 1980/ 81:19, rskr 1980/81:291 och prop. 1980/81: 131, NU 1980/81:63, rskr 1980/ 81:393). Jag återkommer till den frågan i det följande. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen alt medge alt prisreglering av beslällningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och tidigare avseende anslaget Arméförband: Matérielanskaffning får ske inom en kostnadsram av ytteriigare 241 900000 kr.

[2] B 4. Armeförband: Forskning och utveckling. För budgetåret 1981/82 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge beställningar av utvecklingsarbete för arméförband inom en kostnadsram av 227 milj. kr. samt anvisat ett förslagsanslag av 148,2 milj. kr.

Beträffande medelstillgången och planeringssituationen inom försvaret ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméförband: Matérielanskaffning, Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att bemyndiga regeringen alt medge all prisreglering av beslällningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och tidigare avseende anslaget Arméförband: Forskning och utveckling får ske inom en kostnadsram av ytterligare 37300000 kr.

C. Mar införband

[31 C 2. Marinförband: Matérielanskaffning. För budgetåret 1981/82 har riksdagen under delta anslag bemyndigat regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1 692 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 657 milj. kr.

Riksdagen beslutade i juni 1981 (prop. 1980/81: 131, NU 1980/81:63, rskr 1980/81: 393) alt på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1980/ 81 under tjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100 milj. kr. som tillskott av medel till Karlskronavarvet AB för sysselsättnings-

Prop. 1981/82:25 10

sieringen av anskaffning av yiatlackfartygen. För att genomföra projekten erfordras således ytterligare beställningsbemyndiganden om 156 milj. kr. för ytattackfarlygen och 71 milj. kr. för bevakningsfartygel.

I avvaktan på ett slutligt ställningslagande lill utformningen av bevakningsfartyget avser jag föreslå regeringen att ställa bemyndigandena för detta ändamål till regeringens disposition.

1 prop. 1980/81:100 (bil. 7 s. 97, FöU 1980/81:19, rskr 1980/81:291) upptogs bl.a. projektet ubåtar av typ A 17. Kostnaderna angavs lill 836 milj. kr. Med ianspråktagande av prisregleringsbemyndigandena har projektet räknats upp till 928 milj. kr. i prisläget februari 1981. För projektet ubåtar av typ A 17 erfordras för beräknade kostnadsfördyringar ett beställ-ningsbemyndigande om ytterligare 112 milj. kr.

Jag finner del angeläget att här berörda beställningar kan fullföljas så att beläggningen på Karlskronavarvet AB säkerställs.

Min beräkning av beställningsbemyndiganden under förevarande anslag framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden (intagen på s. 7). Av bemyndigandena utgör 37,7 milj, kr, prisregleringsbemyndiganden för omräkning från prisläget februari 1981 till prisläget februari 1982, Beställningarna beräknas medföra utbetalningar under budgetåret 1981/82 om ca 91 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen all ta ställning till vilka anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det beslällningsbe-myndigande som riksdagen kan komma alt lämna.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen alt medge att prisreglering av beställnings
bemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och
tidigare avseende anslaget Marinförband: Matérielanskaffning
får ske inom en kostnadsram av ytterligare 258900000 kr.,

2. bemyndiga regeringen all medge att beställningar av materiel
m.m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av
ytteriigare 376700000 kr.

[4] C 4. Marinförband: Forskning och utveckling. För budgetåret 1981/82 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen all medge alt beställningar av utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 71,1 milj. kr. saml anvisat ett förslagsanslag av 75 milj. kr. Beträffande medelstillgången och planeringssituaUonen inom försvaret ber jag all få hänvisa lill vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméförband: Matérielanskaffning. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt bemyndiga regeringen alt medge alt prisreglering av beställningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och tidigare avseende anslaget Marinförband: Forskning och utveckling får ske inom en konstnadsram av yllerligare 20700000 kr.

Prop. 1981/82:25 11

D. Flygvapenförband

[5] D 2. Flygvapenförband: Matérielanskaffning. För budgetåret 1981/82 liar riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen alt medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1582 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 2445 850 kr.

Försvarets materielverk har i samråd med chefen för flygvapnet anmält behov av ytteriigare bemyndiganden om totalt 860,2 milj, kr, för all kunna utnyttja de betalningsmedel som efter prisreglering bedöms bli tillgängliga under budgetåret 1981/82, Bemyndigandena skulle möjliggöra alt anskaffning av angelägen materiel såsom styrd glidbomb, utbylesenheter och reservdelar för flygpan 37 tidigarelades.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande tillstyrkt materielverkels framställning om ytterligare bemyndiganden. Överbefälhavaren framhåller dock alt del är osäkert om bemyndigandena för den styrda glidbomben skall belasta anslaget D 2. Flygvapenförband: Malerialanskaffning, eftersom beslut om utveckling eller direklanskaffning ännu inte har fallats.

Föredraganden

Beträffande medelslillgången och planeringssituationen inom försvaret ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméförband; Matérielanskaffning. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt bemyndiga regeringen alt medge all prisreglering av beställningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och tidigare avseende anslaget Flygvapenförband: Matérielanskaffning får ske inom en kostnadsram av yllerligare 316600000 kr.

[6] D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling. För budgetåret 1981/ 82 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge all beställningar av utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av 378,8 milj. kr. samt anvisat ett förslagsanslag av 407984000 kr.

Försvarets materielverk har i samråd med chefen för flygvapnet anmält behov av ytteriigare bemyndiganden om totalt 18,2 milj. kr. för att kunna utnyttja de betalningsmedel som efter prisreglering bedöms bli tillgängliga under budgetåret 1981/82. Bemyndigandena skulle möjliggöra alt anskaffning av angelägen materiel såsom övervakningsradar för robotförsöksplats i övre Nortland tidigarelades.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande tillstyrkt materielverkets framställning om ytterligare bemyndiganden.

Prop. 1981/82:25 13

Besparingen genom att mililärstabsbyggnaden byggs om redan nu uppskattas till ca 5 milj. kr. genom att ett antal inhyrda lokaler kan avvecklas.

Föredraganden

Regeringen har ijuli 1981 beslutat att förvaliningsbyggnaden Tre Vapen i Stockolm får byggas om. Kostnaden för ombyggnaden har beräknats till 4280000 kr. Ombyggnaden pågår. Regeringen minskade i nyss nämnda beslut kostnadsramarna för ett antal projekt för att den totala byggnadsverksamheten inte skulle öka.

De centrala militära staberna skall under hösten 1981 omlokaliseras till ämbetsbyggnaden Bastionen i Stockholm. Därvid frigörs bl.a. mililärstabsbyggnaden, som skall utnyttjas av ett antal andra militära enheter. Jag finner det angeläget att den redan beslutade omlokaliseringen av militära myndigheter i Stockolm genomförs så snart som möjligt för att få den besparing på ca 5 milj. kr. som uppnås genom alt ell antal inhyrda lokaler kan avvecklas. Mililärstabsbyggnaden bör därför få byggas om. För att bekosta ombyggnaden förordar jag att 9 milj. kr., varav 3 milj. kr. för smärre underhållsarbeten, anvisas på tilläggsbudget I Ull statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Genom omprioriteringar inryms ombyggnaden i den tidigare beslutade volymen av byggnadsverksamhet inom det militära försvaret.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Operativ ledning m.m.: Anskafftiing av anläggningar på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 9000000 kr.

H. Övrig verksamhet

[9] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-ljänsl anvisades första gången på tilläggssiat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop, 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956:539), Därefter har årligen ytteriigare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsslyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas verksamhel utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständige representation i FN samt - fr.o.m. den I juli 1967 - för observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåret 1965/66-1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-slyrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-slyrkors verksamhet utomlands.

Sammanlagt har för svenska FN-slyrkors verksamhet hittills anvisats

Prop. 1981/82:25 14

1 334465 000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har 38,5 milj. kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observalörer under tiden januari—juni 1981 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1980/81: 125 bil. 1, FöU 1980/81:24, rskr 1980/81:324).

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den 30 september 1981 har från FN influtit 573463771 kr. Vid den tidpunkten uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills framlagda krav lill 175 287942 kr. Ersättningar som flyter in från FN lillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga inkomster av statens verksamhet.

Genom beslut i maj 1981 förordnade regeringen alt ett sjukhuskompani omfattande högst 150 man jämte viss slabspersonal skulle ställas till FN:s förfogande för fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern längst t. o. m. augusti 1982. Utgifterna beräknas till 2 milj. kr. för månad eller för tiden julidecember 1981 sammanlagt 12 milj. kr.

Genom beslut i maj 1981 förlängdes tiden för den svenska FN-insalsen på Cypern längst t. o. m. den 15 december 1981. Utgifterna beräknas till ca 5,6 milj. kr. för månad eller för tiden juli-december 1981 sammanlagt 33,5 milj. kr.

Genom beslut i juni 1981 medgav regeringen att observatörer i FN-ljänsl får avlösas under budgetåret 1981/82. Antalet observatörer uppgick den 1 juli 1981 till 42. Medelsbehovel för dessa kan beräknas lill ca 750000 kr. för månad eller för tiden juli-december 1981 sammanlagt 4,5 milj. kr.

En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Vid utgången av juni 1981 fanns ett underskott på 1240600 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså lill (12000000-1-33500000-1-45000004-3000000-1-1 240600) avrundat 54,3 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för del militära försvaret.

Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis läcka utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp senare.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 54300000 kr.

Prop. 1981/82:25 15

[lOJ H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953:234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953; 431) på tilläggssiat I lill riksslalen för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reserva- ' tionsanslag av 5 milj. kr. lill svenska övervaknings- och repatrieringskon-tingenten i Korea.

Den svenska repalrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag den I mars 1954. Övervakningskontingenlens uppdrag står alltjämt kvar men personalen har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mol omkring 90 personer år 1955.

För övervakningskontingenlens fortsalla verksamhet har riksdagen under anslaget Svenska Övervakningskontingenlen i Korea, fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea, efter förslag av Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 31 020000 kr. (jfr senast prop. 1980/81:25 bil. 2, FöU 1980/81:14, rskr 1980/81:77). Hiftills har alltså anvisats 36020000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast beräknades täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t.o.m. juni 1981.

Genom beslut i april 1976 förordnade regeringen att det tills vidare, intill regeringen bestämmer annat, skall finnas en övervakningskonlingent i Korea om högst 10 personer. Jag kan f. n. inte bedöma hur länge övervakningskontingenlen i Korea behöver fortsätta sin verksamhel. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t.o.m. utgången av budgetåret 1981/82. Jag anser all kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av ca 179000 kr. för månad eller för budgetåret 1981/82 2 150000 kr. Vid utgången av budgetåret 1980/81 fanns ett överskott på 162 100 kr. under anslaget Övervakningskontingenten i Korea. Medelsbehovel för budgetåret 1981/82 uppgår därför lill (2 150000-162100) avrundat 2 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1981/82 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn lill svårigheterna att beräkna vissa utgiftspos-ler saml möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget Oförutsedda utgifter. Frågan om alt läcka utgifter som bestrids på detta sätt bör få las upp senare.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Övervakningskontingenten i Korea på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

Prop. 1981/82:25 18

Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsför-

1981-01-01 brukning

1981/82

SBL ombyggnad av hus K 3 000 2 000

Vidare erfordras viss utrustning, bl.a, frystork samt påfyllnings- och eliketteringsulrustning. Tillsammans uppgår de erfoderliga investeringarna i utrustning till 3750000 kr. Jag återkommer Ull frågan om medel för utrustning under anslaget E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning,

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid sta
tens bakteriologiska laboratorium inom den kostnadsram som jag
har förordat,

2. lill Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde på tilläggsbudget I till statsbudgeten för bud
getåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[2] E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning. Under anslaget A 5. Vissa byggnadsarbeten m.m, inom socialdepartementels verksamhetsområde har jag redogjort för vissa behov av lokaler och utmstning i samband med tillverkning av vaccin för mässling, påssjuka och röda hund. Jag beräknar kostnaderna för utrustning till totalt 3 750000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 3 750000 kr.

G. Undervisningssjukhus m. m.

[3] G 6. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisats ell förslagsanslag av 36 091 000 kr.

I prop. 1980/81: 100 (bil. 8, SoU 1980/81:19, rskr 1980/81:212) anförde föredragande statsrådet Holm vid anmälan av detta anslag bl.a. följande.

Utgifterna för löner lill sjukhusets personal — bortsett från läkarna — bör under budgetåret 1981/82 inte behöva överstiga ett belopp, som motsvarar en ram av 407,5 milj. kr. i löneläget november 1980, lönekosl-nadspålägg inräknat. Jag räknar med aft inga nya tjänster kommer att

Prop. 1981/82:25 19

inrättas för nämnda budgetår utöver sådana tjänster för vilka utrymme kan beredas genom omdisposilion inom nämnda belopp. Vidare bör utgifterna för omkostnader — sedan vissa driflinläkler har fråndragits - inrymmas inom 108,3 milj. kr. för budgetåret 1981/82, vilket belopp bör ingå i en totalram. Jag har vid beräkningen av dessa belopp räknat med all vissa produktivitets- och rationaliseringsvinster om 10,5 milj. kr. skall kunna göras.

Mol denna bakgmnd föreslår jag alt en totalram för utgifterna för ifrågavarande lönekostnader och omkostnader för sjukhusets verksamhet fastställs lill 515,8 milj. kr. Inom ramen bör sjukhuset ha möjlighet all göra omdispositioner mellan lönekostnader och omkostnader. Denna ram får endast räknas upp med hänsyn lill förändrade lönekostnader för sjukhusels personal lill följd av avtal som träffas efter utgången av november 1980 och eljest endast efter medgivande av riksdagen. Jag förutsätter att effektiva åtgärder kommer att vidtas vid sjukhuset för att hålla utgifterna inom den angivna kostnadsramen.

Riksdagen lämnade vad statsrådet Holm sålunda anförde ulan erinran.

Regeringen föreskrev den 11 juni 1981 genom regleringsbrev för budgetåret 1981/82 avseende anslag lill akademiska sjukhuset i Uppsala m.m. bl.a. att utgifterna för annan personal än läkare och omkostnader skulle bestridas inom en kostnadsram av 515,8 milj. kr. Lönekostnaderna hade därvid beräknats lill 407,5 milj. kr. i lönelägel november 1980.

Jag vill här också erinra om vad som har gällt för del förflutna budgetåret 1980/81.

I prop. 1980/81:125 med anmälan till tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitl avser socialdepartementets område (bil. 2, SoU 1980/81:27, rskr 1980/81:347) redovisas en framställning från direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala. Direktionen anförde alt den trots sina bemödanden inte hade kunnat hålla kostnaderna för verksamheten vid sjukhuset inom de av regering och riksdag beslutade ekonomiska ramarna för budgetåret 1980/81. Endast genom alt väsentliga delar av sjukhuset slängdes kunde utgifterna nedbringas så att de kunde rymmas inom ramarna. Direktionen hade i ett räkneexemplet beräknat hur viss besparing skulle kunna genomföras. I exemplet ingick stängning av 23 kirurgiska, 21 medicinska, 15 psykiatriska, 8 barn- och ungdomspsykiatriska och 2 barnmedicinska vårdplatser. Direktionen föreslog emellertid att viss höjd total kostnadsram skulle fastställas för budgetåret 1980/81 för att den nämnda neddragningen av sjukvårdsverksamheten inte skulle behöva genomföras. I andra hand hemställde direktionen om bemyndigande att i erforderlig utsträckning vidta de redovisade besparingsåtgärderna under förutsättning av Uppsala läns landstingskommuns medgivande.

Föredragande statsrådet Holm uttalade alt hon var beredd all i stort sett godta den av direktionen föreslagna höjda ramen. Överskridandet av lönekostnaderna och av omkostnaderna kunde emellertid endast accepteras

Prop. 1981/82:25 20

såsom engångsföreteelser för budgetåret 1980/81. Hon fann vidare alt vissa av de besparingsåtgärder som direktionen hade redovisat borde kunna genomföras under nämnda budgetär. Hon undantog dock stängning av kirurgiska och medicinska vårdplatser. Del borde ankomma på direktionen att med stöd av regeringens bemyndigande besluta om åtgärder, som medförde en besparing av 1,1 milj. kr. under kvarvarande del av budgetåret i förhållande lill den av direkUonen föreslagna nya totalramen. Hon förordade en ny totalram för ifrågavarande utgifter av 539,4 milj. kr. I detta sammanhang framhöll statsrådet Holm alt uppgiften att slutligt fastställa inkomst- och ulgiflsstal för akademiska sjukhuset i fortsättningen inte borde ankomma på konsistoriet vid universitetet i Uppsala.

Sedan riksdagen beslutat om en ändrad medelsram för akademiska sjukhuset för budgetåret 1980/81 i enlighet med vad som hade förordals i prop. 1980/81:125, föreskrev regeringen den 25 juni 1981 all utgifterna för lönekostnader för annan personal än läkare och omkostnader skulle för budgetåret 1980/81 bestridas inom en kostnadsram av 539,4 milj. kr. Lönekostnaderna hade därvid beräknats lill 426 milj. kr. i löneläget december 1980.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala har den 11 maj 1981 beslutat att lill regeringen överlämna förslag till budget för sjukhuset för budgetåret 1981/82. Direktionen hemställde att inkomst- och utgiftsstaten i förslaget fastställdes och alt en särskild ekonomisk ram anvisades för vårdplalsdisponeringar inom de neurokirurgiska och thoraxkirurgiska klinikerna m. m. Direktionen har vidare den 26 augusti 1981 beslutat att lill regeringen överlämna viss tilläggsbudget, enligt vilken beräknade utgifter för andra löner än läkarlöner och omkostnader hade räknats upp med 15,3 milj. kr.

Enligt det kompletterade budgetförslaget beräknades utgifterna för ifrågavarande lönekostnader och omkostnader bli inte fullt 568 milj. kr., varav 431 milj. kr. för lönekostnaderna i löneläget december 1980. Under hand har från sjukhuset uppgivils att löneomräkningen från november lill december 1980 medfört ett påslag av ungefär 5,7 milj. kr. Tillbakaräknat till lönelägel november 1980 skulle utgifterna således kunna beräknas till 562,3 milj. kr., varav 425,3 milj. kr. för lönekostnaderna.

Utgifterna har beräknats för en i stora drag oförändrad verksamhel. Sammanlagt 25 vårdplatser för psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt barnmedicin har dock stängts fr.o.m. den 1 april 1981. Uppsala läns landstingskommuns bidrag lill driftkostnaderna vid sjukhuset har beräknats till 296,4 milj. kr. under förutsättning all landstingskommunen kommer att utnyttja 65,2% av vårddagarna vid sjukhuset, vilket motsvarar 27 4 400 v årdd agar.

Till stöd för direktionens förslag låg bl.a. en preliminär uppgift om den faktiska medelsförbrukningen under budgetåret 1980/81, som hade uppgått till ca 555,4 milj. kr., varav för andra löner än läkarlöner ca 432,6 milj. kr. Enligt ett senare upprättat bokslut blev förbmkningen 555,6 milj. kr.

Prop. 1981/82:25 21

Härutöver redovisade direktionen en särskild budget för en utökning med 3 thoraxkirurgiska och 11 neurokirurgiska vårdplatser. Utgifterna för denna verksamhel beräknades uppgå till drygt 7,2 milj. kr. under det att motsvarande intäkter beräknades bli inte fullt 10,5 milj. kr. Direktionen föreslog alt verksamheten skulle få bedrivas som en försöksverksamhet under fömtsättning alt utgifterna inte översteg intäkterna.

Uppsala läns landstingskommuns förvaltningsutskott har den 25 maj 1981 ansett alt landstingskommunen borde för sin del godkänna direktionens budgetförslag, som vid den tidpunkten innebar ell driftbidrag från landstingskommunen av 287,5 milj. kr. Förvallningsulskotlet ansåg emellertid alt landstingskommunen borde hemställa att direktionen - innan del s.k. neuro-thoraxpakelel genomfördes - dels redovisade en plan för omstrukturering av regionvårdsresurserna vid sjukhuset, dels utformade och införde en garanliregel gentemot de landstingskommuner, som förväntades utnyttja regionsjukvårdsresurserna vid sjukhuset.

Regeringen har den 10 september 1981 bl.a. föreskrivit, alt direktionen skall fastställa inkomst- och ulgiftsslat för sjukhuset inom de av regeringen föreskrivna kostnadsramarna, saml bemyndigat direktionen att besluta om de förändringar av sjukhusets verksamhet, som kan erfordras för att utgifterna för verksamheten skall kunna rymmas inom nämnda kostnadsramar. Därvid skall direktionen i första hand pröva möjligheterna alt iaktta ramarna ulan all hålla vårdplatser stängda.

Regeringen har samtidigt föreskrivit alt t. v., i avvaktan på regeringens slutliga beslut, såsom ram för lönekostnaderna för annan personal än läkare och omkostnader skall gälla 531,3 milj. kr. för år. Lönekostnaderna har därvid beräknats utgöra 418 milj. kr. i lönelägel november 1980.

Regeringen log i detta sammanhang inte ställning lill förslaget om en utökning av de thoraxkimrgiska och neurokimrgiska vårdplatserna.

Direktionen för akademiska sjukhuset har i skrivelse den 22 september 1981 hemställt hos regeringen om alt driftkostnaderna för den barn- och ungdomspsykialriska kliniken vid sjukhuset - som beräknas uppgå lill ca 7 milj. kr. i vad avser löner för annan personal än läkare och omkostnader under budgetåret 1981/82 — skall få t. v. läggas utanför den av regeringen anvisade budgetramen i avvaktan på att kostnaderna helt kan avvecklas. Direktionens förslag innebär att sjukhusets barn- och ungdomspsykiatriska klinik pä sikt skall stängas helt, men att värden övergångsvis skall bestridas på sjukhuset under budgetåret 1981/82 i avvaktan på all den kan överföras till Uppsala läns landstingskommuns inrättningar i enlighet med landstingskommunens planering.

Av skrivelsen framgår vilka åtgärder direktionen hittills har beslutat vidta för att hålla utgifterna inom de av regeringen den 10 september 1981 beslutade ramarna. Utöver de 25 vårdplatser, som stängts redan den 1 april 1981, har - som en verksamhelsbegränsning steg 1 — ytterligare 48 vårdplatser slängts, varav 23 kirurgiska vårdplatser. Samtidigt har emellertid

en ökning skett med 3 bai"nortopediska vårdplatser. Steg 1 beräknas ge en minskad årskostnad med ca 18 milj. kr. när det gäller utgiftsramen för andra löner än läkarlöner och omkostnader. Full besparingseffekt nås omkring den 1 oktober 1981. Direktionen har vidare uppdragit åt sjukhusdirektören att - inom en verksamhetsbegränsning steg 2 - genomföra ytterligare stängning av 123 vårdplatser. Kostnadsminskningen enligt steg 2 beräknas bli ca 22 milj. kr. för helt år. I båda stegen ingår reduceringar även av medicinsk och administrativ service m.m. I steg 2 ingår även fullständig stängning av den barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, vilket som nämnts motsvarar en besparing av ca 7 milj. kr.

De enligt direktionens skrivelse planerade och genomförda vårdplats-stängningarna vid akademiska sjukhuset i Uppsala kan åskådliggöras på följande sätt.

Klinik	Vårdplatser
	förut-	ändringar			kvar-
	varande				varande
		1 april 81	stegl	steg 2
Bamkirurgiska klin.	38		-1- 4		42
Bammedicinska klin.	59	- 2			57
Barn- och ungdoms-
psykiatriska klin.	33	- 8	- 8	- 17	0
Hudkliniken	42		- 7		35
Infektionskliniken	74			- 26	48
Kirurgiska klin.	128		-23		105
Lungkliniken	73			- 10	63
Medicinska klin.	181			- 21	160
Neurologiska klin.	46			- 7	39
Neurokirurgiska klin.	40			- 5	35
Kliniken för allmän
onkologi	66			- 10	56
Ortopediskt kirurgiska
kliniken	94		- 1		93
Plastikkirurgiska
kliniken	67			- 9	58
Psykiatriska klin.	87	-15		- 15	57
Thoraxkirurgiska
kliniken	36			- 11	25
Ögonkliniken	40		-10		30
Öron-, näs- och hals-
kliniken	60			- 9	51
Summa	1164	-25	-45	-140	954
Övriga kliniker	282	-	-	-	282
Totalt	1446	-25	-45	-140	1236

Jag har under hand inhämtat alt direktionen Ulls vidare undviker alt slänga vårdplatser vid de thoraxkimrgiska och neurokimrgiska klinikerna. I ell förslag till verksamhetsbegränsning steg 2A ingår bl.a. stängning av 44 vårdplatser.

Direktionen framhåller att den fullständiga stängningen av barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, som ingår i de koslnadsreducerande åtgår-

Prop. 1981/82:25 23

derna, är en åtgärd, som är avgörande för humvida anvisade budgetramar skall kunna hållas.

Eftersom Uppsala läns landstingskommun har del övergripande ansvaret för ifrågavarande vård, innebär stängningen all landstinget får ombesörja vården på annat sätt. Detta kan i och för sig medföra en eftersträvansvärd rationalisering av värden.

Ett överförande av vården Ull Uppsala läns landstingskommuns inrättningar kommer emellertid aft la lid. Delta beror dels på alt de praktiska detaljerna för överförandet av vården måste utarbetas i samarbete mellan landstinget och sjukhuset, dels på den tid som åtgår för att klarlägga förfarandet för överförandet saml vårdens framlida organisation. Övergångsvis måste vården ges på sjukhuset. Några koslnadsreducerande effekter för sjukhuset kan därför inte påräknas förtån efter utgången av budgetåret 1981/82.

Alternativa besparingsåtgärder till all överföra den barn- och ungdomspsykiatriska vården till landstinget, vilka skulle kunna ge motsvarande kostnadseffekter innan budgetårets slut, har även lagils fram. Dessa innebär lill exempel stängning av brännskadeavdelningen, av thoraxkirurgiska eller ortopediska vårdplatser eller av onkologiska vårdplatser m. m. Dessa eventuella åtgärder skulle emellertid innebära så allvarliga konsekvenser ur vårdsynpunkl att direktionen anser dem oacceptabla.

Direktionen anser att del är helt omöjligt att under den tid, som återstår av budgetåret 1981/82, genomföra kostnadsreduceringar enligt regeringens beslut om inte driftkostnaden för barn- och ungdomspsykiatriska kliniken får läggas utanför anvisade budgetramar i avvaktan pä vårdens överförande lill landstingskommunen.

Föredraganden

Föredragande statsrådet Holm föreslog i prop. 1980/81:100 (bil. 8, SoU 1980/81:19, rskr 1980/81:212) aft en totalram för utgifterna vid akademiska sjukhuset i Uppsala för löner till sjukhusets personal - bortsett från läkarna — och omkostnaderna för sjukhusets verksamhet skulle fastställas tilll 515,8 milj, kr, för budgetåret 1981/82. Lönekostnaderna beräknades därvid Ull 407,5 milj. kr. i lönelägel november 1980. Vid beräkningen av totalramen hade 10,5 milj. kr. frånräknats med hänsyn till all vissa produktivitets- och rationaliseringsvinster borde kunna göras här liksom inom andra delar av statsförvaltningen. Minskningen motsvarade 2%. Riksdagen lämnade förslaget ulan erinran.

För det förflutna budgetåret 1980/81 medgav regeringen med stöd av riksdagens beslut (prop. 1980/81:125 bil. 2, SoU 1980/81:37, rskr 1980/ 81:347) en totalram för ifrågavarande utgifter av 539,4 milj. kr., varav lönekostnaderna i löneläget december 1980 utgjorde 426 milj. kr. Ramen höjdes därvid med 16,4 milj. kr. i förhållande lill den ursprungligen fast-

Prop. 1981/82:25 24

ställda. Föredragande statsrådet Holm betonade dock i prop. 1980/81:125 (bil. 2 s. 13) att höjningen endast godtogs såsom en engångsföreteelse.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala har anmält att ifrågavarande utgifter har under del förflutna budgetåret 1980/81 uppgått till ca 555,6 milj, kr,, varav för andra löner än läkarlöner ca 432,6 milj, kr. Med hänsyn härtill beräknar direktionen numera att för dessa utgifter kommer att behövas 568 milj, kr. under budgetåret 1981/82 om verksamheten skall kunna bibehållas i stort sett oförändrad. Direktionen räknar dock med att vissa vårdplatser, som har stängts under våren 1981, även framgent skall vara slängda. I beloppet ingår 431 milj. kr. för lönekostnader i löneläget december 1980. Löneomräkning från november till december 1980 har enligt underhandsuppgifl föranlett ell påslag med ca 5,7 milj. kr. Utan att därmed vilja la ställning lill rikUghelen av löneomräkningen finner jag del vara ändamålsenligt alt i detta sammanhang dra ifrån 5,7 milj. kr. för alt återföra lönekostnadsbeloppen lill löneläget november 1980 och därigenom lättare kunna göra jämförelser.

