Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1981/82:100

Regeringens proposition

1981/82:100

med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83;

beslutad den 22 december 1981.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

Pä regeringens vägnar THORBJÖRN FÅLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det i 1982 års budgetproposition framlagda förslaget fill statsbudget lör budgetåret 1982/83 visar en omslutning av 251 567 milj. kr. Detta innebär en höjning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 13978 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott pä 82625 milj. kr. Detta innebär en ökning av underskottet med 4411 milj. kr. i förhållan­de fill vad som numera beräknas för innevarande budgetär.

I bilagorna 1-22 till budgetproposifionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst- och utgiftsposterna närmare. Bilaga 1 innehåller en finansplan, vari den ekonomiska politiken behandlas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, och en preliminär nationalbudget för år 1982.

I bUaga 2 ges en närmare presentation av budgetpolitiken och budgetför­slaget.

Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr IOO


 


Prop. 1981/82:100

Förslag till

Statsbudget för budgetåret 1982/83

Inkomster:

Skatter                                                                        140059211000

Inkomster av statens verksamhet                                      18203996000

Inkomster av försåld egendom                                             70253 000

Återbetalning av län                                                       2 842 770 000

Kalkylmässiga inkomster                                                 7 766 049 000

Summa kr.      168942279000

Underskott                                                               82624921000

Summa kr.      251567200000


 


Prop. 1981/82:100


Utgiftsanslag:

Kungl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Ekonomidepartementet

Budgetdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Handelsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Kommundepartementet

Riksdagen och dess verk m. m.

Räntor på statsskulden m. m.

Oförutsedda utgifter


25204000

7611862000

7088161000

18055935000

64640964000

11425833000

452223000

12876699000

32089789000

6158246000

1751873000

12477811000

17133 144000

7737303000

2922 357000

518796000

39400000000

1000000 242367200000


 


Beräknad övrig medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

Beräknat tiUkommande utgiftsbehov, netto


2000000000

1200000000      3 200 000 000

_______________ 6000000000

Summa kr.      251567 200 000


 


Prop. 1981/82:100

Inkomster på statsbudgeten

SpeciFikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1982/83

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst,

realisationsvinst och rörelse:

lill Fysiska personers skatt pä in­komst, realisationsvinst och rö­relse

27 103 000 000    27103 000 000


1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt pä in­komst, realisationsvinst och rö­relse

1130 Ofördelbara    skatter   på    inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse


5768000000     5 768000000

1000 000 000      / 000 000 000


 


1140 Övriga inkomstskatter:

1141       Kupongskatt

1142        Utskiftningsskatt    och    ersätt­ningsskatt

1143       BeviUningsskatt

1144       Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgif­ter till arbetarskyddsstyrelsens och   yrkesinspektionens   verk­samhet


45000000

22000000

3000000

735000000

805000000    34676000000

24436000000

-601000000

6355000000

691000000

6000000

53 100000

71800000    31011900000    31011900000


 


Prop. 1981/82:100


1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom: 1311 Skogsvårdsavgifter

1320 Förmögenhetsskatt:

1321       Fysiska   personers   förmögen­hetsskatt

1322       Juridiska personers  förmögen­hetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331       ArvsskaU

1332       Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskatt

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420,1430 Skatt på specifika varor:

1421       Bensinskan

1422       Särskilda varuskatter

1423       Försäljningsskatt på motorfor­don

1424       Tobaksskatt

1425       Skatt på spritdrycker

1426  Skatt på vin

1427       Skatt på malt- och läskedrycker

1428       Energiskatt

1429       SärskUd avgift på svavelhalfigt bränsle

1431 Särskild beredskapsavgift för ol­jeprodukter

1440 Överskott   vid försäljning  av   varor med statsmonopol:

1441       AB Vin- & Spritcentralens inle­vererade överskott

1442       Systembolaget   AB:s   inlevere­rade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451       Reseskatt

1452       Skatt på annonser och reklam

1453       Totalisatormedel

1454       Skatt pä spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461       Fordonsskatt

1462       Kilometerskatt

1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på  varor   och tjänster


348000000        348000000

926000000 15000000        941000000

510000000 70000000        580000000

1473 800 000      1473 800 000     3 342 800 000

40500000000   40500000000

5345000000 615000000

548000000 2905000000 4335000000 1 175000000 1038000000 7935000000

1500000

1000   23897501000

160000000

100000000 60000000

159000000

284000000

260000000

78000000

781000000

2385000000

1700000000     4085000000

1605000000      1605000000

10000

10000    71028511000


 


Prop. 1981/82:100

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111  Postverkets inlevererade över­skott

2112  Televerkets inlevererade över­skott

2113  Statens järnvägars inlevererade överskott

2114  Luftfartsverkets     inlevererade överskott

2115  Förenade   fabriksverkens   inle­vererade överskott

2116  Statens vattenfalls verks inleve­rerade överskott

2117  Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga    myndigheters   inlevererade överskott:

2121        Statens   vägverks   inlevererade överskott

2122  Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123  Inlevererat överskott av uthyr­ning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skott

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade över­skott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151        Tipsmedel

2152  Lotterimedel

2200 Överskott   av   statens   fastighetsför­valtning:

2270 Överskott av civU fastighetsförvalt­ning:

2211 Överskott av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning

2213  Överskott av akademiska sjuk­husets fastighetsförvaltning

2214  Överskott   av   byggnadsstyrel­sens fastighetsförvaltning

2215  Överskott av generaltullstyrel­sens fastighetsförvaltning


81000000

231 100000

1000

116900000

54000000

1942000000

80000000     2505001000

74150000 83500000 36500000        194150000

2000000000     2000000000

87000000

87000000

814800000

389339000      1204139000      5990290000

1435000

11897000

334920000

570000

348822000

348822000


 


Prop. 1981/82:100


7215000000

 

343000

 

330000

7215673000

1

45000

 

i

36800000

 

_

36845000

403000000

403000000

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån:

2311  Räntor på lokaliseringslån

2312  Ränteinkomster pä jordbrukets lagerhuslån

2313  Ränteinkomster på statens av­dikningslån

2314  Ränteinkomster på fiskerilån

2315  Ränteinkomster på fiskbered­ningslån

2316  Ränteinkomster på vattenkrafts­lån

2317  Ränteinkomster på luftfartslån

2318  Ränteinkomster på statens län för den mindre skeppsfarten

2319  Ränteinkomster på kraffied-ningslån

 

2321        Ränteinkomster på skogsväglån

2322  Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323  Räntor på övriga näringslän. Lantbruksstyrelsen

2330 Räntor på bostadslån:

2331        Ränteinkomster på egnahems­lån

2332  Ränteinkomster pä lån för bo­stadsbyggande

2333  Ränteinkomster på lån för bo­stadsförsörjning för mindre be­medlade barnrika familjer

2334  Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341        Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342  Ränteinkomster på allmänna studielån

2343  Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på  medel avsatta  tiU pen­sioner:

2361        Ränteinkomster på medel avsat­ta tUl folkpensionering

2362  Ränteinkomster på medel avsat­ta tiU civila tjänstepensioner

2363  Ränteinkomster pä medel avsat­ta till militära pensioner

2364  Ränteinkomster pä medel avsat­ta till allmänna familjepensioner


310000000

550000 2500000

421000

226000 2001000

13758000

4000

61330000 2091000        392881000

102000000

3 319000

409000

10466000


 


Prop. 1981/82:100


2365  Ränteinkomster på medel avsat­ta vid statens pensionsanstalt

2366  Ränteinkomster på medel avsat­ta tUl pensioner för vissa av riks­dagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381        Ränteinkomster på lån till per­sonal inom utrikesförvaltningen m. m.

2382  Ränteinkomster på län till per­sonal inom biståndsförvaltning­en m. m.

2383  Ränteinkomster på statens bo­sättningslän

2384  Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv

2385  Ränteinkomster på lån för stu­dentkårlokaler

2386  Ränteinkomster på lån för all­männa samlingslokaler

2387  Ränteinkomster på krediter till utlandet

2388  Ränteinkomster pä mark för na­turskydd

2389  Ränteinkomster pä lån för in­ventarier i vissa specialbostäder

2391   Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392  Räntor på intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på det av bygg­nadsstyrelsen förvaltade kapita­let


22660000

74000        138928000

573900000        573900000

760000

330000 18000000 87500000

11700000 162000

1 185000

10500000 20800000 56878000

9216OO0OO      1129415000      9890642000


 


2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier


93534000


93534000


93534000


2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511        Expeditionsavgtfter                                   345 300000

2512  Vaftendomstolsavgifter                                    150000

2513  Avgift för statlig kontroll av lä­kemedel       45879000

2514  Elevavgifter  vid   styrelsen  för vårdartjänst     64000

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter                 309600000


 


Prop. 1981/82:100


2519 Skeppsmätningsavgifter

2521        Fartygsinspektionsavgifter

2522  Avgifter för granskning av bio­graffilm

2523  Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skol­väsendet

2524  Avgifter vid statens jordbruks­nämnd

2525  Avgifter för växtskyddsinspek-tion

2526  Avgifter vid köttbesiktning

2527  Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning

2528  Avgifter vid bergsstaten

2529  Avgifter vid patent- och regi­streringsväsendet

 

