Prop. 1981/82:101

Regeringens proposition

1981/82:101

med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82;

beslutad den 22 december 1981.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ulgifler m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår.

De anslag som begärs uppgår lill ca 122,9 milj. kr. De största anslagen föreslås gå till posthus m. m. saml lill anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik m.m.

1 Riksdagen 1981/82. 1 samt. Nr 101

Prop. 1981/82:101 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-12-22

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo. Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Wirtén, Petri, Elmstedt, Ahrland, Molin

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82

Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Anförandena redovisas i underprolokollen för resp. departement.

Statsrådet Wirtén anför: De anslag som riksmötet har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1981/82 fastställdes bar uppförts på tilläggsbudget I (prop. 1981/82:25). Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar all genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar all de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1-9.

Prop. 1981/82:101

Bilaga I.

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Petri

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde

ANDRA HUVUDTITELN

H. Diverse

H 4. Stöd fill politiska partier. Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen till Stöd lill politiska partier för budgetåret 1981/82 anvisat elt förslagsanslag av 69,1 milj. kr. Medlen fördelas enligl lagen (1972:625, ändrad senast 1977: 1155) om statligt stöd lill politiska partier.

Del statliga slödel ulgår dels som partistöd, dels som kanslistöd för ell år i tagel räknat fr. o. m. den 15 oktober. Partistödet utgår som mandatbidrag. Vatje mandatbidrag utgör f.n. 150000 kr. Kanslistödet, som i princip är avsett endast för partier som är företrädda i riksdagen, utgår som grundstöd och lilläggsstöd. Helt grundslöd utgör f.n. 2630000 kr. och tilläggs-slödel 7350 kr. för varje vunnet riksdagsmandat, om partiet är företrätt i regeringen, och annars 11 000 kr. för varje mandal. Samtliga belopp höjdes till sin nuvarande nivä genom ett riksdagsbeslut år 1977 (prop. 1977/78: 25, KU 1977/78:22. rskr 1977/78:79). Beloppen hade tidigare höjts år 1975. Dessförinnan hade partistödet och den del av kanslislödel om utgörs av grundslöd varit oförändrade sedan år 1972.

Det är viktigt för demokratin att de politiska partierna har tillräckliga resurser för sin opinionsbildande verksamhet. Avsikten med det statliga partistödet är all garantera detta. Vid partislödslagens tillkomst år 1972 förutsattes all slödel skulle omprövas med hänsyn till penningvärdeförändringen med kortare intervaller än som dittills hade varit fallet (prop. 1972:126 s. 48-49). Mol denna bakgrund förordar jag alt stödet nu räknas upp så all partierna får viss kompensation för de kostnadsökningar som har inträffat sedan den senaste uppräkningen år 1977. Jag förordar uppräkning med omkring 15% fr. o. m. den 15 oktober 1981.

Prop. 1981/82:101 4

Elt förslag till den lagändring som behövs bör fogas till protokollet i delta ärende som underbilaga 1.1.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta ell inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier,

2. lill Stöd till politiska partier på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 10400000 kr.

Prop. 1981/82:101 5

Underbilaga 1.1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier

Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 8§§ lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§'
Partistöd ulgår som mandalbi- Partistöd ulgår som mandatbi-

drag. Vaije mandatbidrag utgör drag. Varje mandatbidrag utgör
/50000 kronor. /7i000 kronor.

6§-
Parti som vid val till riksdagen    Paiti som vid val till riksdagen
fält minst 4 procent av rösterna i   fåll minst 4 procent av rösterna i
hela landet erhåller för varje år för     hela landet erhåller för varje år för
vilket valet gäller ett helt grund-   vilket valet gäller ett helt grund
slöd. HeUgnmdslöd utgör 2öiO(00 stöd. HeU grundslöd utgör J025 0(0
kronor.                                        kronor.

8§
Parti som avses i 6 eller 7§ er-   Parti som avses i 6 eller 7§ er
håller utöver grundslödel tilläggs- håller utöver grundstödel lilläggs
stöd för vaije år för vilket valet gäl-     slöd för varje är för vilket valet gäl
ler med 7350 kronor för varje vun-      ler med 8450 kronor för varje vun
net mandal, om partiet är företrätt i    net mandat, om partiet är företrätt i
regeringen, och annars med 11000    regeringen, och annars med 12650
kronor för varje vunnet mandal. kronor för varje vunnet mandat.

Denna lag träder i kraft tvä veckor efter den dag, dä lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas dock för lid från och med den 15 oktober 1981. Ansökningar som har getts in före ikraftträdandet och som avser slöd för del år som räknas från och med nyssnämnda dag skall anses avse stöd med belopp som följer av bestämmelserna i den nya lydelsen.