I sistnämnda löneläge blir i så fall den tillåtna totalramen för det tillända-lupna budgetåret 1980/81 ca 533,7 milj. kr. Jag vill senare återkomma till frågan om totalramen för budgetåret 1980/81. För budgetåret 1981/82 bestämdes ramen i budgetpropositionen 1981 som nämnts Ull 515,8 milj. kr. Direktionens förslag innebär en totalram av 562,3 milj. kr. i samma löneläge.

Uppgifterna om medelsåtgången tyder på att erforderliga rationaliseringar hittills ej genomförts i sådan utsträckning att den av riksdagen beslutade ramen kan hållas. Med hänsyn lill viklen av all den högkvalificerade sjukvården skall kunna fortgå vid akademiska sjukhuset ser jag mig nödsakad alt i delta läge höja totalramen med 10,5 milj. kr.

Jag är emellertid inte beredd att härutöver ge sjukhuset ökade resurser. Kostnadsutvecklingen vid landets stora sjukhus har varit särskilt brant under de senaste åren och måste bringas mer i överensstämmelse med den allmänna kostnadsutvecklingen. Akademiska sjukhusels resursramar omfattar emellertid också de medel som anvisas lill läkarlöner. Direktionen har anmält alt vissa vårdplatser måste slängas för att medelsramarna skall kunna hållas. Del kan därvid vara lämpligt att inom en oförändrad resursram överföra medel frän förslagsanslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare till totalramen för andra än läkarlöner och omkostnader, för alt därigenom åstadkomma en bättre balans mellan de olika slagen av resurser. Jag vill i denna del förorda att 5 milj. kr, överförs. Totalramen för de övriga lönerna och omkostnaderna höjs därvid med ytterligare 5 milj, kr.

Med hänsyn lill vad jag har anfört föreslår jag all en ny totalram för ifrågavarande utgifter fastställs lill 531,3 milj, kr, för budgetåret 1981/82. Inom denna ram bör sjukhuset få göra omdispositioner mellan lönekostnader och omkostnader. Jag har emellertid beräknat lönekostnaderna till

Prop. 1981/82:25 25

418 milj. kr. i löneläget november 1980. lönekoslnadspålägg inräknat. Ramen får räknas upp med hänsyn Ull förändrade lönekostnader för sjukhusels personal Ull följd av avtal, som har blivit gällande för tiden efter utgången av november 1980, och eljest endast efter medgivande av riksdagen.

Regeringen bör underställa riksdagen delta förslag till ny kostnadsram för budgetåret 1981/82.

Med hänsyn till all stor del av ifrågavarande budgetår hinner förflyta innan riksdagens beslut i denna fråga kan påräknas, har regeringen på min föredragning genom beslut den 10 september 1981 föreskrivit all såsom ram för lönekostnader för annan personal än läkare och omkostnader vid sjukhuset för budgetåret 1981/82 skall t. v., i avvaktan på regeringens slutliga beslut sedan riksdagens godkännande inhämtats, gälla 531,3 milj. kr. räknat för år. Lönekostnaderna har därvid beräknats utgöra 418 milj. kr. i lönelägel november 1980. Samtidigt har regeringen föreskrivit alt läkarlöneanslaget inte får för budgetåret 1981/82 belastas med högre belopp än 128520000 kr. utan regeringens medgivande. Beloppet är 5 milj. kr. lägre än vad som anvisats under anslaget.

Direktionen har redovisat en omfattande stängning av vårdplatser, vilken direktionen har bedömt vara nödvändig för all anvisade ramar enligt regeringens nämnda beslut skall kunna hållas för budgetåret 1981/82.1 den mån den s. k. länssjukvården härigenom i rimlig omfattning begränsas har jag inte något att invända. Jag vill särskilt erinra om del från socialdepartementets sjukvårdsdelegation överlämnade belänkandet Utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet (SOU 1981:4), som har tagits fram under arbetet inom HS 90 - hälso- och sjukvård inför 90-lalet. I betänkan-del uttalas bl. a. (s. 38) följande. Speciell uppmärksamhet bör ägnas möjligheterna och konsekvenserna av all begränsa länssjukvården för alt öka förutsättningarna alt inom snäva personella och finansiella resursramar säkerställa en planerad utbyggnad av primärvården.

Man får hålla i minnet att medelvårdtiden minskal under senare år - inte minst vid akademiska sjukhuset - och att allt fler sjukdomsfall kan behandlas i öppen vård utan intagning på en vårdplats. Skall rationaliseringsvinsten som ligger i denna utveckling kunna las lill vara bör antalet vårdplatser i motsvarande mån kunna minskas och resurser härigenom frigöras för andra vårdformer.

Jag vill framhålla alt en bidragande orsak till alt utbyggnaden av primärvården hämmats och kommit att ligga under den av sjukvårdshuvudmännen planerade nivån har varit brislen på vissa personalkategorier, t. ex. allmänläkare och distriktssköterskor. Genom bl. a. en omfördelning kan de personella resursramarna ökas för primärvården.

Direktionen har föreslagit att kostnaderna för den barn- och ungdomspsykialriska kliniken övergångsvis får läggas utanför den fastställda totalramen för vissa löner och omkostnader i avvaktan på alt man kan finna

Prop. 1981/82:25 26

mer rationella former för värden i överensstämmelse med Uppsala läns landstingskommuns sjukvårdsplanering. På sikt bör kliniken enligt direktionen kunna läggas ned.

Del bör öppnas en möjlighet för regeringen att besluta i denna fråga. Detta kräver emellertid all riksdagen bemyndigar regeringen att om så erfordras medge ett överskridande om högst 7 milj. kr. utöver den äv mig föreslagna ramen. Jag förslår all ett sådant bemyndigande inhämtas.

Som jag nyss nämnde har sjukhuset överskridit totalramen för budgetåret 1980/81, Den fastställdes med stöd av riksdagens beslut lill 539,4 milj, kr,, varav för lönekostnaderna 426 milj, kr, i löneläget december 1980 (prop, 1980/81:125 bil, 2, SoU 1980/81:27, rskr 1980/81:347). Verkliga utgiften har blivit 555,6 milj. kr., varav för löner 432,6 milj. kr. Lönekostnaden överstiger något vad det medgivna lönebeloppet blir, om del omräknas lill löneläget under våren 1981, men bör ändå kunna accepteras såsom i huvudsak en löneomräkning. Omkostnaderna överstiger däremot den fastställda ramen med (123—113,4) 9,6 milj. kr. Jag finner detta vara anmärkningsvärt, inte minsl med hänsyn till att ramen för omkostnaderna höjdes kraftigt så sent som under våren 1981 efter ingående överväganden om vilken utgiftsutveckling vid sjukhuset som kunde tillåtas. Direktionen har bl.a. hänvisat lill att sjukvårdsprodukUonen ökat genom en ökning av antalet intagna patienter, även om antalet vårddagar understigit del beräknade. Jag kan emellertid inte nog understryka att givna ramar är ett uttryck för vilka resurser som kan ställas till förfogande för sjukhusets verksamhel. Jag förutsätter nu att direktionen vidtar verkningsfulla åtgärder för alt se lill att verksamheten i fortsättningen hålls inom de av statsmakterna fastställda resursramarna. Det framstår emellertid som mindre meningsfullt alt vägra medge de utgifter som redan har skett under förflutna budgetåret 1980/81. Regeringen bör därför föreslå riksdagen aft godta det överskridande av totalramen som har skett.

Jag vill i detta sammanhang erinra om alt statens förhandlingsnämnd är 1977 erhöll i uppdrag att förhandla om överförande av huvudmannaskapet för akademiska sjukhuset i Uppsala från staten Ull Uppsala läns landstingskommun. Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1980/81:9 om regionsjukvården har socialutskottet understmkit angelägenheten av att man från statens sida verkar för att nämnda förhandlingsuppdrag genomförs skyndsamt (SoU 1980/81:6, rskr 1980/81: 123). För egen del finner jag också aft starka skäl talar för delta. Jag har under hand inhämtat att förhandlingarna bedrivs med sikte på alt genomföra en förändring av huvudmannaskapet fr.o.m. den 1 januari 1983. Med anledning härav kan fråga om alt vidta vissa övergångsanordningar uppkomma. Jag föreslår därför all regeringen mot denna bakgrund inhämtar ett bemyndigande frän riksdagen att besluta om överskridande av den nu föreslagna ramen även av detta skäl om så erfordras.

Prop. 1981/82:25 27

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen all

1. fastställa ändrad medelsram för akademiska sjukhuset i Uppsala
för budgetåret 1981/82 i enlighet med vad jag har förordat i det
föregående,

2. bemyndiga regeringen att besluta om överskridande av ramen för budgetåret 1981/82 i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,

3. godtar det överskridande som har skett av motsvarande ram för budgetåret 1980/81.

L Ungdomsvård m. m.

[4] I 5. Bidrag till projektering av vissa anläggnings- och husbyggnadsarbeten. Efter riksdagens bemyndigande (prop. 1979/80:172, SoU 1979/80:44, rskr 1979/80:385) har regeringen den 26 juni 1980 godkänt principöverenskommelsen med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om ell ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårds-anstalter m. m. Enligt överenskommelsen skall berörda kommuner och landstingskommuner den 1 januari 1983 la över dels huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhelsvårdsanstalterna, dels de rättigheter och åtaganden som staten har i fråga om Margretelunds och Råby yrkesskolor, erkända och enskilda nyklerhetsvårdsanslaller saml inackorderingshem och behandlingshem för alkohol- och narkolika-missbmkare.

Statens förhandlingsnämnd har därefter den 25 mars 1981 träffat en överenskommelse med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om statsbidrag för verksamheten. I prop. 1980/81; 196 har regeringen hemställt om riksdagens bemyndigande att godkänna överenskommelsen som bl. a. innebär alt staten med utgångspunkt i vad som gäller för detaljplaneringsbidrag skall till huvudmännen betala sammanlagt 5 milj. kr. som bidrag lill projektering av vissa anläggnings- och husbyggnadsarbelen. Bidraget är avsett att utbetalas under perioden den 1 april 1982-den 31 december 1983.

Jag har i ovannämnda proposition om statsbidrag vid ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor m. m. anmält att jag senare i år avsåg att återkomma med förslag om anvisning av medel för täckande av kostnader för projektering av vissa anläggnings- och byggnadsarbeten. För alt utbetalningen av bidraget skall kunna ske redan under innevarande budgetår bör medel anvisas på tilläggsbudget.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till projektering av vissa anläggnings- och husbyggnadsarbeten på tilläggsbudget I till statsbudgeten 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 5000000 kr.

Prop. 1981/82:25 30

uppnår 65 års ålder och avgår med pension enligt bolagets regler. SJ har därför i en skrivelse till regeringen den 14 september 1981 hemställt om all ett särskilt driftanslag på 2 milj. kr. anvisas att användas som aklieägartill-skon till NBJ.

Jag har ingen erinran mol all NBJ drivs i bolagsform åtminstone fram till årsskiftet 1983/84. Delta överensstämmer också med vad som tidigare anförts av NBJ-utredningen om en rimlig övergångslid. Mol denna bakgrund föreslår jag att SJ får del begärda anslaget. Jag avser, om detta visar sig nödvändigt, återkomma senare med förslag till aklieägartillskotl för åren 1982 och 1983.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Aktieägartillskott i Nora Bergslags Järnvägs AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ell anslag av 2000000 kr.

[2] D 4. Underskottstäckning vid statens järnvägar. Riktlinjerna för statens järnvägars verksamhel har lagts fast i 1979 års trafikpolitiska beslut (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419) och i 1980 års strukturplan för statens järnvägar (prop. 1980/81:20, TU 1980/81:6, rskr 1980/ 81:101).

Det trafikpolitiska beslutet innebär för SJ;s del bl.a. en avlastning av vissa fasta kostnader vilket möjliggjort alt SJ:s prissättning bättre kunnat anpassas lill de samhällsekonomiska marginalkostnaderna. Övriga kostnader skall enligt del trafikpolitiska beslutet läckas med intäkter från marknaden eller från del allmänna för köp av vissa tjänster. Genom beslutet har därmed fastställts att SJ även fortsättningsvis skall drivas som ett affärsverk, vilket innebär att SJ inom de av samhället uppdragna ramarna och med de av riksdagen beslutade ersättningarna för avgränsade tjänster skall drivas efter företagsekonomiska principer på samma sätt som andra statliga och privata trafikförelag.

Det ekonomiska målet för SJ innebär att intäkterna från verksamheten inkl. driftersäliningen för trafiken på del ersättningsberättigade nätet varje år skall täcka verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar på tillgångarnas återanskaffningsvärde och därutöver ge en förräntning som motsvarar räntan pä det disponerade statskapitalet. Med tanke på de kraftiga konjunkturvariationer som normalt präglar SJ:s trafik gäller förräntningskravet som ett genomsnitt för en konjunkturcykel. Detta innebär att SJ under perioder av högkonjunktur bör redovisa överskott som överstiger förräntningskravet.

Under perioden 1972/73-1975/76 hade SJ en relativt stabil ekonomi, vilket innebar kostnadstäckning och alt genomsnittligt ca 3/4 av förtäntningskravet kunde uppfyllas. Därefter har emellertid resultatet försämrats

Prop. 1981/82:25 31

kraftigt och under de senaste budgetåren har SJ redovisat betydande underskott vilket framgår av tabellen nedan.

SJrs resultat före bokslutsdispositioner (milj. kr.)

Budgetår Drift- Förränt- Totalt

resultat ningskrav resultat

52	144	- 92
-178	158	-336
- 76	121	-197
39	127	- 88
165	127	-(- 38
134	136	- 2
49	144	- 95
- 90	155	-245
-260	171	-431
-113	191	-304
-211	166	-377
-437	177	-614

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80*

1980/81**

* Efter kostnadsavlastning om 150 milj. kr. i form av minskade avskrivningar och 65 milj. kr. i form av minskat förräntningskrav.

** Efter kostnadsavlastning om 160 milj. kr. i form av minskade avskrivningar och 71 milj. kr. i form av minskat förräntningskrav.

Av slruklurplanen framgår all SJ senast under budgetåret 1983/84 skall uppnå full kostnadstäckning och uppfylla del av statsmakterna uppställda förtäntningskravet. För all detta mål skall uppnås krävs enligt slruklurplanen bl.a. ökad rationaliseringsiakl, ökad investeringsvolym och inriktning av investeringarna mol de mest lönsamma objekten saml successiva laxehöjningar i person- och godslrafiken.

I enlighet med det nya budgetsystem som gäller fr. o. m. budgetåret 1980/81 (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/78:19) måste en förlust i bokslutet som inte kan täckas genom löpande driftintäkter regleras enligt två av riksdagen anvisade alternativa metoder. Antingen kan förlusten täckas genom alt riksdagen anvisar ett anslag för förlusttäckning på statsbudgeten eller också kan statskapitalet sällas ned.

För att balansera underskotten i järnvägstrafiken har regeringen under senare är medgetl SJ att sälta ned sina avskrivningar. Med stöd av riksdagens beslut har också SJ:s förräntningspliktiga statskapital skrivits ned med motsvarande belopp.

Enligt min mening bör eftersträvas en mer öppen och klar redovisning av SJ:s underskott än vad som hittills skett genom all statskapitalet skrivits ned. Regeringen har därför tidigare i beslut den 18 juni 1981 med regleringsbrev för budgetåret 1981/82 avseende anslag lill statens järnvägar m.m. förklarat sig beredd att när SJ;s bokslut för budgetåret 1980/81 föreligger, föreslå riksdagen all anvisa ett särskilt anslag för täckning av rörelseunderskollel under budgetåret. I avvaktan på detta har SJ fåll regeringens bemyndigande att minska inleveranserna av avskrivningsmedel till statsverkets checkräkning med ett belopp som motsvarar under-

Prop. 1981/82:25 32

SJ redovisade bokslutet för budgetåret 1980/81 lill regeringen den 28 oktober 1981. Av detta framgår alt underskottet under budgetåret uppgick till 437,4 milj. kr. Tillsammans med förräntningskravet motsvarar delta en total resullalbrist pä ca 614 milj. kr.

För alt läcka underskottet under budgetåret 1980/81 bör medel anvisas över ett anslag Underskoltstäckning vid statens järnvägar.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Underskottstäckning vid statens järnvägar på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa eft anslag av 437400000 kr.

E. Sjöfart

[3] E 7. Bidrag till vissa resor av sjöfolk. Under denna mbrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ell förslagsanslag av 9 milj. kr. dels avseende statsbidrag Ull sjöfolkels fria resor, dels för all bereda sjöfolk i utrikes fart nedsättning i vissa fall för resor inom landet lill och från hemorten. Bidraget gäller för resor som under någon del företagils under år 1981 och utgår med högst 25% av rederiernas totala resekostnader.

Sveriges redareförening har i en skrivelse den 11 september 1981 Ull sjöfartsverket hemställt att verket hos regeringen begär alt Rederi AB Transatlantic erhåller statsbidrag för resor företagna under år 1980 av de medel som ställts till verkels förfogande avseende resor företagna under år 1981. Bakgrunden är att rederiets ansökan om statsbidrag för 1980 års. resor genom försummelse av redareföreningen inte kommit verket till hända i sådan lid alt ansökningen kunnat beaktas vid fördelningen av statsbidraget för nämnda år. - Från sjöfartsverket har upplysts alt också ansökningar från Ektank AB och en av delägarna till tortlastmolorskeppet "Miquelon" inkommit för sent för alt kunna beaktas vid nämnda fördelning. - De sålunda för sent inkomna ansökningarna avser resekostnader om sammanlagt 2485 153 kr.

För egen del gör jag följande bedömning. Eftersom det är angeläget för de berörda rederiföretagen all de erhåller del stöd som statsbidraget till hemresorna utgör, i enlighet med riksdagens beslut, och eftersom de bidragsberältigade kollekliven för åren 1980 resp. 1981 är i huvudsak identiska förordar jag alt sjöfartsverket erhåller bemyndigande alt från anslaget för resor företagna under år 1981 lämna bidrag Ull Rederi AB Transatlantic, Ektank AB och ägarna till "Miquelon" på gmndval av ansökningarna för år 1980. Bidragsprocenten skall härvid vara densamma

Prop. 1981/82:25 33

som den skulle ha varit om ansökningarna hade ingått i underlaget för år 1980. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att anslaget Bidrag till vissa resor av sjöfolk får disponeras på det sätt som jag har redogjort för.

[4] E II. Investeringsbidrag till utbyggnad av Visby hamn. Något anslag för detta ändamål har inte tagils upp på statsbudgeten för budgetåret 1981/ 82.

Riksdagen beslutade i maj 1980 i anledning av prop. 1979/80: 125 (TU 1979/80:23, rskr 1979/80:342) om riktlinjer för statligt stöd lill utbyggnaden av Visby hamn. I samband härmed anvisade riksdagen 102 milj. kr. i statsbidrag för utbyggnaden. Riksdagsbeslutet grundades på ett mellan staten och Gotlands kommun upprättat avtal. I avtalet regleras hur kostnaderna för de olika delprojekten i hamnutbyggnaden skall fördelas mellan staten och Gotlands kommun.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 tillkallades en sakkunnig med uppgift alt för statens räkning utöva teknisk och ekonomisk kontroll av upphandlingen och av byggnadsarbetenas utförande i Visby hamn.

Den sakkunnige har i skrivelse lill regeringen den 25 september 1981 anmält alt efter hand som utbyggnadsarbetena fortskridit har det visat sig att byggnadskostnaderna kommer alt bli högre än de beräknade. Detta är beroende av faktorer som inte var kända när kostnaderna kalkylerades. Sålunda har man nödgats utvidga muddringsarbetena i hamnbassängerna i väsentlig omfattning med kostnadsfördyringar som följd. Anledningen härtill är att de undersökningar av bottenförhållanden, som vidtogs i samband med projekteringen inte gav tillräcklig information om omfattningen av nödvändiga arbeten.

I kostnadsberäkningarna hade dessutom förutsatts att muddringsmas-sorna skulle kunna tillvaratas som fyllnadsmaterial. Massornas egenskaper har dock senare visat sig vara sådana, all de inte kunnat användas för detta ändamål. Vidare har betydande förstärkningsarbeten visat sig nödvändiga vad avser kajer och förlöjningsanordningar.

1 avtalet mellan staten och Visby kommun beräknades kostnaderna för ny terminal till 16,5 milj. kr. Vid detta tillfälle fanns inga mer ingående beräkningar över kostnaderna för terminalbyggnad. Trots långtgående åtgärder för att hålla byggnadskostnaderna nere utan att därmed terminalens funktionsduglighet och standard begränsats har byggnadskostnaderna enligt anbud väsentligt överstigit de ursprungliga överslagsmässigt beräknade kostnaderna. Den allmänna kostnadsutvecklingen har även medverkat till detta.

Med utgångspunkt i de fördelningsprinciper som är fastlagda i avtalet mellan staten och Visby kommun beräknar nu den sakkunnige att statens andel av totalkostnaderna kommer att uppgå lill 118,5 milj. kr.

3 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 25

Prop. 1981/82:25 34

Föredragande

Med hänvisning lill vad som har anförts i skrivelse från den sakkunnige hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Investeringsbidrag till utbyggnad av Visby hamn på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag på 16500000 kr.

I. Institut m. m.

[5] I 3. Transportstöd för Gotland. Transportstöd har enligt beslut av riksdagen utgått till Rederi AB Gotland sedan den 1 februari 1972 (prop. 1971: 154, TU 1971:28, rskr 1971:350). Stödet inriktades från början på de från Gotland utgående godstransporterna i färjetrafiken och på avgifterna för överföring av personbilar.

Efter utvärdering av stödet beslöt riksdagen (prop. 1974:140, TU 1974:27, rskr 1974:347) att utvidga godstransportstödel fr.o.m. den 1 februari 1975 Ull att även avse transporter till Golland. Samtidigt infördes ett stöd till persontrafiken med Rederi AB Gotlands färjor.

De olika formerna för stöd till lastbilstrafiken lill och från Golland innebär alt Iransporlförmedlingsföretagen kan tillämpa samma taxa i Gol-landslrafiken som i inrikestrafiken i övrigt. I fråga om persontaxan gäller att denna är anknuten lill priset för en andraklassresa på tåg för motsvarande färdsträcka.

Det statliga gods- och personlransporlstödel till Rederi AB Gotland har formen av underskoltstäckning. Resultatutvecklingen för trafiken har under senare år varit sådan att anspråken på statsbidrag blivit allt högre. År 1979 uppgick stödet till 32,5 milj. kr. och år 1980 till 61,7 milj. kr. I bolagels budget för år 1981 har stödbehovet beräknats till drygt 75 milj. kr.

1 anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 framhåller iransportrå-del att om utvecklingen i fråga om statsbidraget skall kunna brytas krävs väsentliga effektiviseringsinsatser. Bl.a. anser transportrådel att olika ål-gärder behöver sättas in beträffande Irafikuppläggningen och taxesällning-en. Som ett led i ell sådant åtgärdsprogram föreslår transportrådel alt en enhetlig taxa tillämpas för den norra och de södra linjerna.

Jag delar transportrådels uppfattning alt olika åtgärder bör vidtas för att minska anspråken på statsbidrag till trafiken. Jag anser också att förslaget om alt tillämpa en enhetlig taxa på den norra och de södra linjerna kan genomföras utan alt den grundläggande principen för laxesätlningen åsidosätts. Denna princip, som bygger på tanken om färjetrafiken som en fast landförbindelse, kan rimligen inte anses omfatta mer än en tänkt fast förbindelse. Det är då naturligt att laxesätlningen i den irafikslarkaste relationen, dvs. Visby-Nynäshamn, får bli normerande även för de södra linjerna. En omläggning av taxan på sätt som här beskrivits innebär bl, a.

Prop. 1981/82:25 40

2. lill Kommittéer m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 900000kr.

B. Kulturändamål

[2] B 9. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 81790000kr. I tilläggsbudget II för budgetåret 1980/81 har Ull bidrag till Svenska riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 5659000kr. (prop. 1980/81:101, KrU 1980/81:21, rskr 1980/81:169) med hänsyn till kostnadsökningen med anledning av 1980 års avtal och ökade traklamenlskoslnader m. m. Riksteatern har gett in framställningar om ytterligare medel för budgetåret 1981/82 lill följd av nyss nämnda avtal och ökade traktaments-ersältningar m. m.

Föredraganden

Vid min anmälan av medelsbehovet under detta anslag i prop. 1980/ 81:100 (bil. 12 s. 32) anförde jag all jag avsåg att återkomma senare angående medelsbehov under budgetåret 1981/82 till följd av ökade lönekostnader, ändrade sociala avgifter och höjda traktamenten. Med hänvisning till de kostnadsökningar som har redovisats i teaterns framställningar förordar jag att anslaget tilKbidrag till Svenska riksteatern höjs med 8984000 kr., varav för löner med högst 3 880000kr. Jag har för avsikt alt återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1981 års löneavtal m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 8984000 kr.

[3] B 10. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reserva-Uonsanslag av 161 660000kr. I tilläggsbudget II för budgetåret 1980/81 har teatern anvisats ett reservationsanslag av 13843000 kr. (prop. 1980/81:101, KrU 1980/81:21. rskr 1980/81:169) med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av 1980 års avtal m. m. Operan och Dramatiska teatern har anhållit om ytteriigare medel för budgetåret 1981/82 med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av 1980 års och till viss del 1981 års avtal m. m.

Föredraganden

Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop. 1980/81:100 (bil. 12 s. 35) anförde jag alt jag avsåg alt återkomma senare angående medels-

Prop. 1981/82:25 41

behov under budgetåret 1981/82 till följd av ökade lönekostnader och ändrade sociala avgifter. Med hänvisning till del ökade medelsbehovet för löner m. m. för budgetåret 1981/82 med anledning av främst 1980 års avtal förordar jag all anslaget lill bidrag lill Operan och Dramatiska teatern höjs med 19995000kr, resp. 6679000 kr., varav för löner högst 13 397000kr. resp. 4577000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annat sammanhang beträffande ytteriigare medelsbehov med anledning av 1981 års avtal m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 26 674 000 kr.

[4] B 11. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 35 527000 kr. Institutet för rikskonserler har nu begärt ytterligare medel för budgetåret 1981/82 bl.a. med hänsyn till 1981 års löneavtal.

Föredraganden

Med hänvisning till kostnadsökningen till följd av 1981 års löneavtal samt ändrade sociala avgifter förordar jag att anslaget till Institutet för rikskonserler för innevarande budgetär höjs med 2 178000kr. Dessa kostnader har ej kunnat beaktas i prop. 1980/81:100. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 2178000 kr.

[5] B 66. Bidrag till Nordiska museet. I förordningen den 12 maj 1977 om statligt reglerad anställning hos stiftelsen Nordiska museet samt i de av regeringen den 14 maj 1981 fastställda stadgarna för Nordiska museet föreskrivs att museet skall besluta i olika frågor som rör tillsättning av tjänst och andra anställningsförhållanden vid museet.

Föredraganden

1967 års riksdag fattade beslut om statlig medverkan vid fastställande av anställnings- eller arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos kommun eller annan allmän inrättning (prop. 1967:131, SU 1967:134, rskr 1967:327). Av beslutet följer att sådana anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos Stiftelsen Nordiska museet som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Lagen (1976:600) om offentlig anställning är enligt 1 § tredje punkten tillämplig på Nordiska museet. Verkställandet av de nyssnämnda uppgifter som tilldelats Nordiska museet avser därför offentliga tjänster och får enligt min mening anses innebära en form av myndighetsutövning.

Prop. 1981/82:25 42

Eftersom Nordiska museet är alt anse som ett enskilt rättssubjekt, skall enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen Nordiska museets befogenhet att utöva myndighetsuppgifter ha stöd i lag. Stadgande härom bör las in i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Inom utbildningsdepartementet har därför upprättats förslag lill lag om ändring i denna lag. Förslaget bör fogas lill protokollet som bilaga 6.1.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt anta förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överiäm-

nande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde.

[6] Radio och television. Televerket har i skrivelser den 8 augusti och 24 september 1981 begärt yllerligare 7,6 milj. kr. av radiofondsmedel för budgetåret 1981/82 för kostnader i samband med programdistribution och avgifisinkassering. Kostnaderna fördelas på följande poster.

1. Ett masthaveri i Sunne under år 1979 medför kostnader som med 2.7 milj. kr. översUger de beräknade. De extra kostnaderna orsakas av ett mer omfattande reparationsarbete än vad som bedömdes erforderligt i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1981/82.

2. För underhåll av Kaknäslornet krävs under budgetåret 1981/82 1 milj. kr., enligt överenskommelse mellan televerket och Stockholms kommun.

3. Till följd av portohöjning med 10% ökar portokostnaderna för budgetåret 1981/82 med 1,8 milj. kr.

4. I samband med försöksverksamhet inom lokalradion har extra kostnader om 600000 kr. uppstått för etablering av ny FM-sändare till följd av att försöksorlen ändrats från Södertälje lill Ljusdals kommun.