2531        Avgifter för registrering i före­nings m.fl. register

2532  Exekutionsavgifter

2533  Avgifter vid statens planverk

2600 Försäljningsinkomster:

2611         Inkomster vid kriminalvården

2612  Inkomster vid statens rättske­miska laboratorium

 

2614  Inkomster vid statens vårdan­stalter för alkoholmissbrukare

2615  Inkomster vid arbetarskydds­styrelsen

2616   Försäljning av sjökort

2617   Lotsavgifter

2619 Inkomster vid riksantikvarieäm­betet

2621        Inkomster vid lantbruksnämn­derna

2622  Inkomster vid statens livsme­delsverk

2623  Inkomster vid statens veterinär­medicinska anstalt

2624  Inkomster av uppbörd av felpar­keringsavgifter

2625  Utförsäljning av beredskaps­lager


 

3250000

 

 

8 380000

 

 

1500000

 

 

900000

 

 

2 895 000

 

 

9000000

 

 

30300000

 

 

775000

 

 

6700000

 

 

93 875000

 

 

17000000

 

 

68900000

 

 

507000

944975000

944975000

110000000

 

 

8500000

 

 

220000

 

 

7512000

 

 

9500000

 

 

40000000

 

 

16000000

 

 

5600000

 

 

1250000

 

 

11950000

 

 

43 700000

 

 

1000

254233000

254233000


 


10


331500000

Prop. 1981/82:100

2700 Böter m. m.:

2711        Restavgifler

2712  Bötesmedel

2800 Övriga inkomster av statens verksam­het:

2811 Övriga   inkomster   av   statens verksamhet


171000000 160500000

350000000        350000000


331500000

350000000


Summa Inkomster av statens verksamhet   18203 996000


3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111        Postverkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3112  Televerkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3114  Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3115  Förenade fabriksverkens in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3116  Statens vattenfallsverks in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3117  Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3120 Civila myndigheters inkomster av för­sålda byggnader och maskiner:

3121        Kriminalvårdsstyrelsens in­komster av försålda byggnader och maskiner

3122  Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maski­ner

3123  Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maski­ner

3124  Statskontorets inkomster av för­sålda datorer m. m.

3125  Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner


1000 1000000

15000000

1000

6000000

10000000

1000           32003000

1000000

1000000

50000 200000

1 000000


 


Prop. 1981/82:100


11


 


3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner

3130 Försvarets   myndigheters   inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3131 Försvarets    myndigheters    in­komster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegen­dom


3400000

13600000

18000000


3250000

3400000

13600000

18000000


38653000

13600000

18000000


Summa Inkomster av försåld egendom   70253000


4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliserings­
län
                                                             240000000

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4121  Återbetalning av jordbrukets la­gerhuslän                  -

4122  Återbetalning av statens avdik­ningslån         1350000

4123  Återbetalning av fiskerilån                          11 500000

4124  Återbetalning     av     fiskbered­ningslån       1 106000

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131  Återbetalning av vattenkraftslån                     201000

4132  Återbetalning av luftfartslån                         1956000

4133  Återbetalning av statens län för

den mindre skeppsfarten                            18476000

4134  Återbetalning av kraftlednings­lån                      18000

4135  Återbetalning av skogsväglån                                    -

4136  Återbetalning   av   övriga   nä­ringslån. Kammarkollegiet           23093000

4137  Återbetalning   av   övriga   nä­ringslån. Lantbruksstyrelsen      1510000


240000000

13956000

45254000        299210000


4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egna­hem


 


Prop. 1981/82:100


12


 


4212   Återbetalning av lån för bo­stadsbyggande

4213   Återbetalning av lån för bo-stadsförsöijning för mindre be­medlade barnrika familjer

4214   Återbetalning av övriga bo­stadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311   Återbetalning av statens län för universitetsstudier

4312   Återbetalning av allmänna stu­dielän

4313   Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511         Återbetalning av lån till perso­nal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512   Återbetalning av län till perso­nal inom biståndsförvaltningen m.m.

4513   Återbetalning av lån för kom­munala markförvärv

4514   Återbetalning av län för student-kärlokaler

4515   Återbetalning av lån för all­männasamlingslokaler

4516   Återbetalning av utgivna start­lån och bidrag

4517   Återbetalning av u-landslån

4518   Återbetalning av krediter fill ut­landet

4519   Återbetalning av statens bosätt­ningslån

4521 Återbetalning av lån för inventa­rier i vissa specialbostäder

4525   Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526   Återbetalning av övriga län


1450000000

700000

1450700000      1450700000

650000

38000000 635000000        673650000        673650000

120000000        120000000        120000000

4800000

3650000

150000000

90000

4750000

10000000 5 000000

7172000

50000000

1 850000

25000000 36898000

299210000

299210000


Summa Återbetalning av lån   2 842 770 000


 


Prop. 1981/82:100


13


 


5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111        Postverkets avskrivningar

5112  Televerkets avskrivningar

5113  Statens järnvägars avskriv­ningar

5114  Luftfartsverkets avskrivningar

5115  Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116  Statens vattenfalls verks avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar pä civila fastig­heter

5130 Uppdragsmyndigheters komplement­kostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters      m.fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141        Statens vägverks avskrivningar

5142  Sjöfartsverkets avskrivningar

5143  Avskrivningar på ADB-utrust­ning

5144  Avskrivningar på förrädsanlägg-ningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag fill kost­nader för polis-, domstols- och upp­bördsväsendet m. m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, netto (Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-och uppbördsväsendet m. m.)


385000000 1468100000

1016000000 68600000

57700000

2436000000     5431400000

195874000

195874000

56461000

56461000

103052000 84700000

108500000

1062000

297314000     5981049000

1 785 000 000      / 785 000 000      1785 000 000 Summa Kalkylmässiga inkomster   7 766049000


STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER    168 942 279 000


 


Prop. 1981/82:100


14


 


Statsutgifter

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A    Kungl. hovstaten

1    Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov­hållning


9700000


9700000


B     Kungl. slottsstaten

1      De kungl. slotten: Driftkostnader,/ö/-i/fl.sfl/2.$/fl

2      Kungl. husgerådskammaren,/örs/agsa/ii/ag


12131000 3 373000


15504000

Summa kr.     25204000


 


Prop. 1981/82:100


15


 


II.   Justitiedepartementet

A    Justitiedepartementet m. m.

1      Statsrådsberedningen, förslagsan.slag

2      Justifiedepartementet, förslagsanslag

3      Kommittéer m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag

5      Information om lagstiftning m. m., reservationsanslag


9215000

28820000

20000000

1050000

1000000


60085000


B    Polisväsendet

1      Rikspolisstyrelsen,/örj/agia«i/ag

2      Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m., förslagsanslag

3      Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag Lokala polisorganisationen:

 

4            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

5            Utrustning, reservationsanslag

 

6     Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag

7     Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag

8     Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg, förslagsanslag

9     Diverse utgifter, förslagsanslag

10   Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag


3646463000 15716000


216512000

124660000 17883000

3662179000

47491000 170781000

1000

5000000

32000000

4276507000


 


C Åklagarväsendet

1      Riksåklagaren, förslagsanslag

2      Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna,/örj/agiani/ag


8532000 205649000

214181000


 


D    Domstolsväsendet m. m.

1     Domstolsverket,/ö/-.s/agsa/i.v/ag

2     Allmänna domstolarna, förslagsanslag

3     Allmänna förvaltningsdomstolarna,/öri/agja/jä/ag

4     Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m., förslagsanslag

5     Utrustning till domstolar m. m., reservationsanslag

6     Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag


44 530000 810600000 279100000

32700000 7000000 8400000

1182330000


 


Prop. 1981/82:100


16


 


E    Kriminalvården

1      Kriminalvårdsstyrelsen,/örj/ag5fl/ii/ag

2      Kriminalvårdsanstalterna, förslagsanslag

3      Frivården, förslagsanslag

4      Maskin- och verktygsutrustning m.m., reservationsanslag

5      Engångsanskaffning av inventarier m.m., reservationsanslag

6      UtbUdning av personal m.fl., reservationsanslag

7      Vårdutbildningsnämnden, reservationsanslag

8      Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag

F     Rättslyälp m. m.

