Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1981/82:159

Regeringens proposition 1981/82:159

om lag om skatt på vissa kassettband;

beslutad den 8 mars 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en ny lag om skatt på oinspelade ljudkassettband och videokassettband (kassettskatt).

I proposifionen föreslås att skatten skall utgå med 4 öre per spelminut på ljudkassettbanden och med 25 öre per spelminut på videokassettbanden. För att motverka ett kringgående föreslås att vissa inspelade band som uppenbarligen är avsedda att användas på samma sätt som oinspelade band skall jämställas med oinspelade band. Skattens konstrukfion föreslås i stort följa det sedvanliga punktskattemönstret. Statens intäkter av skat­ten beräknas för helår uppgå fill omkring 135 milj. kr.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.

1    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 159


 


Prop. 1981/82:159                                                              2

1    Förslag till

Lag om skatt på vissa kassettband

Härigenom föreskrivs följande.

1   § Skatt (kassettskatt) skall erläggas till staten enligt denna lag vid omsättning inom landet eller vid införsel fiU landet av oinspelade ljud- och videokassettband.

2   § Med ljudkassettband avses ett magnetband som är inbyggt i en kas­sett och som endast kan uppta ljud.

Med videokassettband avses ett magnetband som är inbyggt i en kassett och som kan användas för upptagning av bilder avsedda att återges genom en teknik som i något skede utnyttjar elektriska signaler.

Med oinspelade band jämställs inspelade band som med hänsyn till bandens eller kassetternas utförande, inspelningarnas art eller andra sär­skilda omständigheter uppenbarligen är avsedda att användas på samma sätt som oinspelade band.

3   § Kassettskatt tas inte ut för sådana ljudkassettband eller videokassett­band, vars speltid uppgår till högst trettio minuter.

4   § Kassettskatt tas ut för ljudkassettband med 4 öre per spelminut och för videokassettband med 25 öre per spelminut.

5   § Riksskatteverket är, utom i fall som avses i andra stycket, beskatt­ningsmyndighet för kassettskatt. Därvid gäller lagen (1959:92) om förfa­randet vid viss konsumtionsbeskattning.

Då ett skattepliktigt band införs till landet av någon som inte har blivit registrerad enligt 9§, skall skatten erläggas till tullmyndigheten. I sådana fall gäller tullagen (1973:670) i fråga om skatten. Dessutom gäller 46 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumLionsbeskalining.

6 §   Med skattskyldig avses i det följande

1.    den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga kassett­band,

2.    den som har blivit registrerad enligt 9 §.

7 §   Skattskyldighet för den som är skattskyldig inträder när

1.    skattepliktigt kassettband levereras till en köpare som inte är regist­rerad,

2.    uttag sker av skattepliktigt kassettband för annat ändamål än sådan inspelning eller kopiering av kassettband som sker yrkesmässigt,

3.    den skattskyldige avregistreras, om skattepliktiga kassettband då finns i lager.

g § Tillverkare som avses i 6 § 1 skall vara registrerade som skattskyldiga hos riksskatteverket.

9 § Riksskatteverket får efter ansökan av den som avser att införa skat­tepliktiga kassettband till landet för yrkesmässig återförsäljning i mer än ringa omfattning registrera denna som skattskyldig. Detsamma gäller den


 


Prop. 1981/82:159                                                     3

som avser att yrkesmässigt göra inspelningar eller kopieringar på kassett­band.

10 § Skattskyldig skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje
kalendermånad (redovisningsperiod).

Riksskatteverket får, när särskilda skäl föreligger, medge att deklaration lämnas för helt kalenderår.

11 § I deklarationen skall skatt redovisas för de band för vilka skattskyl­
dighet har inträtt under perioden. Avdrag får göras för skatt på sådana
band

1.    som har förts ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att användas där,

2.    för vilka skattskyldighet tidigare har inträtt,

3.    som har återtagits i samband med återgång av köp,

4.    som har sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen.

12 § Deklarationen skall ha kommit in fill riksskatteverket senast den
femte i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden.

Denna lag träder i kraft den I juli 1982.