5. Medelstilldelningen för budgetåret 1981/82 förutsatte en besparing på 4 milj. kr. genom minskade testbildsändningar. Televerket har sedermera funnit att en sådan minskning skulle få effekter som inte tidigare förulselts. Verket har därför i samarbete med Sveriges Radio utarbetat en plan för testbildsändningar som ska i möjligaste mån tillgodose behovet av leslbild vid installationsarbeten m.m. För att undvika alt nedskärningarna blir alltför drastiska begär televerket ytterligare 1,5 milj. kr. för delta ändamål.

Föredraganden

Jag förordar alt radiofondsmedel beräknas för porlohöjningar om 1,8 milj. kr. Beträffande testbildsändningar är jag beredd att ompröva mitt tidigare ställningstagande eftersom det visat sig komma all medföra betydande svårigheter för radiohandeln om sändningarna skärs ner med 50%. En sådan nedskärning skulle dessutom försvåra mottagning av lexl-TV-sändningarna, I enlighet med televerkets och Sveriges Radios förslag förordar jag därför alt nedskärningen bör ske med endast 30% och att 1,5

Prop. 1981/82:25 43

milj. kr. Ulldelas televerket av radiofondsmedel för den ökade kostnaden. Jag räknar med att televerket i sitt fortsatta rationaliseringsarbele kan kompensera den på detta sätt uteblivna besparingen. Jag vill i sammanhanget erinra om vad jag tidigare i årets budgetproposition har anfört om rationaliseringskravet på televerket. Övriga av verket åberopade kostnader räknar jag med kan finansieras med ordinarie investerings- eller driftmedel.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt Televerket för budgetåret 1981/82 tilldelas ytteriigare 3 300000 kr. av radiofondsmedel.

C. Skolväsendet

[7] C 8. Fortbildning m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 71 956000 kr.

Inom skolöverstyrelsen (SÖ) har utarbetats ett handlingsprogram rörande datorn i skolan. I programmet behandlas bl. a. frågan om fortbildning av lärare inom dataområdet. SÖ har därvid ansett det lämpligt att fortbildningsinsatserna bör vara genomförda lill läsåret 1986/87.

SÖ har för innevarande budgetår avsatt vissa medel för fortbildning av lärare inom dataområdet. Vidare sker viss utbildning av lärare därigenom all de beviljas lön med B-avdrag vid tjänstledighet för studier inom området.

Datadelegationen har inkommit med förslag lill en utvidgad verksamhet i fråga om fortbildning på området. Delegationen framhåller betydelsen av att datautbildningen i ungdomsskolan igångsätts på bred front så snart som möjligt. Vidare anför delegationen bl. a.:

Delegationen vill även framhålla betydelsen av alt utbildningens inriktning och kvaliteter i övrigt motsvarar viktiga samhällsintressen. Utbildningen bör bidraga till att eleverna senare i arbetslivet och i sitt vuxna liv kan utnyttja datateknikens positiva potential. Av betydelse för att uppnå detta är all utbildning om datateknik kombineras med utbildning om de konsekvenser, som tekniken och dess användning kan leda lill för människor, organisationer och samhälle.

Mol bakgrund härav förordar delegationen att vissa förberedande åtgärder vidtas för att åstadkomma en snabbare takt i genomförandel av SÖ:s handlingsprogram. Delegationen förordar vidare att fler lärare skall komma i åtnjutande av fortbildning om datorer och deras användning, samt en viss kvalitetshöjning av fortbildningen jämfört med SÖ:s handlingsprogram.

Förslagen innebär bl. a.

alt utbildningstiden förlängs för de korta kurserna i förhållande till SÖ:s program från fyra lill sju dagar.

Prop. 1981/82:25 44

att 2500 sådana kurser anordnas under verksamhetsåret 1981/82,

att verksamheten bedrivs inom högskolan, forlbildningsavdelningarna och lokall med skolstyrelsen som utbildningsanordnare,

att lokala kursledare och utbildare inom högskolan erbjuds utbildning,

att material utvecklas för fortbildningsverksamheten.

Delegationen har kostnadsberäknat sina förslag till ca 9,5 milj. kr.

Jag delar datadelegationens uppfattning att en ambilionshöjning vad gäller såväl genomförandetakt som kvalitet på fortbildningsinsatserna är angelägen. Enligt min bedömning är det emellertid inte möjligt aft nu genomföra datadelegaUonens förslag för budgetåret 1981/82 i hela dess omfattning. Detta beror på den korta planeringstiden i kombination med de begränsningar i kapaciteten som ligger i tillgången på såväl utbildare som utrustning för utbildningen. Jag förordar därför all eft lägre belopp än del datadelegalionen har föreslagit används för åtgärder inom fortbildningen i dala, nämligen 600000 kr. Genom omfördelning inom anslaget bör ytteriigare 1,2 milj. kr. kunna användas för denna fortbildning. Detta kan ske på grund av alt intresset för de s. k. reaktiveringskurserna för behöriga men inte yrkesverksamma lärare har varit så lågt att knappt några kurser enligt vad jag har inhämtat kommer till stånd. Kostnaderna för reaktiveringskurserna beräknades av min företrädare i 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 259) till 1,4 milj. kr. Vidare bör av reservationen på anslaget per den I juli 1981 1,2 milj. kr. kunna tas i anspråk. Jag avser aft återkomma lill regeringen härvidlag.

Sammanlagt innebär detta att 3 milj. kr. kan disponeras för fortbildningsinsatser inom dataområdet utöver vad som hittills har beräknats. Verksamheten bör bedrivas med huvudsakligen den inriktning datadelegationen har förordat. Denna verksamhet, finansierad enligt mitt förslag, innebär att viss utbildning av högskolans personal bekostas av medel anvisade för fortbildning av skolans personal. Riksdagens godkännande av ell sådant tillvägagångssätt bör inhämtas. Som jag ser det är emellertid delta den mest praktiska vägen all snabbi få till stånd en ändamålsenlig fortbildning av högskolans personal syftande till att även skolans personal skall få en adekvat fortbildning inom dataområdet. All högskolans personal bibringas kunskaper om skolans behov i fråga om dataforlbildning är nämligen, enligt min uppfattning, en förutsättning för att fortbildningen av skolans lärare inom området skall bli meningsfull. Genom alt SÖ får ansvaret även för fortbildningen av högskolans personal kan dessutom en samordning komma till stånd med utbildningen av de lokala kursledarna.

Jag hemställer att regeringen dels

I. bereder riksdagen tillfälle att la del av vad jag har anfört om omfördelning av medel inom anslaget Fortbildning m. m. från reaktiveringskurser till dalafortbildning, dels föreslår riksdagen att

Prop. 1981/82:25 45

2. godkänna alt viss utbildning av högskolans lärare inom dataområdet bekostas av medel ur anslaget Fortbildning m. m.,

3. lill Fortbildning m.m. på tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 600000 kr.

[8] C 11. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet. Ur detta förslagsanslag utgår ersättning för den kopiering av upphovsrättsligt skyddade litterära och konstnärliga verk som sker för undervisningsändamål i bl.a. grundskolorna och gymnasieskolorna saml vid sådana lärarutbildningar som vid utgången av juni månad 1977 stod under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ). Ersättningen avser också kopiering av skyddade fotografier. Hittills har ersättning utgått på grund av åren 1973, 1976 och 1978 träffade avtal om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande (prop. 1973:70, LU 1973:16, rskr 1973:178 resp. prop. 1976/77:25, UbU 1976/77:9, rskr 1976/77:73 samt prop. 1978/79:25, UbU 1978/79:15, rskr 1978/79:124), 1978 års avtal har föriängts aU gälla t.o.m. den 30 juni 1981, utom i vad avser ersättningens storlek, genom avtal den 28juni och den 5 juli 1979 resp. den 26juni 1980. De hittillsvarande avtalen har i princip endast omfattat läroanstalter och utbildningar under SÖ:s tillsyn.

Ersättningen betalas ut till föreningen BONUS. Denna förening företräder de författare, konstnärer, fotografer och andra rättsinnehavare som berörs av kopieringen. Anslaget har för innevarande budgetär förts upp med I 820000 kr. Av detta belopp avser I 760000 kr. ersättning för själva kopieringen, medan återstoden avser arvoden till offentliga ledamöter i BONUS' styrelse m.m. Anslaget avser även ersättning för vissa utbildningar inom högskolesektorn, vilka tidigare stod under SÖ:s tillsyn.

I prop. 1979/80; 100 (bil. 12 s. 258) och prop. 1980/81: 100 (bil. 12 s. 268) anförde min företrädare att frågan om ersättningens storlek för sådant mångfaldigande som med stöd av gällande avtal skedde i skolorna under budgetåren 1979/80 resp. 1980/81 skulle behandlas vid förhandlingarom ett nytt avtal. Min företrädare angav vidare alt anslaget borde föras upp med oförändrat belopp i avvaktan på resultatet av förhandlingarna om ett nytt avtal. Jag vill nu anmäla att ett nytt avtal har träffats. Detta avtal bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 6.2.

Det nya avtalet är treårigt och gäller fr.o.m. den Ijuli 1981 t.o.m. den 30 juni 1984. Avtalet avser utbildning som har staten, kommun eller landstingskommun som huvudman och som står under tillsyn av SÖ, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet. Utbildningar som under avtalsperioden ställs under sådant huvudmannaskap resp. sådan tillsyn förs automatiskt in under avtalet.

Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering av upphovs-rättsliga frågor på undervisningsområdet, de s.k. AUU-sakkunniga, lade 1974 fram ett utkast till avtal om grafiskt och fotografiskt mångfaldigande

Prop. 1981/82:25 46

inom de högre ulbildningsanstallerna, uppbyggt på samma principer som legat till grund för skolavtalet år 1973. Förhandlingar om ett högskoleavtal inleddes därefter mellan staten och de upphovsrältsliga intresseorganisationer som ingått skolkopieringsavlalel. Dessa förhandlingar har nu lett fram till ett avtal med samordnade regler för skol- och högskoleområdena.

Den principiella utformningen av del nya avtalet är i huvudsak densamma som för de tidigare skolkopieringsavlalen. De regler som gällt för kopieringen enligt 1978 års avtal har således i stort sett kunnat bibehållas oförändrade och kunnat göras tillämpliga även för högskoleområdet. För den högre musikundervisningen har del dock visat sig nödvändigt all meddela särskilda tilläggsbestämmelser (bilaga A). Enligt en särskild pro-lokollsanteckning är parterna ense om alt avtalet skall ses som ett försöksavtal för högskoleområdet och att man mol bakgrund av de erfarenheter som avtalet ger bl. a. kan behöva överväga om bestämmelserna om rätten att kopiera är lämpligt utformade för högskolornas del (bilaga D).

En betydelsefull nyhet är att kopiering nu får ske av utgivna litterära eller konstnärliga verk och fotografiska bilder, till vilka upphovsrätten innehas av någon eller några som inte är medlemmar i någon av de organisationer som har skrivit under avtalet. Del innebär all det t.ex. är tillåtet att kopiera även utländska upphovsmäns verk enligt avtalets regler. Detta har möjliggjorts genom ändringar per den Ijanuari 1981 i 15 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt lill litterära och konstnärliga verk resp. 7a§ lagen (1960:730) om rält till fotografisk bild. Rättsinnehavare kan dock hos någon av de avlalsslutande parterna meddela förbud mol sådan kopiering.

För att fastställa omfattningen av kopieringen på skolområdet och därmed ersättningens storlek har särskilda kopieringsundersökningar ägt mm åren 1973 och 1977 enligt regler i resp. avtal. Den i 1976 års avtal föreskrivna undersökningen, som ägde rum under första halvåret 1977, gav vid handen alt den totala kopieringen då uppgick lill ca 270 miljoner kopiesidor per läsår. Därav utgjorde ca 70 miljoner sådant upphovsrättsligt skyddat material som var ersätlningsberättigal enligt avtalet.

1977 års undersökning lades även till grund för beräkningen av den ersättning som skulle utgå enligt 1978 års avtal. Den ersättningsberätti-gande kopiemängden beräknades härvid bl.a. med tillämpning av vissa uppräkningsfaklorer (jfr prop. 1978/79:25 s. 49) till avrundat 110 miljoner kopiesidor. Ersättningen per kopiesida bestämdes lill 1,60 öre. Den totala ersättningen för kopieringen utgjorde därför enligt 1978 års avtal 1 760000 kr. Därutöver skulle 40000 kr. utgå lill BONUS för egen redovisning eller för annat ändamål som hade samband med avtalet.

Enligt 1979 års avtal skulle ersättning för sådan kopiering som med stöd av avtalet skedde i skolorna under tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1980 utgå t. v. med 1,8 milj. kr. Motsvarande skulle enligt 1980 års avtal gälla beträffande ersättning för kopiering under liden den 1 juli 1980-den 30 juni 1981. Frågan om ersättning för kopieringen under de båda perioderna

Prop. 1981/82:25 47

skulle enligt resp. avtal behandlas i samband med förhandlingar om kommande avtal. Enligt det nu ingångna avtalet betalar staten för kopieringen vid skolorna under åren 1979/80 och 1980/81, utöver vad som tidigare har eriagls, ersättning till BONUS med 2,5 milj. kr.

På uppdrag av AUU-sakkunniga utförde statistiska centralbyrån (SCB) under åren 1972—1973 en urvalsundersökning rörande omfattningen av kopieringens omfattning inom högskolorna. Undersökningen visade bl.a. att del totala antalet papperskopior av upphovsrättsligt skyddat material under ell år uppgick lill ca 16,8 miljoner (felmarginal ca ± 7 miljoner). Efter uppräkning Ull samtliga högskolor angavs siffran lill ca 18,6 miljoner papperskopior. Den stora felmarginalen och den därav föranledda osäkerheten i resultatet berodde enligt SCB dels på att undersökningens mätperiod inte omfattade hela den tid som skattningarna avsåg, dels på alt variationerna i kopieringen mellan olika institutioner var mycket stor.

För alt få fram ett om möjligt säkrare underlag för bedömningen av hur myckel som kopierades i högskolorna beslöt förhandlingsparterna att låta göra en ny undersökning. 1 denna skulle även utredas bl.a. vad och varför man kopierade. Den nya undersökningen, som ägde rum under studieåret 1977-1978, visade bl.a. att del totala antalet papperskopior av upphovsrättsligt skyddat material uppgick till ca 19,9 miljoner. Därav utgjorde antalet kopior med utländsk förlaga ca 12,8 miljoner eller ca 64 %. Motsvarande siffra för SCB-undersökningen var 55 %.

För kopiering av verk eller del av verk vid högskolorna som skett före den 1 juli 1981 betalar staten ersättning lill BONUS med 500000 kr. Organisationerna ålar sig alt bl.a. med användande av dessa medel verka för uppgörelse i godo av anspråk som grundas på kopiering av verk eller del av verk i högskolorna före nämnda datum.

Den ersättning som skall utgå för kopiering enligt del nya avtalet skall beräknas på grundval av en redovisning av kopieringen vid skolorna och högskolorna under del första halvåret 1982. Redovisningen skall genomföras av SCB i samarbete med BONUS och med SÖ och UHÄ som huvudansvariga för genomförandet inom resp. sektor. Den skall på SÖ-området omfatta ett urval pä totalt 5% av samtliga skolenheter och på UHÄ-området ell urval på maximalt 10% av de utbildningsenheter som berörs av avtalet. Av kostnaderna för redovisningen svarar staten för 75% och upphovsrätlsinnehavarnas organisationer för 25%. Närmare bestämmelser om redovisningssystemet har inlagils i bilaga C lill avtalet.

1 avtalsbilaga B anges grunder för beräkning av ersättningen. Liksom tidigare skall vissa uppräkningsregler tillämpas. Sålunda räknas kopiesida med notskrift som fem kopiesidor, kopiesida ur tidning eller tidskrift som två och en halv kopiesidor, smådiabild som 125 kopiesidor och stordiabild som 75 kopiesidor. För framställning av slordiabild utgår dock ingen ersättning, om del från samma förlaga även görs papperskopior för att utdelas lill eleverna eller de studerande.

Prop. 1981/82:25 48

Ersättningen per kopiesida har enligt 1981 års avtal bestämls till 4,5 öre för år 1981/82, 4,75 öre för år 1982/83 och 5,0 öre för år 1983/84, Detta innebär följande enligt de avrundningsregler som tillämpas i avtalet, I ersättning för varje fullt avrundat antal om fem miljoner kopiesidor som under resp, avtalsår har framställts vid skolorna utgår 225000 kr. för år 1981/82, 237500 kr. för år 1982/83 och 250000 kr. för år 1983/84. För vatje fullt avrundat antal om en miljon kopiesidor som under resp. avtalsår har framställts vid högskolorna utgår 45000 kr. för år 1981/82, 47 500 kr. för år 1982/83 och 50000 kr. för år 1983/84.

För sådan kopiering vid högskolorna av facklitteratur och vetenskapliga lidskrifter, som är särskilt känslig från upphovsrätlslig synpunkt, utgår 200000 kr. för hela avtalsperioden.

Ersättning för det första avtalsåret betalas ut till BONUS med 1,8 milj. kr. ijuli 1981 och med 6,6 milj. kr. senast en månad efter del alt riksdagen har godkänt avtalet. Ersättning för del andra avtalsåret betalas ut med 5,5 milj. kr. ijuli 1982. Eventuellt återstående belopp för såväl del första som det andra avtalsåret betalas ut inom två månader efter del att resultatet av 1982 års redovisning föreligger. Ersättning för det tredje avtalsåret betalas ut ijuli 1983. Om förskott överstiger slutligt fastställt belopp skall reglering ske på det sätt avtalet anger.

De medel som inflyter för kopiering av verk av utländska rättsinnehavare skall BONUS fördela och distribuera till vederbörande organisationer i resp. rättsinnehavares hemländer. Krav som framförs på ersättning för kopiering av verk av rättsinnehavare, som inte företräds av någon av de organisationer som har undertecknat avtalet, får endast riktas mot någon av dessa organisationer. Rättsinnehavaren skall i sådant fall få ersättning av BONUS ur del belopp som staten har betalat i anledning av avtalet.

I likhet med föregående skolkopieringsavtal innehåller 1981 års avtal en bestämmelse om åtagande för staten alt tillsammans med upphovsrättsinnehavarnas organisationer utarbeta och sprida information till berörda skolor, högskolor och lärare om avtalet saml om aktuell upphovsrätlslig lagstiftning.

För egen del vill jag anföra följande.

Först vill jag nämna att det numera har tillkommit ett antal kopieringsav-lal i utlandet. För våra nordiska grannländers del gäller följande. I Norge slöts ett avtal i januari 1980. Det omfattar skolutbildning och viss lägre högskoleutbildning och gäller åren 1980 och 1981. Ersättning utgår för år 1980 med 7,25 norska öre per kopiesida och för år 1981 med del förhöjda belopp som följer av utvecklingen av konsumentprisindex. I Danmark ingicks ett avtal redan år 1978. Det avser enbart skolområdet. Frågan om ersättningens storlek hänsköts på grund av parternas oenighet lill skiljedom. Denna meddelades i februari 1980 och innebär en ersättning om 8 danska öre per kopiesida för vart och ett av läsåren 1980/81 och 1981/82. I Finland träffades ett avtal i mars 1980 för både skol- och högskoleområ-

Prop. 1981/82:25 49

dena. I ersättning utgår 2 milj. mark för år 1980 och 3,5 milj. mark för år 1981. Dessa belopp är inte knutna lill någon viss statistiskt beräknad kopiemängd.

Jag anser det utomordentligt värdefullt att det nu har kunnat slutas ett kopieringsavtal som även omfattar högskoleområdet. Avtalet bör enligt min mening ses mot följande bakgrund. Man har i högskolorna i minst lika hög grad som i skolan behov av alt kunna kopiera ur böcker, tidningar och tidskrifter samt ur andra litterära och konstnärliga verk. Behov föreligger också av alt kunna kopiera fotografier. I fråga om de verk och fotografier. Ull vilka skydd föreligger enligt upphovsrältslagen resp. fotografilagen, kan utbildningsanslalternas behov inte helt tillfredsställas inom ramen för de lagbestämmelser som ger rätt all kopiera utan rättsinnehavarens samtycke, främst 11 § första stycket upphovsrältslagen och 5§ fotografilagen. Den närmare innebörden av bestämmelserna är dessutom oklar. Det exakta antalet kopior som får framställas kan nämligen inte anges. Alt i varje enskilt fall skaffa erforderiigl medgivande är praktiskt ogenomförbart. För lärarna som har behov av att kopiera liksom för rättsinnehavarna är dessa förhållanden otillfredsställande.

Mot denna bakgrund finner jag del angeläget att det, på samma sätt som redan har skett för skolans del, skapas klarhet om kopieringsrättens omfattning inom det högre utbildningsväsendet. Det bör därvid också tillses all lärarnas behov tillfredsställs. Enligt min mening ger avtalet den klarhet som behövs. Avtalet torde även ge de berörda utbildningsanslalterna och lärarna den kopieringsrätt som kan anses erforderlig. Jag vill i detta sammanhang även peka på den genom ändringar i upphovsrältslagstiftningen öppnade möjligheten att på de villkor avtalet föreskriver kopiera ur verk av bl.a. utländska upphovsmän, vilket är av särskild betydelse just för högskoleutbildningen.

Liksom enligt de tidigare skolkopieringsavlalen skall ersättningen för kopieringen utges av staten. Del nya avtalet bör därför underställas riksdagen för godkännande i vad det avser skyldigheten för staten att utge ersättning.

All ersättning enligt del nya avtalet bör lämpligen utgå ur detta förslagsanslag. Delsamma bör gälla kostnaderna för den redovisning som skall ske under första halvåret 1982.

Jag har, i vad avtalet avser högskoleutbildning, samrått med cheferna för utbildnings- och jordbruksdepartementen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att, såvitt gäller skyldigheten för staten att utge ersättning för kopiering, godkänna avtalet om kopiering i skolorna och högskolorna.

[9] C 12. Bidrag till driften av grundskolor m. m. F. n. finns elva Waldorf-skolor i Sverige. Av dessa får Kristofferskolan i Stockholm statsbidrag 4 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 25

Prop. 1981/82:25 50

sedan år 1960. För budgetåret 1981/82 är bidraget beräknat lill knappt 4,9 milj. kr. Bidraget utgår ur anslagsposten Bidrag till enskilda skolor under detta anslag. Övriga Waldorfskolor erhåller f. n. ej statsbidrag.

Frågan om statsbidrag till enskilda skolor på grundskolenivå, däribland Waldorfskolorna, behandlas i ett nyligen avlämnat delbetänkande (Fristående skolor, SOU 1981:34) från kommittén (U 1979; 13) angående skolor med enskild huvudman (SEH-kommiltén). Ett ställningslagande lill kommitténs förslag innefattar flera såväl principiellt som tekniskt svåra bedömningar. Jag räknar därför inte med att regeringen skall kunna förelägga riksdagen förslag Ull beslut om principer för bl. a. statsbidrag till enskilda skolor som kan tillämpas före budgetåret 1983/84.

Den ekonomiska situationen vid de Waldorfskolor som ej erhåller statsbidrag har redovisats för dåvarande statsrådet Mogård vid en uppvaktning av företrädare för skolorna i april 1981.

Av material som överlämnades vid uppvaktningen framgår all antalet elever vid de nio ej statsunderstödda Waldorfskolorna som fanns läsåret 1980/81 - Johannaskolan i Örebro, Rudolf Steinerskolan i Lund, Martinskolan i Stockholm, Rudolf Steinerskolan i Norrköping, Delsbo Waldorf-skola, Umeå Waldorfskola, Örjansskolan i Järna, Nibbleskolan i Järna och Rudolf Steinerskolan i Göteborg — uppgick till 1043 under läsåret 1980/81.

Till skolorna utgår som jag nämnde inte något statsbidrag. Kommunalt stöd utgår i vissa fall och uppgick läsåret 1980/81 enligt redovisningen sammanlagt till 1 883400 kr.

De sammanlagda kostnader, som redovisats av skolorna, uppgick Ull 7802000 kr., de sammanlagda intäkterna Ull 6670000 kr. Underskottet utgjorde således 1 132000 kr.

Den ekonomiska situationen för skolorna är bekymmersam. Skolorna uppger att del är sannolikt att flera av skolorna måste upphöra med sin verksamhel. Eftersom eleverna befinner sig i skolpliktig ålder kommer de i så fall att återgå till det allmänna skolväsendel. Delta kommer att leda lill ökade kommunala och statliga kostnader.

I vilken utsträckning de kommunala kostnaderna kommer all öka utöver de ca 1,8 milj. kr., som kommunerna nu frivilligt ger i bidrag, är svårt all bedöma. De staUiga kostnaderna kommer att öka genom all eleverna från Waldorfskolor ger underiag för ökade statsbidrag.

Med hänsyn till de särskilda omständigheter som föreligger i detta fall finns del enligt min mening skäl att lämna ett särskilt bidrag för budgetåret 1981/82 till Waldorfskolorna i avvaktan på ställningstagande Ull SEH-kommitténs förslag. Detta bidrag bör utgå med 800000 kr. Bidraget bör fördelas mellan skolorna av skolöverstyrelsen med hänsyn till deras redovisade underskott.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag har förordat i fråga om statsbidrag lill Wal-dotfskolor.

Prop. 1981/82:25 51

[10] C 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 3584 milj. kr. Ur anslaget ersätts bl.a. kostnaderför statsbidrag till driften av kommunernas gymnasieskolor.

Riksdagen beslutade den 4 juni 1981 om ett tillfälligt stimulansbidrag till utbildning inom industri och hantverk i gymnasieskolan (mot. 1980/ 81:2192, UbU 1980/81:41, rskr 1980/81:405). Utbildningsutskottet, till vars uttalanden riksdagen anslöt sig, anförde alt stimulansbidraget borde knytas inte till klass utan till individ och avse faktisk ökning av intaget lill sektorn för industri och hantverk. Bidraget borde kunna vara en stimulans Ull en utökning av både den utbildning som är förlagd lill skola och den utbildning som är förlagd till förelag eller institution. Utskottet erinrade i sammanhanget om alt gymnasial yrkesutbildning i form av inbyggd utbildning och lärlingsutbildning minskar de kommunala investeringarna och driftkostnaderna samtidigt som eleverna i större utsträckning får inblick i förhållandena inom arbetslivet och ges ökade möjligheter all meritera sig för yrkesverksamhet. Stimulansbidraget borde utgå för intagningsplatser inom den s. k. stora ramen, vilka tillkommit med stöd av organisationsbeslut efter utgången av maj månad 1981. Förslag om bidragels storlek och om erforderiiga medel för budgetåret 1981/82 borde regeringen lägga fram i sin proposiUon med förslag om tilläggsbudget I Ull statsbudgeten för delta budgetår. Beträffande budgetåren därefter borde regeringen återkomma i senare sammanhang.

I syfte att sprida kännedom om riksdagens beslut och om möjligt skapa effekt av riksdagsbeslutet redan inför läsåret 1981/82 uppdrog regeringen den 25 juni 1981 åt skolöverstyrelsen (SÖ) att informera kommunerna om riksdagsbeslutet. SÖ har fullgjort uppdraget genom skrivelse den 17 juli 1981 lill skolstyrelserna i de kommuner som har gymnasieskola.

Min företrädare fäste i budgetpropositionen 1981 uppmärksamheten på den oroväckande skillnaden mellan å ena sidan det av regering och riksdag medgivna antalet intagningsplalser på gymnasieskolans teoretiska linjer och å andra sidan antalet av SÖ ullagda och av kommunerna faktiskt ianspråklagna platser (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 232). I detta sammanhang erinrade hon också om svårigheten alt på de yrkesinriktade linjerna ta i anspråk del medgivna antalet platser.

Mot bakgmnd av dessa förhållanden och i syfte att hålla tillbaka ökningen av antalet elevplalser på de teoretiska studievägarna har regeringen genom förordning (SÖ-FS 1981:71) om elevplatser i gymnasieskolan budgetåret 1981/82 (ändrad SÖ-FS 1981:162) begränsat sitt bemyndigande till SÖ att göra viss omfördelning av elevplalser dels mellan studievägar inom gymnasieskolans s.k. stora och lilla ram, dels mellan dessa ramar. SÖ;s omfördelning av elevplalser får inte medföra all antalet elevplatser på de teoretiska linjerna med undanlag av naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje överskrider det antal som regeringen särskilt beslutar om.

Prop. 1981/82:25 52

Jag har under hand erhållit uppgifter om antalet utlagda elevplatser i gymnasieskolan innevarande läsår enligt beslut t.o.m. den 21 augusti 1981. Med hjälp av dessa är del möjligt all göra följande sammanställning över antalet elevplatser på skilda sektorer inom gymnasieskolan läsåren 1979/80 - 1981/82. Av intresse i sammanhanget är del förslag om dimensionering av de berörda sektorerna läsåret 1982/83 som SÖ framför i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83.