1      Rättshjälpskostnader, förslagsanslag

2      Rättshjälpsnämnderna, förslagsanslag Allmänna advokatbyråer:

 

3            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4            Driftbidrag, förslagsanslag

 

5      Vissa domstolskostnader m.m., förslagsanslag

6      Diverse kostnader för råttsvåsendet,förslagsarislag

G                          Övriga myndigheter

1      Justitiekanslern, förslagsanslag

2      Fideikommissnämnden, förslagsanslag

3      Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag

4      Datainspektionen, förslagsanslag Brottsförebyggande rådet:

 

5            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

6            Utvecklingskostnader, reservationsanslag

7    Bokföringsnämnden, förslagsanslag
Brottsskadenämnden:

8            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

9            Ersättning för skador på grund av brott, förslagsanslag

H

1

2

Diverse

Svensk författningssamling,/ör/agiani/ag Bidrag till utgivande av litteratur på förvalt­ningsrättens område, reservationsanslag Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. förslagsanslag

Stöd till politiska partier, förslagsanslag AUmänna val, förslagsanslag


 

 

69737000

 

1 127935000

 

186077000

 

11800000

 

7400000

 

5900000

 

4743000

 

33 700000

 

1447 292000

 

170000000

 

9270000

1000

 

2550000

2551000

 

31000000

 

8000000

 

220821000

 

2723000

 

405000

 

31900000

 

1000

5527000

 

3 772000

9299000

 

1335000

2028000

 

6000000

8028000

 

53691000

 

6600000

 

60000

 

1350000

 

79500000

 

69445 000

 

156955000

Summa kr.

7611862000


 


Prop. 1981/82:100


17


III. Utrikesdepartementet


A    Utrikesdepartementet m. m.

1      Utrikesförvaltningen, förslagsanslag

2      Utlandstjänstemännens representation, reservations­anslag

3      Inköp, uppförande och iständsättande av fastig­heter för utrikesrepresentationen, reservationsanslag

4      Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag

5      Kursdifferenser, förslagsanslag

6      Ersättning åt olönade konsuler,/örs/flg.sans/ag

7      Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation,/öw/ag5a«5/ag

8      Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

9      Kommittéer m.m., reservationsanslag

 

10            Extra utgifter, reservationsanslag

11  Kostnader för officiella besök m.m., förslagsanslag

12            Lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m., reservationsanslag


650576000

8900000

20500000

12150000

1000

5740000

27705000

200000

900000

380000

4300000

7700000 739052000


 


B     Bidrag till vissa internationella organisationer

1     Förenta Nationerna, förslagsanslag

2     Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

3     Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag

4     Europarådet, förslagsanslag

5     Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag


59340000

18600000

8 500000

12448000

480000

99368000


 


C     Internationellt utvecklingssamarbete

1     Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2     Bilateralt utvecklingssamarbete, reservationsanslag

3     Information, reservationsanslag

4     Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

5     Nämnden för u-landsutbildning, förslagsanslag

6     Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reservationsanslag

7     Nordiska afrikainstitutet, förslagsanslag

8     Lån tiU personal inom biståndsförvaltningen m. m., reservationsanslag


1767000000

4054777000

22000000

130738000 13945000

149875000 2290000

4500000 6145125000


2    Riksdagen 1981182. I saml. Nr 100


 


Prop. 1981/82:100


18


 


D

1

2


Information om Sverige i utlandet

Svenska insfitutet, reservationsanslag

Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet,

reservationsanslag

Övrig informafion om Sverige i utlandet,

reservationsanslag


33700000

28427000

9595000


71722000


Diverse

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m., förslagsanslag

Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag Information om mellanfolkligt samarbete och utrikes­politiska frågor

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, reservationsanslag

Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, förslagsanslag


3312000 40000

6844000 12203000 10495000


32894000

Summa kr.    7088161000


 


Prop. 1981/82:100


19


IV. Försvarsdepartementet


A    Försvarsdepartementet m.m.

1     Försvarsdepartementet, förslagsanslag

2     Vissa nämnder m. m., förslagsanslag

3     Kommittéer m.m., förslagsanslag

4     Extra utgifter, reservationsanslag

5     Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, förslagsanslag


26710000

16635000

2600000

750000

* 1900 000 000 1946695000


 


B     Arméförband

Arméförband:

1            Ledning och förbandsverksamhet,/örs/ögiuni/ag

2            Materielanskaffning, förslagsanslag

3            Anskaffning av anlåggningar, förslagsanslag

4            Forskning och utveckling, förslagsanslag


*3 971000000

*1170000000 *460000000 * 148 200 000

5749200000


 


C    Marinförband

Marinförband:

1            Ledning och förbandsverksamhet,/öri/agian5/ag

2            Materielanskaffning, förslagsanslag

3            Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4            Forskning och utveckling, förslagsanslag


* 1283 900 000

*657000000

* 120 400 000

*750O0O00

2136300000


 


D    Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1            Ledning och förbands verksamhet,/örs/agsans/ag

2            Materielanskaffning, förslagsanslag

3            Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4            Forskning och utveckling, förslagsanslag


*2 306200000

*2 455 850 000

*236600000

*407984000

5406634000


 


E    Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1            Ledning och förbandsverksamhet,/ö/-i/ag5a«i/ag

2            Materielanskaffning, förslagsanslag

3            Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag


*512 540000 *77800000 *79700000

670040000


* Beräknat belopp


 


Prop. 1981/82:100


20


 


F    Gemensamma myndigheter och funktioner

1      Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag

2      Försvarets sjukvårdsstyrelse,/ör5/ögia/?j/ag

3      Fortifikafionsförvaltningen, förslagsanslag

4      Försvarets materielverk, förslagsanslag

5      Gemensam försvarsforskning,/örä/agia«i/ag

6      Försvarets radioanstalt,/ör.s/agia«5/flg

7      Värnplikts verket,/ör.y/agra/w/ag

8      Försvarets rationaliseringsinstitut,/örs/agian5/ag

9      Försvarshögskolan,/öw/agiani/ag

 

10             Militärhögskolan,/öz-j-Zagjärtj/ag

11  Försvarets gymnasieskola, förslagsanslag

12             Försvarets förvaltningsskola,/Ör5/ag5a«5/ag

13             Försvarets läromedelscentral,/ö/'j/agi73«.5/flg

14             Krigsarkivet,/ö/'i/ag.sö«.y/ag

15             Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag

16             Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag

17             Försvarets datacentral,/ö/'i/ag.vfl/i5/ag

18             Anskaffning av anläggningar för försvarets forsknings­anstalt, /öri/flgsart5/ag


99100000

22880000

146250000

520750000

267300000

153900000

100850000

19420000

2620000

29270000

126000

6860000

3630000

5 352000

8990000

60100000

1201000

24400000 1472999000


 


Civilförsvar

Civilförsvar, förslagsanslag

Civilförsvar:

Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

Skyddsrum, förslagsanslag

Reglering av prisstegringar för civilförsvaret,/öri/ag5aMi/ag


*271980000

♦11000000

*200000000

*68000000

550980000


 


H     Övrig verksamhet

1      Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,/örx/agx-anslag

2      Beredskapsstyrka för FN-tjånst, förslagsanslag

3      Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål, reservationsanslag

4      Flygtekniska försöksanstaUen,/ör5/ag5fl«i/flg

5      Signalskydd,/ör5/ag5a«5/ag

6      Vissa teleanordningar,/öM/ag.?an.j/ag

7      Vissa skyddsrumsanläggningar,/ör.s/flgia«Ä/ag

8      Identitetsbrickor, förslagsanslag


*2 725 000 22492000

62000000

♦2260000

* 1050 000

*27 160000

4535000

865000

123087000


 


* Beräknat belopp


Summa kr.    18055935000


 


Prop. 1981/82:100


21


V. Socialdepartementet


A    Socialdepartementet m. m.

1      Socialdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m.m., reservationsanslag

3      Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag

5      Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte­mentets verksamhetsområde, reservationsanslag

B    Allmän försäkring m. m.

1      Försäkringsöverdomstolen, förslagsanslag

2      Försäkringsrätter, förslagsanslag

3      Riksförsäkringsverket,/d/-5/ag5an5/ag

4      Allmänna försäkringskassor,/ör5/ag.jfln5/ag

5      Folkpensioner,/örx/agsafii/ag

6      Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension,/ö/-i/flgia«.?/flg

7      Ersättning fill postverket för pensionsutbetalningar,/öw/agiowi/og

8      Bidrag till sjukförsäkringen,/öw/agia/u/ag

9      Vissa yrkesskadeersättningar m.m., förslagsanslag

C    Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

1     Allmänna barnbidrag,/öi-.s/ag.jani/ag

2     Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag m. m. förslagsanslag

3     Bidrag till föräldraförsäkringen,/öri/agionj/og

4     Bidragsförskott, förslagsanslag

D    Sociala serviceåtgärder

1     Bidrag tUl social hemhjålp, förslagsanslag

2     Bidrag fill färdtjänst,/ör5/ag5ö«s/ag

3     Bidrag till kommunal barnomsorg,/ö/-5/ag5a/i5/ög

4     Bidrag till driften av förskolor och fritidshem, förslagsanslag

5     Bidrag till hemspråksträning i förskolan, förslagsanslag

6     Bidrag till kommunala familjedaghem,/öri/ag5a«x/flg

7     Barnmiljörådet,/öw/flgia/7.s/ag

8     Statens nämnd för internationella adopfionsfrågor,/öri/agia«j/ag


17673000 26500000

25600000 I 560000

9000000

80333000

8039000

38478000

228242000

343000000

37 320000000

1050000000

35000000

*3 850000000

2300000

42875059000

5 205000000

17600000

725000000

976000000

6923600000

1530000000

310000000

1030000000

3 250000000

31000000

1240000000

2621000

3092000


 