' Senaste lydelse 1977: 1155. - Senaste lydelse 1977: 1155. ' Senaste lydelse 1977: 1155.

ti Riksdagen 1981/82. I samt. Nr 101

Prop. 1981/82:101 6

Bilaga 2
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Ahriand

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN

G. Undervisningssjukhus m. m.

G 9. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisats elt förslagsanslag av 835 milj. kr.

Från anslaget ulgår även ersättningar för kostnader för byggnadsarbeten inom sädana lokaler i sjukhusbyggnader som enligl särskilda avtal har upplåtils för statlig verksamhet. Detta gäller bl. a. lokaler för odontologisk verksamhet i Umeå.

Lokalerna för den odontologiska utbildnings- och forskningsverksamheten vid universitetet i Umeå saml för landvården i anslutning lill denna verksamhet ligger inom området för regionsjukhuset i Umeå i en sjukhusbyggnad (byggnad 1 A). Vissa lokaler för barntandvård m. m. ligger emellertid i Umeå centrum, men denna verksamhet avses bli flyttad till nya lokaler på sjukhusområdet.

Anlalel antagningsplatser till tandläkarutbildningen i Umeå har fr. o. m. höstterminen 1981 ökat från 60 lill 80 per år. Planeringen av lokalerna för den ökade tandläkarutbildningen i Umeå skall enligt riksdagens beslut bygga på all en yllerligare ökning av antalet nybörjarplatser med 20 till 100 per år skall kunna genomföras senare (prop. 1979/80: 148, UbU 1979/ 80:35, rskr 1979/80:388 och prop. 1980/81: 100 bil. 12, UbU 1980/81:29, rskr 1980/81:354).

Behovet av lokaler för barnlandvården m. m. och för den utökade tandläkarutbildningen kan fillgodoses om en nybyggnad (1 D) uppförs i anslutning lill den befintliga byggnaden (1 A). Vidare kan vissa arbetsmiljöbrisler i nuvarande lokaler avhjälpas om nybyggnaden kommer lill slånd.

En överenskommelse har tidigare träffats mellan staten och Västerbottens läns landstingskommun om den fortsalla lokalplaneringen för landlä-

Prop. 1981/82:101 7

karulbildningen i Umeå, m. m. Den har redovisats för riksdagen i prop. 1979/80: 148 om behov och utbildning av tandvårdspersonal, m.m. Enligl överenskommelsen skall bl.a. nybyggnaden (1 D) uppföras.

En överenskommelse om den fortsatta projekteringen av lokaler för tandläkarutbildningen i Umeå, m. m., som har träffats med landstingskommunen den 3 april 1981, har godkänts av regeringen den 25 juni 1981.

Syslemhandlingar för nybyggnaden föreligger nu och schaklningsarbe-ten avses bli påbörjade i början av år 1982. Byggnaden skall omfatta 17378 m brulloarea. Kostnaden beräknas bli 85 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1981.

Drygl 60% av lokalerna i nybyggnaden skall disponeras av de statliga odonlologiska verksamheterna. Vidare kommer närmare 30% alt utgöras av sådana lokaler vid undervisnings- och regionsjukhuset, för vilka statlig invesleringsersältning enligl de s.k. läkarulbildningsavlalen i regel ulgår med 25%, under förulsällning att lokalerna anordnas i samband med en om- eller tillbyggnad. 1 övrigi skall nybyggnaden inrymma lokaler för landstingskommunens folktandvård m. m.

Statens förhandlingsnämnd har för regeringens prövning överlämnat en överenskommelse om ny- och ombyggnad av lokaler för landläkarutbildningen i Umeå, som intagits i ell protokoll fört vid förhandlingar den 15 oktober 1981 mellan nämnden och företrädare för Västerbottens läns landstingskommun. Enligt överenskommelsen skall nybyggnaden 1 D utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vissa reviderade systemrilning-ar. Arbetet skall bedrivas så alt behovet tillgodoses av lokaler för den hittillsvarande ökningen till 80 antagningsplatser per år, och så att en ytterligare ökning fill 100 antagningsplatser per år skall kunna genomföras i enlighet med riksdagens beslut. Statlig invesleringsersätlning skall utgå med 68 procent av landsfingskommunens kostnader för projektering och utförande av nybyggnaden.