2    Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1§' Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1.    lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebo­lags fillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjö­mansskatt,

2.    lagen (1941:251) om särskild 2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1953:397) om av-  varuskatt, lagen (1953: 397) om av­gift för fettvaror som användas för gift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion framställning av fettemulsion m.m., lagen (1957:262) om allmän     m.m., lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om      bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt,   lagen   (1972:266)      mervärdeskatt,   lagen   (1972:266)

' Senaste lydelse 1981: 1157.

fl    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 159


 


Prop. 1981/82:159                                                                   4

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

om skatt på annonser och reklam, om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skaU på spel,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafik-
    dryckesförpackningar, vägtrafik­
skattelagen (1973:601), lagen
      skattelagen (1973:601), lagen
(1973:1216) om särskild bered-
   (1973:1216) om särskild bered­
skapsavgift för oljeprodukter,
           skapsavgift för oljeprodukter,
bilskrotningslagen (1975:343), la-
bilskrotningslagen (1975:343), la­
gen (1977:306) om dryckesskatt, la-
gen (1977: 306) om dryckesskatt, la­
gen (1978:69) om försäljningsskatt
gen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon, lagen (1978: 144)
på motorfordon, lagen (1978: 144)
om skatt på vissa resor,
         om   skatt   på  vissa  resor,   lagen

(1982:000) om skatt på vissa kas­settband,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattefillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

3   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatte­fordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1§' Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

1.    skatt och avgift, som anges i 1§ första stycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt och kupongskattelagen (1970:624),

2.    skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3.    skatt eller avgift enligt lagen 3. skatt eller avgift enligt lagen (1908:129) med vissa bestämmelser           (1908: 129) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper, lagen om handel med fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa (1928:376) om särskild skatt å vissa lotteri vinster, lagen (1941:251) om         lotterivinster, lagen (1941:251) om

' Senaste lydelse 1981:1158.


 


Prop. 1981/82:159

Nuvarande lydelse

särskild varuskatt, lagen (1953:397)
om avgift för fettvaror som använ­
das för framställning av fettemul­
sion m. m., lagen (1957:262) om all­
män energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskattela­
gen (1964:308), lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar,
      lagen

(1973: 1216) om särskild bered­skapsavgift för oljeprodukter, bil­skrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon samt Jagen (1978:144) om skatt på vissa resor.


Föreslagen lydelse

särskild varuskatt, lagen (1953:397)
om avgift för fettvaror som använ­
das för framställning av fettemul­
sion m. m., lagen (1957:262) om all­
män energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskattela­
gen (1964:308), lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar,
     lagen

(1973:1216) om särskild bered­skapsavgift för oljeprodukter, bil­skrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor samt lagen (1982:000) om skatt på vissa kas­settband.


4.    skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601) samt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5.    tull och särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670)

samt avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6.    avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

7.    avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.


 


Prop. 1981/82:159                                                     6

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET
                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-02-24

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, An­dersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Lagrådsremiss med förslag till lag om skatt på vissa kassettband.

1   Inledning

I budgetpropositionen för nästa budgetår (prop. 1981/82:100, bil. 12) har chefen för utbildningsdepartementet aviserat att regeringen skall lägga fram ett förslag om en särskild skatt på kassettband. Jag avser nu att ta upp detta förslag till behandling.

I detta ärende har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

2   Allmän motivering

2.1 Allmänna utgångspunkter

Ungefär två tredjedelar av aUa hushåll i Sverige har tillgång tiU kassett­bandspelare. Förra året såldes ca 14 milj. oinspelade ljudkassettband.

Videomarknaden har ökat explosionsartat i landet under senare år. Inom kort beräknas vart tionde hushåll ha fillgång till en videobandspelare. År 1981 såldes ca 2,5 milj. oinspelade videokassettband. Marknaden väntas fortsätta öka kraftigt.