* Beräknat belopp


7 396713000


 


Prop. 1981/82:100


22


 


E     Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

1      Socialstyrelsen,/örs/ag5a«s/ag

2      Stafiig kontroll av läkemedel m. m., förslagsanslag

3      Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,/ör.y/agja«i/ag

4      Bidrag till sjukvärdens och socialvärdens planerings- och rationaliseringsinstitut,/ör5/agxrt«Ä/ag

Statens bakteriologiska laboratorium:

5            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6            Driftbidrag, reservationsanslag

7            Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag

8            Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag

9            Utrustning, reservationsanslag

 

10          Statens miljömedicinska laboratorium,/c)r5/ag5an.y/ag

11  Statens insfitut för psykosocial miljömedicin, förslagsanslag

12          Statens rättskemiska laboratorium,/öri/ag5an5/ag

13          Statens rättsläkarstafioner,/öw/ag5an5/ag

14          Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av läkemedelsbiverkningar,/Öri/ag5an5/ag


1000

1000

18188000

3506000

2225000


125 578000

38417000

3207000

14675000

23921000 16537000

2187000 18211000 17194000

1273000


261200000


F    Förebyggande hälso- och sjukvård

1      Allmän hälsokontroll,/ör.y/agians/ag

2      Hälsoupplysning, reservationsanslag

3      Epidemiberedskap m.m., förslagsanslag

4      Åtgärder för att förbättra kontinuiteten i hälso- och sjukvården, reservationsanslag


3477000

4850000

11357000

3500000 23184000


 


G    Undervisningssjukhus m. m.

Akademiska sjukhuset i Uppsala:

1            Avlöningar till läkare, förslagsanslag

2            Driftkostnader, förslagsanslag

3            Utrustning, reservationsanslag

4            Byggnadsinvesteringar, reservationsanslag

 

5     Bidrag till kommunala undervisningssjukhus, förslagsanslag

6     Värdcentralen i Dalby: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

7     Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag

8     Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m., förslagsanslag

9     Vidareutbildning av tandläkare m. m., förslagsanslag

 

10             Giftinformationscentralen,/ö/-5/agsa«j/flg

11  Län till Stockholms läns landstingskommun för vissa investeringar, reservationsanslag

* Beräknat belopp


* 133 520000

*36091000

*2 746 000

* 15 000 000


* 187 357 000

*835000000

*2 400 000 23733000

2657000 2729000 4628000

20000000 1078504000


 


Prop. 1981/82:100


23


 


H    Övrig sjukvård m.m.

1     Rättspsykiatriska stafioner och kUniker, förslagsanslag

2     Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m., förslagsanslag

3     Bidrag till driften av kUniker för psykiskt sjuka m. m., förslagsanslag

4     Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m.m., reserva­tionsanslag

5     Driftkostnader för beredskapslagring m.m., förslagsanslag

 

6      Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig m. m., förslagsanslag

7      Bidrag tiU pensioner för vissa provinsialläkare,/öri/agia«-slag


69294000

250000000

4028000000

*34591000 ♦29810000

*5 425 000

15025000 4432145000


 


[      Ungdomsvård m. m.

Ungdomsvårdsskolorna:

1            Driftkostnader,/öri/ögsons/ag

2            Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservations­anslag

3            Personalutbildning, reservationsanslag

 

4     Ersättningar fill kommunerna för hjälp till utländska med­borgare, flyktingar m. m., förslagsanslag

5     Bidrag till driften av hem för vård eller boende, förslagsanslag

6     Bidrag till upprustning och utveckling av hem för vård eller boende, reservationsanslag


113845000

660000 422000


114927000

148000000

285000000

150000000 697927000


 


J     Alkoholpolitik och missbrukarvård

Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

1            Driftkostnader, förslagsanslag

2            Utrustning m. m., reservationsanslag

 

3     Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderings­hem m. m., reservationsanslag

4     Lån tiU byggnadsarbeten vid vårdanstalter m. m., reservationsanslag

5     Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m.m., förslagsanslag

6     Bidrag tUl alkoholpolikliniker och vårdcentraler m. m., förslagsanslag

7     Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården, reservationsanslag

8     Bidrag tiU organisationer m. m.

9     Upplysning och informafion på alkoholområdet, reservationsanslag


29385000 150000


29535000

1000

1000

207050000

94900000

1 100000 13475000

16250000 362312000


* Beräknat belopp


 


Prop. 1981/82:100


24


 


K


Vissa åtgärder för handikappade

Kostnader för viss utbildning av handikappade,/örs/og.?-anslag

Statens handikappråd, förslagsanslag Statens hundskola, förslagsanslag Bidrag tiU driften av särskolor m. m., förslagsanslag Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag Kostnader för viss verksamhet för synskadade,/öri/agx-anslag

Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsför­sändelser, förslagsanslag Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag


19280000

2153000

1890000

402900000

31067000

11964000

2400000 16000000

487654000


 


Internationell samverkan

Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internatio­nellt socialpolifiskt samarbete m. m., förslagsanslag Vissa internationella resor, reservationsanslag Vissa internafioneUa kongresser i Sverige, reservationsanslag


22006000 127000

200000


22333000

Summa kr.    64640964000


 


Prop. 1981/82:100


25


 


VI. Kommunikationsdepartementet

A    Kommunikationsdepartementet m. m.

1      Kommunikafionsdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag


15960000

3 800000

430000


20190000


B  Vägväsende

1      Statens vägverk: Åmbetsverksuppgifter,/öri/ögia«i/ag

2      Drift av statliga vägar, reservationsanslag

3      Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

4      Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

5      Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

6      Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., reservationsanslag

7      Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

8      Tjänster till utomstående, förslagsanslag

9      Statens vägverk: Försvarsuppgifter, reservationsanslag


6370000

3171000000

900000000

450500000

320000000

274800000

30000000

24850000

* 12 500000

5190020000


 


D

1

2


Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhets verket i

Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Bil- och körkortsregister m. m., förslagsanslag

Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

Järnvägar

Statens järnvägar, reservationsanslag

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsarnma

järnvägslinjer m.m.

Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid

järnvägskorsningar, reservationsanslag

Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar,

reservationsanslag


 

32307000

 

1000

 

1000

32309000

 

8923 000

 

41232000

 

1804900000

 

863000000

 

11600000

 

*6 000 000

 

2685500000


Beräknat belopp


 


Prop. 1981/82:100


26


 


E    Sjöfart

Sjöfartsverket

1      Farledsverksamhet, exkl. isbrytning,/ör.s/ag5a«5/ag

2      Isbrytning, förslagsanslag

3      Fartygsverksamhet, förslagsanslag

4      Sjöfartsmateriel m. m., reservationsanslag

5      Övrig verksamhet,/örs/ag.jani/ag


343 313000

166000000

29983000

45700000

26069000


 


Övriga sjöfartsändamål

6      Handelsflottans pensionsanstalt

7      Handelsflottans kultur- och fritidsråd, förslagsanslag

8      Ersättning till viss kanaltrafik, förslagsanslag

9      Län till den mindre skeppsfarten, reservationsanslag


1000

1000

1000

40000000


651068000


F     Luftfart

1      Flygplatser m. m., reservationsanslag

2      Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag

3      Ersättning fill Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flyg­trafik pä Gotland, förslagsanslag

4      Statens haverikommission


* 101400000 *5 500000

14500000
_____ 1000

121401000


 


G    Postväsende

1      Posthus m. m., reservationsanslag

2      Ersättning fill postverket för befordran av tjänsteför­sändelser, förslagsanslag

3      Ersättning tUl postverket för tidningsdistribution


166400000

465000000 54000000

685400000


 


H    Telekommunikationer

1    Teleanläggningar m. m., reservationsanslag


1438400000


 


I      Institut m. m.

1     Transportrådet, förslagsanslag

2     Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag

3     Transportstöd för Gotland, förslagsanslag

4     Statligt stöd fill icke lönsam landsbygdstrafik, förslagsanslag

5     Ersättning fill lokal och regional kollektiv persontrafik, förslagsanslag

6     Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,/öri/ag5-anslag


13 382000

128000000

72000000

19200000

192 768000

1000


* Beräknat belopp


 


Prop. 1981/82:100


27


 


7      Bidrag tUl Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti­tut, reservationsanslag

8      Sveriges meteorologiska och hydrologiska insfitut: Utrustning, reservationsanslag

9      Statens väg- och trafikinstitut,/örs/agsflnj/ag

 

10            Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reservationsanslag

11  Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reservations­anslag

12            Statens geotekniska institut, förslagsanslag

13            Bidrag fill statens geotekniska institut, reservationsanslag

14            Statens geotekniska institut: Utrustning, reservationsanslag

15            Transportforskningsdelegationen, reservationsanslag

16            Kostnader för visst värderingsförfarande,/örä/agiani/äg

17            Kostnader för försök med riksfardtjänst, reservationsanslag

18            Viss intemationeU verksamhet, förslagsanslag


83580000

5000000

1000

26526000

500000

1000

7360000

235000

20965000

1000

20000000

3102000


592622000

Summa kr.    11425 833 000


 


Prop. 1981/82:100


28


 


VII. Ekonomidepartementel

A    Ekonomidepartementet m.m.