Överenskommelsen innehåller också alt staten t. v. skall a conlo betala ul invesleringsersätlning med 50% av landstingskommunens kostnaderför projekteringen av en ombyggnad av den befintliga byggnaden 1 A. Ombyggnaden bedöms kosta 15-25 milj. kr. Parterna skall forlsälla förhandlingarna om kostnadsfördelningen när närmare underlag arbetats ut.

Västerbottens läns landstingskommun skall enligt överenskommelsen svara för den konstnärliga utsmyckningen av lokalerna i samråd med universitetet i Umeå och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande.

Föredraganden

Del är viktigt all den planerade ny- och ombyggnaden av lokalerna för den odonlologiska utbildningen och forskningen vid universitetet i Umeå m. m. inte försenas. Byggnadsarbetena är nödvändiga för den ökning av antalet nybörjarplatser lill tandläkarutbildningen i Umeå från 60 till 80 per

Prop. 1981/82:101 8

år, som redan har skett. De utgör också en förutsättning för att riksdagens beslut om yllerligare en ökning till 100 antagningsplatser per år skall kunna genomföras. T. v. kommer endast 80 platser att disponeras. Det bör däiför övervägas hur de lokaler som t. v. inte kommer all utnyttjas för tandläkarutbildning kan disponeras för andra ändamål.

Överenskommelsen mellan staten och Västerbottens läns landstingskommun om ny- och ombyggnad av lokaler för tandläkarutbildningen i Umeå anser jag vara godtagbar. Jag har i denna fräga samrått med chefen för utbildningsdepartementet. Regeringen bör utverka riksdagens bemyndigande att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av överenskommelsen.

Ersättningarna till landstingskommunen betalas ut från förslagsanslaget Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus. Vissa medel har beräknats för ändamålet för innevarande budgetår (prop. 1980/81:95, SoU 1980/ 81:27, rskr 1980/81:278).

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all

bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser, som följer av en överenskommelse mellan staten och Västerbottens läns landstingskommun om ny- och ombyggnad av lokaler för tandläkarutbildningen i Umeå.

Prop. 1981/82:101 9

BUaga3

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Elmstedt

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

SJÄTTE HUVUDTITELN E. Sjöfart

Enligl expedilionskungörelsen (1964:618. omtryckt 1976:383, ändrad senast 1981:1034) ulgår under rubriken Sjöfart bl.a. avgifter för tillstånd all bedriva kust- eller insjöfart med utländska fartyg, behörighetsbevis för befäl enligl sjöbefälskungörelsen (1960:487) (kungörelsen upphävd 1980:465) och dispenser från behörighelsfordringarna enligt kungörelsen, bevis om behörighet enligl förordningen (1980:465) om behörigheler för sjöpersonal (ändrad senast 1981:973), dock inle bevis om sådan grundbe-hörighet där behörighetsvillkoren utgörs av endast praktik, saml dispenser från bestämmelserna i förordningen saml dispenser för viss personal med slöd av 6 kap. förordningen (1965: 908) om säkerheten på fartyg (omtryckt 1978:346, ändrad senast 1981:319) all utöva viss befallning eller alt fullgöra funktion för vilken specialbehörighel fordras. Avgifterna las ul av sjöfartsverket.

Sjöfartsverket har i skrivelse till regeringen hemställt att verket får bemyndigande att fastställa avgifter för ifrågavarande expeditioner. Verket har härvid anfört bl. a. följande. Kostnaderna för utfärdande av tillstånd lill kust- eller insjöfarl belastar del avgiftsfinansierade delprogrammet Farledsverksamhel exkl. isbrytning medan kostnaderna för utfärdande av behörighetsbevis och dispenser från behörighelsfordringar belastar del avgiftsfinansierade programmet Fartygsverksamhel. För bägge programmen gäller riktlinjen all verksamheten skall bedrivas med i princip full kostnadstäckning som mål. Verket anser därför all nuvarande expeditionsavgifter bör inordnas i systemet med kostnadsläckande avgifter vilka direkt kan tillgodoräknas verket.

Enligt min uppfattning lalar starka skäl för att del nuvarande systemet

Prop. 1981/82:101 10

med expeditionsavgifter ersätts med ett system med särskilda avgifter som i princip skall läcka kostnaderna för handläggningen. Riksdagens bemyndigande all meddela föreskrifter i ämnet bör därför inhämtas. Bemyndigandet kan lämpligen få formen av komplettering av dels lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (omtryckt 1978:233, ändrad senast 1981:705), dels lagen (1965:7'9) om säkerheten på fartyg (omtryckt 1978:109, ändrad senast |f>'';...l8).