	Ianspråklagna platser 1978-09-15 1979-09-15		1980-09-15	Utlagda platser 1981-08-21	SÖ:s anslagsframställning för 1982/83
A. Treårig ekonomisk linje	6497	7 577	8651	9624	9500
B. Treårig naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje	16030	17666	18848	20613	21200
C. Treårig humanistisk och samhällsvetenskaplig linje samt de tvååriga teoretiska linjerna	26482	27283	29814	28715	26900

D. Tvååriga yrkesinriktade

linjer och näraliggande

specialkurser 47962 51166 57032 65 101 68100

Av sammanställningen framgår all den hittillsvarande ökningen av de teoretiska linjerna - den naturvetenskapliga och den fyraåriga tekniska linjen undantagna — har bromsals. Förändringen mellan läsåren 1980/81 och 1981/82 kan komma alt accentueras i någon män, då antalet ullagda platser i allmänhet brukar vara något större än antalet faktiskt ianspråklagna. Jag ämnar föreslå regeringen att i budgetpropositionen 1982 visa fortsatt återhållsamhet i vad avser dimensioneringen av de i detta sammanhang aktuella teoretiska studievägarna. Jag utgår från alt kommunerna och' SÖ i den pågående planeringen inför läsåret 1982/83 inriktar sig på en fortsalt förbättring av balansen mellan gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar och dess teoretiska studievägar.

Del förbättrade statsbidraget till inbyggd utbildning inom industri och hantverk saml handel, varom riksdagen på regeringens förslag fattade beslut våren 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 12, prop. 1979/80:145, UbU 1979/ 80:34, rskr 1979/80:363), har visserligen medverkat Ull en markant ökning av antalet platser på de yrkesinriktade studievägarna. Ökningen framgår av vad jag i det föregående anfört om elevplatsulvecklingen. Yllerligare åtgärder är emellertid nödvändiga under den lid då antalet 16-äringar är som störst för att minska obalansen mellan de teoretiska utbildningarna och de yrkesinriktade utbildningarna.

Åtgärderna bör inriktas på att i ökad utsträckning erbjuda ungdomarna sådan yrkesinriktad utbildning som arbetsmarknaden har mest behov av.

Prop. 1981/82:25 53

Den sektor av gymnasieskolan som närmast kommer i fråga för stimulansåtgärder är industri- och hanlverksseklorn.

Att anordna utbildningar inom denna sektor i skolinstitutioner medför för kommunerna betungande investeringar i byggnader och utrustning. Det är begripligt att kommunerna med tanke pä det kärva ekonomiska läget och det om ett par år minskade antalet 16-åringar drar sig för all investera i nya institutioner.

I likhet med utbildningsutskottet vill jag erinra om alt gymnasial yrkesutbildning i form av inbyggd utbildning och läriingsutbildning medför mindre investeringsbehov än om kommunen anordnar motsvarande utbildning i skolinstitution. Del finns alltså anledning all peka på möjligheten att i den nuvarande situationen, då del främst gäller alt klara de påfrestningar på gymnasieskolan som är av temporär art, anordna utbildning som förläggs till förelag.

Del tillfälliga stimulansbidraget bör av kommunen kunna användas för åtgärder som den finner lämpliga för att främja utbildningen i gymnasieskolan inom industri och hantverk, t. ex. för lokaler, utrustning eller utbildning av handledare i förelag som tillTiandahåller utbildningsplatser.

Stimulansbidrag för budgetåret 1981/82 bör utgå till kommun, om kommunen i sin gymnasieskola inom sektorn industri och hantverk anordnar ytterligare intagningsplalser på linje eller specialkurs eller inom gymnasial lärlingsutbildning. Bidraget bör utgå för sådana platser som på framställning gjord efter utgången av maj månad 1981 tilldelas kommunen ur gymnasieskolans s. k. stora ram enligt förordningen (SÖ-FS 1981:71) om elevplatser i gymnasieskolan bugetåret 1981/82 (ändrad SÖ-FS 1981:162). Bidraget bör utgå för sådana anordnade platser som las i anspråk. För klarhetens skull vill jag poängtera all de i delta sammanhang berörda specialkurserna avser kurser inom stora ramen, sålunda minst ettåriga direkt grundskoleanknutna specialkurser.

Det bör få ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att fastställa vilka studievägar och vilken gymnasial läriingsutbildning som i delta sammanhang skall räknas till sektorn industri och hantverk.

Vad gäller bidragets storlek vill jag anföra följande.

Det ligger naturligtvis nära lill hands alt utgå från alt effekten av del tillfälliga stimulansbidraget är direkt beroende av bidragsbeloppels storlek. Ju större bidrag som utgår, desto större insatser från kommunernas sida skulle kunna förväntas. Jag är emellertid övertygad om att samtliga utbildningsanordnare numera - efter den debatt som föranleddes av regeringens förslag om dimensionering av gymnasieskolans olika studievägar i budgetpropositionen 1981 — inser hur angelägel del är all ungdomarna efter grundskolan i så stor utsträckning som möjligt erbjuds sådan utbildning som näringslivet och samhället i övrigt efterfrågar. Allt tyder på att kommunerna f. n. gör stora ansträngningar för alt hjälpa ungdomarna. Vad

Prop. 1981/82:25 54

det nu gäller är att bidra till att kommunerna om möjligt gör ytterligare insatser de år som antalet 16-åringar är som störst. Den ekonomiska situation som vi nu befinner oss i sätter en bestämd gräns för vad som kan utgå av extra bidrag innevarande budgetär. Enligt min mening bör ifrågavarande bidrag utgöra 1 500 kr. per elev. Detta innebär all en kommun för en ny klass om 16 elever, där alla platser tagits i anspråk, kan räkna med ett stimulansbidrag på 24000 kr.

Jag utgår från alt ca 3000 bidragsgrundande platser kan anordnas. Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål innevarande budgetår kan sålunda beräknas till 4,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de grunder för stimulansbidrag för budgetåret 1981/82 som jag har förordat,

2. medge att kostnaderna för bidraget ersätts ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

D. Högskola och forskning

[11] D 26. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna. I prop. 1980/ 81:20 (bil. 8 s. 2) om besparingar i statsverksamheten m.m. (bil. 8 s. 22) framhöll jag all det var nödvändigt att söka vidta åtgärder som dämpar kostnadsutvecklingen för lokaler inom högskolan. Den neddragning av högskolans dimensionering som dittills skett och som jag då förordade borde, enligt min mening, leda lill ett något minskat lokalbehov. Det var därför angeläget att skärpa prövningen av behovet av nya förhyrningar samt åstadkomma en minskning av redan existerande förhyrningar. Del ankom på högskolestyrelserna att i samverkan med byggnadsstyrelsen (KBS) vidla de nödvändiga åtgärderna härför. Jag räknade med att de omedelbara åtgärderna skulle leda till besparingar av 15 milj. kr. inom anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna redan under budgetåret 1981/82.

Vid behandlingen av denna del av propositionen konstaterade utbildningsutskottet (UbU 1980/81: 12 s. 26) alt del var angelägel all en minskning av lokalytan genomfördes på ett planmässigt sätt och utan negativa återverkningar på verksamheten inom högskolan. Utskottet hade svårt alt bedöma om en besparing av den storlek som angetts gick att åstadkomma under sådana förutsättningar. Utskottet räknade med att högskolemyndigheterna och KBS vid sin planering skulle vidla alla åtgärder som fick anses rimliga i syfte att nå den besparingseffekt som angetts i propositionen.

Regeringen uppdrog den 16 oktober 1980 åt KBS all, i samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och efter samråd med berörda högskolestyrelser, redovisa förslag till åtgärder som kunde beräknas leda till en besparing om sammanlagt minst 15 milj. kr. under anslaget Lokal-

Prop. 1981/82:25 55

kostnader m. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1981/82. Det ankom på högskolestyrelserna alt samarbeta med KBS för att fullgöra uppdraget. De i prop. 1980/81:20 föreslagna besparingarna under reservationsanslagen Ull högskoleändamål hade beräknats med hänsyn till att angivna besparing under lokalkoslnadsanslagel kunde genomföras. KBS skulle redovisa uppdraget till regeringen senast den 16 mars 1981.

I budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 388) återkom jag till frågan om minskning av lokalkostnaderna inom högskolan. Jag framhöll härvid att besparingen om 15 milj. kr. var ett ullryck för den totala besparingseffekt som eftersträvades. Jag erinrade om att KBS och UHÄ utredde frågan om hur besparingen skulle genomföras. I avvaktan på resultatet av myndigheternas utredning borde regeringen inhämta riksdagens bemyndigande alt slutligt avgöra huruvida besparingen skulle las ut inom lokalkoslnadsanslagel eller genom andra generella besparingsåtgärder.

Vid sin behandling av nyss nämnda förslag i budgetpropositionen fann utbildningsutskottet (UbU 1980/81:20 s. 17) aft det var angeläget aft den avsedda besparingen om 15 milj. kr. inom lokalkoslnadsanslagel genomfördes. Skulle denna besparing inte kunna realiseras i full omfattning under budgetåret 1981/82 borde enligt utskottet regeringen återkomma till riksdagen med kompletterande besparingsförslag, så alt den samlade besparingseffekten inom anslagen till högskolan under budgetåret 1981/82 inte blev mindre än vad riksdagens beslut innebar. Utskottet föreslog all riksdagen som sin mening skulle ge lill känna vad utskottet anfört.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1980/81:246).

Med anledning av regeringens uppdrag den 16 oktober 1980 ålade KBS och UHÄ i en skrivelse den 27 oktober 1980 högskoleenheterna alt pröva möjligheterna all friställa lokaler.

KBS och UHÄ bedömde alt den föreslagna reduceringen, uttryckt i hyresgrundande bmksarea, BRA (H), borde fördelas så att enheter med fast forskningsorganisation skulle spara ca 2,5% och övriga enheter ca 4,5% av sina lokalinnehav. Denna skillnad motiverades av att forskarutbildning och forskning enligt regeringens direktiv för myndigheternas anslagsframställningar utgör ett prioriterat område. På grund av rådande lokalsituation undantogs de konstnärliga högskolorna i Stockholm, högskolan i Östersund samt högskoleutbildningarna i Halmstad och Skövde från lokalbesparingar.

KBS uppskattade all en besparing om 15 milj. kr. motsvarande en BRA (H) om ca 50000 m'.

Högskoleenheternas prövning skulle avse i första hand förhyrda och i andra hand statligt ägda lokaler. Vid prövningen av reduklionsmöjlighe-lerna fick enheterna tillgodoräkna sig besparingen om man avstod från beslutade men inte genomförda förhyrningar. Vid varje reduktion skulle förslagens konsekvenser för verksamheten vid resp. högskoleenhet redovisas.

I skilda skrivelser lill regeringen har KBS redovisat besparingar på sammanlagt 32552 m~, vilket enligt KBS beräkningar skulle motsvara ca 8631500 kr.

UHÄ häri skrivelse lill regeringen den I juni 1981 lämnat förslag om hur merparten av resterande del av de anbefallda besparingarna om 15 milj. kr. budgetåret 1981/82 skall ske. Förslaget innebär att de högskoleenheter som inte nått upp till de av KBS fastställda lokalbesparingarna skall av medel som står till enheternas förfogande leverera in sammanlagt 6309000 kr. till anslagsposten 3 Inkomster under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

Beräkningen för varje högskoleenhet är gjord med utgångspunkt i ett belopp om 400 kr./m" för det inte uppnådda besparingsmålet. Det så beräknade beloppet har UHÄ, med hänsyn till kostnader för flyttning, minskat med 45 kr. för varje av KBS godkänd m" lokalbesparing. Fördelningen på högskoleenheter av besparingsmål, uppnådd besparing, ej uppnådd besparing och belopp som skall tillföras lokalkoslnadsanslagel framgår av följande sammanställning som avser budgetåret 1981/82.

Högskoleenhet	Besparings-	Uppnådd	besparing	Ej uppnådd	Medel som skall
	mål			lokalbesparing	tillföras lokal-
	m	m-	kr.	m-	kostnadsanslaget
Universitetet i
Stockholm	4 200	124	62000	4076	1 625 000
Tekniska högskolan
i Stockholm	4000	2 229	488 500	1771	628000
Karolinska institutet	2600	1698	538600	902	296000
Högskolan för lärar-
utbildning i Stockholm	2 200	1806	373 800	394	90000
Universitetet i
Uppsala	5 900	4 802	893 300	1098	260000
Högskolan i Eskilstuna/
Västerås	300	318	120000	0	0
Högskolan i Falun/
Boriänge	400	401	144700	0	0
Högskolan i Gävle/
Sandviken	300	294	76000	0	0
Högskolan i Örebro	1300	700	100000	600	215000
Universitetet i
Linköping	2 200	954	205 700	1246	463 000
Högskolan i
Jönköping	400	400	170000	0	0
Universitetet i
Lund	9000	5 140	980000	3 860	1360000
Högskolan i Kalmar	500	695	297000	0	0
Högskolan i Kristianstad	300	312	81900	0	0
Högskolan i Vä.xjö	700	585	69000	115	25000
Universitetet i
Göteborg	5700	5083	1564000	617	59000
Chalmers tekniska
högskola	4000	1850	720000	2150	795 000
Högskolan i Borås	500	470	202600	0	0
Högskolan i Karlstad	900	835	198800	0	0
Universitetet i Umeå	3 400	2 370	1005600	1030	325000
Högskolan i Luleå	1600	1086	220000	514	168000
Högskolan i Sundsvall/
Härnösand	400	400	120000	0	0
	.50800 m-	32 552 m-	8631500 kr.		6309000 kr.

Prop. 1981/82:25 57

Jag ansluter mig till UHÄ: s förslag alt de högskoleenheter som inte nått upp lill fastställd lokalbesparing genom besparingar inom andra områden skall tillföra lokalkoslnadsanslagel sammanlagt 6 309000 kr. Besparingen för budgetåret kommer - såvitt nu är i fråga - att uppgå lill sammanlagt 14940000 kr. mot beräknade 15 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad som förordals i fråga om besparingar av lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

[12] Svenskt deltagande i nytt projekt inom den europeiska organisationen för kärnforskning (CERN). Den europeiska organisationen för kärnforsk-ning upprättades genom en överenskommelse i Paris den 1 juni 1953. Sverige ratificerade överenskommelsen år 1954 (jfr prop. 1953; 127, SU 1953:77, rskr 1953; 167). Förutom Sverige är följande länder medlemmar i CERN: Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Nederiänderna, Norge, Schweiz, Storbrittanien, Förbundsrepubliken Tyskland samt Östertike,

Organisationen utgör europeiskt centrum för fredlig grundforskning inom partikel- och högenergifysik. Dess laboratorier i utkanten av Geneve är i dag världens största- anläggning i sitt slag och del ger fysiker från organisationens medlemsländer möjlighet all bedriva forskning vid stora partikelacceleralorer.

Att definiera och undersöka de fundamentala beståndsdelarna i materia och energi saml aft beskriva och förstå de krafter som styr processerna på en primär nivå är dominerande forskningsområden inom elemenlarparli-kelfysiken. Experimentellt sker delta genom acceleration av strålar av olika partikelslag Ull höga hasligheter (energier) för kollision med andra partiklar eller fasta mål. Vid kollisionerna omlagras energin och nya partiklar kan skapas.

Vid laboratoriet finns nu följande maskiner:

600 MeV synkrotron (SC) 1957 28 GeV protonsynkrotron (PS) 28 -I- 28 GeV lagringsringar (ISR) 400 GeV protonsynkrotron (SPS)

Endast synkrolronen är en fristående acceleralor, medan de tre övriga maskinerna är kopplade till varandra genom att prolonsynkrolronen utöver att vara forskningsaccelerator i sig även tjänar som injeklor till lagringsringar och lill 400 GeV prolonsynkrolronen.

CERN; s budget för år 1981 uppgår till drygt 610 milj. sfr. Medlemsländernas bidrag framräknas med utgångspunkt i nationalproduktens storlek. Sveriges bidragsandel utgörf.n. 4,3%och motsvarar64 milj.kr. år 1981.

Universitet och högskolor saml forskningsråd ställer resurser lill förfogande till de svenska forskningsgmpperna för löner, mälulmstningar etc. Dessa resurser motsvarade ca 20 milj. kr. under år 1980.

Prop. 1981/82:25 58

Endast ett fåtal av de forskare som använder CERN är också anställda av organisationen. De övriga användarna är gästforskare som normall är stationerade i sina hemländer, men arbetar regelbundet vid CERN under kortare eller längre perioder.

Omkring hundra svenska vetenskapsmän och forskarstuderande är årligen engagerade i CERN; s forskning. Betydelsen av forskningen vid CERN för svensk forskarutbildning framgår av att 64 doktorsavhandlingar presenterats under åren 1971-1980 med material som i huvudsak har framlagits vid CERN.

LEP-projektet

Som ett led i forskningsutvecklingen vid CERN och organisationens strävan alt anpassa de experimentella anläggningarna Ull forskningsfrontens utveckling har del s. k. LEP-projektet utformats. LEP är förkortning av Large Electron Positron Storage Ring - dvs. en stor lagringsring för kollisioner av elektroner och posilroner.

Den vetenskapliga motiveringen för all bygga en lagringsring för myckel snabba elektroner och deras anlipartiklar, posilroner, är omfattande och oomlvislad i fackkrelsar. De nuvarande synkrotronerna, PS och SPS, som hittills har accelererat protoner kommer alt vid sidan av denna uppgift anpassas för acceleration av elektroner och posilroner och därmed tjäna som injeklor till LEP. Den föreslagna LEP-ringen skall svara för slulslegel i acceleralionsprocessen. Av tekniska skäl måste LEP-ringen ges stora dimensioner. Den planeras bli föriagd i en underjordisk tunnel med 27 kilometers omkrets. Först därigenom kommer sådana energier alt frigöras vid kollision mellan accelererade elektroner och posilroner att materiens innersta byggstenar och de krafter som håller dessa samman kan studeras.

Anläggningen kommer att bli unik eftersom acceleratorer med hög energi som nu byggs eller planeras i andra världsdelar är av annan typ. Forskningsprogrammen i olika världsdelar kommer därför att komplettera varandra snarare än att konkurrera. För Europas del kommer LEP att bestämma huvudinriktningen av elemenlarpartikelforskningen under återstoden av 1900-talel.

Kostnader

Kostnaderna för aft bygga LEP har av CERN beräknats lill 900 milj. sfr. Härtill kommer lönekostnader för CERN:s personal, som nu successivt minskas för att hållas konstant fr.o.m. år 1985. Finansieringen av LEP-projektet avses ske genom en omfördelning av resurser mellan pågående forskningsprogram samt successiv nedläggning av vissa program. Genom detta förfarande kommer CERN:s budget under byggnadsperioden alt i huvudsak kunna hällas på oförändrad nivå, dvs. omkring 610 milj. sfr. i 1981 års kostnader.

När CERN byggde 400 GeV prolonsynkrolonen under 1970-lalel

Prop. 1981/82:25 59

gjordes detta inom ramen för ett särprogram vid CERN med egen budget lill vilket medlemsländerna fick ansluta sig. Anslutningen innebar bl. a. att vatje land utfäste sig all delta i programmet under byggnadstiden. Sedan byggandet av acceleratorn hade avslutats fördes forskningsverksamheten vid denna in i och bildade en del av CERN:s basprogram i vilket varje medlemsland måste delta. Som redan har nämnts bygger LEP-projektet pä förutsättningen att några av de nuvarande maskinerna vid CERN kan användas som injeklorer i anslutning lill LEP. Vidare bedömer CERN den allmänna ekonomiska situationen sådan att det inte är möjligt för medlemsländerna att finansiera LEP genom tillskott av nya resurser.

Mol denna bakgrund är del nödvändigt att låta LEP-projektet redan från bötjan ingå som en del av CERN;s basprogram. Därigenom underlättas den tekniska och administrativa samordningen av LEP-projektet med annan verksamhel inom CERN och möjliggörs de resursmässiga omfördelningar inom CERN:s nuvarande budget som behövs för finansiering av projektet inom en i stort oförändrad total budget.

Inom CERN: s beslutande församling råder enighet om att LEP-projektet bör komma lill stånd endast om alla medlemsländer godtar del och alla medlemsländer accepterar projektet som en del av CERN: s basprogram. Beslutsproceduren för ett ställningslagande till LEP påbötjades vid ett sammanträde med CERN:s beslutande församling i juni 1981 och skall vara avslutad under hösten 1981.

Åtta av de tolv medlemsländerna röstade då för LEP-projektet. Fyra länder, däribland Sverige, var inte färdiga med sin beredning av frågan och avsåg att avge sina röster under hösten.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har vid tvä tillfällen behandlat frågan om ett framtida svenskt engagemang i LEP-projektet. Rådet uttalade i december 1980 en fullständig enighet om den starka vetenskapliga motiveringen för LEP-projektet. Rådels positiva bedömning gällde såväl valet av LEP som nästa stora europeiska samarbelsprojekt som kvaliteten på de forskningsprogram som avses bli utförda vid detta. Rådet fann det emellertid inte möjligt alt biträda en svensk anslutning till projektet på de av CERN då angivna premisserna. Denna ståndpunkt grundade sig främst på tveksamhet om de ekonomiska konsekvenser en anslutning skulle få för övrig nationell naturvetenskaplig forskning.

Vid rådets förnyade behandling av eft svenskt engagemang i LEP, i juni 1981, ansåg sig rådet kunna godta ett svenskt deltagande i LEP. En förutsättning var dock att förändringar av den ärliga medlemsavgiften lill CERN inte borde få påverka rådets budget för den nationella forskningen. Rådet utgick vidare från all LEP skulle byggas inom en för CERN oförändrad budget.

Föredraganden

CERN utgör ell ledande internationellt forskningscentrum där forskning bedrivs inom elementarparUkelfysik - ett område grundläggande för såväl

Prop. 1981/82:25 60

fysiken i övrigt som på längre sikt för naturvetenskapen i sin helhet. Sveriges medlemskap i CERN har varit helt utslagsgivande för landets möjligheter både all nationellt verka och internationellt hävda sig inom forskningsområdet. Förutom att medlemskapet i CERN innebär tillgång till anläggningar, som är så resurskrävande att enbart USA och Sovjet har kunnat satsa nationellt i jämförbar storleksordning, har tillgången till den internationella forskningsmiljön stimulerat våra möjligheter till vetenskapligt samarbete även utanför CERN: s omedelbara forskningsfält. Själva forskningen vid CERN förutsätter uppbyggnad av tekniskt myckel avancerad apparatur. Därigenom har den också haft betydelse inte minsl för den teknologiska utvecklingen.

LEP-projektet innebär en naturlig utveckling av forskningsinriktningen vid CERN och omfattas av största vetenskapliga intresse internationellt. För att svensk fysikforskning på ell av sina centrala områden skall kunna hålla kontakt med den internationella forskningsfronten anser jag det nödvändigt att Sverige även i fortsättningen deltar i CERN: s verksamhet och därmed också del nya forskningsprogrammet.

Den ekonomiska situationen i Sverige och i många av CERN;s övriga medlemsländer, liksom behovet av att stödja och utveckla andra forskningsområden nationellt, gör all stränga krav måste ställas på CERN all genomföra uppbyggnaden av LEP-projektet inom en över uppbyggnadsskedet totalt sett i huvudsak oförändrad bidragsram uttryckt i 1981 års kostnadsläge. En annan fömtsättning för ett svenskt deltagande i projektet är att alla CERN: s medlemsländer går med i del nya projektet. Även under dessa förutsättningar medför ett svenskt deltagande i LEP-projektet i praktiken en långsiktig ekonomisk bindning även om denna innebär i huvudsak oförändrade årliga ekonomiska förpliktelser. Jag anser det därför angeläget att regeringen bereder riksdagen möjlighet att ta del av regeringens ställningstagande i denna fråga.

Jag har viss förståelse för den tvekan som naturvetenskapliga forskningsrådet känt inför att ansvara för en så stor och långsiktig ekonomisk bindning som ett dellagande i LEP-projektet otvivelaktigt kommer alt medföra. Det är rimligt alt, vid ett sä omfattande projekt som här är aktuellt, behov kommer all uppstå alt anpassa del årliga medlemsbidraget lill pågående uppbyggnadsfaser. Sådana fluktuationer i resursbehovet kan från forskningsrådets synpunkt le sig svårbemästrade, men bör i ett större ekonomiskt sammanhang vara möjliga att handha. Jag avser därför alt i samband med budgetpropositionen återkomma med förslag till erforderiiga budgellekniska förändringar inom ramen för anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. som förhindrar att rådets övriga verksamhel störs av temporära ändringar i Sveriges medlemsavgift lill CERN.

Del naturvetenskapliga forskningsrådet bör alltjämt nära följa den vetenskapliga utvecklingen vid CERN samt inom ramen för anvisade medel ansvara för att svensk projektverksamhet inom forskningsområdet ges

Prop. 1981/82:25 61

sådana resurser för experimentell utrustning all del svenska medlemskapet i CERN kan utnyttjas på bästa saft. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag har anfört i del föregående om fortsalt svenskt dellagande i CERN:s verksamhel.

E. Vuxenutbildning

[13] E 6. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 104324000 kr. Från anslaget bestrids bl. a. kostnaderför grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare, vilka är stadigvarande bosatta i Sverige. Undervisningen som bedrivs som försöksverksamhet, får omfatta högst 675000 studie-Ummar under budgetåret 1981/82. Av dessa får 150000 sludieUmmar användas lill undervisning som ges enligt tegen (1972:650, ändrad 1976:590) om rätt lill ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare och 525000 studielimmar får användas för övrig invandrarunder-visning. Undervisningen, som skall vara kostnadsfri för deltagarna, bedrivs av skolöverstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden.

Statsbidrag utgår vid undervisningen med 138:10 kr. per studieUmme vid lagbunden undervisning och med 124:10 kr. vid övrig undervisning. Av nämnda bidrag får högst 66:60 kr. per studietimme användas lill verifierade kostnader för cirkelledare. Ur bidraget får vidare utgå högst 4:50 kr. per studietimme i lagbunden undervisning och högst 4 kr. per studietimme i övrig undervisning till verifierade lönebikoslnader.

Folkbildningsförbundet har inkommit med en skrivelse.

Föredraganden

Statsbidrag per studietimme i studieförbundens undervisning för invandrare i svenska språket m.m. har fr.o.m. den 1 januari 1981 utgåft med 138:10 kr. för lagbunden undervisning och 124:10 kr. för övrig undervisning.

Avtal har nu slutils mellan Folkbildningsförbundet och Svenska facklärarförbundet om nya löne- och anställningsvillkor för cirkelledare i svenska med samhällsorientering för invandrare aft gälla fr. o. m. den 1 juli 1981. Avtalet innebär bl. a. förbättrade lönevillkor för cirkelledare. Med hänsyn härtill förordar jag att den del av statsbidraget som avser all läcka cirkelle-dararvodet höjs med 3:95 kr. samt all bidraget lill lönebikoslnader höjs med 35 öre per studietimme.

Prop. 1981/82:25 64

Bilaga 6.2 Avtal om kopiering i skolorna och högskolorna

1981-06-11

Mellan staten, å ena sidan, och följande organisationer, nämligen Bildle-veranlörernas Förening, Fackförbundspressens Samorganisation, Faclu, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter. Föreningen Svenska Popu-lärauklorer. Föreningen Svenska Tecknare, Föreningen Svenska Tonsättare, Konstnärernas Riksorganisation, Läromedelsförfattarnas Förening, Pressfotografernas Klubb, Svenska Bokförläggareföreningen, Svenska Fotografernas Förbund, Svenska Journalistförbundet, Svenska Musikför-läggareföreningen u.p.a.. Svenska Tidningsutgivareföreningen, VECTU, Sveriges Författarförbund och Tidningarnas Arbetsgivareförening, å andra sidan, har träffats följande avtal om kopiering i skolorna och högskolorna'.

Deflnitioner

I § I avtalet förslås med

skola: den skolenhet eller liknande där utbildning som avses i 2§ 1 bedrivs

högskola: den högskoleenhet, läroanstalt, utbildningslinje eller liknande där utbildning som avses i 2 § 2 bedrivs

undervisning: undervisning och därmed jämförbar pedagogisk verksamhel i skola och högskola

lärare: varje person som undervisar

elev: den som studerar vid skola eller högskola

förlaga: det material som ligger till grund för kopieringen; förlaga kan vara

a) verk: litterärt eller konstnärligt verk eller del därav, lill vilket upphovsrätt gäller enligt upphovsrättslagen, eller fotografisk bild, till vilken folografirätl gäller enligt folografilagen

b) lärares egenproducerade förlaga: verk som lärare framställer och som omfattar endast sådant material som läraren själv är upphovsman till och som läraren ej har utgivit

c) blandad förlaga: verk som lärare framställer och som omfattar dels återgivande av utgivet verk som faller under avtalet, dels sådant verk lill vilket läraren själv är upphovsman och som läraren ej har utgivit

skrift: bok, häfte, kompendium, broschyr, notblad och liknande som innehåller ett eller flera verk saml tidning, tidskrift eller annan periodisk skrift

bild: allt bildmaterial, dock att sådana enkla grafiska framställningar av beskrivande art såsom schematiska kartor och diagram av icke konstnärligt slag skall anses som text

diabild: stor- eller smådiabild för projektion

arbetshäfte: verk som helt eller lill övervägande del beslår av studie-och arbetsuppgifter, övningsuppgifter, laborations- eller instmklionsanvis-ningar (även sådana som innehåller noter)

' Avtalet berör vissa paragrafer i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnäriiga verk och lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild. Dessa lagar benämns i det följande upphovsrättslagen resp. fotografilagen.