1      Ekonomidepartementet, förslagsanslag

2      Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag

3      Kommittéer m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag


10869000

1400000

7500000

160000


19929000


B                      Centrala myndigheter m. m.

Statistiska centralbyrån:

1            Statistik, register och prognoser, förslagsanslag

2            Uppdragsverksamhet,/öw/ag5a«j/ag

 

3      Folk och bostadsräkning \9S0, förslagsanslag

4      Konjunkturinstitutet, förslagsanslag Myntverket:

 

5            Föivältningskostnader, förslagsanslag

6            Uppdragsverksamhet,/öw/flgiawi/ag

7            Utrustning, reservationsanslag

 

8      Bankinspektionen, reservationsanslag

9      Försäkringsinspektionen, reservationsanslag

10  Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag

C     Diverse

1    Lönsparande m.m.,/öw/agö/ij/ag


 

259080000

 

1000

259081000

 

7500000

 

12219000

7609000

 

1000

 

968000

8578000

 

1000

 

150000

 

65000

 

287594000

 

144700000

Summa kr.

452223000


 


Prop. 1981/82:100


29


 


VIII. Budgetdepartementet

A     Budgetdepartementet m. m.

1     Budgetdepartementet, förslagsanslag

2     Gemensamma ändamål för departementen, förslagsanslag

 

3      Kommittéer m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag


35 827000

151448000

13 500000

625000

201400000


 


B     Statlig rationalisering och revision, m. m.

1     Statskontoret,/ör5/agjö«i/ag

2     Anskaffning av ADB-utrustning, reservationsanslag

3     Datamaskincentralen för administrativ databehandling, förslagsanslag

4     Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet, förslagsanslag

5     Riksrevisionsverket,/örs/agia«5/ag


65010000 98000000

1000

4000000 59539000


226550000


C    Skatte- och kontrollväsen

1      Riksskatteverket, förslagsanslag

2      Stämpelomkostnader, förslagsanslag

3      Kostnader för årlig taxering m.m., förslagsanslag

4      Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m., förslagsanslag


228115000

1804000

117000000

31900000 378819000


 


D    Bidrag och ersättningar till kommunerna

1     Ersättning fill Trelleborgs kommun för mistad tolag, förslagsanslag

2     Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m., förslagsanslag


425 000

10402000000 10402425000


 


E    Statlig lokalförsörjning

1      Byggnadsstyrelsen, /örs/ag5an5/flg

2      Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, reservationsanslag

3      Inredning av byggnader för statlig förvaUning, reservationsanslag

4      Inköp av fastigheter m.m., reservationsanslag


1000 200000000

24500000 30000000

254501000


 


Prop. 1981/82:100


30


 


F     Statlig personalpolitik m. m.

1     Statens arbetsgivarverk,/öri/ag5a«i/flg

2     Statens löne- och pensionsverk, förslagsanslag

3     Statlig personaladministrativ informafionsbehandling, förslagsanslag

4     Avlöningar tiU personal pä indragningsstat m.m., förslagsanslag

5     Statens personalbostadsdelegation,/örs/agsans/ag Personaladministration och personalutbildning:

 

6            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

7            Uppdragsverksamhet,/örs/agsa«i/ag

 

8     Statens arbetsmarknadsnämnd,/öri/agsani/ag

9     Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag

 

10          Statens förhandlingsråd, förslagsanslag

11  Bidrag till stiftelsen Statshälsan,/örs/agsans/ög

12          Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag

13          Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag

14          Utbildning för högre chefer inom statsförvaltningen, förslagsanslag

 

15                        Täckande av underskott hos statens institut för personal­administration och personalutbildning

16                        Tillskott av rörelsekapital till statens institut för personal­administration och personalutbildning


14964000 1000


29242000 43600000

1000

50000 1029000

14965000 20270000

116000000 2176000

133199000 150000 100000

6000000

6100000

1100 000 373982000


 


G

1

2 3 4 5

7

8

9

10

11


Övriga ändamål

Kammarkollegiet, förslagsanslag

Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag

Viss informationsverksamhet, reservationsanslag

Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering

Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer

m. m., förslagsanslag

Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon,

förslagsanslag

Bidrag tUl vissa investeringar,/öM/agjani/ag

Exportkreditbidrag,/öw/agia«i/ag

Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.,

förslagsanslag

Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet,

förslagsanslag


17996000

3550000

1000000

595000

170000

10500000

2500000

1000

800000

1000000000

1910000 1039022000


Summa kr.    12876699000


 


Prop. 1981/82:100


31


 


IX. Utbildningsdepartementet

A    Utbildningsdepartementet m. m.

1      UtbUdningsdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag


28182000

17590000

609000


46381000


B     Kulturverksamhet

AUmänna kulturändamål

1      Statens kulturråd, förslagsanslag

2      Bidrag tUl kulturverksamhet inom organisationer, reservationsanslag

3      Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag

4      Bidrag fill samisk kuUur

5      Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

6      Bidrag tUl konstnärer m. m., reservationsanslag

7      Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag

8      Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag

Teater, dans och musik

9    Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag

10           Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reservationsanslag

11  Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag

12           Regionmusiken, förslagsanslag

13           Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,/örs/agjfli/ij/flg

14           Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, reservationsanslag

15           Bidrag fill Musikaliska akademien

16           Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet, reservationsanslag

Folkbibliotek m.m.

17           Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag

18           Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

19                         Förvaltningskostnader, förslagsanslag

20            Produktionskostnader, reservationsanslag


14558000

10304000

8376000

1790000

14726000

12324000

3942000

34594000

89595000

189960000 38039000 89551000

173612000

18900000 1498000

8048000

13 270000

12316000

9257000
12605000
            21862000


 


Prop. 1981/82:100                                                                                                32

BUdkonst

21              Statens konstråd, förslagsanslag                                                                                                   1727000

22      Förvärv av konst för statens byggnader m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                       16230000

23              Bidrag till Akademien för de fria konsterna                                                                                 1073 000

24      Wissabidragtillbildkonst, reservationsanslag                                                                                6645000

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar

25              Riksarkivet, förslagsanslag                                                                                                        25405 000

26      Landsarkiven,/öri/agra«.y/qg                                                                                                       19721000

27              Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,

förslagsanslag                                                                                                                                9955000

28      Svenskt biografiskt lexikon,/ö«/og.sa/ji/ag                                                                                    1689000

29      Arkivet för ljud och bild, förslagsanslag                                                                                     5 438 000

30      Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m. m., reservationsanslag                                                                                               2831 000

31              Bidrag fill vissa arkiv                                                                                                                  3 845 000

32      Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader,/ör.j/agianx/ag                                                    35618000

33              Kulturminnesvård,reservationsanslag                                                                                         22457000

34              Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet,/öri/agM/ii/ag                                                      10587000

35              Statens historiska museer,/öw/qgia«i/ag                                                                                     22865000

36              Statens konstmuseer,/ö«/ag5flrti/ag                                                                                            28718000

37              Utställningar av nutida svensk konst i utlandet,

reservationsanslag                                                                                                                         985 000

38     Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet,

förslagsanslag                                                                                                                              11728000

39    Naturhistoriska riksmuseet,/ör5/flg.Joni/flg                                                                               26895000
Statens sjöhistoriska museum;

40            Förvaltningskostnader,/örs/agsan.v/ag                                                     13160000

41                          Underhållskostnader m.rn., reservationsanslag                       ____________ 1000              13161000

 

42      Etnografiska museet,/ö/-5/agi                                                                                         12082000

43              Arkitekturmuseet,/öri/flg.5fl«i/ag                                                                                                1204000

44      Statens musiksamlingar,/ör/ögiflns/flg                                                                                         9156000

45              Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och

samlingar m.m., reservationsanslag                                                                                            5 510000

46      Bidrag fill Nordiska museet,/prs/flgiani/ag                                                                                 29417000

47      Bidrag till Tekniska museet,/örx/agiani/ög                                                                                   6400000

48      Bidrag till Skansen, förslagsanslag                                                                                            11 287000

49      Bidrag tiU vissa museer                                                                                                             5 085 000

50      Bidrag till regionala museer,/ör5/agifl/i5/ag                                                                                26392000

51              RiksutstäUningar,/-eservfltionsanx/ag                                                                                       16288000

52      Inköp av vissa kulturföremål,/ör.s/agsfl«i/flg                                                                                100000

Ungdoms- och nykterhetsorganisationer

53              Statens ungdomsråd,/öri/agionj/og                                                                                               2943000

54              Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                            43 195000

55     Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,

förslagsanslag                                                                                                                             89610000

56    Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna,

reservationsanslag                                                                                                                       8000000

57      Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkofikaupplysning, reservationsanslag            2213 000

58      Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl.,

reservationsanslag                                                                                                                    14450000

1308170000


Prop. 1981/82:100


33


 


C     Massmedier, m. m.