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommunikationsdepartementet upprättats förslag lill lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande all meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer och förslag till lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg. Med hänsyn till frågans beskaffenhet är del enligt min mening inle motiverat all inhämta lagrådels yttrande över lagförslagen. Lagförslagen framgår av underbilaga 3.1 och 3.2.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all anta inom kommunikalionsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer,

2. lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg.

G. Postväsende

[I] G 1. Posthus m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisats ell reservaiionsanslag på 222,6 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning pä 6,7 milj. kr. under anslaget.

I en framställning den 14 september 1981 till regeringen har postverket hemställt all del för budgetåret 1981/82 anvisas ett tilläggsanslag för Posthus m. m. på 83 milj. kr. för ökade kostnader för postterminalbyggel Stockholm-Tomteboda. Den tidigare för riksdagen (prop. 1980/81:100) redovisade totalkostnaden för bygget, 454 milj. kr., beräknas nu av byggnadsstyrelsen lill 565 milj. kr. Som skäl för kostnadsökningen anger postverket bl.a. höjningen av den allmänna prisnivån och en i Stockholmsområdet överhettad byggmarknad.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all till Posthus m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservaiionsanslag av 83000000 kr.

[2] Ändring av bemyndigandet för postverket att lämna statlig kreditgaranti.

Efter medgivande av riksdagen (prop. 1977/78:125 bU. 5, TU 1977/78:23, rskr 1977/78:292) bemyndigade regeringen den 25 maj 1978 postverket att dels t. v. utställa statlig garanti intill ell belopp av 30 milj. kr. för lån i

Prop. 1981/82:101 11

PKbanken avseende anskaffning av motorfordon alt användas vid lant-brevbäring, dels alt forlsälla biträda accord eller på annat sätt efterge statens rätt på grund av fordran som uppkommer i anledning av angivna garantiåtaganden.

I skrivelse den 29 september 1981 lill regeringen har postverket hemställt om bemyndigande alt utställa statlig kreditgaranti intill ell sammanlagt belopp av 40 milj. kr. för lån i PKbanken avseende anskaffning av motorfordon, avsedda för lantbrevbäring. Postverket föreslår alt evenlueUl uppkommande förluster för verket på grund av garantin skall täckas av postverkels drifimedel.

Antalet län med statlig kreditgaranti lill lantbrevbärare uppgick den 30 juni 1981 till 1 393 och det utestående lånesaldot lill 28,2 milj. kr. jämfört med 1 342 lån och elt utestående lånesaldo på 26 milj. kr. den 31 december 1980.

Den största orsaken lill alt det utestående lånesaldot har nått sin nuvarande höjd är den snabba prisökningen på bilar. En annan bidragande orsak är ökningen av anlalel lån.

Postverket har i begränsad omfattning börjat inköpa tjänslebilar. F.n. finns ca 300 tjänslebilar i drift. Postverket gör ändå den bedömningen all det nuvarande systemet med egna bilar finansierade med statlig kreditga-ranfi för lån ål lantbrevbärare för inköp av motorfordon kommer all vara kvar som del klart dominerande systemet.

Då erfarenheterna av systemet med den statliga garantin är myckel goda och förlusterna hillills varit mycket små förordar jag all den nuvarande beloppsgrånsen bl. a. med hänsyn lill prisökningen på bilar höjs lill 40 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att statlig garanti t. v. fär beviljas intill ett belopp av 40000000 kr. för lån i PKbanken avseende anskaffning av motorfordon, avsedda för lantbrevbäring,

2. eventuellt uppkommande förluster för postverket på grund av garantin skall läckas av postverkets drifimedel.

Prop. 1981/82:101 12

Underbilaga 3.1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer;

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer' skall ha nedan angivna lydelse.

l'f Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 eller 5 § regeringsformen, om föreskrifterna gäller

1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,

2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till komplettering av eller som ersättning för järnvägsbefordran som avses under 1,

3. säkerheten i spårbunden trafik eller ordningens upprätthållande i samband med sådan trafik,

4. postbefordran eller telekommunikationer,

5. rätt alt driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt fartyg,

6. trafikregler eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken inom Sveriges sjöterritorium eller för sjötrafiken med svenska fartyg, sjöflygplan och svävare utanför Sveriges sjöterritorium,

7. skeppsmätning,

8. trafik på väg eller i terräng,

9. fordons beskaffenhet och utrustning,

10. registrering eller annan kontroll av fordon.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att med
dela föreskrifter om avgifter för     dela föreskrifter om avgifter för
granskning eller kontroll enligt be- granskning eller kontroll enligl be
stämmelse som avses i första       stämmelse som avses i första
stycket 3, 9 eller 10. Regeringen be- stycket 3, 9 eller 10. Regeringen be
myndigas också all besluta före- myndigas också att besluta före
skrifter om avgifter för farledsverk- skrifter om avgifter för farledsverk
samheten samt om avgifter för     samhelen saml om avgifter för
skeppsmätning.                       skeppsmätning och avgifter för till
stånd enligt första stycket 5.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