Prop. 1981/82:25 65

blankett: sådan blankett eller sådant formulär som tillhandahålls i block eller bunt, som omfattar minst tio likadana exemplar och som innehåller tester och prov, kartlägger aftityder och intressen eller utgör stimulansma-lerial för samtal eller andra liknande uppgifter; detsamma gäller om ett antal olika blanketter eller formulär levereras som en enhet

kopiesida: en sådan kopia av verk som har format A 4 eller mindre; är formatet störte än A 4 räknas som en sida varje påbörjad del motsvarande format A 4

rättsinnehavare: den som på grund av lag eller avtal innehar rätt att medge sådan kopiering som avses i detta avtal.

Avtalets tillämpningsområde

2 § Detta avtal gäller

1. utbildning som staten, kommun eller landsUngskommun är eller under avtalsperioden blir huvudman för och som står eller under avtalsperioden ställs under Ullsyn av skolöverstyrelsen, och

2. utbildning som staten, kommun eller landstingskommun är eller under avtalsperioden blir huvudman för och som står eller under avtalsperioden ställs under tillsyn av universitets- och högskoleämbetet eller styrelsen för Sveriges lantbmksuniversitet.

3 § Under avtalet faller alla utgivna litterära verk, konstnäriiga verk och
fotografiska bilder i fråga om vilka part på organisationssidan får upplåta
räft aft kopiera enligt 4 och 7-11 §§ i detta avtal.

Avtalet Ullämpas i enlighet med bestämmelserna i 15a§ upphovsrättslagen och 7 a § fotografilagen även i fråga om framställning av exemplar av utgivna svenska eller utländska litterära verk, konstnäriiga verk och fotografiska bilder, i de fall då rättsinnehavare inte företräds av någon av de organisationer som har undertecknat avtalet. Detta gäller dock inte om rättsinnehavare hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot sådan framställning.

Med litterära verk, konstnäriiga verk och fotografiska bilder som har utgivits jämställs sådana konstverk, av vilka rättsinnehavare har överiåUt exemplar, och fotografiska bilder, som har offentliggjorts.

4§ Avtalet omfattar alla former av grafisk, fotografisk eller liknande kopiering i den mån inte annat följer av 7-ll§§. Det gäller dock ej framställning av röriiga bilder.

Utgångspunkter för avtalet

5 § Parterna förutsätter att den rätt att kopiera för enskilt bmk som följer
av 11 § första stycket upphovsrättslagen och 5 § fotografilagen inte tas i
anspråk i stället för den rätt Ull kopiering som upplåts genom detta avtal.

Staten kommer att - i annan form än genom ändring av 11 § första stycket upphovsrättslagen och 5 § fotografilagen - verka för att nämnda fömtsäftning uppfylls,

6 § Avtalet berör ej den räft aft kopiera som följer av annan bestämmelse
i upphovsrältslagen än 11 § första stycket och 15 a § eller av annan bestäm
melse i fotografilagen än 5 § och 7 a §,

5 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 25

Prop. 1981/82:25 66

Rätt att kopiera enligt avtalet

7 § Lärare får på de villkor som föreskrivs i 8— 11 §§ kopiera eller låta kopiera sådant verk som faller under avtalet, om framställningen sker endast för lärarens egen undervisning och företas med skolans eller högskolans utrustning eller eljest på del allmännas bekostnad,

I fråga om kopiering av nolmalerial inom den högre musikutbildningen gäller även de bestämmelser som har tagits in i bilaga A,

8S Tre e.xemplar av verk får utan Ullslånd av rättsinnehavaren alltid framställas i form av papperskopior,

9§ Fler än tre exemplar av verk får utan tillstånd av rättsinnehavaren framställas i form av papperskopior i den mån läraren behöver upplagan under kalenderhalvåret för alt komplettera vad som kan anses vara en normal tillgång på läromedel eller kurslitteratur för berörda elever.

Fler exemplar får inte framställas än som behövs för att lärarens elever skall få var sill exemplar och läraren själv några exemplar.

10 § I fråga om sådana icke-periodiska skrifter - såsom fackböcker,
läroböcker, kompendier, arbetshäften och nothäften — som finns tillgäng
liga på den svenska marknaden gäller dessutom

1. all en lärare normalt ej får kopiera eljer låta kopiera

a) ur sådant arbetshäfte eller nothäfte som omfattar 32 sidor eller mindre,

b) ur kör-, ensemble- eller orkestermaterial som består av partitur och lösa stämmor,

c) blankett,

2. att en lärare under samma kalenderhalvår och för samma elever
normalt ej får kopiera eller låta kopiera

a) mer än sex sidor ur sådant arbetshäfte eller nothäfte som omfattar mer än 32 sidor,

b) större del av annan skrift än som motsvarar hälften av skriften, dock normall ej mer än 20 sidor ur denna.

Vid tillämpning av första stycket jämställs med skrift sådan del av en skrift som också finns tillgänglig pä den svenska marknaden som särtryck.

Lösa stämmor som inte finns tillgängliga på den svenska marknaden i särtryck får, oavsett vad som ovan sägs i 1 b, kopieras i kompletterings-syfte.

11 § Ett eller fler exemplar i form av diabild får ulan särskilt tillstånd av
rättsinnehavaren framställas i den mån läraren har behov därav under
kalenderhalvåret för att komplettera vad som kan anses vara en normal
tillgång på läromedel eller kurslitteratur för berörda elever. Duplikat av
upphovsrättsligt skyddad diabild får dock inte framställas.

Av videogram eller film, som är avsedd alt visas i form av rörliga bilder, får endast enstaka bild kopieras.

Ersättning för kopiering m. m.

12 § Staten utger ersättning lill föreningen Bild, Ord, Not - Upphovsrätlslig Samorganisalion (BONUS) med följande belopp för varje avtalsår (liden fr.o.m. den I juli t.o.m. den 30 juni nästföljande kalenderår) enligt följande:

Prop. 1981/82:25 67

1. För varje fullt antal om fem miljoner kopiesidor som under respektive
avtalsår sammanlagt har framställts vid skolorna i landet utgår

a) förär 1981/82 225000kr.

b) för år 1982/83 237500 kr.

c) förär 1983/84 250000kr.

2. För varje fullt antal om en miljon kopiesidor som under respektive
avtalsår sammanlagt har framställts vid högskolorna i landet utgår

a) förär 1981/82 45000kr.

b) för år 1982/83 47500 kr.

c) för år 1983/84 50000 kr.

3. För sådan kopiering vid högslcolorna av facklitteratur och vetenskap
liga tidskrifter, som är från upphovsrältslig synpunkt särskilt känslig, utgår
för hela avtalsperioden 200000 kr.

Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 avmndas antalet kopiesidor Ull närmaste hela antal om fem miljoner respektive en miljon kopiesidor. Antalet kopiesidor under två och en halv miljoner respektive 500 000 avrundas härvid nedåt och annat antal uppåt.

I fråga om grunderna för beräkning av ersättningen gäller närmare bestämmelser enligt bilaga B.

13 § För kopiering av verk eller del av verk vid skolorna under åren 1979/ 80 och 1980/81 betalar staten, utöver vad som tidigare har eriagls, ersättning till BONUS med 2 500000 kr.

14 § För kopiering av verk eller del av verk vid högskolorna under förfluten lid betalar staten ersäftning till BONUS med 500000 kr. .

Organisationerna ålar sig all - bl.a. genom anlitande av medel som avses i första stycket - verka för uppgörelse i godo av anspråk som grundas på kopiering av verk eller del av verk i högskolorna under förfluten tid.

15 § Ersättning för del första avtalsåret betalas ut lill BONUS med
1800000 kr. i juli 1981 och med 6600000 kr. senast en månad efter det aft
riksdagen har godkänt avtalet. Eventuellt återstående belopp för första
avtalsåret betalas ut inom två månader efter det all resultatet av den i 16 §
nämnda redovisningen föreligger.

Ersättning för det andra avtalsåret betalas ut med 5 500000 kr. ijuli 1982. Eventuellt återstående belopp betalas ut samtidigt med motsvarande belopp för del första avtalsåret.

Ersättning för det tredje avtalsåret betalas ut ijuli 1983.

Om förskott översUger det belopp som skall utgå i ersättning, skall det överskjutande beloppet dras av vid utbetalningen av ersättningen nästa avtalsår.

16 § Redovisning av kopieringen vid skolorna och högskolorna skall ske
undertiden den 1 januari 1982-den 30juni 1982. Redovisningen skall ske
lill den myndighet som staten bestämmer.

Av kostnaderna för redovisningen svarar staten för 75 procent och organisationerna genom BONUS för 25 procent. Närmare bestämmelser om redovisningen finns i bilaga C.

Prop. 1981/82:25 68

Särskilda bestämmelser

17 § Organisationerna förbinder sig all verka för alt inte någon rättsinnehavare själv eller genom någon organisation på organisalionssidan uppställer förbud mot kopiering enligt detta avtal beträffande något av hans verk. Delta åtagande gäller även i fråga om sådan rättsinnehavare som inte är medlem i organisaUon på organisalionssidan.

18 § Organisationerna skall till den myndighet som staten bestämmer snarast lämna uppgift på sådant verk beträffande vilket rättsinnehavare, som är medlem i en organisation, har meddelat förbud mol kopiering enligt detta avtal.

En organisation som får kännedom om ett förbud mol kopiering, som någon rättsinnehavare, vilken inte är medlem i någon av organisationerna, har meddelat, skall till den myndighet som staten bestämmer snarast lämna uppgift om förbudet.

19 § Krav som enligt 15 a § tredje stycket upphovsrättslagen eller 7a § folografilagen framförs på ersättning för kopiering i skola eller högskola av verk av rättsinnehavare, som inte företräds av någon av de organisationer som har undertecknat avtalet, får endast riktas mot någon av dessa organisationer. Rättsinnehavaren skall i sådant fall få ersättning av BONUS ur del belopp som staten har betalat i anledning av avtalet.

20 § Har ett verk, som inte omfattas av något av avtalen den 5 mars 1973, den 23 juni 1976, den 26 juni 1978, den 28 juni och den 5 juli 1979 eller den 26 juni 1980 om skolornas grafiska och fotogiafiska mångfaldigande, före den 1 juli 1981 kopierats vid skola eller högskola och kan ersättning därför anses ha utgått enligt något av avtalen, skall rättsinnehavaren, om han begär ersättning, få sådan av BONUS ur del belopp som staten har betalat i anledning av avtalen. Bestämmelserna i 19§ avtalet den 5 mars 1973, 18 § avtalet den 23 juni 1976 samt 16§ avtalet den 26 juni 1978 gäller fortfarande.

21 § Staten ålar sig att i samarbete med organisationerna i erforderlig utsträckning informera berörda skolor, högskolor och lärare om delta avtal samt om berörda delar av upphovsrältslagen och folografilagen.

Avtalstid m. m.

22 § Avtalet gäller från och med den 1 juli 1981 lill och med den 30 juni 1984.

23 § Om väsentligt ändrade förhållanden inträder, skall pä begäran av part förhandlingar inledas om de justeringar av avtalet som de ändrade förhållandena bör föranleda.

Vad i detta avtal sägs skall dock gälla även om upphovsrältslagen eller folografilagen ändras.

Vid förhandlingar enligt första stycket får en begränsning av kopieringen vid skolorna eller högskolorna inte åberopas som gmnd för en höjning av ersättningen per kopiesida.

För giltig framställning om förhandlingar från organisationernas sida krävs alt flertalet organisationer har begärt förhandlingar. Framställning skall i sådant fall anses gjord på samtliga organisationers vägnar.

Prop. 1981/82:25 70

Bilaga A

Ull avtal om kopiering i skolorna och högskolorna 1981-06-11

Tilläggsbestämmelser om rätt att kopiera notmaterial inom den högre musikutbildningen

1 § Tilläggsbestämmelserna i denna bilaga avser kopiering av notmaterial
för användning vid

a) följande allmänna utbildningslinjer, nämligen musiklärarlinjen, kyrkomusikerlinjen, musikeriinjen och musikdramatiska linjen samt de allmänna utbildningslinjer som kan tillkomma inom den högre musikutbildningen,

b) eventuella påbyggnadslinjer inom den högre musikutbildningen,

c) eventuella enstaka kurser inom den högre musikutbildningen.

2 § När notmaterial kopieras enligt 8 § avtalet får papperskopiorna användas av elever endast om nolmalerialet inte finns tillgängligt på.den svenska marknaden i särtryck.

3 § I fråga om bestämmelserna i 10 § avtalet gäller följande undanlag.

a) Om en lärare av pedagogiska skäl behöver kunna presentera kortare
avsnitt ur sådant verk som omfattar 32 sidor eller mindre får kopiering ske
enligt följande:

Verkets omfattning Antal sidor ur verket som får kopieras

1-3 sidor Ingen kopiering

4-10 sidor 1 sida

11-19 sidor 2 sidor

20 sidor eller mer högst 10% av sidorna

Sådan kopiering får inte omfatta en hel sals eller ett helt avsnitt av ett verk.

b) För att för eleverna vid musiklärar-, kyrkomusiker- och musikeriin-
jerna i metodikundervisningen åskådliggöra pedagogiska problemställning
ar vid demonstrationer av läromedel och vid kompendieframställning får
kopiering ur sådant verk som omfattar 32 sidor eller mindre ske enligt
följande:

Verkets omfattning Antal sidor ur verket som får kopieras

1-3 sidor Ingen kopiering

4-10 sidor 1 sida

11-19 sidor 2 sidor

20 sidor eller mer högst 10% av sidorna

4 § I del fall nolmalerial inte finns tillgängligt på den svenska marknaden
för köp utan endast tillhandahålls för förhyrning är del tillåtet för en lärare
och hans elever aft i materialet göra för undervisningen nödvändiga an
teckningar med blyerts. Anteckningarna skall i görligaste mån utraderas
före återlämnandet.

Prop. 1981/82:25 71

Bilaga B

Ull avtal om kopiering i skolorna ocli högskolorna 1981-06-11

Ersättningsgrunder

I denna bilaga finns bestämmelser om grunderna för beräkning av ersättningen. I bilaga C finns bestämmelser om den redovisning som krävs för alt beräkna kopieringens omfattning.

A. Grunder för beräkning av ersättningen

1. För kopiering enligt 8§ avtalet utgår ingen ersättning, i den mån inte annat följer av punkt 2 nedan.

2. Staten utger ersättning för kopiering i följande fall, nämligen för

a) kopiering enligt 9§ avtalet,

b) sådan framställning av diabilder som läraren med stöd av 11 § avtalet gör eller låter göra med skolans eller högskolans apparatur eller eljest på del allmännas bekostnad.

För framställning av stordiabild utgår dock ingen ersättning, om samtidigt från samma förlaga framställs papperskopior för utdelning lill elever-

B. Beräkning av antalet ersättningsberättigande kopiesidor

1. Antalet ersättningsberältigande kopiesidor enligt 12 § avtalet beräknas för varje avtalsår på grundval av den redovisning som nämns i 16 § avtalet.

2. Vad som avses med kopiesida framgår av 1 § avtalet. Dämtöver gäller följande;

a) Sådan kopiesida som har framställts direkt ur en bok eller ur en
tidskrift och som omfattar mer än en av bokens respektive tidskriftens
sidor skall räknas som det antal kopiesidor som motsvarar antalet boksidor
respektive tidskriftssidor som helt eller delvis återges på förlagan.

Kopieras i oförändrat skick kopia som avses i föregående stycke skall på motsvarande sätt omräkning göras.

Kopieras en sådan sida av en förlaga som har sammanställts genom sammanklippning av flera sådana kopior som avses i närmast föregående stycke skall också motsvarande omräkning göras. Om förlagan utgör blandad förlaga gäller dock O nedan.

b) Kopiesida med notskrift räknas som fem kopiesidor. I fråga om blandad förlaga gäller dock O nedan.

c) Smådiabild räknas som 125 kopiesidor.

d) Stordiabild räknas som 75 kopiesidor, om ersättning skall utgå enligt
A.

e) Kopiesida som har framställts för att återge text direkt ur tidning eller
tidskrift räknas som två och en halv kopiesidor.

f) Vid kopiering av blandad förlaga utgår ersättning för kopieringen av
verk som avses i 3 § i vad det avser

1) bild,

2) vatje sammanhängande avsnitt av noter som omfattar mer än fyra takter (motsvarande),

Prop. 1981/82:25 73

Bilaga C

till avtal oin kopiering i skolorna och högskolorna 1981-06-11

Redovisningssystem

A. Inledning

Redovisning enligt 16 § avtalet skall ske enligt redovisningssystem som anges i del följande. Skolöverstyrelsen (SÖ) respektive Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har huvudansvaret för redovisningens genomförande inom respektive myndighetsområde. Arbetet skall utföras av Statistiska Centralbyrån (SCB) och ske i samarbete med BONUS.

Avgörande för om en viss utbildning skall föras Ull SÖ-området respektive UHÄ-området skall vara vilken myndighet som är tillsynsmyndighet för respektive utbildning vårterminen 1982. Detta innebär bl. a. att kommunal högskoleutbildning skall föras till SÖ-området.

Önskar någon av parterna göra kompletterande studier i samband med redovisningen eller speciell bearbetning av resultaten får detta ske om parterna är överens om att de inte inverkar störande på redovisningen. Initiativtagaren skall dock stå för alla kostnader och själv sluta erforderliga avtal med SCB.

B. Undersökningspopulation och urvalsstorlek

Registrering av mångfaldigande skall ske vid ett urval enheter inom berörda utbildningssektorer. Urvalet skall göras av SCB i samråd med SÖ, UHÄ och BONUS enligt följande huvudprinciper.

För skolformer under SÖ dras ett urval på totalt 5 % av samtliga skolenheter. Fördelningen av urvalet på olika skolformer bestäms av SCB och skall grundas på den väsentliga delen av skolformer och skolor, som ingår i avtalsområdet.

Inom UHÄ-området dras ett urval på maximalt 10% av de utbildningsenheter, som berörs av avtalet. Härvid bör dock marginella utbildningar (med mycket få elever, endast sporadiskt förekommande och liknande) undantas vid urvalet.

C. Registrering vid urvalsenheterna

Registrering skall ske vid varje tillfälle då mångfaldigande sker i enlighet med detta avtal under den överenskomna redovisningsperioden (1 janua-ri-30juni 1982).

I huvudsak skall beträffande enheter under SÖ registrering ske på likartat sätt som 1977, dock med hänsyn tagen till de erfarenheter som då gjordes och Ull de praktiska justeringar som parterna enas om.

Beträffande redovisningen inom högskolesektorn skall i princip tillämpas den modell som försöksvis prövades under höstterminen 1980.

D. Uppräkning

Det i urvalet erhållna resultatet skall för skolornas del uppräknas att representera alla skolformer inom avtalsområdet under mätperioden. Upp-

Prop. 1981/82:25 75

Bilaga D

till avtal om kopiering i skolorna och högskolorna 1981-06-11

Protokollsanteckningar

Allmän protokollsanteckning

Parterna är ense om alt delta avtal i vad det avser högskoleområdet har karaktär av försöksavlal. Mol bakgrund av de erfarenheter som avtalet ger kan parterna sålunda bl.a. behöva överväga om bestämmelserna om rätten alt kopiera enligt 7-11 §§ är lämpligt utformade.

Protokollsanteckningar till resp. paragrafer i avtalet

Till I §. De rättigheter som enligt delta avtal tillkommer lärare gäller inte för arbetsenhets- eller klasskonferens. När eleverna för sitt arbete i skolan eller högskolan behöver kopiera anses detta ske enligt avtalet, om kopieringen sker på uppdrag av elevernas lärare.

Såsom med undervisning jämförbar pedagogisk verksamhet i skola menas bl.a. fria aktiviteter (5 kap. 3a§ andra stycket skolförordningen), meddelande av studie- och yrkesorientering, ledning av timme lill förfogande och skilda organisationers information lill eleverna.

Såsom med undervisning jämförbar pedagogisk verksamhet / högskola avses all verksamhel som hör samman med utbildningen. Man har exempelvis rätt att kopiera för seminarier och examinationstillfällen.

Till 2 §. Punkten 2 innebär bl.a. alt avtalet innefattar forskarutbildning. Denna omfattas dock. inte av den kopieringsredovisning som skall ske enligt bilaga C.

Till 3 §. Om en rättsinnehavare har meddelat förbud mol kopiering av hans verk hos staten eller någon av de avtalsslutande organisaUonerna är avtalet inte tillämpligt. Detta gäller vare sig rättsinnehavaren är medlem i någon av organisaUonerna eller ej. Meddelade förbud publiceras i SÖ-FS och UHÄ-FS.

Paragrafen avser alla verk som har utgivits, även verk till vilka läraren själv har upphovsrätten. Eftersom avtalet omfattar endast verk som har utgivits, kommer det material som en lärare producerar direkt för sin undervisning i allmänhet inte att falla in under avtalet.

Tdl 7 §. Lärare får inte kopiera eller låta kopiera annat anför sin egen undervisning. Med låta kopiera åsyftas alt lärare uppdrager ät annan, exempelvis vaktmästare, elev, kollega, repro- eller läromedelscenlral all verkställa själva kopieringen. Däremot får lärare inte kopiera för all tillgodose annan lärares behov annat än om de båda har gemensamt planerat undervisningen.

Till 8 §. Det finns inga begränsningar när del gäller del antal sidor som får kopieras med stöd av 8 §•

Till 9 §. I fråga om upplagor om mer än tre exemplar gäller begränsningarna i 9§/le/a

Behovet att kopiera skall föreligga trots all del vid skolan eller högskolan finns en normal tillgång på läromedel resp. kurslitteratur.

Prop. 1981/82:25 76

Det kan i vissa fall vara svårt alt avgöra om kravet på normal tillgång på läromedel i skolan är uppfyllt. Avgörande är pedagogiska hänsyn och tillgången på läromedel på marknaden. Följande exempel kan tjäna som vägledning. Om det för ett visst ämne i en viss årskurs finns flera godtagbara läroböcker, är kravet på normal tillgång på läromedel i detta ämne och i denna årskurs alllid uppfyllt så snart vatje elev disponerar ett exemplar av en av de nämnda läroböckerna, även om detta inte läcker hela lärokur-sern.

Med formuleringen 'Tör att komplettera vad som kan anses vara en normal tillgång på läromedel för berörda elever" har avsetts all markera alt lärarna inte genom kopiering får framställa sådana läromedel som avses med begreppet "normal tillgång på läromedel för berörda elever". De får inte heller genom kopiering av delar ur tvä eller flera verk framställa läromedel som avses med begreppet "normal tillgäng på läromedel för berörda elever". Detta innebär en viss begränsning av rätten alt kopiera ur läromedel av skilda slag. Kopiering ur andra böcker och ur tidningar och tidskrifter begränsas däremot sä gott som aldrig av den aktuella föreskriften, dä all kopiering ur sådana verk regelmässigt sker "för alt komplettera vad som kan anses vara en normal tillgång på läromedel för berörda elever".

De nu anförda synpunkterna ger ledning även för bedömningen av vad som kan anses utgöra komplettering av normal tillgång på kurslitteratur i högskolan. Om del t.ex. i en kurslitleraturlista upptas alternativa böcker är kravet på normal tillgång på kurslitteratur i ämnet alltid uppfyllt så snart vatje studerande disponerar ett exemplar av någon av böckerna. Kopiering får då ske ur den eller de alternativa böckerna. I sådana ämnen där egentlig kurslitteratur ännu inte har utgivits kan kopiering ske i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.

Till 8 och 9 §§. Lärare som i sin undervisning kopierar enligt detta avtal är skyldig att på kopian ange upphovsmannens resp. fotografens namn eller muntligen nämna delta (jfr bestämmelserna i 3 § första stycket upphovsrältslagen resp. 2 § första stycket fotografilagen om upphovsmannens "ideella rält"). Om läraren inte känner lill namnet, behöver han inte efterforskadel.

Till 10 §. Enligt paragrafen skall rätten aft kopiera normall begränsas i vissa hänseenden. Begränsningen gäller endast skrifter som finns tillgängliga på den svenska marknaden. Med detta uttryck menas att skrifterna finns tillgängliga i Sverige hos utgivaren eller den distributör från vilken skolan eller högskolan normalt förvärvar läromedel resp. kurslitteratur som är avsedd för den utbildningslinje som berörs. Kravet på tillgänglighet är uppfyllt endast om utgivaren eller distributören vid förfrågan förklarar sig kunna leverera önskat antal exemplar av skriften inom några dagar.

Reklambroschyrer och informaUonsmaterial som tillhandahålls gratis från organisationer och politiska partier får kopieras utan de inskränkningar som eljest gäller enligt delta avtal.

Paragrafen innehåller vidare en regel som begränsar rätten att kopiera ur annan skrift än arbetshäfte eller nothäfte till att normalt gälla högst hälften av skriften, dock normalt ej mer än 20 sidor ur denna.

Genom att inskjuta ordet ''normalt" har parterna markerat alt kopieringen i vissa fall kan få avse mer än hälften eller mer än 20 sidor. Om det exempelvis föreligger behov att kopiera ett visst avsnitt (kapitel eller liknande) ur en bok och detta omfattar någon eller några få sidor mer än hälften resp. 20 sidor får kopieringen avse hela avsnittet.

Prop. 1981/82:25 80

Inredning

Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till ny kostnadsram för anskaffning av inredning av viss utmstning Ull fiskeriförsöksanstalten i Kälame, Inredningskostnaden beräknas till 700000 kr, vid leverans Qärde kvartalet 1982,

Kostnaderna för den fasta utrustningen har beräknats till 2,7 milj, kr. vid anskaffningstillfället. Övrig utmstning som av fiskeristyrelsen beräknats kosta 2425000 kr, kommer att upphandlas av styrelsen i samråd med ulmslningsnämnden för universitet och högskolor. De sammanlagda kostnaderna för inredning och utmstning uppgår därmed till 5 825 000 kr.

Verket föreslår att en kostnadsram av 5 825 000 kr, förs upp i inredningsplanen budgetåret 1981/82,

Utrustning

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor redovisade i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 förslag till ulrustningsprogram för djurstallar m,m, i Öjebyn och föreslog en definitiv kostnadsram av 1185000 kr. Utmstningskostnaderna var beräknade i förväntat prisläge augusti 1981. Av redovisningen framgår bl. a. att utmslningsbehov föreligger enbart för potalislagerhuset och för spannmålslagret. Projektering, upphandling och installation av ulmstningen bör ske i nära anslutning till uppförande av byggnaden. Byggnadsstyrelsen räknar nu med att djurstallarna skall vara färdigställda i oktober 1982. Utmstningskostnaderna bör därför räknas upp med 165000 kr. Utmstningsnämnden föreslår att en definiUv kostnadsram av 1350000 kr. förs upp i utmstningsplanen för budgetåret 1981/82.

Utrustningsnämnden redovisade i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 förslag lill ulrustningsprogram för maskin- och lagemlrymmen i Röbäcksdalen och föreslog en definitiv kostnadsram av 650000 kr. Ulmslningskoslnaderna var beräknade i förväntat prisläge augusU 1981. Av redovisningen framgår att projektet omfattar totalt 1103 m programarea och fördelar sig på djurstallar saml foderförvaring och beredning. Dessutom ingår utrustning i anslutning Ull en övergång från nuvarande flytgödselhantering till fastgödselhantering. Byggnadsstyrelsen räknar nu med alt lokalema skall vara färdigställda i maj 1982. Utmstningskostnaderna bör därför räknas upp med 50000 kr, Utmstningsnämnden föreslår att en definitiv kostnadsram av 700000 kr. nu förs upp i utmstningsplanen för budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Med utgångspunkt i byggnadsstyrelsens och utmslningsnämndens förslag förordar jag att följande kostnadsramar förs upp i gällande inrednings-

Prop. 1981/82:25 86

Statens råd för byggnadsforskning har att fördela i fonden tillgängliga medel dels till verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning, dels lill andra forskningsinstitutioner, företag och enskilda forskare. Vidare skall delar av rådets kanslikostnader m. m. täckas med dessa medel.

Verksamhetens omfattning m. m.

De resurser som rådet disponerar för byggnadsforskning och för rådets egen verksamhel uppgår under innevarande budgetår lill sammanlagt 308,4 milj. kr. För den energiinriktade verksamheten kan därvid disponeras 169,5 milj. kr. och för den icke energiinriktade verksamheten 138,9 milj. kr.

Den energiinriktade verksamheten finansieras huvudsakligen genom anslag över statsbudgeten. Den icke energiinriktade verksamheten finansieras däremot till större delen via avgifterna lill fonden. Omfattningen av den över statsbudgeten finansierade verksamheten bestäms i första hand av olika bemyndiganden i form av beslutsramar. Del tillgängliga utrymmet under budgetåret 1981/82 uppgår lill sammanlagt 165,5 milj. kr. För den avgiflsfinansierade verksamheten gäller mer allmänt formulerade riktlinjer. 1 beslut den 18 juni 1981 har regeringen sålunda föreskrivit all rådet i avvaktan på tilläggsbudget bör planera den avgiflsfinansierade verksamheten pä sådant sätt alt omfattningen av denna verksamhel för hela budgetåret 1981/82 inte överstiger 143 milj. kr.