Ett utnyttjande av kassettekniken har under senare år lett till en kraftigt ökad hemkopiering av musik. Detta är till förfång för rättighetsinnehavare av olika slag genom att deras verk och prestationer utnyttjas på ett sätt som inte har varit avsett. Det är vidare sannolikt att kopieringsverksamhe­ten försämrar möjligheterna till ett brett utbud av musik på fonogram. Detta torde särskilt gälla inspelningar som är osäkra från försäljningssyn­punkt men kulturpolitiskt angelägna. Utvecklingen på kassettmarknaden kan också negativt inverka på antalet arbetstillfällen för musiker och artister genom att efterfrågan på skivor och inspelade kassetter samt


 


Prop. 1981/82:159                                                     7

direkta framföranden minskar som en följd av förbättrad och förenklad inspelningsteknik.

På motsvarande sätt, som jag nu har beskrivit för musikområdets del, torde den kraftigt expanderande videomarknaden och den ökade privatko­pieringen som följer med denna expansion, påverka möjligheterna till ett brett utbud av kulturpolitiskt angelägen film- och videoproduktion liksom utkomstmöjligheterna för dem som är beroende av att dessa produktioner görs.

De negativa verkningarna av hemkopieringen bör kompenseras genom dels direkt ekonomisk ersättning tiU grupper av rättighetsinnehavare, dels insatser av annat slag på bl. a. musik- och filmområdena. Chefen för utbildningsdepartementet kommer i särskUda propositioner att lägga fram förslag härom.

I syfte att skapa ekonomiskt utrymme för en finansiering av dessa åtgärder anser jag att en särskild skatt bör tas ut på ljudkassettband och videokassettband. För att skatten inte skall missgynna rättighetsinneha-vama bör den träffa endast oinspelade band.

En beskattning av ljudkassettband och videokassettband är enligt min mening motiverad även av statsfinansiella skäl.

När en ny punktskatt införs bör vissa allmänna krav ställas på den. Skatten bör till sin konstruktion så långt som möjligt följa det sedvanliga punktskattemönstret. Den bör vara administrativt enkel för de skattskyldi­ga och för beskattningsmyndigheten och i möjligaste mån neutral i konkur­renshänseende.

2.2 Skattepliktig vara

De skattepliktiga objekten föreslås utgöras av oinspelade ljudkassett­band och videokassettband. Ljudkassettbanden är avsedda att uppta en­dast ljud. På videokassettbanden kan däremot göras upptagningar som återges i form av rörliga bilder med eller utan ljud.

Inspelade band föreslås alltså förbli skattefria.

Gränsdragningen mellan oinspelade och inspelade band kan komma att vålla problem. En tänkbar utveckling är att kassetter kommer att förses med ljud eller bild endast i syfte att därigenom undgå skatteplikt. Dessa kassetter bör dock träffas av skatten. Det gäller att finna en metod att definiera de skattepliktiga objekten så att också sådana kassetter kommer att omfattas.

En sådan metod är att föreskriva att med oinspelade kassetter jämställs sådana där en inspelning har gjorts i syfte att undgå skatteplikt. Man knyter med denna lösning an till det bakomliggande syftet med inspelning­en, dvs. till ett subjektivt kriterium, och föreskriften får karaktären av en generalklausul.

En annan metod är att föreskriva skatteplikt för sådana inspelade band


 


Prop. 1981/82:159                                                     8

som uppvisar vissa angivna egenskaper. Metoden bygger på att man på grundval av objektiva kriterier skall kunna avgöra om bandet är skatteplik-figt eller ej.

Båda metoderna erbjuder stora svårigheter i den praktiska tillämpning­en. I den förra situationen ställs man inför uppgiften att avgöra syftet med en inspelning. Viss ledning kan väl fås av kassetternas beskaffenhet, marknadsföringen eller inspelningens art. Det är dock en både besvärlig och för beskattningsmyndigheten resurskrävande uppgift att behöva avgö­ra i vilket syfte en viss inspelning har gjorts. Metoden erbjuder dock goda möjligheter att ingripa mot åtgärder som ter sig som skatteflykt.

Den andra metoden bygger på att skatteplikt inträder om ett inspelat band har vissa föreskrivna egenskaper. Det kan gälla kassettens eller bandets tekniska egenskaper eller bandets innehåll. Som exempel kan nämnas att en kassett försetts med uppgifter som tyder på att den är avsedd för inspelning eller att ett band är bara delvis inspelat eller är inspelat med helt meningslösa ljud eller bilder. Bedömningen av en inspel­ning får dock aldrig ha karaktären av en kvalitetsbedömning och får inte ens misstänkas vara något slags kulturpolitiskt medel för påverkan av marknaden.