' Lagen omtryckt 1978:233 " Senaste lydelse 1981:705

Prop. 1981/82:101 13

Underbilaga 3.2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg;

Härigenom föreskrivs alt 11 kap. 4§ lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.
4§
Regeringen bemyndigas att medde- Regeringen bemyndigas all med-

la ytterligare föreskrifter i de av- dela ytterligare föreskrifter i de av
seenden som regleras i denna lag. seenden som regleras i denna lag.
Regeringen får även meddela före- Regeringen får även meddela före
skrifter om behörighet att föra far- skrifter om behörighet all föra far
tyg eller ha befattning på fartyg. tyg eller ha befattning på fartyg

samt otn avgifter till staten för utfärdande av behörighetsbevis och för andra beslut som avser rätt att föra eller tjänstgöra på fartyg.

Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet all meddela föreskrifter som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

Lagen omtryckt 1978: 109.

Prop. 1981/82:101 14

BUaga4

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

NIONDE HUVUDTITELN

[1] E 45. Kiruna geofysiska institut. För verksamheten vid Kiruna geofysiska institut anvisas årligen ett reservationsanslag avsett att läcka institutets samtliga kostnader. Beräkningen av anslagels storlek vad avser hyreskostnader sker med utgångspunkt i en prognos utarbetad av byggnadsstyrelsen som redovisas i styrelsens anslagsframställning. Byggnadsstyrelsen debilerar dock den verkliga kostnaden som slutligt beräknas vid budgetårets utgång. För budgetåret 1980/81 överskrider den verkliga lokalkostnaden vid institutet den under anslaget beräknade med 98000 kr.

Med stöd av riksdagens bemyndigande all, om arbetsmarknadslägel så kräver, besluta om vissa ulgifler för finansiering av bl. a. tidigareläggning av statliga investeringar som normall finansieras med anslag på statsbudgeten (prop. 1979/80: 150, FiU 1979/80:40, rskr 1979/80:421) har regeringen den 16 november 1980 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra om-och tillbyggnad för Kiruna geofysiska institut. Utgifter motsvarande högst 8,1 milj. kr.i prisläget den 1 april 1980 för ändamålet får bestridas från reservationsanslaget H 1. Byggnadsarbeten inom ulbildningdepartemen-tels verksamhetsområde. Byggnadsprojektet är nu färdigslälll. De ökade lokalkostnader som uppstår har genom tidigareläggning av projektet ej beräknats under anslaget. För budgetåret 1981/82 uppgår denna ökning till 796000 kr. Vidare uppgår inte tidigare angivna lokalkostnader vid del under inslilulel hörande jonosfärslaboraloriet i Lycksele under budgetåret liU 136000 kr.

Som ell led i ersättning och anpassning av telefonväxlar inom högskoleområdet har institutet fr.o.m. den 1 augusti 1981 fäll en större telefonväxel installerad. Den ökade abonnemangskostnaden innevarande budgetår uppgår lill 24000 kr.

Prop. 1981/82:101 16

Bilaga 5

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Anmälan till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

TIONDE HUVUDTITELN

A. Jordbruksdepartementet m. m.

[I] A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisats ett reservaiionsanslag av 16,8 milj. kr. Medlen beräknas inle täcka kostnaderna för den utrednings- och undersökningsverksamhet som bekostas från anslaget under budgetåret 1981/82. Jag räknar med ell ytterligare medelsbehov av 5 milj. kr. Jag har därvid även beräknat medel för bl. a. förberedande verksamhet inför den internationella konferens om försurningsproblemen som skall äga rum i Stockholm sommaren 1982. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Kommittéer m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett leservalionsanslag av 5000000 kr.

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

[2] B 3. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m.m. Regeringen beslutade den 12 februari 1981 om ändring i kungörelsen (1973:334) om hälso- och miljöfariiga varor (ändrad 1981: 200). Beslutet innebar en skärpning av de krav som ställs på flygförare som sprider bekämpningsmedel från luften. Enligl de nya bestämmelserna får spridning av bekämpningsmedel från luften endast utföras av flygförare som har godkänts av lantbruksstyrelsen. Vidare får en flygförare godkännas endast om han har genomgått en särskilt anordnad utbildning och därvid visat att han har erforderliga kunskaper om och färdighet i sådan spridning. Närmare föreskrifter om utbildningen meddelas av lantbruksslyrelsen efter samråd med

Prop. 1981/82:101 17

produktkontrollnämnden och luftfartsverket. Utgifterna för utbildningen bestrids för innevarande budgetår från förevarande anslag. Lantbruksstyrelsen har beräknat all kostnaderna per elev uppgår lill ca 2000 kr.