I och med alt finansieringen av den hittills avgiflsfinansierade verksamheten nu flyttas över till statsbudgeten bör rådets möjligheter att göra åtaganden inom delta område bestämmas genom bemyndiganden av samma typ som används inom andra områden. Jag finner för egen del inte skäl alt nu föreslå någon annan omfattning på denna verksamhel än vad som har angetts i regeringens tidigare nämnda beslut. Jag förordar således aft rådet bemyndigas all besluta om stöd under budgetåret 1981/82 inom del hittills avgiflsfinansierade området inom en kostnadsram av 143 milj. kr. Från denna ram bör därvid avräknas det stöd som rådet har beslutat under tiden före den 1 januari 1982. Kostnadsramen bör vidare belastas med den del av kostnaderna för rådels kansli m.m. som hänför sig till detta verksamhetsområde. Rådet har i skrivelse den 28 augusti 1981 redovisat all de beslut om stöd lill avgiftsfinansierad verksamhet som kommer att fattas fram lill utgången av år 1981 kan bedömas omfatta 90% av de medel som preliminärt har budgeterats för budgetåret 1981/82, eller ca 129 milj. kr. För den andra delen av budgetåret återstår därmed ett beslulsutrymme av ca 14 milj. kr.

Stödet avser inte sällan projekt som sträcker sig över längre tid. Rådet bör också i fortsättningen kunna göra åtaganden som innebär att stöd lämnas under ell eller flera påföljande budgetår. Bemyndigande att göra sådana långsiktiga åtaganden bör avvägas på sådant sätt all rådets framlida rörelseutrymme bevaras. Jag vill i sammanhanget erinra om att jag vid min

Prop. 1981/82:25 87

anmälan av anslaget till byggnadsforskning i årets budgetproposition (prop. 1980/81; 100 bil. 16 s. 96) framhöll att rådet bör planera sin verksamhel på sådant sätt all den icke energiinriktade verksamheten budgetåret 1984/85 inte överstiger 117 milj. kr. i det prisläge som råder under budgetåret 1981/82. Detta förutsätter en successiv neddragning med 4-5% per år, främst inom den hittills avgiflsfinansierade verksamheten. Jag vill också erinra om att jag tidigare detta år har uppdragit ät en särskild utredare att utvärdera och se över verksamheten vid rådet och vid statens insUtul för byggnadsforskning. Mot denna bakgrund förordar jag alt ramarna för de långsikliga åtaganden som rådet redan nu bör få göra inom del hittills avgiflsfinansierade området bestäms lill 110 milj. kr. för budgetåret 1982/83, 80 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och 50 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Det bör ankomma på regeringen att utfärda de ytterligare föreskrifter som kan visa sig nödvändiga i fråga om utnyttjandet av de ramar som jag nu har föreslagit.

Medelsbehovet m.m.

När det gäller behovet av medel för de utbetalningar som faller pä innevarande budgetår har rådet bedömt att detta under den andra delen av budgetåret kommer att uppgå lill ca 74 milj. kr., inkl. kostnaderna vid rådels kansli. Kassabehållningen i fonden för byggnadsforskning uppgick per den 19 oktober 1981 till ca 46 milj. kr. Härtill kommer fondens placeringar med varierande löplider med ett bokfört värde av ca 94 milj. kr. vid samma tidpunkt. Jag bedömer mot denna bakgmnd att yllerligare medel inte behöver anvisas över statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

I och med alt byggnadsforskningsavgiften försvinner bör också fonden för byggnadsforskning upplösas. I stället bör ett särskilt reservationsanslag Ull byggnadsforskning föras upp i statsbudgeten och för framtiden ersätta del nuvarande obetecknade anslaget med samma rubrik. Till detta reservationsanslag - som nu bör föras upp med endast ett formellt belopp av 1000 kr. - bör föras över den kassabehållning som finns i fonden vid utgången av år 1981. Detta anslag bör vidare tillföras sådana debiterade men ännu obetalda byggnadsforskningsavgifter som inflyter efter den 1 januari 1982 saml räntor, amorteringar och försäljningslikvider som hänför sig lill fondens placeringar och inflyter efter sistnämnda dag. Till anslaget bör slutligen också föras återbetalningar av förskott eller andra utbetalningar som har gjorts från fonden.

Intäkterna från försäljningen av rådets publikationer m. m. bör fortsättningsvis tillföras det nya reservationsanslaget. Del bör ankomma på regeringen all meddela föreskrifter om användningen av dessa intäkter.

Från det nya reservaUonsanslaget till byggnadsforskning bör bestridas dels utgifterna för de beslut som efter den 1 januari 1982 belastar den av mig förordade ramen för den hittills avgiflsfinansierade verksamheten.

Prop. 1981/82:25 90

SEK att besluta om sådana statsstödda krediter. Dessa krediter utgår enligt vad som föreskrivs i förordningen (1981:665) om exportkredilgiv-ning med statlig stöd.

Riksdagen har nyligen tagit ställning lill systemet med statsstödda exportkrediter (prop. 1980/81: 130, NU 1980/81:58, rskr 1980/81:426).

AB Svensk Exportkredit

I skrivelser den 23 september och den 15 oktober 1981 framhåller SEK alt den kraftiga expansionen av bolagets utlåning, den ökade upplåningen utomlands och ell allt högre utnyttjande av den i bolagsordningen fastställda upplåningsrätten gör del önskvärt alt höja SEK:s eget kapital. Följande tabell visar SEK;s upplåning och utlåning.

SEK:s upplåning och utlåning (milj.

kr.)

Vid utgången av 1978 1979

1980

Vid halvårsskiftet 1981

Utestående upplåning Utnyttjad uppläningsrätt Utestående lån

3 479 55% 3712

4617 66% 4843

6543

79% 6497

9272 94% 8471

Bolaget anför att anledningen lill all upplåningen har ökat snabbare än utlåningen är alt bolaget måste hålla en störte kassa än tidigare för att kunna möta kundernas berättigade anspråk på snabb utbetalning. Den höga utnytljandegraden av upplåningsrällen och den förväntade fortsatta expansionen gör det således enligt SEK nödvändigt att öka bolagets uppläningsrätt och egna kapital. SEK har beslutat vidla olika åtgärder för all uppnå detta. En av dessa åtgärder är alt be aktieägarna öka aktiekapitalet genom nyemission. SEK anser att aktiekapitalet bör höjas med 200 milj. kr. lill 600 milj. kr. och att hälften av beloppet bör inbetalas före 1981 års utgång.

Föredraganden

SEK fyller en central roll i samband med finansiering av svensk kapital-varuexport. För den svenska kapitalvaruexporterande industrin är tillgäng till dessa finansieringsmöjligheter av mycket stor betydelse. SEK svarar för finansiering av medel- och långfristiga exportkrediter. Statsmakterna har ålagt SEK att svara för den statsstödda exportkreditgivningen. Den utredning som bolaget har lagt fram visar alt en förstärkning av SEK:s resurser är nödvändig för att vidmakthålla SEK:s utlåningskapacilet. I likhet med SEK anser jag alt en höjning av bolagels aktiekapital med 200 milj. kr. Ull 600 milj. kr. nu erfordras. En kapitalökning förutsätter att staten som hälftenägare i bolaget är beredd att teckna aktier lill ett värde av 100 milj. kr. Enligt vad jag har inhämtat är affärsbankerna för sin del beredda att teckna aktier för 100 milj. kr.

Prop. 1981/82:25 91

Jag förordar därför att staten tecknar aktier i bolaget lill ett belopp av 100 milj. kr. under förutsättning all motsvarande aktieteckning sker frän affärsbankernas sida. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt Ull Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 100000000 kr.

E. Energi

[2] E 1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. I statsbudgeten för budgetåret 1981/82 har under denna anslagsrubrik anvisats ell reserva-Uonsanslag av 2498 milj. kr. (prop. 1980/81:90 bil. 1 s. 414, NU 1980/ 81:60, rskr 1980/81:381).

Statens vatienfallsverks investeringsram för innevarande budgetår uppgår lill 2609,5 milj. kr. inkl. 50 milj. kr. som under budgetåret har anvisats i sysselsällningsfrämjande syfte med stöd av finansfullmakten och 49,7 milj. kr. som vid budgetärels ingång återstod av medel som tidigare har anvisats i sysselsällningsfrämjande syfte.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att teckna borgen för lån till bolag i vilka vallenfallsverket förvaltar statens aktier intill sammanlagt 7833 milj. kr., varav högst 180 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag. Av borgensramen har 7200 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning för lån lill Forsmarks Kraftgrupp AB.

I anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 har vallenfallsverket för innevarande budgetår bl. a. hemställt dels om 36 milj. kr. på tilläggsbudget för kaptialtillskolt lill Ljusfors Kraft AB, dels om alt ramen för borgensteckning skall höjas med 50 milj. kr.

I särskilda framställnigar har vallenfallsverket vidare

- den 16 mars 1981 anmält all en överenskommelse har träffats med Gränges AB om förvärv av bolagets kraftrörelse,

- den 23 mars 1981 hemställt om att få försälja vissa mark- och vattenområden i anslutning till Forsmarks kraftstation till Forsmarks Kraftgrupp AB,

- den 30 juli 1981 hemställt om godkännande av ett konsortialavtal mellan verket och Fiskeby AB om bildande av Ljusfors Kraft AB,

- den 5 augusti 1981 hemställt om godkännande av ett mellan verket och Jokkmokks kommun träffat konsortialavtal om bildande av ett gemensamt bolag för värmeförsörjning i Jokkmokks tätort samt att för detta ändamål få disponera 3,5 milj. kr. från anslaget Kraftstationer m. m. och

- den 23 september 1981 hemställt om all ramen för borgensteckning skall höjas med ytteriigare 200 milj. kr. under budgetåret 1981/82.

Prop. 1981/82:25 92

Föredraganden

Av skrivelsen omförvärv av Gränges AB:s kraftrörelse framgår bl.a. följande.

Gränges AB bedriver en förhållandevis omfattande produktion och distribution av elektrisk kraft inom en särskild division vid företaget, Gränges Kraft. Verksamheten omfattar ett antal mindre vattenkraftstationer med en total slationseffekt på 17 MW' och en normalårsproduklion på ca 75 GWh, värmekraftanläggning för motlrycks- och kondensproduklion baserad på gas och olja på 65 MW i Oxelösund, nyttjanderätt till gasturbinanläggning på samma plats, ca 60 km 130 kV ledningar, 150 km 50 kV ledningar, 8 km 10 kV ledningar saml ett antal transformatorslalioner i Ludvika-, Nyby- och Oxelösundsområdena för Iransformering mellan spänningsnivåerna 200/130 kV, 130/50 kV och 50/10 kV med Ullhörande utmstning.

Till kraftverksrörcisen hör även aktier med därmed sammanhängande andelskraft dels i Korsselbränna AB med 35 % aktieandel och andelskraft på 417 GWh vattenkraft under normalår, dels i AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning (BGK) med en aktieandel på 23,6 % och andelskraft på 116 GWh vattenkraft, dels i Västerdalelfvens Kraft AB med 50 % aktieandel och 145 GWh andelskraft vattenkraft. Aktieandelen i BGK medför också del i detta förelags egen kraflförsörjningsrörelse. För Korsselbränna AB och Vesterdalelfvens Kraft AB gäller alt dessa levereiar all sin produktion lill aktieägarna som andelskrafl. Kraftleveransavlal för tillfällig disposition av vissa kraftlillgångar finns i Korsselbränna AB. Gränges Kraft äger vidare 500 aktier i Krafldala AB.

Efter förhandlingar har en överenskommelse om all vallenfallsverket tar över Gränges kraftverksrörelse träffats med förbehåll för regeringens godkännande. Övertagandet avser samtliga anläggningar, tillgångar, avtal, rättigheter m. m., som hänför sig till den rörelse för produktion och distribution av elektrisk kraft som Gränges AB har bedrivit med undantag av aktierna i Vesterdalelfvens Kraft AB och en mindre del av akUerna i Korsselbränna AB.

En överlåtelse fömtsätter att vallenfallsverket utöver vad som här har angivils tar över samtliga de rättigheter och, med friskrivande av Gränges AB, samtliga de skyldigheter per överlåtelsedagen som enligt gällande vattendomar, koncessioner och andra Ullstånd samt avtal med abonnenter, leverantörer och andra tillkommer resp. åvilar Gränges AB inom kraftverksrörelsen. Till sådana avtal hör leveransavtal avseende elektrisk kraft, värme m.m., konsortial- och samarbetsavtal, transileringsavtal, hyres-, artende- och servilulsavlal saml skötsel- och serviceavtal.

Vallenfallsverket förbinder sig enligt överenskommelsen att tillse att

' 1 MW (megawatt) = 1 000 kW (kilowatt)

1 GWh (gigawattimme) = 1 000000 kWh (kilowattimme)

Prop. 1981/82:25 93

den personal som är anställd i kraftverksrörcisen erhåller anställning fr.o.m. överlåtelsedagen enligt gällande kollektivavtal och i övrigt på för tjänstemän, arbetsledare och arbetare på överiålelsedagen gällande anställningsvillkor, varvid de anställda skall tillgodoräknas sin anställningstid hos Gränges AB. Vallenfallsverket skall vidare dels ta över alla de lånefordringar som Gränges har mot personal som övergår i verkels tjänst, dels medverka till att vallenfallsverket med friskrivande av Gränges AB tar över alla borgensförbindelser som Gränges AB har iklätt sig för personal som övergår i verkels tjänst och alt detta sker på för låntagarna oförändrade villkor.

Köpeskillingen för de anläggningar och tillgångar som ingår i förvärvet exkl. aktieinnehaven i Korsselbränna AB och BGK skall vara 120 milj. kr. För aktierna i Korsselbränna AB skall köpeskillingen enligt överenskommelsen vara 510,857 milj. kr. och för BGK-aklierna 380 milj. kr. Härtill kommer övertagande av finansieringsfordran på Korsselbränna AB på 13,410 milj. kr. Den sammanlagda överlåtelsesumman blir härvid 1024,267 milj. kr.

Betalningsvillkoren för övertagandet har anpassats till den särskilda finansiering som föresläs i del följande. Enligt överenskommelsen i dess urspmngliga lydelse skulle 344,267 milj. kr. erläggas på överlåtelsedagen och återstoden i form av skuldebrev förfallande till betalning med 170 milj. kr. den 1 juli under vart och ell av åren 1982, 1983, 1984 och 1985. Sedermera har överenskommelsen ändrats på så sätt att ytterligare 170 milj. kr. skall erläggas kontant på överlåtelsedagen mot all den likvid på samma belopp som skulle ha betalats den 1 juli 1982 utgår. Skuldebreven löper med ränta motsvarande diskonto plus en procentsats anpassad lill vad som tillämpas för banklån med skuldebrev av angivet slag som säkerhet. Räntan skall fastställas före överlåtelsedagen genom särskild överenskommelse mellan parterna.

För aktierna i Korsselbränna AB och i BGK samt i Kraftdala AB gäller hembud enligt resp. bolags bolagsordning. Aktieägarna i Korsselbränna AB har emellertid på begäran skriftligen förklarat all de inte kommer att begagna sig av sin lösenrätl till de aktier som omfattas av överlåtelsen till Vattenfall. Någon motsvarande bekräftelse från aktieägarna i BGK och i Kraftdata AB har inte erhållits varför dessas rätt att lösa aktuella aktier kvarstår.

Gränges-koncernen är sedan länge vatlenfallsverkels näst största kraft-kund. Gränges Kraft har en kraftomsältning på 1500 GWh per år, varav mer än hälften köps från vattenfallsverkel. Gränges Aluminium förbmkar årligen ca 1500 GWh, som helt tillgodoses genom köp från vattenfallsverkel. Verket svarar således för ca 75 % av Gränges-koncernens kraftbehov. Avsikten är alt vattenfallsverket, sedan Gränges AB har avvecklat sin krafldivision, skall slå som leverantör av all kraft som erfordras för Gränges AB;s kvarvarande verksamhet. Verket skulle också bli kraftleverantör till Gränges Krafts nuvarande kunder.

Prop. 1981/82:25 94

Gränges Kraft bedriver ingen detaljdislribution utan verkar endast som distributör av högspänd kraft. Verket kommer efter ell övertagande att erbjuda Gränges tidigare kunder samma villkor som gäller för verkets övriga kunder. Villkor i övertagna avtal kommer dock att gälla avtalstiden ut. En viss produktionsökning torde kunna erhållas i Gränges Krafts egna små vattenkraftslalioner genom en upprustning och effektivisering av i första hand de äldre enheterna.

Verksamheten i Oxelösund innefattar bl.a. leveranser av värme lill Oxelösunds kommun. En utökning av värmeleveransen även till Nyköping är möjlig i samband med en av Gränges planerad ombyggnad av verket till koleldning. Vallenfallsverket undersöker f. n. förutsättningarna för en lokalisering av en kolbaserad produklionsanläggning i Oxelösund. Ell förvärv av Gränges anläggningar i Oxelösund skulle ge en möjlighet lill att effektivisera kolutnyttjningen genom all bygga ut delta verk för motlrycks-drift och till en successiv uppbyggnad av erfarenheter rörande kolhanle-ring och kolförbränningsleknik. En samordning med vatlenfallsverkels planer och en långsiktig lösning av värmeförsörjningen i regionen baserad på en helhetssyn kan enligt verket nås.

Den hittills av Gränges Kraft bedrivna verksamheten kommer att inordnas i vatlenfallsverkels förvaltningsorganisation, men avses som hittills bli bedriven med hög grad av självständighet. Rationaliseringsvinster kan enligt verket uppnås genom samordnad administration för ifrågavarande verksamhel och verkels övriga verksamhel. Vissa arbetsuppgifter inom nuvarande Gränges Krafts organisation kan härvid bortfalla men å andra sidan kan denna tillföras nya arbetsuppgifter och utnyttjas för t. ex. projektering av småkraftslalioner inom verket i övrigt. All personal bedöms kunna beredas sysselsättning inom verket. Antalet anställda i Grängesberg kommer inte att minska i samband med övertagandet. Vid förhandling enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet mellan Gränges och berörda personalorganisationer har de senare godkänt försäljningen av angivna delar lill verket.

Beträffande finansiering av förvärvet anför verket följande.

Förvärv av anläggningar och aktier finansieras för verkels del normall över anslaget Kraftstationer m. m. och belastar statens budget. För del aktuella förvärvet föresläs emellertid en annan finansiering, nämligen att medel som är disponibla genom särskilda avsättningar för framlida utgifter för hantering av utbränt kärnbränsle och för avveckling av kärnkraftanläggningar utnyttjas. Hittills avsatta medel härför har endast i begränsad utsträckning behövt disponeras för utgifter för avsett ändamål och är i övrigt insalta på räkning hos riksgäldskonloret. Utgifter hittills har främst avsett förskottsbetalningar avseende upparbelningsljänster. Under de närmaste åren kommer avsevärda medel att erfordras, förutom för ytterligare förskott gällande upparbelningsljänster, för anläggningsinvesteringar bl. a. i centralt lager för använt bränsle (CLAB). Föreliggande prognoser pekar

Prop. 1981/82:25 95

dock enligt vattenfallsverkel mot all stigande överskott av likvida medel kommer all vara disponibla under överskådlig tid för andra ändamål. Utgifter för t. ex. slutförvaring av utbränt kärnbränsle och avveckling av kärnkraflanläggningar faller ju först myckel långt fram i tiden.

I prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken föreslås all medel avsedda för framtida utgifter för kärnbränslecykelns slutsteg och kärnkraftanläggningarnas avveckling skall betalas in lill en särskild statlig myndighet som har all fondera dessa medel. Samtidigt föreslås emellertid också att kärnkraftföretagen eller dess ägare skall ha möjlighet att mot säkerhet återlåna medlen från fonderna för investeringar inom av kraft-förelagen bedriven verksamhel.

Mot bakgrund av detta föreslår verket att förvärvet av Gränges Kraft finansieras genom av verket disponerade och av verket framgent återlå-nade medel hänförliga lill avsättningar och fonderingar för framtida kostnader för hantering av utbränt kärnbränsle och avveckling av kärnkraftanläggningar. Härigenom utnyttjas fonderade medel för längre bort i liden liggande utgifter för kärnkraftens restkostnader och dessa får en värdebeständig placering. Statsbudgeten belastas härvid inte heller av förvärvet av Gränges Kraft. Belalningsplanen för förvärvet har som nämnts också anpassats lill uppkomsten av likvida medel i verksamheten.

Statens industriverk (SIND) har i sitt yttrande överdel planerade förvärvet konstaterat det skulle innebära en möjlighet all utnyttja ledningssystemen bättre inom den del av Bergslagen där Gränges Kraft nu distribuerar råkraft samt en möjlighet till samordning av elförsörjningen i andra områden där både Gränges Kraft och vattenfallsverkel är verksammma.

När del gäller förvärvets ekonomiska aspekter framhåller SIND svårigheterna alt göra någon närmare analys med hänvisning bl.a. till att värdet av krafttillgångama torde komma att skilja sig kraftigt åt mellan den relativt långa tid under 1980-talel när tillgängliga elproduklionsresurser inte utnyttjas till fullo och liden därefter när en utbyggnad av elproduk-tionskapacilelen aktualiseras. SIND betecknar med denna reservation köpeskillingen som "rimlig eller möjligen något i överkant". Av större betydelse än del exakta priset är enligt SIND alt det överskoll som genereras i vailenkraflproduktionen utnyttjas för produktiva industriinvesteringar. Från den utgångspunkten tillstyrker SIND förvärvet.

1 en skrivelse den 12 juni 1981 har Svenska kommunförbundet framfört vissa synpunkter på köpeskillingen för Gränges Kraft. Kommunförbundet anser att köpeskillingen är för hög vid en jämförelse med kostnaden för vissa pågående och planerade vattenkraftutbyggnader med hänsyn lill att de i förvärvet ingående valtenkraflanläggningarna till stor del är avskrivna. Detta bekräftas enligt förbundet också av all alla akUeägare inte har utnyttjat den hembudsklausul som gäller för viss del av aktierna. Enligt kommunförbundet borde vid fastställandet av köpeskillingen del finansieringsbidrag beaktas som elkonsumenterna kan sägas ha svarat för genom

Prop. 1981/82:25 96

att ellaxan inkluderar kapitalkostnader i form av avskrivningar. Eftersom värderingen av Gränges Kraft är gmndad på marknadsvärdet synes delta enligt förbundet inte ha beaktats i överenskommelsen mellan vattenfallsverkel och Gränges AB. Om del skulle finnas särskilda skäl alt i detta fall godta ett onormalt högt pris bör överpriset enligt kommunförbundet med hänsyn Ull elabonnenlernas intressen finansieras över statsbudgeten.

I sitt yttrande över kommunförbundets skrivelse framhåller vattenfallsverkel att potentialen för tillåtna vattenkraftutbyggnader är så liten all kostnaden för utbyggnad av de vatlenkraflstalioner som f. n. är förmånligast inte kan tas till utgångspunkt för en värdering av vattenkraften. En riktigare uppfattning om värdet av ny vattenkraft erhålls enligt verket om man i stället utgår från kostnaden för de dyraste VattenkraftstaUonerna som f. n. är under uppförande eller avses bli uppförda.

Vidare framhåller vattenfallsverket alt det överenskomna priset för Gränges AB;s anläggningar baseras på kraftproduktionens marknadsvärde, vilket inte påverkas av i vilken utsträckning anläggningarna är avskrivna. Däremot är anläggningarnas förslitning samt behov av modernisering och ombyggnad av betydelse och har beaktats i del överenskomna priset.

Vattenfallsverkel påpekar också att förvärvet sker lill en kostnad som är lägre än för tillgängliga alternativa produklionsulbyggnader. För vattenfallsverkel medför del därför på sikt lägre produktionskostnader och därmed för kunderna en lägre ellariff än om förvärvet inte genomförs. Genom att vallenfallsverket är prisledande bör detta komma även landels övriga elkonsumenter lill godo. Del finns därför enligt verket ingen anledning lill speciell finansiering över statsbudgeten.

Enligt överenskommelsen mellan vattenfallsverkel och Gränges AB förutsattes ursprungligen all överlåtelsen skulle ske per den 1 juli 1981. Med anledning av all förhandlingar under våren 1981 inleddes mellan staten. Statsföretag AB och de privata delägarna i SSAB Svenskt Stål AB, bland vilka Gränges AB då var den ena och numera är den enda, om kapitalUll-skolt Ull SSAB bedömdes del frän regeringens sida vara ändamålsenligt att ta ställning lill överlåtelseavtalet i anslutning till beredningen av bl. a. denna fråga. Då förhandlingarna om kapitaltillskott lill SSAB inte kunde slutföras före den 1 juli 1981 enades vattenfallsverkel och Gränges AB om all överlåtelseavtalets giltighet skulle förlängas ett halvt år.

Förhandlingarna om SSAB har nu lett till ell avtal mellan staten. Statsföretag AB och Gränges AB i vilket del bl. a. fömtsätts alt överlåtelsen av Gränges AB:s kraftrörelse genomförs enligt villkoren i det överlåtelseavtal som jag här har redogjort för. Frågan om kapilallillskotl till SSAB kommer senare alt behandlas av chefen för industridepartementet i prop. 1981/ 82; 56.

När det gäller den energipoliUska och strukturella bedömningen av vallenfallsverkets förvärv kan skilda aspekter anläggas.

Prop. 1981/82:25 97

Såväl vattenfallsverkel som SIND har pekat på värdet av alt förvärvet skapar förutsättningar för ett bättre utnyttjande och en mera rationell utbyggnad av ledningsnäten i Bergslagen. Även jag finner detta vara värdefullt.

När det sedan gäller det långsikliga värdet av de kraftlillgångar, främst vattenkraftverken, som förvärvet avser måste del bedömas mol bakgmnd av fömtsättningarna för framlida elproduktion. Med tanke på de begränsningar som föreligger i fråga om kärnkraftens framtida användning och ytteriigare vattenkraftutbyggnad kan man räkna med att det framtida värdet av valtenkraflUllgångar ökar väsentligt. Värdet kommer ytterst all bestämmas av kostnaden för att framställa elkraft i tillkommande fasl-bränslebaserade anläggningar. Jag kan från denna utgångspunkt inte finna aft den avtalade köpeskillingen är för hög.

Den överenskomna köpeskillingen har framkommit efter förhandlingar mellan Gränges AB och vattenfallsverkel. Med hänvisning lill vad svenska kommunförbundet har anfört om villkoren för förvärvet vill jag framhålla att det ligger i sakens natur att både säljare och köpare måste finna köpeskillingen acceptabel och förenlig med sina resp. affärsintressen för att en överenskommelse skall komma till stånd på frivillig grund. Aft bedömningarna i samband härmed är knutna lill del framlida värdet av anläggningarna i fråga snarare än till historiska kostnader och finansieringsförhållanden anser jag vara naturligt och rikUgt.

Med tanke på att vattenfallsverket spelar en prisledande roll inom kraftproduktionen bör enligt min mening förvärvet från konsumentsynpunkt bedömas med hänsyn till hur vattenfallsverkets långsiktiga konkurrensförmåga påverkas av det. Eftersom värdet av vatlenkraflUllgångar, som jag tidigare har anfört, kan förväntas öka i takt med att kostnaderna för annan kraftproduktion ökar bör förvärvet bidra till alt begränsa den framtida prisstegringen på elenergi och från denna synpunkt gagna elkonsumenterna.

Genom all tillämpa den föreslagna finansieringsmodellen, dvs. att anpassa betalningsvillkoren till vallenfallsverkets möjligheter att disponera medel som har avsatts för all läcka framtida utgifter för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, kan förvärvet genomföras utan all medel anslås över statsbudgeten. Som jag tidigare har berört har en förskjutning av likviderna till Gränges AB överenskommits i anslutning Ull förhandlingarna om SSAB. Den ökning av kontantandelen som denna förskjutning medför kan läckas genom temporärt utnyttjande av balanserade medel enligt vatlenfallsverkels bokslut från budgetåret 1980/81.

Med hänvisning till vad jag här har anfört förordar jag alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna överenskommelsen om förvärv av Gränges AB;s kraflrörelse i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser.

Av skrivelsen om försäljning av vissa mark- och vattenområden i anslut-1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 25

Prop. 1981/82:25 98

ning till Forsmarks kraftstation framgår att vattenfallsverkel under 1970-lalet successivt har förvärvat erforderliga markområden för driften av kraftstationen. De fastigheter på vilka själva kraflslalionsbyggnaderna är belägna har därefter överlåtits lill Forsmarks Kraftgrupp AB. Avsikten har varit alt bolaget också skulle förvärva övriga för driften erforderliga områden. Att så inte har skett redan tidigare beror enligt vattenfallsverkel på den osäkerhet som har förelegat om fullföljandet av utbyggnadsetapp 2.