Vissa gemensamma frågor Film

1     Statens biografbyrå, förslagsanslag

2     Filmstöd, reservationsanslag

Radio och television Dagspress och tidskrifter

3     Presstödsnämnden, förslagsanslag

4     Stöd till dagspressen, förslagsanslag

5     Lån tiU dagspressen, reservationsanslag

6     Stöd till organisationstidskrifter, förslagsanslag

7     Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag

8     Stöd tiU fidningar på andra språk än svenska, förslagsanslag

Litteratur

9   Litteraturstöd, reservationsanslag

10             Bokhandelsstöd, förslagsanslag

11  Kreditgarantier till förlag och bokhandel, förslagsanslag

12             Lån för investeringar i bokhandel, reservationsanslag

13             Bidrag tUl Svenska språknämnden


*2 450000 *24 956000

1951000

366800000

25000000

37800000

9338000

5 347000

29506000

2700000

1000

2 200000

1093000

509142000


D    Skolväsendet


8

9

10

11


Vissa gemensamma frågor

Centrala och regionala myndigheter m. m.

Skolöverstyrelsen, förslagsanslag

Uånsskolnåmnderna, förslagsanslag

Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reservationsanslag

Statens institut för läromedelsinformation,/örs/agio/w/ag

Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag

Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade,

förslagsanslag

För skolväsendet gemensamma frågor

Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet,

reservationsanslag

Fortbildning m. m., reservationsanslag

Särskilda åtgärder på skolområdet

Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom

utbildningsväsendet,/öri/agjrtfli/ag

Det obligatoriska skolväsendet m. m. Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanslag


129383000

107086000

5079000

2165000

3 850000

9465000

30554000

20730000

204842000

5 520000

12365000000


* Beräknat belopp

3    Riksdagen 198II82. I saml. Nr IOO


 


Prop. 1981/82:100


34


 


12           Information om läroplan för grundskolan, reservationsanslag

13           Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., förslagsanslag

14           Sameskolor, förslagsanslag Specialskolan m. m.:

 

15                         Utbildningskostnader,/öw/ögjans/ag

16                         Utrustning m. m., reservationsanslag

17                         Resor för elever jämte ledsagare, förslagsanslag


153684000 3965000 9786000


5600000

23 311000 12056000

167435000


 


Gymnasiala skolor m.m.

18           Bidrag till driften av gymnasieskolor,/ör.y/ag.sa«.s/ag

19           Kostnader för viss personal vid statliga realskolor, förslagsanslag

20     Bidrag till driften av riksinternatskolor,/öri/agjfl/ii/ag

21           Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag

22           Bidrag till driften av vissa privatskolor, förslagsanslag

23           Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning, reservationsanslag

24     Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m., förslagsanslag

Investeringsbidrag

25           Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m., förslagsanslag

26     Bidrag tiU undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. förslagsanslag


3733000000

1000

14901000

2351000

21663000

23 368000

2000000

122700000

101000000 17113060000


 


E     Högskola och forskning

Vissa gemensamma frågor

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m.m.

1     Universitets- och högskoleämbetet,/öw/agsans/og

2     Regionstyrelserna för högskolan,/öri/ögja«j/ag

3     Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, förslagsanslag

Utbildning och forskning inom högskolan m.m.

4     Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag

5     Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

6     Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag

7     Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag

8     Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservationsanslag

9     Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag

 

10          Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., förslagsanslag

11  Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag

12          Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag


63030000 11593000

8228000

532467000

242057000 369637000 694802000

161858000

335419000

165864000

13650000 117763000


 


Prop. 1981/82:100


35


 


13  Teologiska fakulteterna, reservationsanslag

14            Juridiska fakulteterna, reservationsanslag

15            Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

16            Medicinska fakulteterna, reservationsanslag

17            Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag

18            Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag

19            Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

20     Tekniska fakulteterna, reservationsanslag

21            Temaorienterad forskning, reservationsanslag

22            Vissa tandvärdskostnader,/ö«/ög.?fln5/ag

23            Kungl. biblioteket, reservationsanslag

24     Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag

25            Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna, jörslagsanslag

26     Lån till studentkärlokaler, reservationsanslag

27            Redovisningscentralerna vid universiteten,/öw/agiö/is/ag

28            Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, förslagsanslag

29     Ersättning till vissa lärarkandidater,/ö«/agM/w/ag

30            Ersättning åt vissa opponenter vid disputafioner, förslagsanslag

31            Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m.m., förslagsanslag

32            Utbildningsbidrag för doktorander,/ö/-i/agia«5/ag

33            Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m.m., reservationsanslag

34            Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag

Vissa forskningsändamål

35            Forskningsrädsnämnden. reservationsanslag

36     Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

37            Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag

38            Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m., reservationsanslag

39            Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsöijning, reservationsanslag

40     Europeiskt samarbete inom rymdforskningen, förslagsanslag

Forskningsinstitutet for atomfysik:

41                          Förvaltningskostnader,/ö«/agia/?5/ög                                                       11602000

42            Materiel m.m., reservationsanslag                                                             2160000

 

43            Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag

44     Institutet för internafionell ekonomi, reservationsanslag

45            Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

46     Bidrag till Vetenskapsakademien, rÉ'jen'flf(o/i5ö/7s/flg

47     Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reservationsanslag

48     Bidrag till EISCAT Scientific Association, förslagsanslag


9067000

11469000

135881000

339945000

51018000

12614000

289419000

299482000

8360000

65746000

35249000

3 350000

844014000 1000 1000

1000 69771000

3300000

5050000 78144000

14635000 39023000

39157000

63604000 135 301000 296 336000

10789000

27620000

13762000

11 175000 2240000

777000 8179000

3000000

700000 5644548000


 


Prop. 1981/82:100


36


 


F     Vuxenutbildning

Vissa gemensamma frågor

1    Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges
Utbildningsradio AB, reservationsanslag
Statliga skolor för vuxna:

2            Utbildningskostnader,/ö«/ag5ön5/ag

3            Undervisningsmateriel m.m., rejervar/onÄöMi/ag                              

 

4     Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m., förslagsanslag

5     Bidrag till folkbildning, förslagsanslag

6     Undervisning för invandrare i svenska språket m. m., förslagsanslag

7     Bidrag till driften av folkhögskolor m. m., förslagsanslag

8     Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsanslag

9     Bidrag till viss central kursverksamhet

10   Bidrag till kontakttolkutbildning,/öri/flgja«i/ag


12171000 5 167000


153 558000

17338000

698139000 799502000

112127000

371280000

1000

26978000

4574000

2183497000


 


G    Studiestöd m.m.

Vissa gemensamma frågor

1      Centrala studiestödsnämnden m. m., förslagsanslag

2      Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag

3      Studiehjälp m.m.,/ör5/«gian.y/ag

4      Studiemedel m.m.,förslagsanslag

5      Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag

6      Timersättning vid grundutbildning för vuxna, förslagsanslag

7      Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kredit­garanti , förslagsanslag

8      Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande, förslagsanslag

H    Internationellt-kulturellt samarbete

Vissa gemensamma frågor KultureUt utbyte med utlandet

1     KultureUt utbyte med utlandet, reservationsanslag

2     Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m., förslagsanslag

3     Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige, reservationsanslag

4     Bidrag till svenska institut i utlandet

Nordiskt kulturellt samarbete

5     Nordiska ministerrådets kulturbudget,/ör/agsani/flg

6     Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m., reservationsanslag


68291000

22096000

973000000

3 112000000

614200000

46000000

200000 3000000

4838787000

3674000

15 134000

560000 2086000

*29377000

10373000 61204000


* Beräknat belopp


 


Prop. 1981/82:100


37


 


I      Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde gemensamma ändamål

Vissa gemensamma frågor

1      Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, reservationsanslag

2      Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m., reservationsanslag


195000000

190000000 385000000


Summa kr.    32089789000


 


Prop. 1981/82:100                                                                                               38

X.  Jordbruksdepartementet

A   Jordbruksdepartementet m. m.

1      Jordbruksdepartementet,/ör.y/agifl/7i/ag                                                                                  17675000

2      Lantbruksräd,/öw/agxan.s/ag                                                                                                       2819000

3      Kommittéer m.m., reservationsanslag                                                                                        8200000

4      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                                  _______ 500000

29194000

B    Jordbrukets rationalisering m. m.