Båda metoderna har såväl för- som nackdelar. Då det här gäller ett nytt beskattningsområde anser jag det dock viktigt att man så klart och otvety­digt som möjligt anger vad som skall beskattas. Jag förordar således en lösning enligt den senare modellen och föreslår att skatteplikt även bör gälla för inspelade band som med hänsyn till bandens eller kassetternas utförande, inspelningarnas art eller andra särskilda omständigheter uppen­barligen är avsedda att användas på samma sätt som oinspelade band.

T Il'ossettbanden har i allmänhet ins'elnin*'stider "å 60, 90 eller 120 minuter. Videokassettbandens inspelningstider är oftast ännu längre. På marknaden förekommer dock band med mycket korta speltider. Det gäller bl. a. ljudkassettband avsedda för diktafoner och videokassettband som används i t. ex. kameror. Med hänsyn till dessa bands användningsområ­den och till den praktiska tillämpningen föreslär jag att dessa småkassetter undantas från skatteplikt. Jag föreslår att gränsen för skattefrihet sätts vid 30 minuters speltid.

2.3 Skattesats

Ljudkassettbandens inspelningstider är i regel standardiserade. Tiden finns angiven på kassetten. 60- och 90-minutersbanden är helt domineran­de på den svenska marknaden. Det förekommer dock band med både kortare och längre inspelningstider.

Videokassettbandens inspelningsfider är inte standardiserade på samma sätt som ljudkassettbandens. Uppgift om speltid saknas i vissa fall på kassetten. Om en sådan uppgift finns anges speltiden oftast i ungefärlig tid.


 


Prop. 1981/82:159                                                     9

180-minutersbandet är vanligast, men band med speltider från en till fem timmar förekommer i inte obetydlig omfattning.

Statens pris- och kartellnämnd har uppskattat försäljningen år 1982 av oinspelade ljudkassettband till drygt 15 milj. band, eller annorlunda ut­tryckt till ung. 1 200 milj. spelminuter. Motsvarande siffror för oinspelade videokassettband är 3,5 milj. band resp. 600 milj. spelminuter.

Skatten kan utgå antingen med ett fast belopp, som är lika för varje kassett, eller med ett belopp som varierar med t. ex. kassettens speltid eller pris.

En fast skatt är administrafivt enkel för de skattskyldiga och för beskatt­ningsmyndigheten. Den missgynnar dock band med kort speltid och bör avvisas av det skälet. En värdeskatt relaterad till priset innebär att kasset­ter med lika speltid men med olika pris beskattas olika. Vidare är en värderelaterad skatt administrativt besvärlig. Problem kan bl. a. uppstå när beskattningsvärdet skall bestämmas. Inte heller denna beskattningsform kan förordas.

Det tredje alternativet, en skatt relaterad till kassettens speltid, framstår som det mest rättvisa. Det är dessutom en relafivt enkel metod att bestäm­ma skatten efter, åtminstone när det gäller ljudkassettbanden. Beträffande videokassettbanden får visserligen i vissa fall en uppgift om ungefärlig speltid accepteras, men sammantaget finner jag denna metod vara den lämpligaste. Jag förordar således en skatt som bygger på speltiden.

Enligt statens pris- och kartellnämnd var de genomsnitfiiga grossistpri­serna år 1981 för ljudkassettband och videokassettband ungefär följande.

 

Speltid

60 min.

90 min.

120 min.

180 min.

240 min.

Ljudkassettband Videokassettband

4:50

47:70

7:30

8:60 60:30

63:15

83:40

Detaljhandelspriset på enskilda band varierar krafigt, beroende bl. a. på bandens kvalitet och på tillfälliga prisnedsättningar.