Vattenfallsverkel och bolaget har nu träffat ett avtal som innebär all verket för en köpeskilling av 2,6 milj. kr. lill bolaget överiåter fastigheterna Forsmark 8:2, 8:3, 8:4 och 3; 18 samt delar av land- och vattenområden av Forsmark 6:2 och Ön 1:1, allt beläget inom Östhammars kommun. Köpeskillingen är sä beräknad alt den motsvarar vad vattenfallsverkel tidigare har lagt ut för alt förvärva områdena jämte räntekostnader beräknade enligt en räntesats som med en och halv procentenheter överstiger vid vatje tillfälle gällande diskonto.

Jag finner det för egen del naturligt att de områden som krävs för driften av kärnkraftsiationen i Forsmark överlåts till del för ändamålet bildade bolaget och har inget all erinra mot alt överlåtelsen sker på de angivna villkoren.

Av skrivelsen om bildande av Ljusfors Kraft AB framgår bl. a. följande.

Fiskeby AB äger och driver Skärblacka, Ljusfors och Fiskeby kraftstationer saml äger den ej utbyggda fallhöjden vid regleringsdammen i Kim-stad, allt beläget i Motala Ström inom Norrköpings kommun.

Produktionen i kraflstalionerna uppgår lill ca 38 GWh per år. Anläggningarna är gamla och en ombyggnad under 1980-talet bedöms önskvärd. Fiskeby AB och vattenfallsverket har genomfört en förstudie beträffande ombyggnad av Skärblacka och Ljusfors kraftstationer och nybyggnad i Kimslad. Dessutom har ombyggnadsmöjlighelerna för Fiskeby kraftstation studerats översiktligt. Det bedöms som möjligt alt öka medelårsproduktionen på aktuella fallsträckor med 24 GWh genom ombyggnad och 12 GWh genom nybyggnad lill sammanlagt 74 GWh.

Fiskeby AB har erbjudit vattenfallsverkel att köpa fallhöjden och befintliga vallenkraflanläggningar. Efter förhandlingar har en preliminär uppgörelse träffals om formerna för överiålelsen och köpesummans storiek m.m.

Konsortialavtal om bolagsbildning har träffals med förbehåll för regeringens godkännande.

Uppgörelsen innebär i korthet följande. Fiskeby AB och vattenfallsverkel bildar ett bolag. Ljusfors Kraft AB, vari verket äger 99% av aktierna och Fiskeby AB 1 %, Bolaget förvärvar vaUenkraftUllgångarna för 35 milj, kr. Befintliga kraftstationer utarrenderas till Fiskeby AB tills ombyggnaden är genomförd. När stationerna har byggts om, övertar vattenfallsverket produktionen lill självkostnad.

Prop, 1981/82:25 99

Ombyggnaden beräknas ske så all 50 GWh kan utvinnas i en ny station fr, o, m. år 1988. Återstående om- och nybyggnad bör anpassas så alt bolagels resurser utnyttjas på bästa sätt. Kostnaden för elenergin i den ombyggda stationen bedöms jämförbar med andra pågående och planerade utbyggnader.

Vattenfallsverkel har hemställt om godkännande av del med Fiskeby AB träffade konsortialavtalet samt om aft 36 milj. kr. skall anvisas pä tilläggsbudget I från anslaget Kraftstationer m. m. för förvärv av de befintliga vallenkrafllillgångarna saml för teckning av aktier i Ljusfors Kraft AB.

Den framlida tillförseln av energi och utbyggnaden av energiproduk-lionsanläggningar kommer, inte minsl när del gäller elenergi, alt möta problem på grund av knapphet på vissa energiråvaror, ökande kostnader och miljöproblem. Den beslutade avvecklingen av kärnkraften ställer krav pä särskilda insatser inom bl.a. elförsöijningens område. Jag finner del mol denna bakgmnd vara angelägel att hushålla med energi och att så långt möjligt förbättra befintliga energiproduktionsanläggningar.

Vallenfallsverket fick i september 1979 i uppdrag att verka för åtgärder som syftar lill bättre utnyttjande av befintliga energiproduktions- och distributionsanläggningar samt av redan utbyggd vattenkraft. Därvid framhölls bl.a. all bland de åtgärder som kunde komma i fråga var alt i vattenkraflanläggningar minska fallförlusterna genom att göra vattenvägarna störte, utföra tillbyggnader för att minska spill, byta ut äldre maskinell utrustning mol nyare med högre verkningsgrad, se över bestämmelser om Ivångslappning etc. Del framhölls att även utbyggnad av smärre älvsträckor mellan befintliga anläggningar som möjliggör en ökad energiuivin-ning i detta sammanhang kunde ses som en energibesparande åtgärd.

Jag finner alt bildandet av Ljusfors Kraft AB skapar förutsättningar för att genomföra effekliviserings- och besparingsåtgärder av det slag som enligt uppdraget lill vattenfallsverkel är angelägna. Som framgår av vallenfallsverkets redogörelse bedöms det vara möjligt all utöka energiproduktionen i de aktuella fallslräckorna med 36 GWh per år till en kostnad som inte är högre än vad som gäller för andra pågående och planerade utbyggnader.

En av de i förvärvet ingående kraftstationerna är belägen inom Fiskeby Bruks fabriksområde. Detta ställer, enligt vad jag har erfarit, särskilda anspråk på samordning mellan bmkel och det föreslagna kraftföretaget, främst i samband med arbetena för all modernisera kraftstationen. För att underlätta denna samordning har del bedömts lämpligt att Fiskeby AB deltar som minorilelsdelägare i Ljusfors Kraft AB. Delta är anledningen till att Fiskeby AB enligt den träffade överenskommelsen avses äga I % av aktierna i det föreslagna bolaget.

För förvärv av de befintliga vattenkraftlillgångarna samt för teckning av aktier i Ljusfors Kraft AB har vallenfallsverket hemställt att 36 milj. kr.

Prop. 1981/82:25 100

skall anvisas på tilläggsbudget. För egen del finner jag att förvärvet delvis bör kunna finansieras genom omprioriteringar inom gällande investeringsram för innevarande budgetår. Behovet av ramökning och av tilläggsanslag bör därigenom kunna begränsas lill 20 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört om bildandet av Ljusfors Kraft AB förordar jag att regeringen föreslär riksdagen att bemyndiga regeringen alt godkänna det mellan vattenfallsverkel och Fiskeby AB träffade konsortialavtalet samt att Ull Kraftstationer m. m. anvisa 20 milj. kr. på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

Av vattenfallsverkets skrivelse om deltagande tillsammans med Jokkmokks kommun / ett aktiebolag för fiärrvärmeförsörjning inom Jokkmokks tätort framgår bl. a. följande.

I Jokkmokks tätort finns för närvarande ett mindre fjärtvärmenäl. Värmeproduktionen sker i en oljeeldad hetvaltencenlral.

För några år sedan aktualiserades frågan om ersättning av nuvarande hetvaltencenlral. Avsikten var alt skapa förutsättningar för att på ell långsiktigt och lekniskt-ekonomiskl tillfredsställande sätt etablera värmeförsörjningen för tätorten och för den inom kommunen bedrivna industriverksamheten. Den nya hetvatlencenlralen skulle baseras på fasta bränslen (flis, avfall från trävaruindustri m. m.).

Olika alternativ för värmeförsörjningen har studerats. Bästa alternativet har därvid enligt vattenfallsverkel bedömts vara en fastbränsleeldad vär-mecenlral. Studien har också visat aft ett genomförande av projektet bör ske i samarbete mellan vattenfallsverket och kommunen.

Den planerade anläggningen är avsedd alt utföras som en fastbränslean-läggning med en panna som medger såväl ång- som helvattenproduklion. Pannan avses bli dimensionerad för en effekt av 17,4 MW. Som bränsle skall användas flis och avfallsprodukter från tillverkning av spånplattor. På sikt kan också torv komma i fråga. I värmecenlralen installeras dessutom en elpanna om 4 MW som reserv och för tillfällig produktion av ånga och hetvatten.

Den planerade värmecentralen avses enligt vallenfallsverket dels leverera hetvatten för uppvärmning av vissa lokaler i tätorten, dels leverera ånga och hetvatten till en trävaruindustri, varvid leveranserna för uppvärmningsändamål beräknas öka från 8000 MWh inledningsvis Ull 15000 MWh år 1985 och leveranserna'till Irävaruförelaget beräknas uppgå lill 34100 MWh vid en inom delta företag beräknad åriig produktion av 20000 ton spånplattor.

Värmecentralen beräknas kosta ca 13,1 milj. kr.

Mellan vattenfallsverkel och Jokkmokks kommun har ett konsortialavtal om samarbete inom projektets ram träffals. Överenskommelsen, som har träffats med förbehåll för regeringens godkännande, innebär all verket och kommunen går samman i ett bolag med ändamål att producera, försälja och distribuera fjärrvärme inom Jokkmokks tätort. Verksamheten är avsedd att påbörjas den 1 januari 1982.

Prop. 1981/82:25 101

Kommunen äger ett aktiebolag. Jokkmokks Värmeverk AB, vilket bedriver den nuvarande fjärrvärmedislributionen. Detta bolag har f.n. ett aktiekapital på 500000 kr. fördelat på 500 aktier på vardera 1 000 kr. Enligt överenskommelsen skall kommunen den 1 januari 1982 försälja 250 av dessa aktier till vattenfallsverket till nominellt värde. Dessutom skall aktiekapitalet i bolaget höjas med 1.5 milj. kr. genom att 1500 nya aktier på vardera 1 000 kr. ges ut. Kommunen resp. vallenfallsverket skall vardera teckna 50 % av de nyemitterade aktierna. Likvid för de nyemitterade aktierna erläggs kontant vid aktieteckningen.

Finansieringen av den planerade värmecentralen beräknas kunna ske genom att aktiekapitalet ökas med 1,5 milj. kr., att delägarna tillsammans lånar ut 5 milj. kr. Ull bolaget, att 4,6 milj. kr. lånas externt samt att ett bidrag på 2 milj. kr. som regeringen beviljat från anslaget Bidrag lill sysselsättningsfrämjande åtgärder i Nortbottens län (1979/80 XIV C5) utnyttjas.

Genomförda kalkyler visar enligt vattenfallsverkel att en fastbränslean-läggning enligt de i det föregående angivna förutsättningarna sannolikt ger visst driftunderskolt under första året men alt lönsamheten på längre sikt är god. En förutsättning härför är dock all produktionsutvecklingen vid det på orten etablerade trävaruförelaget sker någorlunda planenligt. Vidare förutsätts att finansieringen ej avviker väsentligt från upprättad kalkyl. Även prisutvecklingen på flis är givetvis av betydelse. Utformningen av värmecentralen ger dock flexibilitet genom att såväl el som torv kan ersätta flis i viss utsträckning.

Sammantaget innebär projektet enligt vattenfallsverket ell visst mått av risktagande. Del aktuella trävaruförelaget bedöms emellertid ha hyggliga framtidsutsikter. Sannolika skäl anges därför tala för att förutsatt försäljningsvolym kan uppnås.

Som skäl för att genomföra projektet anger vattenfallsverket att mellan 5 000 och 6000 m' olja per år kommer all ersättas av inhemska och förnybara energiråvaror samtidigt som en energiförsörjning på goda ekonomiska villkor tryggas för den i Jokkmokk etablerade trävaruindustrin. Vidare skulle projektet medföra en sysselsättningsökning inom kommunen med inemot 15-20 personer per år, i huvudsak i anslutning lill flis- och transporthanteringen.

För vatlenfallsverkels egen del bedöms projektet dessutom vara värdefullt genom all del ger erfarenheter från ett pilotprojekt avseende fast-bränsleeldning samt erfarenhet av direkt ägarinflylande i renodlad helvattenproduklion och distribution. Verket påpekar också att projektet ligger i linje med statsmakternas intentioner om samarbete med kommunerna inom energiförsörjningens område.

Jag finner för egen del den föreslagna samverkan mellan vattenfallsverket och Jokkmokks kommun kring fjärrvärmeförsörjningen i Jokkmokks tätort vara ell värdefullt initiativ från energipolitisk utgångspunkt. Alt ta 8 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 25

Prop. 1981/82:25 102

till vara de möjligheter som finns för att ersätta olja med andra bränslen har länge betecknats som huvuduppgift inom energiförsörjningen. Att oljan i detta fall kan ersättas med inhemskt bränsle är särskilt tillfredsställande.

I prop. 1980/81:90 Riktlinjer för energipolitiken framhålls särskilt det otillfredsställande i det höga oljeberoendet inom byggnadsuppvärmningen. Föredraganden anger del i det sammanhanget vara naturligt alt den resurs som vattenfallsverket utgör tas i anspråk för alt i samarbete med kommunerna främja en övergång från oljeanvändning lill användning av andra bränslen eller uppvärmningsformer. Den form för samarbete mellan vattenfallsverket och Jokkmokks kommun som här har föreslagits utgör enligt min mening ett exempel på hur en sådan övergång kan åstadkommas.

Jag vill vidare framhålla projektels betydelse från sysselsättningssynpunkt genom dels den direkta effekt som uppnås genom sysselsättning i anslutning till bränslehantering m. m. för den planerade värmecenlralen, dels den mera långsiktiga effekt som ligger i alt den fastbränslebaserade energiförsörjningen till den i Jokkmokk etablerade trävaruindustrin rimligen medför förbättrade förutsättningar för denna att på sikt vara konkurrenskraftig.

Med hänvisning lill vad jag här har anfört om planerna pä samarbete mellan vattenfallsverkel och Jokkmokks kommun kring en faslbränsleba-serad fjärrvärmeförsörjning inom kommunen förordar jag att regeringen föreslår riksdagen att dels godkänna del mellan verket och kommunen träffade konsortialavtalet. dels medge all 3,5 milj. kr. inom ramen för gällande investeringsram för innevarnade budgetår får disponeras från anslaget Kraftstationer m. m. för förvärv av aktier och aktieteckning i samt lån till det planerade gemensamma fjärrvärmebolaget.

Vattenfallsverket har hemställt om alt ramen för borgensteckning för bolag i vilka verket förvallar statens aktier skall höjas med 250 milj. kr. Behovet av ramökning redan under innevarande budgetår beror enligt verket dels på att den tidigare aviserade upplåningen av AB Kärnkraftutbildning (prop. 1980/81:90 bil. 1 s. 411 och 413) för att anskaffa ytteriigare en simulatoranläggning nu beräknas ställa betydligt större krav på borgensteckning från vatlenfallsverkels sida än vad som tidigare har förulselts, dels på ökat behov av upplåning av Forsmarks Kraftgrupp AB.

Den totala investeringskostnaden för simulatoranläggningen beräknas efter offerlinfordran till 130-140 milj. kr. i stället för 75-80 milj. kr., som en preliminär bedömning tydde på. Bl. a. den höga dollarkursen har bidragit till den kraftiga fördyringen. Den gynnsammaste lånefinansieringen kan komma att utgöras av lån från allmänna pensionsfonden, vilket i så fall ställer krav på att vattenfallsverket tecknar borgen för hela denna upplåning mol alt övriga delägare tecknar underborgen motsvarande sina andelar i AB Kärnkraftutbildning. Behovet av borgensteckning från vallenfallsverkets sida i samband med anskaffningen av simulatoranläggningen beräknas härigenom komma alt uppgå till högst 105 milj. kr. Härav utgör 50

Prop. 1981/82:25 103

milj. kr. den andel som högst beräknas behöva tecknas under innevarande budgetår.

Statens borgensåtagande för Forsmarks Kraftgrupp AB uppgår per den 31 augusti 1981 lill ca 6571 milj. kr. Av det belopp som i borgensramen har beräknats för borgensleckning för lån till Forsmarks Kraftgrupp AB återstår ca 629 milj. kr. Enligt finansieringsplanen för Forsmarks Kraftgrupp AB erfordras borgen under budgetåret 1981/82 för ytterligare högst 829 milj. kr.

Borgensramen har tidigare beräknats med viss marginal med tanke på all förändringar och förskjutningar av såväl kapitalbehov som upplåningstid-punkler kan förekomma. Anledningen lill alt denna marginal nu inte räcker är främst all borgen har tecknats för ell lån på 60 milj. amerikanska dollar som kommer att lyftas successivt i den takt som obligationer kan säljas på den amerikanska kapitalmarknaden till acceptabla villkor. Av beloppet har endast ca 6,5 milj. amerikanska dollar utbetalats hittills, medan ramen för borgensleckning har belastats med hela beloppet.

Devalveringen av den svenska kronan och andra kursförändringar har också enligt verket bidragit till all avsevärt större belopp i svenska kronor nu bedöms komma att avräknas mot borgensramen än vad som tidigare har beräknats.

Vallenfallsverket hemställer all ramen för borgensteckning skall räknas upp med 200 milj. kr. med hänsyn till del beräknade behovet av borgensåtaganden gentemot Forsmarks Kraftgrupp AB under innevarande budgetär.

Jag förordar mot denna bakgrund alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all höja ramen för borgensteckning med (504-200) 250 milj. kr. Ull 8083 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen alt godkänna den mellan statens vattenfalisverk och Gränges AB träffade överenskommelsen om förvärv av bolagels kraflrörelse i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

2. bemyndiga regeringen alt medge att de för driften av Forsmarks kärnkraftslation erforderliga mark- och vattenområdena får avyttras lill Forsmarks Kraftgrupp AB,

3. bemyndiga regeringen att godkänna del mellan statens vattenfalisverk och Fiskeby AB träffade konsortialavtalet i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

4. bemyndiga regeringen alt godkänna det mellan statens vattenfalisverk och Jokkmokks kommun träffade konsortialavtalet i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

5. bemyndiga regeringen att lecka borgen för lån till bolag i vilka statens vattenfalisverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt

Prop. 1981/82:25 104

8083000000 kr., varav högst 180000000 kr. för lån till eldislribu-tionsföretag, 6. till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.

G. Statsägda företag

[3] G 3. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning. I statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna rubrik förts upp ett reservationsanslag av 69,7 milj. kr.

Förenade fabriksverken

Förenade fabriksverken (FFV) har i skrivelse till regeringen den 25 augusti 1981 hemställt om tilläggsanslag för budgetåret 1981/82 för kostnader i samband med omstrukturering av verksamheten vid Gevärsfaktoriet i Eskilstuna saml införande av ett nytt krulhanteringssyslem vid Vanäsver-ken i Karlsborg. Av skrivelsen framgår i huvudsak följande.

Gevärsfaktoriet med ca 400 anställda ingår som en produktionsenhet inom sektor FFV Försvarsmateriel och bedriver tillverkning av främst finkalibriga vapen inom försvarsmalerielområdet, jakt- och sporlskytleva-pen saml vissa civila produkter.

Sedan någon tid pågår inom FFV Försvarsmateriel ett projekt för att öka och effektivisera den civila verksamheten varvid del anses nödvändigt att renodla civil och militär verksamhel, att koncentrera den civila verksamheten lill en produktionsenhet samt att inrikta denna verksamhel på ett begränsat antal större projekt.

Orsaken lill dessa åtgärder är alt den minskade orderingången från det svenska försvaret har försämrat kapacilelsulnyltjandel inom sektorn och därmed gjort del svårt att på sikt upprätthålla en tillfredsställande lönsamhet. De åtgärder som har genomförts för att öka exporten av försvarsmateriel har varit framgångsrika men har ändå endast till en del kunnat kompensera nedgången i beställningar från det svenska försvaret.

Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder för att bättre utnyttja sektorns produktionskapacitet samtidigt som en översyn och en successiv anpassning av resurserna genomförs.

Den civila verksamheten inom FFV Försvarsmateriel kommer all koncentreras lill Gevärsfaktoriet i Eskilstuna som är en modern mekanisk verkstadsindustri. Gevärsfaktoriet är den enhet inom FFV som förutsätts få den mest markanta nedgången beträffande orderingång av försvarsmateriel. Nedgången motsvarar en reducering av den nuvarande beläggningen

Prop. 1981/82:25 105

med minst 50 %. Det är därför nödvändigt alt kompensera detta bortfall med annan produktion med acceptabel lönsamhet och därmed varaktig sysselsättning. Med hänsyn Ull FFV:s nuvarande planer inom försvarsmalerielområdet bedöms detta vara möjligt endast genom en utökning av den civila verksamheten. Gevärsfaktoriet har goda förutsättningar att anpassa produktionen lill den civila marknadens krav. En omstrukturering mol en i huvudsak civil verksamhel beräknas kunna genomföras under första hälften av 1980-talel. För alt uppnå en god konkurrenskraft och därmed förutsättningar för en lönsam verksamhet och tryggad sysselsättning krävs omfattande åtgärder för omorganisation och anpassning lill den civila marknadens annorlunda krav. Omstruktureringen kommer under de närmaste åren att medföra betydande kostnader för att söka och utvärdera nya civila projekt, förändringar av organisation och verkstads-layout, omskolning av personal, förluster vid startande av ny produktion m.m. De sammanlagda kostnaderna för dessa åtgärder beräknad under en femårsperiod komma att uppgå till ca 30 milj. kr. Kostnaderna är av extraordinär karaktär och anses av FFV inte böra belasta det ordinarie rörelseresultatet.

För omstruktureringen avser FFV i första hand alt söka träffa långsiktiga samarbetsavtal med svensk industri. FFV avser därvid sträva efter att få produklionsansvar för produkter medan samarbetspartnern har produkt- och marknadsföringsansvar. Härigenom kan en tidsödande egen utveckling av civila produkter undvikas och det ekonomiska risklagandel begränsas. FFV har redan ingått vissa avtal om långsiktigt produktions-samarbete med svensk industri.

En förutsättning för alt Gevärsfaktoriet skall kunna uppnå en internationell konkurrenskraft inom ramen för en bibehållen affärsverksform är att tillverkningen baseras på produkter som kräver en högmekaniserad och kapitalintensiv produktion. Nödvändiga investeringar i ny produktionsutrustning för den civila verksamheten i Gevärsfaktoriet beräknas under budgetåret 1981/82 uppgå till 23,6 milj. kr. och under de fyra därpå följande åren till sammantaget ca 78 milj. kr. Det finns inte någon möjlighet att finansiera investeringarna för de nya civila projekten genom omprioritering inom redan beviljade ramar för främst militära projekt.

Vanäsverken i Karisborg med ca 270 anställda ingår som en produktionsenhet inom sektor FFV Försvarsmateriel och är den enda tillverkaren i Sverige av militär handvapenammunilion.

Den allvarliga explosionsolycka som inträffade vid ammunilionsfabriken i Lappo i Finland år 1976 har studerats av sprängämnesinspektionen och andra berörda svenska myndigheter och industrier, speciellt beträffande konsekvenser och eventuella behov av åtgärder vid motsvarande explosiv-ämneshantering inom svensk industri. Härav har framkommit att riskerna vid hantering av aktuella kmlsorter är betydligt större än vad som tidigare har antagits. Inom FFV-gruppen har därför i samråd med sprängämnesin-

Prop. 1981/82:25 106

speklionen och länsstyrelsen i Skaraborgs län vidtagits omfattande åtgärder för att minska krutmängderna i arbetslokaler och förråd vid Vanäsverken. Motsvarande åtgärder har vidtagits vid Åkers krutbmk i Åkers Slyc-kebruk och FFV Norma AB i Åmotfors.

En ytterligare reducering av krulmängderna är dock en fömtsättning för en långsiktig försatt verksamhet med laddning av handvapenammunilion vid Vanäsverken. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har i skrivelse den 19 december 1980 lämnat Vanäsverken tillstånd all fortsätta verksamheten med nuvarande krulhanteringssyslem t.o.m. december 1982. En fortsatt verksamhet efter denna tidpunkt förutsätter en ytterligare reduktion av krutmängderna i arbetslokaler och förråd. Nuvarande arbetsmetoder och utrustning vid Vanäsverken medger inte den yllerligare minskning av krulmängderna som erfordras. För alt uppfylla de av länsstyrelsen uppställda villkoren för en fortsalt verksamhel efter år 1982 krävs därför ett införande av ett helt nytt krulhanteringssyslem. FFV har i likhet med ammunilionsfabriken i Lappo och några andra utländska ammunitionsindustrier vall att övergå lill ett system där krut i små mängder via ett vacuumsyslem överförs från avskilt belägna förråd lill laddningsmaskinerna i arbetslokalerna. Detta kräver emellertid utöver själva transportanläggningen även att nya förråd byggs saml alt vissa förändringar vidtas i arbetslokalerna. Vid Vanäsverken måste investeringar i sådana nya anläggningar för krulhantering genomföras såväl vid huvudfabriken som vid den avskilt belägna fabriken inom Häslbouddsområdet, som tillverkar s. k. lös ammunition. Del nya krulhanleringssystemel har kostnadsberäknats till 7,8 milj. kr. och måste tas i bruk för inlrimning och kontroll av berörda myndigheter senast under hösten 1982. Detta innebär att investeringen måste genomföras under budgetåret 1981/82.

FFV hemställer om tilläggsanslag för budgetåret 1981/82 på 31,4 milj. kr., varav 23,6 milj, kr, för investeringar i maskinerför ny civil produktion vid Gevärsfaktoriet och 7,8 milj. kr. för investering i ett nytt krulhanle-ringssystem vid Vanäsverken.

I skrivelse den 18 september 1981 har FFV hemställt om tillstånd att teckna och förvärva aktier i JAS AB. JAS AB är del bolag som formellt har offereral ett nytt flygplanssyslem lill försvarels materielverk. Som delägare i JAS AB ingår Saab-Scania AB, Volvo Flygmotor AB, Telefon AB L M Ericsson och SRA Communications AB, Aktiekapitalet avses fördelat på lika delar mellan de fem delägarna, I avvaktan på ställningstagandet till offerten uppgår aktiekapitalet till 50000 kr.

Föredraganden

Frågan om ökad civil pioduktion vid de verksläder som ingår i sektor Försvarsmateriel inom FFV har varit aktuell under en lång följd av år. Förhållandet har varit detsamma inom övrig svensk försvarsmaterielin-duslri. Så har t, ex, på regeringens uppdrag en särskild delegation (I 1978:09) tillkallats för all bereda frågor om civilt utnyttjande av flygindu-

Prop. 1981/82:25 107

slriella resurser. Denna delegation som arbetat under namnet Flygindustri-delegationen redovisade ijanuari 1980 sitt betänkande. Delegationens belänkande har resulterat i att statsmakterna beslutat om lån till civila projekt vid Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB, Frågan om planering av alternativ produktion och sysselsättning inom de delar av försvarsmateriel-induslrin som inte omfattas av den militära flygindustrin utreds f. n. pä regeringens uppdrag av en särskild utredare (I 1979:02). Enligt vad jag erfarit kommer utredaren att lägga fram ett betänkande efter årsskiftet 1981/82.

FFV har varit en av de försvarsmalerielinduslrier som fått vidkännas kraftiga nedgångar i orderingången från det svenska försvaret under den senaste treårsperioden. Flera av FVV:s produklionsanläggningar har en kapacitet som vida överstiger den kapacitet som i fredslid efterfrågas av det svenska försvaret. Inom vissa av FFV;s verksläder har delta beläggningsgap kunnat fyllas genom export av försvarsmateriel. FFV har också vid sina enheter haft s. k. legoproduktion av civila produkter.

I syfte alt öka beläggningen av civil produktion inom FFV;s försvarsma-lerielsektor bildades år 1979 FFV Industriprodukter AB. Inom detta bolag bedrivs utveckling och marknadsföring av ett antal civila produkter. FFV har emellertid konstaterat all de åtgärder som hittills vidtagits för att öka beläggningen av civila produkter vid FFV:s verksläder inte varit tillräckliga. FFV har därför genomfört en omfattande studie rörande FFV;s framtida möjligheter pä detta område. Verket har funnit att del föreligger stora svårigheter att i FFV;s verkstäder blanda produktion avsedd för militära och civila kunder. Verkels förslag är därför alt avsälla en av FFV:s verkstäder lill att i huvudsak beläggas med produktion för civila kunder. Den enhet inom FFV som är bäst lämpad för detta ändamål är Gevärsfaktoriet i Eskilstuna.

Förutsättningarna för att del föreslagna programmet skall kunna genomföras är alt FFV erhåller invesleringsmedel för en omstrukturering av främst maskinparken saml alt FFV kompenseras för vissa kostnader i samband med omläggningen till civil produktion. Alternativet till den av FFV förordade omstruktureringen är en successivt minskad beläggning vid Gevärsfaktoriet, vilken skulle medföra dålig lönsamhet och minskat antal sysselsatta.

För egen del anser jag det vara vikUgt alt en omstrukturering av den svenska försvarsmaterielindustrin sker i riktning mot en ökad andel tillverkning för civila kunder. Ansvaret för denna omstrukturering ligger på företagens ägare och verkställande ledning. Eftersom FFV är ett statligt företag bör del ankomma på staten alt ställa resurser till FFV:s förfogande för att genomföra den föreslagna omstruktureringen av Gevärsfaktoriet. Med hänsyn till att vissa projekt befinner sig i ett läge där fullständigt beslutsunderlag ännu inte föreligger förordar jag att 13,6 milj. kr. nu las upp för delta ändamål.