Jag anser i likhet med vad lantbruksslyrelsen förordat alt kostnaderna för ifrågavarande utbildning skall betalas av den som genomgår utbildningen. Avgifter som i princip läcker kostnaderna bör säledes kunna las ul, F. n. saknas ell bemyndigande för alt meddela nödvändiga föreskrifter om avgiftsuttag.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer all besluta föreskrifter om avgifter för all läcka kostnaderna för utbildning av flygförare som sprider bekämpningsmedel från luften.

D. Skogsbruk

[3] D 2. Skogsvårdsstyrelserna. Under anslaget har tagits upp elt formellt belopp av 1000 kr. lill skogsvårdsslyrelsernas uppdragsverksamhet exkl. frö- och plantverksamheien. För all täcka tillfälliga behov av likvida medel i driften av dessa båda verksamheter får skogsstyrelsen disponera en rörlig kredit av 15 milj. kr. i riksgäldskontorel. Medgivande härom lämnades av riksdagen i anslutning lill beslut om förstatligande av skogsvärdsstyrelserna (prop. 1980/81:136, JoU 1980/81: 25. rskr 1980/81:295).

Merparten av verksamheten bedrivs f. n. i form av beredskapsarbeten.

Under den korta tid som skogsvärdsstyrelserna har varit statliga myndigheter har del visat sig all behovel av likvida medel vissa månader har varit väsentligt större än beräknat. Jag avser att under våren göra en förnyad bedömning grundad på en närmare analys av bakgrunden. Härvid förutsätter jag även att likvidilelsplaneringen i verksamheten fortlöpande ses över i syfte all minimera behovel av rörlig kredit. I avvaktan på att ett sådant underlag framkommer föreslår jag alt ramen för rörlig kredit tillfälligt höjs till 25 milj. kr. t. o. m. den 30 juni 1982.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att medge att skogsstyrelsen får disponera en rörlig kredu av 25000000 kr. i riksgäldskontorel.

Prop. 1981/82:101 18

Bilaga 6

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Molin

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde

ELFTE HUVUDTITELN

B. Främjande av utrikeshandeln m. m.

B 2. Exportkreditnämnden, tackande av vissa förluster. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår lill Exporlkredilnämn-dens (EKN) förfogande slällls en röriig kredit i riksgäldskontorel på 800 milj. kr. att vid behov användas för utbetalning av ersättningar för föriuster från garantiverksamheten, enligl de riktlinjer jag tidigare förordat.

Beräkningen av kreditbehovet har skett på grundval av bedömningar om utbetalningar avseende kända eller mycket sannolika skadefall. Konsolideringen av Polens skulder gör del nödvändigt för EKN att utnyttja den rörUga krediten under innevarande budgetår med uppskattningsvis omkring 700 milj. kr.

I framställning den 9 oktober 1981 har EKN hemsläUl all regeringen på tilläggsbudget II för budgetåret 1981/82 lill riksdagen föreslär att den rörliga krediten höjs med 400 milj. kr. med hänvisning till del förutsedda ianspråklagandel för fordringarna på Polen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 godkänna all den rörliga kredit i riksgäldskontorel, som ställts lill Exporlkre-dilnämndens förfogande, uppgår lill I 200000000 kr.

Prop. 1981/82:101 19

Bilaga 7

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Friggebo

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

TRETTONDE HUVUDTITELN

B. Bostadsförsörjning m.m..

[1] B 12. Upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ell reservafionsanslag av 12 milj. kr.

Frän anslaget betalas ut upprustningsbidrag enligl bestämmelserna i kungörelsen (1973:400) om statligt stöd fill allmänna samUngslokaler (omtryckt 1976:794, ändrad senast 1980:336).

I skrivelse den 15 oktober 1981 lill regeringen har bostadsstyrelsen anmält all styrelsen t. o. m. den 14 oktober 1981 redan har betalat ul ca 8,9 milj. kr. från anslaget. Med ledning av uppgifter från riksorganisationerna pä samlingslokalområdel om beräknad tidpunkt för slutliga bidragsansökningar bedömer styrelsen all utbetalningar om yllerligare 8-9 milj. kr. kommer all bli aktuella under innevarande budgetår. Styrelsen föreslår därför all del för budgetåret 1981/82 anvisas ytteriigare 6 milj. kr. för ifrågavarande ändamål.