1      Lantbruksstyrelsen,/öri/ag5rt«.y/ag                                                                                         42 204000

2      Lantbruksnämnderna,/öri/«g5fl«i/flg                                                                                       218617000

3      Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., förslagsanslag                                                    70000000

4      Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag                                                     I 000

5      Län med uppskjuten ränta,/■e5en'flf/o«.?fl«.s/ag                                                                      5000000

6      Täckande av föriuster pä grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag                                    10000000

7      Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag                                           4000000

8      Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag                                                                    900000

9      Stöd tiU innehavare av ijällägenheter m. m., reservationsanslag                                                1 100000

 

10             Främjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag                                                             1 020000

11  Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet,/örj/«girtni/ag                                            *1 000

12             Bidrag fill statens hingstdepå och stuteri, reservationsanslag                                                  *2200000

13             Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag                                                       215000

14             Främjande av rennäringen, reservationsanslag                                                              ______ 2 440000

357698000

C    Jordbruksprisreglering

1      Statens jordbruksnämnd,/öri/agiflfli/ag                                                                                      24744000

2      Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden,yöri/agjanj/flg                                                           2231000

3      Prisreglerande åtgärder pä jordbrukets område, förslagsanslag                                          *3 308000000

4      Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag                                       *I7000000

5      Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m., förslagsanslag                                     *85 725 000

6      Prisstöd till jordbruket i norra Sverige,/örj/ag.va«s/ag                                                             235000000

7      Bidrag tiU permanent skördeskadeskydd                                                                                 15000000

8      Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., Jörslagsanslag                                  36878000

3724578000

D    Skogsbruk

1      Skogsstyrelsen,/öri/agiö/jÄ/ag                                                                                                  24641000

2      Skogsvärdsstyrelserna,/öri/flgja/;.?/ag                                                                                               1000 Skogsvårdsstyrelserna:

3        Myndighetsuppgifter, förslagsanslag                                                    111 868 000

* Beräknat belopp


 


Prop. 1981/82: IOO


39


 


4            Frö- och plantverksamhet, förslagsanslag

5            Investeringar, reservationsanslag

 

6      Bidrag tUl skogsvård m. m., förslagsanslag

7      Stöd till byggande av skogsvägar,/örs/agirt/15/ag

8      Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag


1000 46000000


157869000

295000000

50000000

6000000

533511000


 


E    Fiske

1      Fiskeristyrelsen, förslagsanslag

2      Statens lokala fiskeriadministration,/öri/flg5an.?/ag

3      Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag

4      Kursverksamhet på fiskets område, reservationsanslag

5      Bidrag tUl fiskehamnar m. m., reservationsanslag

6      Isbrytarhjälp ät fiskarbefolkningen,/öri/agx««5/ag

7      Bidrag tUl fiskets rationalisering m. m., förslagsanslag

8      Fiskerilån, reservationsanslag

9      Fiskberedningslån, reservationsanslag

 

10            Fiskredskapslån, reservationsanslag

11  Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till Tiske, förslagsanslag

12            Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m., förslagsanslag

13            Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m., förslagsanslag

14            Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten, reservationsanslag

15            Prisreglerande åtgärder pä fiskets område, förslagsanslag

16            Bidrag till fiskevård m.m., reservationsanslag


22958000

10226000

2150000

430000

10258000

20000

6500000

25000000

10000000

500000

1000

1000

1000

1000

*1000

4800000


92847000

F     Service och kontroll

1     Statens livsmedelsverk,/ö«/ag.sfl/i5/ag                                                                                      52796000

2     Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier, förslagsanslag            29759000

3     Statens veterinärmedicinska anstalt,/Ör.j/agxa«.9/rtg                                                           *56 105 000

4     Veterinärstaten,/örs/agjani/ag                                                                                                  *52531000

5     Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag                                  10000000

6     Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet,/ö«/ag.ya/?5/ög                                                       1000

7     Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag                                                             5 005 000

8     Bekämpande av växtsjukdomar,/öri/agia«5/ag                                                                              200000

9     Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                                                                                                    1000

10            Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium, reservationsanslag                                      6472000

11  Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,/öri/flgifl«.?/ag                                                    1000

12            Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag                                                          5582000

13            Statens växtsortnämnd,/öw/agxflnj/ag                                                                          _______ 307000

218760000

Beräknat belopp


 


Prop. 1981/82:100


40


 


G     Utbildning och forskning

Sveriges lantbruksuniversitet:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Driftkostnader, reservationsanslag

3            Djursjukhuset i Skara, förslagsanslag

 

4      Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag

5      Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag

6      Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag

7      Stöd till kollekfiv jordbruksteknisk forskning, reservationsanslag

8      Bidrag till växtförädling, reservationsanslag

9      Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträds­förädling och skogsgödsling tn. m., reservationsanslag

 

10          Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning, reservationsanslag

11  Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag

H    Miljövård

1      Statens naturvårdsverk, förslagsanslag

2      Statens strålskyddsinstitut,/ö/-i/agia«5-/flg

3      Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag

4      Miljövårdsinformation, reservationsanslag

5      Mark för naturvärd, reservationsanslag

6      Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag

7      Miljövårdsforskning, reservationsanslag

8      Strålskyddsforskning, reservationsanslag

9      Stöd till kollekfiv forskning inom miljövårdsområdet, reservationsanslag

 

10            Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor, resen/ationsanslag

11  Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m., reservationsanslag

12            Program för övervakning av miljökvalitet, reservationsanslag

13            Bidrag fill kommunala avloppsreningsverk m.m., förslagsanslag

14            Stöd till miljöskyddsteknik, m. m., reservationsanslag

15            Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, reservationsanslag

16            Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m., förslagsanslag

17            Bidrag till Förenta Nafionernas miljöfond, förslagsanslag

18            Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag

19            Beredskap mot kärnkraftsolyckor, reservationsanslag

20     Toxikologisk informationsservice, m. m., reservationsanslag


326905000

162566000

613000


490084000

16000000

32000000 39268000

2 300000 27100000

6000000

10000000

537000 623289000

89660000

13 247000

6702000

2 800000

20000000

24300000

42800000

1900000

9000000

4000000

7700000

9700000

10000000 63000000

*23 000000

5300000

14000000

18000000

1000

5200000

370310000


* Beräknat belopp


 


Prop. 1981/82:100                                                                                               41

I     Idrott och rekreation

1      Stöd til! idrotten, reservationsanslag                                                                                     160650000

2      Rekreationsstöd m.m., re5ervaf(o«sa/i5/og                                                                             27400000

188050000

J     Diverse

1    Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                      1000000

2    Bidrag tiU vissa internationella organisationer m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                           19004000

3    Ersättningar för vissa besiktningar och syneförtätt-

ningar, förslagsanslag                                                                                                                       5000

"2ÖÖÖ9000

Summa kr.      6158246000

4   Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr IOO


 


Prop. 1981/82:100


42


 


XI.  Handelsdepartementet

A    Handelsdepartementet m. m.

1      Handelsdepartementet,/öw/agifl/ji/flg

2      Kommittéer m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

4      Krigsmaterielinspektionen,/ö/-j/ag.jfl/75/flg

5      Kostnader för nordiskt samarbete, förslagsanslag

6      Nordiska ministerrådets allmänna budget, förslagsanslag

7      Attaché/ambassadråd för tull- och handelspolitiska frågor,/örx/ag5ans/ag


16015000 4000000 165000 775000 500000 *44510000 515000


66480000


B   Främjande av utrikeshandeln m. m.

1      Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag

2      Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster, förslagsanslag

3      Sveriges turistråd, reservationsanslag

4      Interamerikanska utvecklingsbanken,/ö«/ägra«A7flg

5      Importkontoret för u-landsprodukter, reservationsanslag


183875000

1000

46440000

13000000

1000

243317000


 


C    Kommerskollegium m.m.

1     Kommerskollegium,/öri/flgia«i/ag

2     Bidrag tiU vissa internationella byråer m.m., förslagsanslag

3     Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

4     Bidrag fill internafionell råvarulagring,/örs/agia/i.y/ag


29220000

5481000

* I 235 000

1000000

36936000


 


D    Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1      Marknadsdomstolen,/öw/agia/ji/flg

2      Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag

3      Statens pris- och kartellnämnd, förslagsanslag

4      Konsumentverket,/örs/agsani/ag

5      Allmänna reklamationsnämnden,/öri/ag.ffln.j/ag


2160000 *3 740000 28465000 39215000

7445000

81025000


 


E     Patent- och registreringsverket m. m.

1     Patent- och registreringsverket,/öri/agia«i/ag

2     Särskilda kostnader för förenings- m.fl. register, förslagsanslag

3     Lån till den europeiska patentorganisationen m. m., reservationsanslag


97765000

7 200000 1000

104966000


* Beräknat belopp


 


Prop. 1981/82:100                                                                                               43

F     Ekonomiskt försvar

1    Överstyrelsen för ekonomiskt försvar:

Förvaltningskostnader,/öri/agiflAii/ag                                                                                   *31 230000

2      Drift av beredskapslager,/öw/agia«i/ag                                                                                *383092000

3      Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag                                         *165 lOOOOO

579422000

G    Tullverket

Tullverket:

1      Förvaltningskostnader,/örs/agioni/ag                                                                                      636727000

2      Anskaffning av viss materiel, reiervar/oniani/ög                                                                        2000000

3      Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag                                            ______ 1000000

639727000

Summa kr.      1751873000

Beräknat belopp


 


Prop. 1981/82:100


44


 


XII. Arbetsmarknadsdepartementet

A    Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1      Arbet smarknadsdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

4      InternationeUt samarbete,/ö«/agia«s/ag

5      Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag

6      Jämställdhet meUan kvinnor och män, reservationsanslag


21603000

14487000

220000

9935000

3650000

4605000


54500000

B     Arbetsmarknad m. m.