Av grossistpriserna framgår att videokassettband är åtskilligt dyrare än ljudkassettband räknat i kronor per spelminut. För det mest sålda video­bandet, 180-minutersbandet, utgör grossistpriset per minut 35 öre. Mot­svarande pris för det populäraste ljudbandet, 90-minutersbandet, är 8 öre. Priset per minut för videoband är vid denna jämförelse sålunda mer än fyra gånger högre än för ljudband. Videomarknaden är, som nämnts, i stark expansion. Marknaden för ljudkassetter torde däremot ha stagnerat. Jag anser det bl. a. av dessa skäl rimligt att skattesatsen för videokassettban­den sätts högre än för ljudkassettbanden och föreslår att skatt tas ut med 4 öre per spelminut för ljudkassettband och med 25 öre per spelminut för videokassettband. Det vanligaste ljudkassettbandet, 90-minutersbandet, skulle då beskattas med 3 kr. 60 öre och motsvarande videokassettband, 180-minutersbandet, med 45 kr.


 


Prop. 1981/82:159                                                    10

Statens pris- och kartellnämnd har, som jag tidigare har nämnt, beräknat försäljningen för innevarande år till 1 200 milj. spelminuter för ljudkassett­banden och fill 600 milj. spelminuter för videokassettbanden. Med en skatt av föreslagen storlek kan efterfrågan mätt i spelminuter beräknas minska. Jag räknar med att skatten för helt år kommer att inbringa ung. 35 milj. kr. för ljudkassettbanden och ung, 100 milj. kr. för videokassettbanden. Bud­getåret 1982/83 kommer dock skatten sannolikt att inbringa endast omkring 125 milj. kr.

2.4 Skattskyldighet m. m.

Vad gäller kretsen av skattskyldiga och tidpunkten för skattskyldighe­tens inträde är det lämpligt att, sä långt möjligt, följa vad som är brukligt i andra punktskaftesammanhang. Normalt är därvid att yrkesmässiga till­verkare och importörer av skatteplikfiga varor är skattskyldiga och att skattskyldigheten inträder när den skattskyldige levererar varan. Om an­nan än en yrkesmässig importör inför skattepliktiga varor är det brukligt att skatten erläggs fill tullen vid importtillfället.

Den som inom landet yrkesmässigt fillverkar skattepliktiga band bör i enlighet härmed vara skattskyldig. F. n. torde det endast finnas någon enstaka sådan tillverkare. För tillverkarna bör föreligga en obligatorisk registreringsskyldighet hos riksskatteverket, som föresläs vara beskatt­ningsmyndighet.

Vidare bör vid import av skattepliktiga band importören vara skattskyl­dig. För att undvika att den som importerar skattepliktiga band för yrkes­mässig återförsäljning måste hålla beskattade band i lager bör en sådan importör ges möjlighet att låta registrera sig som skattskyldig. Av prak­tiska skäl är det lämphgt att begränsa denna möjlighet till registrering för importörer till dem som importerar band för yrkesmässig återförsäljning i mer än ringa omfattning.

Ett specieUt problem uppstår då skattebelagda oinspelade band används för yrkesmässiga inspelningar av band. EnUgt vad jag har erfarit förekom­mer detta i stor utsträckning i fråga om videokassettband. Oinspelade sådana band importeras och ett inspelningsföretag förser bandet med bilder. Sådana inspelade band skulle bli beskattade, vilket i konkurrens­hänseende inte är acceptabeh. För att undvika denna effekt föreslår jag att även sådana företag ges rätt att låta sig registreras. Därigenom kommer inspelningsföretagen att erlägga skatt endast om de säljer oinspelade band.

Skattskyldigheten bör inträda när en skattepliktig vara levereras till en köpare som inte själv är registrerad som skattskyldig, när uttag sker av skattepliktiga band för annat ändamål än sådan inspelning eller kopiering av band som sker yrkesmässigt eUer när den skattskyldige avregistreras, om skattepliktiga varor då finns i lager.

När någon annan än en registrerad importör inför skattepliktiga band till


 


Prop. 1981/82:159                                                    11

landet, bör skatten erläggas till tullmyndigheten när banden förs in tiU landet. Reglerna i tullagen (1973:670) skall då tillämpas. Detta innebär i normalfallet att det är den tullskyldige som skall betala skatten till tuUver-ket.