Föredraganden

Del är angelägel att medel anvisas i en sådan takt all utbetalningen av beviljade bidrag till ändamålet inte onödigtvis försenas. Därigenom undviks störningar i verksamheten och höga kreditivkoslnader. Jag biträder därför bostadsslyrelsens förslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Upprustningsbidrag m.m. tUl allmänna samlingslokaler på filläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservaiionsanslag av 6000000 kr.

Prop. 1981/82:101 20

Bilaga 8

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Åsling

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

FJORTONDE HUVUDTITELN

B. Industri m. m.

[1] B 23. Bidrag för utrustning till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU) bildades den 10 juli 1980 och övertog per den I juli 1981 den verksamhet med fortbildning m. m. som tidigare bedrevs inom statens industriverks enhet för företagsutveckling (prop. 1979/80:88, NU 1979/80:41, rskr 1979/80:274). Innevarande budgetår ulgår ett statsbidrag för alt delvis täcka driftskostnader för stiftelsen. Detta bidrag anvisas över anslaget B 14. Bidrag lill Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling.

Huvuddelen av stiftelsens verksamhet skall sommaren 1982 omlokaliseras frän Slockhoim lill Borås, där lokaler för stiftelsen f.n. uppförs av byggnadsstyrelsen. I samband med omlokaliseringen kommer SIFU alt såväl för innevarande som för näsla budgetår behöva anskaffa ny utrustning för att kunna upprätlhälta en effektiv verksamhet. Del gäller bl. a. den fasta utrustning i lokalerna vilken inle bekostas av byggnadsstyrelsen, erforderlig tryckeriulruslning och övrig kontorsutrustning saml datautrustning för redovisning, personaladministration och kursadminislralion. För dessa ändamål t.o.m. budgetåret 1982/83 har stiftelsen ansökt om bidrag med totalt 5 milj. kr.

Enligl min mening år det nödvändigt all stiftelsen efter utflyttningen till Borås kan disponera sådan utrustning att en effektiv kursverksamhet kan upprätthållas. Medel för inköp av utrustningen behöver finnas tillgängliga redan under innevarande budgetår. Jag har i annat sammanhang (prop. 1981/82:100 bil. 17 p. B 13) lagt fram förslag om driftsbidrag lill SIFU för budgetåret 1982/83.

Prop. 1981/82:101 21

Jag förordar alt ell statligt bidrag på totalt 3,2 milj. kr. lämnas lill stiftelsen för anskaffning av utrustning. Det bör anvisas över ett särskill reservationsanslag.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all fill Bidrag för utrustning tUl Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 3200000 kr.

F. Teknisk utveckling m. m.

[2] F 21. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik m. m. Något anslag för detta ändamål finns inle upplaget i statsbudgeten för budgetåret 1981/ 82.

Studsvik Energiteknik AB påbörjade år 1979 ett projekt för modernisering av avfallsanläggningarna i Studsvik. Genom projektet skulle bl.a. statens kärnkraflinspeklions (SKI) och statens slrålskyddsinsliiuls (SSI) krav på förbällringar av avfallshanteringen tillgodoses. Bl.a. förprojekterades ell mellanlager för låg- och medelaklivl avfall.

Bolaget hemställde den 29 augusti 1980 om lån för investeringar i avfallsanläggningar. Förslaget remitterades lill SKI, SSI och programrådet för radioaktivt avfall (PRAV). Remissinstanserna ville emellertid inte entydigt förorda den av Studsvik föreslagna lösningen all bygga ell bergrumslager för lagring av avfallet.

Vid min anmälan av bolagels hemställan om lån i prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken (bil. 1 s. 535) framhöll jag all del enligl min mening stod klart att vissa älgärder för modernisering av avfallsanläggningarna i Studsvik behövde vidtas och att särskilda medel skulle komma all behöva anvisas härför. Ytterligare utredningsarbete erfordrades dock för ställningstagande i frågan. Jag avsåg all därefter återkomma med förslag om medelsanvisning.

Regeringen uppdrog den 12 februari 1981 ål PRAV att utreda dels vilka behov som anläggningarna för hantering och förvaring av låg- och medelaklivl avfall i Studsvik behövde tillgodose, dels hur dessa anläggningar borde utföras. PRAV överlämnade den 29 juni 1981 rapporten Avfallshantering i Studsvik till regeringen.