Prop. 1981/82:25 108

FFV:s produktionsenhet Vanäsverken i Karlsborg är numera landets enda tillverkare av finkalibrig handvapenammunition för militärt bruk. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har förelagt FFV att före 1982 års utgång genomföra vissa förändringar i del nuvarande systemet för kmthanlering vid Vanäsverken. Med hänsyn lill all ett nytt krulhanteringssyslem är nödvändigt för den fortsatta driften vid Vanäsverken anser jag att erforderliga medel, 7,8 milj. kr., bör ställas lill FFV;s förfogande härför.

För alt genomföra de två investeringsprojekten vid Gevärsfaktoriet resp. Vanäsverken erfordras därför sammanlagt 21,4 milj. kr. Jag förordar därför alt ett reservationsanslag av 21,4 milj. kr. för ändamålet tas upp på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

FFV har deltagit i det konsortium som avgett offert till försvarets materielverk gällande ett nytt flygplanssystem, kallat JAS. Konsortiet skall såsom leverantör uppträda i aktiebolagsform. FFV bör därför ges tillfälle att teckna aktier i ell sådant aktiebolag. Medel för ändamålet bör enligt min mening tas av FFV:s driftmedel. I del konsortialavtal som upprättals med de övriga företagen i konsortiet (Saab-Scania AB, Volvo Flygmotor AB, Telefon AB L M Ericsson och SRA Communications AB) skall FFV äga 20 % av aktiekapitalet i del nya bolaget, JAS AB. Aktiekapitalet uppgår lill alt börja med till 50000 kr. Jag förordar aft regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all medge FFV rätt att teckna och förvärva aktier i JAS AB.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp en annan fråga med anknytning lill FFV. FFV fick huvuddragen av sin nuvarande organisation och verksamhetsinriktning efter riksdagens beslut vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76: 122, NU 1975/76:62, rskr 1975/76:420). I beslutet gav riksdagen regeringen till känna som sin mening vad näringsutskotlel anfört beträffande företagsform för FFV och behovet av en utredning med syfte att framlägga förslag om lämplig förelagsform för den statliga affärsdrivande verksamhel som bedrivs i konkurrens med andra förelag. En sådan utredning borde enligt utskottet ha kommit lill stånd vid en Udpunkt som möjliggjorde alt underiag fanns för ett beslut när frågan om företagsform för FFV ånyo skulle tas upp om 3-5 år.

Frågan om lämplig företagsform för olika statliga verksamheter är föremål för konlinueriig uppmärksamhet av regeringen. Exempel på delta är besluten om ändrad organisationsform för den verksamhel som bedrivs vid statens industriverks enhet för förelagsutveckling (prop. 1979/80:88, NU 1979/80:41, rskr 1979/80:274) och om bl.a. samordning och överförande till bolagsform av televerkets verkstadsrörelse (prop. 1980/81:66, TU 1980/ 81:9, rskr 1980/81: 132). Frågan om lämplig förelagsform för statens geologiska undersökning (SGU), statens vattenfalisverk och domänverket har också varit föremål för uppmärksamhet inom regeringens kansli. Del ul-redn-ngsarbete som har bedrivits visar alt det är lämpligast alt behandla företagsformen separat för olika statliga myndigheter och verk. Någon

Prop. 1981/82:25 109

samlad utredning är knappast ändamålsenlig. Jag anser därför all del inte finns något behov av en särskild utredning i dessa frågor.

Frågan om samverkan mellan olika affärsdrivande verk och myndigheter behandlas delvis av utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjligheler hos vissa affärsverk och myndigheters verksladsrörelse m. m.

Regeringen bör ge riksdagen tillfälle att tadel av vad jag har anfört omen samlad utredning om lämplig företagsform för olika statliga verksamheter.

I beslutet om verksamhetsinriktning m.m. för FFV våren 1976 godtog riksdagen regeringens förslag all, trots all den bästa verksamhetsformen för verket ansågs vara aktiebolagsformen, FFV t. v. skulle behålla affärsverksformen ytterligare en lid, men att frågan skulle tas upp lill förnyad prövning efter 3-5 år. I betänkandet (SOU 1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst föreslogs att verksamhetsformen för FFV skulle vara aktiebolag. För egen del anser jag all de åtgärder som vidtagits sedan år 1976, bl. a. bolagsbildning av sektorerna Industriprodukter och Allmateriel till FFV Industriprodukter AB resp. FFV Allmateriel AB är steg mol en akliebolagsbildning för hela verket i enlighet med riksdagens principiella uttalande år 1976. Jag är dock inte beredd att föreslå en ändring av företagsform för hela verket. Jag anser emellertid all verksamheten vid Gevärsfaktoriet med hänsyn till alt verksamheten kommer alt få en övervägande civil inriktning borde bedrivas i bolagsform. Jag avser alt föreslå regeringen att låta utreda denna fråga.

Jag hemställer att regeringen

1. bereder riksdagen tillfälle alt la del av vad jag har anfört om en samlad utredning om lämplig förelagsform för olika statliga verksamheter,

2. föreslår riksdagen att

a) bemyndiga regeringen alt medge alt förenade fabriksverken får teckna och förvärva aktier i JAS AB,

b) till Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning på till-läggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 21 400000 kr.

[4] G 11. Lån till mindre och medelstora varv. En kommission (I 1979:04) med uppdrag alt utreda frågor om de mindre och medelstora varvens strukturanpassning och behov av stöd avgav i november 1979 betänkandet (Ds I 1979:16) Mindre och medelstora varv som bl.a. låg till grund för regeringens prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor, m. m. Enligt vad som däri framhölls kunde den för de mindre och medelstora varven nödvändiga omställningen mot export och nya produkter inte med någon framgång komma till stånd ulan vissa statliga stödinsatser. Behovet av sådana insatser ansågs påtagligt främst när del gällde kostnader för exportmarknads-satsningar och för åtgärder i samband med anbudsgivning.

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1979/80:165, NU 1979/80:69, rskr 9 Riksdagen 1981/82. 1 .saml. Nr 25

Prop. 1981/82:25 110

1979/80:405) anvisades 20 milj. kr. pä statsbudgeten under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 reservationsanslaget Gli. Lån till mindre och medelstora varv, avsett för exportmarknadssalsningar och för åtgärder i samband med anbudsgivning avseende åren 1980 och 1981. Enligt beslutet skulle del ankomma på regeringen all ange villkoren för stödet. Frågan om ytterligare stöd under åren 1982 och 1983 borde las upp lill prövning framdeles då de erfarenheter som vunnits under de två första åren kunde beaktas.

Närmare bestämmelser om stödet återfinns i förordningen (1980:561) om statligt stöd till varvsföretag m. m. Syftet är att stärka marknadsföringsresurserna hos varvsföretag med mindre än 1 700 anställda. Stöd kan utgå för kostnader för marknadsundersökningar eller marknadsbearbetningar som avser utländska marknader eller framtagande av anbud lill utländska beställare. Stöd lämnas endast för åtgärder som avser avsättning av produktion av fartyg som har en bruttodräktighet överstigande 300 registerton och får avse kostnader under tiden den 1 juli 1980-den 31 december 1981. Stödet lämnas i form av lån som motsvarar högst 70% av kostnaderna för marknadsundersökningar och marknadsbearbetningar samt högst 50% av kostnaderna för framtagande av anbud. Skyldigheten alt betala tillbaka ell lån som har lagils för kostnader för att ta fram eft anbud kan efterges om anbudet inte leder till avtal.

Nämnden för fartygskredilgaranlier, som beslutar i ärenden om stöd för exporlfrämjande åtgärder, har i skrivelse lill industridepartementet den 24 augusti 1981 redogjort för stödverksamheten och lämnat vissa synpunkter på stödet. Av skrivelsen framgår all nämnden hittills har beviljat stöd avseende lån till exportfrämjande åtgärder för ca 4,8 milj. kr. av totalt anvisade 20 milj. kr. Några ytterligare ansökningar om stöd finns f. n. inte. Nämnden anser dock all intresset för export har ökat genom införandel av nämnda stödform. Flera förelag har lill nämnden aviserat marknadsförings- och anbudsinsalser inom en snar framtid. Tidsperioden för stödet bör därför enligt nämnden förlängas. Någon ytterligare ökning av medelsramen behöver enligt nämndens bedömning inte göras vid en tidsmässig föriängning av stödet t. o. m. den 31 december 1983.

Jag delar nämndens för fartygskredilgaranlier bedömning att perioden för lån till mindre och medelstora varv avseende exportfrämjande åtgärder bör förlängas för att även i fortsättningen göra del möjligt för de mindre och medelstora varven att komma in på exportmarknaden.

Med hänsyn lill alt övriga stödformer för svensk varvsindustri sträcker sig till utgången av år 1983 anser jag att även stödet lill mindre och medelstora varv bör förlängas till den 31 december 1983.

Jag förordar därför att riksdagens godkännande inhämtas Ull en sådan föriängning.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att godkänna att giltighetstiden för nuvarande riktlinjer för aft lämna lån lill mindre och medelstora varv för exportfrämjande åtgärder utsträcks t. o. m. år 1983.

Prop. 1981/82:25 111

[5] G 12. Förvärv av aktier i Luxor AB. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

Luxor AB (Luxor) övertogs av staten efter beslut av riksdagen våren 1979 (prop. 1978/79:192, NU 1978/79:52, rskr 1978/79:445) i samband med att en likvidilelskris hotade förelagets fortbestånd. Samtidigt genomfördes en finansiell rekonstruktion av förelaget genom dels en ackordsuppgörelse, dels statliga kapitaltillskott. Ackordsuppgörelsen innebar all Luxors skulder reducerades med ca 75 milj. kr. Det statliga kapitaltillskottet omfattade dels 75 milj. kr. i förluslläckningsbidrag, dels 100 milj. kr. i nytt bundet ägarkapital.

I nämnda proposition om finansiellt stöd till Luxor framhöll föredraganden all de analyser av företagel som gjorts visade all del hade betydande slyrkefaktorer i form av kunnig personal, modern produktionsapparat, aktuellt produktsortiment och god marknadsposition. Förutsättningarna för all företaget skulle kunna överleva bedömdes som goda, förutsatt alt en rekonstruktion av såväl dess finansiella ställning som verksamhet kunde genomföras. Sveriges Invesleringsbank AB åtog sig på statens uppdrag alt svara för den övergripande förvaltningen av Luxor och genomföra rekon-stmklionen av verksamheten. Del statliga ägartillskottet skulle tillsammans med ackordsresultalel ge företaget en finansiell bas för att påbörja omslmklureringen. Det framhölls i propositionen all stor osäkerhet dock förelåg vid en bedömning av del framlida ekonomiska utfallet. Resultatprognoserna pekade på fortsatt behov av statliga medel.

Luxor har i skrivelse den 10 april 1981 lill regeringen hemställt om en förstärkning av företagets egna kapital med 200 milj. kr. Företagel har därefter lämnat kompletterande upplysningar. Av företagets redogörelser framgår bl. a. följande.

En rad åtgärder har hittills vidtagits inom företaget som ett led i rekonstruktionen av verksamheten. Inom området konsumentelektronik, vilket dominerar Luxors verksamhel, har skett en fortsalt satsning på television och angränsande produkter. Aktuella nya produkter för företagel alt nu ta upp och vidareutveckla är bl.a. text-TV, bildbandspelare, bildskiva och salellit-TV. Förelagets egen tillverkning av radio- och stereoapparater har däremot upphört. Genom försäljningsavtal med andra förelag finns dessa produkter emellertid fortfarande i Luxors sortiment.

Konsumenlelektronikområdet beräknas för förelagets innevarande verksamhelår, som omfattar liden den I september 1980 - den 31 december 1981, svara för ca 80% av dess omsättning eller ca 800 milj. kr. Televisionsapparaler utgör den dominerande delen. Verksamheten är emellertid förlustbringande. I syfte att minska beroendet av främst marknaden för televisionsapparaler har förelaget genomfört en produkt- och marknadsbreddning, främst lill områdena industrieleklronik och smådatorer. Inom induslrielektronikområdel marknadsförs Luxors nuvarande pro-

Prop. 1981/82:25 112

duklion av elektronikkomponenter. Genom företagels utvecklingsresurser och kapacitet för tillverkning av kompletta elektroniska funktionsenheter i långa serier kan även nya och kundanpassade produkter erbjudas. Verksamheten riktar sig främst till industriföretag och svarar för knappt 10% av Luxors omsättning eller ca 75 milj. kr. under innevarande verksamhetsår. Verksamheten har utvecklats mycket positivt och bedöms som ett betydelsefullt tillväxtområde.

Mot bakgrund av utvecklingen inom eleklronikområdel saml ell alltmer ökat behov i samhället av databehandling har Luxor i sitt produktprogram tagit upp tillverkning av smådatorer. Företagels produkter svarar i dag, i konkurrens med främst nordamerikanska och japanska tillverkare, för ca 60% av den svenska marknaden. Omsättningen beräknas för innevarande verksamhetsår lill ca 70 milj. kr., och den fortsalla utvecklingen bedöms av företaget som positiv.

Trots Luxors satsningar på nya områden kommer produktionen inom konsumenlelektronikområdet all vara dominerande för förelaget även under de närmaste åren. Den svenska marknaden för televisionsapparater har emellertid under senare år stagnerat och omfattar främst s. k. utbytesköp. Luxors svenska försäljningsvolym beräknas knappast kunna ökas i någon avgörande utsträckning vad avser televisionsapparaler. Genom satsningar på främst den nordiska marknaden saml genom nya produkter bedömer Luxor emellertid all en positiv utveckling på sikt kan uppnås även inom konsumenlelektronikområdet. I syfte att förbättra företagels konkurrenskraft inom området pågår även samarbetsdiskussioner med andra företag.

Genom utvecklingen inom elektronikområdet mol bl.a. minialyrisering och ökad integration har arbetsinnehållet i Luxors produkter kontinuerligt minskat. Delta gäller även för branschen i övrigt. Företagets satsningar på nya produkter har inte kunnat motverka en obalans mellan företagels arbetsstyrka och arbetskraftsbehovet. Neddragningar av sysselsättnings-nivån inom förelaget har mot denna bakgrund samt lill följd av omorganisationer bedömts som oundvikliga för att företagel skall kunna återfå lönsamhet och konkurrenskraft. Luxors svenska produktion har numera koncentrerats lill Motala genom att förelagets tillverkningsenhet i Karlsborg lades ned sommaren 1981. Även i Motala har arbetsstyrkan minskals. Uppsägningar har nyligen skett av ca 300 anställda, varav 240 kollekUvan-ställda. Till detta kommer all Luxors butikskedja i Sverige, med ca 160 anställda, är under avveckling. Nuvarande sysselsättning inom Luxors svenska verksamhel beräknas genom nämnda inskränkningar samt genom tidigare s.k. naturlig avgång komma att minska från ca 2400 personer, varav 2100 i Motala och 100 i Karlsborg, år 1979 Ull ca 1700 personer, huvudsakligen i Motala, i början av år 1982. Ytteriigare personalinskränkningar kan enligt företaget bli nödvändiga.

Förutom sin svenska verksamhet har Luxor även en tillverkningsenhet i

Prop. 1981/82:25 113

Singapore samt utländska försäljningsbolag, främst i de nordiska länderna. Flera förlustbringande försäljningsbolag i utlandet har emellertid avvecklats som ett led i rekonslmktionen av verksamheten. Luxor sysselsätter f. n. ca 340 personer i ullandel.

Trots del omfattande rekonstruktionsarbete som f. n. pågår inom Luxor har lönsamhet i verksamheten ännu inte uppnåtts. För verksamhetsåren 1978/79 och 1979/80 uppgick föriusterna till ca 80 milj. kr. vardera året. Genom del statliga förlustläckningsbidraget saml ackordsvinsten i samband med förelagels finansiella rekonstruktion år 1979 har förlusterna i stort kunnat läckas. Vid ingången av det innevarande verksamhetsåret 1980/81, som omfattar 16 månader, var bolagels egna kapital om ca 100 milj. kr. härigenom intakt. Resultatet för detta år beräknas emellertid av företagel till ca -60 milj. kr. Härigenom kommer förelagels soliditet att kraftigt minska. Ell sammandrag över Luxors balansräkningar och resultaträkningar för de två föregående åren saml innevarande verksamhetsår (prognos) bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 10.1.

Genom bi. a. vidtagna stmkturåtgärder bedömer förelaget del möjligt att uppnå en sådan resultalförbällring för år 1982 alt föriuslnivån kan minska avsevårt. Enligt förelaget är emellertid fortsatta slmkturåtgärder nödvändiga för att nå lönsamhet. Den beräknade förlusten för innevarande verksamhetsår innebär, som nämnts, alt en stor del av Luxors kapital kommer all vara förbrukat vid utgången av år 1981. För alt företaget skall bibehålla nödvändig stabilitet i sina relationer Ull kunder, leverantörer och samarbetspartners samt för all la till vara de utvecklingsmöjligheter som finns måste enligt Luxor dess finansiella ställning förbättras. Ett kapitaltillskott på 200 milj. kr. genom nyemission bedöms av företaget som erforderligt.

Föredraganden

Den statliga satsningen i Luxor år 1979 motiverades främst med alt förutsättningar syntes finnas för en fortlevnad för företaget, förutsatt alt en rekonstruktion av verksamheten kom till stånd. De av Luxor vidtagna åtgärderna efter år 1979 har också syftat Ull att åstadkomma en verksamhel med sådan konkurrenskraft och lönsamhet att den av egen kraft kan fortleva. F.n. pågår en effektivisering av Luxors produktion inom konsumenlelektronikområdet. Produktionen är dock fortfarande förlustbringande och fortsatta effektiviseringsåtgärder synes vara angelägna. Omslmklureringen av förelaget har hittills visat att dess kunniga personal och moderna produktionsapparat även kan utnyttjas vid en breddning till nya produktområden. Denna breddning synes ha gett lovande resultat. Luxor bedömer emellertid alt konsumenlelektronikområdet även under de närmaste åren kommer alt utgöra den dominerande delen av företagels verksamhel. Avgörande för förelagets utveckling blir därmed dess konkurrenskraft inom detta område. Industriverket analyserar f. n. på regeringens uppdrag utvecklingen inom bl.a. hem- och fordonseleklronikområdel.

Prop. 1981/82:25 114

Verket beräknar alt lämna en slutrapport under slutet av år 1981. Enligt vad jag erfarit anser man inom utredningsgruppen att en allmän ökning i försäljningsvolymen för konsumentelektronik är alt vänta under 1980-talel. Luxor bör enligt min mening med hjälp av sitt kunnande samt sin moderna och flexibla produktionsapparat ha möjligheter all på sikt la lill vara en sådan marknadsutveckling.

Enligt vad jag erfarit pågår f. n. diskussioner mellan Investeringsbanken, Luxor och skilda intressenter om såväl utvecklings-, produktions- och marknadssamarbele som satsningar inom företagel på nya produkter. Jag bedömer dessa aktiviteter som vikliga inslag i strävandena all nå en konkurrenskraftig och lönsam verksamhet inom Luxor. Eftersom olika samarbetsformer kan bli aktuella vill jag i sammanhanget nämna all jag inte ser det statliga ägarengagemanget i Luxor som någonting som måste bestå. Av avgörande betydelse är att de ekonomiska satsningar som sker i företagel kan trygga en fortsatt verksamhet med affärsmässigt rikliga fömtsättningar.

Hittillsvarande strukturarbete har av Luxor bedömts ge avgörande effekter först på längre sikt. Samtidigt synes hittills uppkomna förluster i verksamheten på ett allvarligt sätt komma att försvaga företagels ekonomi. Jag delar Luxors bedömning att de finansiella resurserna i förelaget nu bör ökas i syfte all skapa en grund för den fortsatta omslmklureringen av verksamheten. Jag anser det härvid väsentligt att Luxor får möjlighet alt på ett flexibelt sätt anpassa sig lill utvecklingen inom förelagels skilda produktområden. Staten bör nu som en slutlig ägarsatsning i Luxor medverka lill detta genom alt lämna ett kapitaltillskott lill förelaget. Tillskottet bör ha en sådan omfattning att utrymme ges för offensiva satsningar för att nå lönsamhet. Tillskottet måste emellertid även medge möjligheter lill en ordnad avtrappning av verksamheten om lönsamhetsmålet och därmed förutsättningarna för stabil sysselsättning inte kan uppnås. För att sålunda stärka Luxors förmåga att på egen hand finansiera de åtgärder som förelagets styrelse och Invesleringsbanken finner lämpligast i syfte att fullfölja omstruktureringen bedömer jag att företagels egna kapital bör ökas med 175 milj. kr. Jag förordar därför att staten lämnar Luxor ett medelstillskotl om 175 milj. kr. för teckning och förvärv av yllerligare aktier i bolaget. Aktierna bör tecknas till en överkurs som det ankommer på regeringen att bestämma.

Som jag redan nämnt pågår diskussioner om samarbete med andra företag inom eleklronikområdel. Del bör inte uteslutas all ell sådant samarbete ges formen av ett samgående med ett eller flera andra företag. Detta kan innebära att staten helt eller delvis bör avyttra sina aktier i Luxor. Riksdagens bemyndigande härtill bör inhämtas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. lill Förvärv av aktier i Luxor AB på tilläggsbudget I lill statsbud
geten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
175000000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att överlåta statens aktier i Luxor AB.

Prop. 1981/82:25 115

[6] Preferensaktierna i Svenska Tobaks AB. Från år 1915 lill utgången av år 1966 var tillverkningen av lobaksvaror i vårt land underkastad statligt monopol. Delta monopol utövades enligt avtal med staten av del i huvudsak statsägda AB Svenska Tobaksmonopolet, numera Svenska Tobaks AB.

Med hänsyn till att den nämnda verksamheten bedrevs av ett statligt monopolföretag med rent fiskala intressen infördes genom beslut av riksdagen, främst år 1930 (prop. 1930: 195, BeU 1930: 20 och 26, rskr 1930:258) vissa regler för företagets organisation m. m. i avsikt all stärka del allmännas inflytande och insyn i förelaget. Dessa regler avsåg främst all enskilda personer kunde inneha preferensaktier i bolaget, storleken av utdelningen på preferensaktierna, sättet för utseende av styrelse och utövandet av revisionen.

Enligt ell avtal som år 1930 träffades mellan staten och bolaget förband sig bolaget bl.a. all inbjuda av Kungl. Maj:t anvisade personer att teckna preferensaktier i bolaget till ett belopp av sammanlagt 1 milj. kr. Med stöd av riksdagens bemyndigande träffade Kungl. Maj:l samma år avtal med preferensaklieägarna i bolaget angående preferensakliekapitalel. Enligt delta avtal tillförsäkrades staten rätt att lill parikurs inlösa preferensaktierna. Enligt prop. 1930; 195 förutsattes att lägst 20 och högst 40 personer skulle utses lill preferensaklieägare. Kungl. Maj:t utsåg 40 personer som var och en förvärvade en aktiepost om 250 aktier ä 100 kr. per aktie.

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1966: 122, 3LU 1966:54, rskr 1966:314) upphörde slalsmonopolet på tillverkning av lobaksvaror att gälla vid utgången av är 1966. I fråga om preferensaklieägarna uttalades i propositionen alt avtalet med dessa alltjämt borde finnas kvar men alt de aktieägare som så önskade kunde få sina aktier inlösta av staten.

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr 1969:381) överlät staten per den 1 januari 1970 samtliga sina stamaktier i Svenska Tobaks AB lill del då nybildade Statsförelag AB.

Sedan år 1970 har regeringen, efter hand som preferensakUeägare begärt och fått sina aktieposter inlösta av staten, godkänt Statsföretag såsom preferensaklieägare i enlighet med avtalet med preferensaktieägarna och överlåtit aktieposterna till bolaget. Antalet,enskilda preferensaklieägare har härigenom minskat lill ell tjugotal.

Under våren 1980 bildade Statsförelag ett förvaltningsbolag med firmanamnet Investment AB Procordia, i vilket Statsföretag äger samtliga aktier. Procordia har från Statsföretag övertagit aktierna i Svenska Tobaks AB och dess dotterbolag.

Del torde inte längre föreligga några skäl för att regeringen skall utse preferensaktieägare i Svenska Tobaks AB och med dem träffa särskilda avtal om utdelning och inlösen. Staten bör därför i enlighet med gällande avtal med enskilda aktieägare lösa in deras aktier. Aktierna bör därefter av staten överlåtas till Statsföretag eller Investment AB Procordia för inlösen-

Resultaträkning Luxor-koncernen (tusen kr.)

	1978-09-01-1979-08-31	1979-09-01-1980-08-31		1980-09-01-1981-12-31 (prognos)
Rörelsens intäkter
Fakturerad försäljning Övriga rörelseintäkter	688494 11748	700242	729440 15 607	745 047	1 100000
Rörelsens kostnader		-725 198		-764524	-1 113000
Rörelseresultat före avskrivn.		-24956		-19477	-13 000
Avskrivningar enligt plan
Maskiner och inventarier Fastigheter	- 7081 - 1333	- 8414	- 8815 - 1519	- 10334	- 13000
Rörelseresultat efter avskrivn.		- 33 370		- 29811	- 26000
Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Räntekostnader	19345 - 51844		14321 - 38496	21000 -66000	- 45000
Kursdifferenser	- 3204	- 35 703	3 535	- 20640
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader		- 69073		- 50451	- 71000
E.xlraordinära intäkter Realisationsvinst vid fastighetsförsäljning Ackordsvinst Föriusttäckningsbidrag Upplöst reserv för omstruktureringskostnad m. m.	74941 50000		599 25000 49300
Extraordinära kostnader
Nedskrivning av utländsk kundfordringar Avsättning till reserv för omstruktureringskostnader m. m. Kostnader för omstrukturering m. m.	- 9408 - 49300	66 233 - 2840	- 5000 - 25 587	44312 -6 139
Resultat före bokslutdispositioner och skatt		66 233 - 2840	- 5000 - 25 587	44312 -6 139
Bokslutsdispositioner
Skillnad mellan planenliga och bokförda avskrivningar Förändring av lagerreserv Ianspråklagna medel ur brandskadefond ur arbelsmiljöfond Avskrivning mot ianspråklagna fondmedel Upplösning av överavskrivningar vid försäljning av anläggningstillgångar	6100 - 127 760 121 - 881	5973 3 133 - 1065 2068	6829 -1 183 1768 21 - 1 174 41	8000 6302	8000
Resultat före skatt Skatt				163 - 579 - 416	- 63000
Årets resultat				163 - 579 - 416	- 63000

Tillgångar

Omsättningstillgångar Kassa och bank Växelfordringar Kundfordringar Skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Varulager

Spärrkonton hos Riksbanken För arbetsmiljöfond

Anläggningstillgångar Andra aktier och andelar Långfristia fordringar Maskiner och inventarier Fastigheter

Summa tillgångar

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Växelskulder

Leverantörsskulder

Skatteskuld

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder

Långfristia skulder

Checkräkningskredit

obligationslån

Andra långfristia skulder

Avsatt till pensioner, PRI

Avsatt till pensioner, övriga

Obeskattade reserver Lagerreserv Arbetsmiljöfond Investeringsfond för förlorade

inventarier (brandskadefond) Ackumulerad överavskrivning

Bundet Eget kapital Aktiekapital Bundna reserver

Uppskrivning av fastighet

Fritt Eget kapital Fria reserver Arets resultat

Summa Eget kapital

Summa skulder och eget kapital

22682 7901 226 129 3 204		11817 14731 204962		10000 18000 290000 12000
11297 13 327 256813	541353	10581 30967 278144	551202	15000 230000	575000
344	344	-	-
134 344 37657 60989	99124	912 613 43 364 59705	104594	47000 71000	118000
	640821		655796		693000

7 144 32636		104147 1959		105000 8000
40550 233906	314236	51298 104927	262331	55000 161000	329000
9339 7000 127467 19354 219	163 379	82681 6500 126624 21201	237006	70000 6000 172000 22000	270000
6 396 344	163 379	7579 323	237006	6000
1768 43995	52503	38299	46201	2000	8000
81500 38 306	119806	81500 42 351	123 851	81500 42500 39000	163000
- 11171 2068	- 9103	- 13177 - 416	- 13 593	-14000 -63000	-77000
	110703		110258		86000

640821

655736

693000

För tlera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m. Ytattackförband m. m. Ubåtsförband	71000 156000 112000	339000
Kostnader	339000	339000
Prisreglering	+ 38600	-1- 37 700
Bemyndigandebehov	377600	376700

Inredningsobjekt Förordad	Kostnadsram
ram	definiUv
Kälarne
Fiskeriförsöksanslalt -1-5825	5825
Utrustningsplan (1000-tal kr.)
Utmstningsobjekl Förordad	Kostnadsram
ram	definitiv
Sveriges lantbruksuniversitet
Öjebyn
Djurstallar m. m. -1- 700	700
Röbäcksdalen
Maskin- och lager-
utrymmen m.m. 4-1350	1350