2.5      Redovisning, avdrag m. m.

Med registrering bör följa skyldighet att periodvis i en deklaration redo­visa och betala in skatt för de transaktioner för vilka skattskyldighet har inträtt under redovisningsperioden. Som redovisningsperiod föreslår jag kalendermånad. Deklarationen bör lämnas till riksskatteverket senast den femte i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden.

Jag föreslår vidare att en skattskyldig bör få göra avdrag i deklarationen enligt de gängse normer som gäller för punktskatter. Det innebär rätt till avdrag vid export, vid förvärv av tidigare beskattad vara, vid återgång av köp och vid kundförlust.

2.6      Övrigt

Skattebrottslagen (1971:69) och lagen (1971:1072) om förmånsberätfi-gade skattefordringar m. m. bör göras tillämpliga på kassettskatten. Detta kräver ändringar i dessa båda lagar.

2.7      Ikraftträdande

Jag föreslår att den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 1982.

3    Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom budgetdepartementet upprättats förslag till

1. lag om skatt på vissa kassettband,

2.    lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

3.    lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford­ringar m. m.

Förslagen bör fogas till protokoUet i detta ärende som en bilaga.'

' Bilagan har uteslutits här. Förslagen är - bortsett från att ett andra stycke har lagts till i 10 § lagen om skatt på vissa kassettband - likalydande med de som är fogade till propositionen.


 


Prop. 1981/82:159                                                              12

4   Specialmotivering

Förslaget fill lag om skatt på vissa kassettband

1 §

Paragrafen innehåller en inledande bestämmelse om att en särskild skatt, benämnd kassettskatt, skall erläggas fill staten vid omsättning inom landet och vid införsel av vissa band, nämUgen oinspelade ljudkassettband och videokassettband. Av lydelsen framgår att det är själva bandet som utgör beskattningsföremålet och inte de kassetter som banden är inbyggda i. Vidare framgår att för att skatteplikt skall föreligga skall såväl ljudkassett­banden som videokassettbanden vara oinspelade.

I första stycket definieras ljudkassettband. För det första skall det vara fråga om ett magnetband. Härigenom undantas från beskattning andra typer av ljudbärare. Vidare skall på bandet endast ljud kunna tas upp. Detta innebär att ljuddelen på ett videoband inte skall beskattas som ett ljudkassettband. SlutUgen skall för att ett ljudkassettband skall anses före­ligga, magnetbandet vara inbyggt i en kassett. Genom denna förutsättning utesluts magnetband på öppna spolar, s.k. rullband, från beskattning.

I andra stycket ges en definition av videokassettbandet. Videotekniken har utvecklat flera olika system. De viktigaste är f. n. videokassettsyste­met med magnetband och videoskivsystemet. Genom definitionen i stycket undantas andra videosystem än videokassettsystemet med mag­netband från beskattning.

Paragrafens tredje stycke innehåller en bestämmelse, enliet vilken vissa inspelade band skall jämställas med oinspelade band och därmed vara skattepliktiga. För att ett inspelat band skall jämställas med ett oinspelat krävs att bandet uppenbarligen är avsett att användas på samma sätt som ett oinspelat band. Bandet skall alltså vara avsett att användas för inspel­ning och inte för uppspelning av det ljud som finns på bandet. Vid denna bedömning skall hänsyn tas till kassettens eller bandets utförande, inspel­ningens art eller andra särskilda omständigheter.

Beträffande kassettens eller bandets utförande kan som exempel näm­nas att en oinspelad kassett normalt har två näbbar som efter en inspelning tas bort om man vill förhindra en ofrivillig radering. Finns sådana näbbar torde bandet i allmänhet vara avsett för inspelning. Vidare kan texten på kassetten ange att bandet är avsett för inspelning.

Med uttrycket "inspelningens art" åsyftas att få in band med helt meningslösa inspelningar under beskattningsområdet. Om ett band förses med t. ex. endast reklam för bandproducenten torde det vara uppenbart att bandet skall användas som ett oinspelat band. Det är dock viktigt att betona att bestämmelsen inte innebär att en kvalitetsbedömning får göras av en inspelning.