Studsvik EnergUeknik AB

Med hänvisning lill PRAV:s utredning om avfallshantering i Studsvik har Studsvik Energiteknik AB hemställt om anslag för projektering av avfallsanläggningarna och för akut angelägna åtgärder av uppslädningskarak-tär. I de begärda medlen innefattas kostnaden för projektering av lager och behandlingsanläggning och för visst beslällningsarbele samt kostnader för

Prop. 1981/82:101 22

förprojeklering, säkerhetsanalys och insatser i anslutning till PRAV:s studie.

Bolaget påpekar all frågan om mark- eller bergförläggning av mellanlag-rel för radioaktivt avfall kommer all studeras yllerligare i kontakt med Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF) under den närmaste projektfasen. Vidare framhåller Studsvik att del är angelägel all uppnå besparingar genom e" längre driven teknikanpassning lill kärnkraflföretagens avfalls-ha-':. .>g än den som PRAV har kalkylerat med.

Bolaget har också inkommit med en skrivelse om behov av medel för den fortsatta upprustningen av avfallsanläggningarna. För lidsperioden t.o.m. budgetåret 1985/86 begärs sammanlagt 123,1 milj. kr.

Föredraganden

I prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken framhöll jag all vissa åtgärder för modernisering av avfallsanläggningarna i Studsvik behöver vidtas och alt särskilda medel kommer all behöva anvisas härför.

Del kompletterande utredningsarbete som nu har ulförts har givit ett värdefullt tekniskt underlag för det fortsalla projekterings- och planeringsarbetet, där emellertid frågan om slutlig utformning av ell mellanlager för låg- och medelaklivl avfall behöver analyseras yllerligare.

Formerna för samverkan mellan Sludsviksanläggningarna och de av kärnkraftproducenlerna planerade anläggningarna för slutförvar av radioaktivt avfall och de närmare villkoren för finansiering av främst förvaringsanläggningen behöver också beredas yllerligare efter bl.a. kontakter med kärnkraftproducenlerna och SKBF.

Som kärnkraflinspektionen och strålskyddsinstitutet har framhållit är del emellertid från bl. a. strålskyddssynpunkl angelägel all arbetet med upprustningen av bolagets avfallshantering kan sättas i gång utan onödigt dröjsmål. Mot denna bakgrund har industridepartementet begärt vissa kompletterande uppgifter från bolaget. Del har därvid framkommit att kostnaderna för förprojeklering och arbeten i anslutning till PRAV-studien saml för projekteringsinsatser, visst beslällningsarbele m. m. t. o. m. 1982 års utgång uppgår till 13,3 milj. kr. För under budgetåret 1981/82 erforderliga uppstädningsinsalser av akut karaktär har bolaget vidare begärt 900000 kr.

Dessa medel bör enligt min mening stäUas till bolagets förfogande så att del vidare arbetet ej onödigtvis försenas.

Industridepartementet kommer all under början av är 1982 la upp överläggningar för alt söka få lill slånd en överenskommelse om formerna för den fortsatta samverkan mellan Studsvik Energiteknik AB och kärnkraftproducenterna på detta område och en reglering av vissa ekonomiska frågor i anslutning därtiU. Jag avser all därefter återkomma lill regeringen med förslag om den fortsatta finansieringen av uppruslningsarbelet. I avvaktan på slutligt ställningslagande i finansieringsfrågan bör erforderiiga

Prop. 1981/82:101 23

medel för projekteringsarbete etc. 13,3 milj. kr., ställas lill bolagels disposition som ränte- och amorteringsfritl lån. Del bör ankomma på regeringen att meddela de närmare villkoren för lånet.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik m.m. på lill-läggsbudgel II lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservaiionsanslag av 14200000 kr.

Prop. 1981/82:101 24

BUaga 9

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1981/82:101 begärda anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82

Statsutgifter

//. Justitiedepartementet
H4 Stöd till politiska partier, jörslagsanslag 10400000

VI. Kommunikationsdepartementet
Gl Posthus m.m.. reservationsanslag 83000000

IX. UtbUdningsdepartementet

D 45 Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag 1 054000

X. Jordbruksdepartementet

A 3 Kommittéer tn. m., reservationsanslag 5 000000

XIII. Bostadsdepartementet

B 12 Uppruslningsbidrag m. m. till allmänna samlings
lokaler, reservationsanslag 6000000

XIV. Industridepartementet

B 23 Bidrag för utrustning lill Stiftelsen Institutet för

Företagsutveckling, reservatjonsanstag 3 200000

F 21 Anläggningar för radioakfivt avfall i Studsvik m. m.,

reservationsanslag 14200000

Summa statsutgifter 122854000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982