 


Prop. 1981/82:159                                                                  13

En annan omständighet som bör kunna läggas till grund för bedömning­en om ett inspelat band skall anses som oinspelat är inspelningstidens längd. Om, som exempel, ett band med 90-minuters speltid har försetts med en inspelning, vars speltid är endast några minuter, bör bandet själv­fallet jämställas med ett oinspelat band.

3 och 4 §§

Enligt 3 § skall band, vars spelfid uppgår till högst 30 minuter, undantas från beskattning. 14 § anges skattesatserna i ören per spelminut.

När det gäller att avgöra ett bands speltid och, om bandet är skatteplik­tigt, antalet spelminuter bör i allmänhet den på kassetten angivna speltiden kunna godtas. Om en sådan tidsangivelse saknas, vilket ofta är fallet beträffande videokassettbanden, får det ankomma på beskattningsmyn­digheten att i vanlig ordning bedöma rikfigheten i de uppgifter som den skattskyldige har lämnat.

Ett bands speltid är givetvis beroende av med vilken hastighet bandet spelas. Bandets speltid bör bestämmas med hänsyn till den hastighet med vilken det normalt skall spelas. För ljudkassettbandens del gäller att den helt dominerande hastigheten på i marknaden förekommande kassettband­spelare är 4,75 cm/sekund.

Övriga paragrafer

Paragraferna innehåller bestämmelser om beskattningsmyndighet, skatt­skyldighet, registrering, deklarafionskyldighet m.m. Bestämmelserna är uppbyggda efter i princip samma mönster som gäller för punktbeskattning­en i övrigt.

De skattskyldiga anges i 6 §. Till kretsen av skattskyldiga räknas då inte de som enligt 5 § andra stycket såsom tullskyldiga skall erlägga skatten till tullmyndigheten.

När det gäller det i 6, 7 och 9 §§ angivna kravet på yrkesmässighet bör en verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skatte­pliktig intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370).

19,'? anges att den som avser att importera skattepliktiga band för yrkesmässig återförsäljning i mer än ringa omfattning får registreras som skattskyldig hos riksskatteverket. Vid bedömningen härav bör gälla att en återförsäljning av mer än 100000 skattepliktiga ljudkassettband eller 25 000 videokassettband normalt bör utgöra en försäljning av mer än ringa omfatt­ning. Vid lägre omsättning bör registrering i allmänhet inte tillåtas.

Enligt 11 § första meningen skall deklarationen omfatta samtliga band för vilka skattskyldighet har inträtt under redovisningsperioden, således även för band som t. ex. har exporterats. Enligt 11 § andra meningen får sedan avdrag göras bl. a. för sådana band.


 


Prop. 1981/82:159                                                             14

5   Hemställan

Jag hemställer om att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om skatt på vissa kassettband,

2.    lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

3.    lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford­ringar m. m.

6   Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.


 


Prop. 1981/82:159                                                    15

Utdrag
LAGRÅDET
                                     PROTOKOLL

vid sammanträde 1982-03-04

Närvarande: f. d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Reuterswärd, justitierådet Palm.

Enligt lagrådet den 4 mars 1982 tiUhandakommet utdrag av protokoU vid regeringssammanträde den 24 februari 1982 har regeringen på hemstäUan av statsrådet och chefen för budgetdepartementet Wirtén beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1.  lag om skatt på vissa kassettband,

2.  lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

3.  lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford­ringar m. m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Åke Rehn-ström.

Föredragningen inför lagrådet har påbörjats vid en tidpunkt då lagförsla­gen ännu inte erhållit slutlig utformning. Vissa inom lagrådet framförda jämkningsförslag av väsentligen lagteknisk eller redaktionell natur har därför kunnat beaktas i de förslag som genom remissen överlämnats till lagrådet.

De remitterade förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.

Den föreslagna skatten skaU erläggas för kassettband som är oinspelade. I den allmänna motiveringen förutses att kassetter kan komma att förses med ljud eller bild i syfte endast att därigenom undgå skattepUkt. Det föreslås att skatteplikt därför skall föreligga också för vissa inspelade band, nämligen när banden uppenbarligen är avsedda att användas på samma sätt som oinspelade band. Som kriterier på sådan avsikt anges bandens eller kassetternas utförande, inspelningens art och andra särskilda omständigheter. Om denna gränsdragning inte låter sig göra på ett någor­lunda effektivt sätt, bUr det troligen så lätt att kringgå lagstiftningen att fråga uppkommer om den är meningsfyUd. Någon teknisk egenskap av betydelse i sammanhanget synes inte föreligga. Uppenbariigen är vidare den tänkta värderingen av "inspelningens art" vansklig. Det är svårt för lagrådet att bedöma huruvida gränsdragningen enligt angivna kriterier går att genomföra. Den synes dock vara nödvändig för kontroU av de skatt­skyldigas redovisning av skattepliktig försäljning. För en sådan bedömning hade det varit av värde med uttalanden i dessa frågor av fackmyndigheter och sakkunniga intresseorganisationer. Utan fiUgång tiU sådan utredning saknas säker grund för att avgöra hur stora problem av gränsdragnings-och kontroUnatur som kommer att uppstå vid tillämpning av den föreslag­na lagstiftningen.

Frånsett nu angivna synpunkter har lagrådet inte något att erinra mot förslagen.


 


Prop. 1981/82:159                                                    16

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET
                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-03-08

Närvarande: statsministern FäUdin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, An­dersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om lag om skatt på vissa kassettband

1    Anmälan av lagrådets yttrande m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1. lag om skatt på vissa kassettband,

2.    lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

3.    lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford­ringar m. m.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Lagrådet har uttalat att om gränsdragningen meUan oinspelade och inspelade band inte låter sig göra på ett någorlunda effektivt sätt, blir det troligen så lätt att kringgå lagstiftningen att fråga uppkommer om den är meningsfylld. Lagrådet har ansett det svårt att bedöma huruvida gräns­dragningen enligt de i lagförslaget angivna kriterierna går att genomföra. Enligt lagrådet synes den dock vara nödvändig från kontrollsynpunkt.

Riksskatteverket och generaltullstyrelsen har under hand lämnat syn­punkter på de remitterade lagförslagen. Båda instanserna anser att en beskattning av endast oinspelade band kommer att förorsaka administrati­va svårigheter och kontrollproblem. Riksskatteverket har bl. a. pekat på problemet att i efterhand kontrollera om en viss försäljning avsett inspela­de eller oinspelade band. Generaltullstyrelsen påpekar bl. a. att tulltaxe-ringsproceduren sällan omfattar godsundersökningar vid importtillfället, vilket gör kontroUen av huruvida ett band är skattepliktigt eller ej besvär­lig. Båda myndigheterna avstyrker att en skatt med den föreslagna utform­ningen införs.

En beskattning av inspelade band är från principiell synpunkt så tvek­sam att jag inte är beredd att nu föreslå en sådan utformning av skatten. De

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24 februari 1982.


 


Prop. 1981/82:159                                                    17

insatser på bl. a. film- och musikområdena som chefen för utbildningsde­partementet senare denna dag kommer att föreslå regeringen (jmf avsnitt 2.1 i lagrådsremissen samt prop. 1981/82: 111 och prop. 1981/82:128) utgår från att kassettskatten får den utformning som jag har förordat. Om det framöver visar sig att de uttalade farhågorna om möjligheterna att kringgå beskattningen besannas, är jag dock beredd att överväga andra skattetek­niska lösningar för att motverka en sådan utveckling.

Riksskatteverket har ansett att det i vissa faU bör vara tillräckligt att deklaration lämnas en gång om året, nämligen när registrerade inspelnings­företag förvärvar skattepliktiga band och använder dessa uteslutande för inspelning. I sådana fall skall någon skatt inte betalas. Riksskatteverkets förslag bör följas. Även om en viss mindre del av banden omsätts som inspelade band bör årsredovisning kunna medges. Jag föreslår att en be­stämmelse härom tas in i ett andra stycke till 10 §.

Införandet av kassettskatten innebär en viss ökning av framför allt riksskatteverkets arbetsuppgifter. Det bör ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att möta dessa ökade krav.

2   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagen ändring.

3    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de lagförslag som föredra­ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982