8

9

10


Arbetsmarknadsservice,/öri/agiani/ag

Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag,

reservationsanslag

Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag

Totalförsvarsverksamhet, förslagsanslag

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning,

reserva tionsanslag

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning,

reservationsanslag

Arbetsdomstolen, förslagsanslag

Statens förlikningsmannaexpedition,/öri/agia«i/ag

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,

förslagsanslag


1139851000 1680500000

*2 423 796000

2229150000

90998000

2700000

1000 5 176000 1461000

_______ .30000

7573663000


 


C    Arbetsmiljö

1      Arbetarskyddsstyrelsen, /öri/agiawi/ag

2      Yrkesinspektionen, förslagsanslag

3      Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, reservationsanslag

4      Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag,/öri/agiani/og

5      Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag


142222000 121043000

1632965 000

2 321000000

454362000

4671592000


 


D

1

2 3 4


Invandring m. m.

Statens invandrarverk,/öri/agioni/ag Åtgärder för flyktingar, förslagsanslag Åtgärder för invandrare, reservationsanslag Översåttningsservice, förslagsanslag


49566000

112625000

15 365000

500000

178056000


 


■ Beräknat belopp


Summa kr.    12477811000


 


Prop. 1981/82:100


45


 


XIII. Bostadsdepartementet

A    Bostadsdepartementet m. m.

1      Bostadsdepartementet,/öri/agifl«i/ag

2      Kommittéer m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

4      Bidrag tUl vissa internationella organisationer m. m., reservationsanslag


19620000

9000000

300000

286000


29206000

B    Bostadsförsörjning m. m.

1      Bostadsstyrelsen,/öVi/agiani/ag                                                                                              43 lOOOOO

2      Länsbostadsnämnderna,/öri/(3gia«i/ag                                                                                      34170000

3      Län till bostadsbyggande, reierva/io«5a«5/ög                                                                       6250000000

4      Räntebidrag m.m.,/öri/flgiani/flg                                                                                         *7900000000

5      Eftergift av hyresförlustlän,/ö/-i/agia«i/flg                                                                              100000000

6      Tilläggslån till kuUurhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse, reserva­tionsanslag                    15000000

7      Bostadsbidrag m.m.,/öri/agia«i/ag                                                                                      *1 100000000

8      Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.,/örx/agia«i/flg                                                     *120000000

9      Bidrag fill förbättring av boendemiljön, reservationsanslag                                                      13000000

 

10             Anordningsbidrag m. m. tiU allmänna samlingslokaler, reservationsanslag                             17000000

11  Län tUl allmänna samlingslokaler, reservationsanslag                                                              13000000

12             Upprustningsbidrag m. m. tiU allmänna samlingslokaler,

reservationsanslag                                                                                                                  35 000 000

13             Lån tiU inventarier i vissa specialbostäder, reservationsanslag                                                        1 000

14             Byggnadsforskning, reservationsanslag                                                                                  128000000

15             Lån till experimentbyggande inom bostadsförsöijningen, reservationsanslag                           5 100000

16             Lån tiU experimentbyggande inom energiområdet m. m., reservationsanslag                          43400000

17             Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet

m.m., reservationsanslag                                                                                                     1 100000000

18    Information och utbUdning m. m. i energifrågor, reservationsanslag                                       22700000

16939471000


C     Planväsendet

1    Statens planverk,/öri/flgia«i/ög


33000000


 


D    Lantmäteri- och kartväsendet

Lantmäteriet:

1            Lantmäteriet,/öri/ögiani/ög

2            Plangenomförande, förslagsanslag

3            Landskapsinformation, reservationsanslag

4            Försvarsberedskap, reservationsanslag

5            Utrustning m. m., reservationsanslag


1000

35 233000

90640000

*2 093 000

3500000


 


* Beräknat belopp


131467000

Summa kr.    17133144000


 


Prop. 1981/82:100


46


 


XIV. Industridepartementet

A    Industridepartementet m.m.

1     Industridepartementet, förslagsanslag

2     Industriråd/industriattaché, förslagsanslag

3     Kommittéer m. m., reservationsanslag

4     Extra utgifter, reservationsanslag

5     Bidrag till vissa internationella organisationer, förslagsanslag

6     Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län, reservationsanslag


31247000 554000

18800000 447000

401000

1750000


53199000


B    Industri m. m.

Statens industriverk:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Utredningar m.m., reservationsanslag

 

3      Bidrag tUl regionala utvecklingsfonder m. m., reservationsanslag

4      Täckande av förluster i anledning av garantigivning hos regionala utvecklingsfonder, förslagsanslag

5      Täckande av förluster i anledning av statliga industri-garantUän m. m., förslagsanslag

6      Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag

7      Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

8      Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher, reservationsanslag

9      Täckande av förluster på grund av strukturgarantier tiU företag inom vissa industribranscher,/öri/flgia«i/ag

 

10           Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna,/öri/agianj/ag

11  Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa företag, förslagsanslag

12           Täckande av förluster vid länegarantier fill skogsindustrin, förslagsanslag

13           Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, reservationsanslag

14           Främjande av hemslöjden, reservationsanslag

15           Medelstillskott till Norrlandsfonden, reservationsanslag

 

16            Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit,/öw/agiani/ag

17            Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag

18            Lån till investeringar inom manuell glasindustri, reservationsanslag

19            Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för manuell glasindustri,/öri/agia«j/ag

* Beräknat belopp


18991000 3717000


22708000

♦95000000

*I000

*75O0O0O0

1000

54085000

1000

10000000

3500000

1000

1000

22000000

4284000

30000000

380000000

20000000

3000000

2000000 721582000


 


Prop. 1981/82:100


47


 


C    Regional utveckling

Regionalpolitiskt stöd:

1            Bidragsverksamhet, förslagsanslag

2            Lokaliseringslän, reservationsanslag                                          _

 

3      Åtgärder i glesbygder, reservationsanslag

4      Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m., förslagsanslag

5      Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering, reservationsanslag


»402200000 ♦600000000


M 002 200 000 * 100 000 000

*1000

*35 000000 1137 201000


 


D


Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation, reservationsanslag Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Prospektering m. m., reservationsanslag Utrustning, reservationsanslag

Bergsstaten, förslagsanslag Statens gruvegendom:

Prospektering och brytvärdhetsundersökningar,

reservationsanslag

Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten, reservationsanslag


 

*35 617000

 

*1000

 

♦7969000

 

*5 000000

*48587000

 

* 1799 000

*72077000

 

*6 371000

*78448000

 

2213000

 

131047000


 


9 10

11


Energi

Statens energiverk:

Förvaltningskostnader,/örs/agsans/ag

Utredningar m. m. och information, reservationsanslag

Statens elektriska inspektion,/öri/agiflni/ög

Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi,

reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservations­anslag

Solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut, reservationsanslag

Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer,

förslagsanslag

Oljeersättningsfonden, reservationsanslag

Statens kämkraffinspektion: Förvaltningskostnader, reservationsanslag Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag

Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall, reservations­anslag


 

21357000

 

11691000

33048000

 

7232000

 

1000

 

4500000

 

1060000

 

215000000

 

1000

1000

 

1000

2000

1000


Beräknat belopp


 


Prop. 1981/82:100


48


 


12            Statens vattenfallsverk: Kraftstafioner m. m., reservations­anslag

13            Visst internationeUt energisamarbete,/öri/agiani/og

14            MedelstiUskott till Svenska Petroleum Explorafion AB, reservationsanslag


2836000000 7900000

7000000 3111745000


 


F     Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling:

1            Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

2            Drift av forskningsstationer,/öri/agiani/ög

3            Utrustning, reservationsanslag

 

4     Europeiskt rymdsamarbete m.m., förslagsanslag

5     Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6     Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag

7     Statens provningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag Marintekniska institutet:

 

8            Uppdragsverksamhet,/öri/ögiöni/flg

9            Bidrag till verksamheten, reservationsanslag

10        Utrustning, reservationsanslag

11  Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

12             Bidrag till Standardiseringskommissionen

13             Energiforskning, reservationsanslag

14             Bidrag tUl verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB, reservationsanslag

15             Avveckling av forskningsreaktorn RI, reservationsanslag

16             Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m., reservationsanslag

17             Stöd till industriellt utvecklingsarbete, reservationsanslag

18             Stöd till svensk-norskt industriellt samarbete, reservationsanslag


 

588000000

 

1000

 

14600000

602601000

 

210000000

 

*1000

 

♦33189000

 

♦6000000

1000

 

5162000

 

1500000

6663000

 

3200000

 

8495000

 

1000

 

♦80000000

 

♦10000000

 

6633000

 

150000000

 

37500000

 

1154283000


 


G    Statsägda företag

1     Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal, förslagsanslag

2     Kostnader för kronotorp,/öri/agiani/ag

3     Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning, reservationsanslag

4     Betalning av ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB, reservationsanslag

5     Täckande av förluster pä grund av garanfier till den statliga varvskoncernen,/öri/flgiöni/ag

6     Kostnader för skuldebrev till Svenska Varv AB, förslagsanslag

7     Räntestöd till varvsindustrin,/öw/agians/ag


46000 2 100000

65000000

41 100000

1100000000

100000000 120000000

1428246000


 


♦ Beräknat belopp


Summa kr.      7737303000


 


Prop. 1981/82:100


49


 


XV. Kommundepartementet

A    Kommundepartementet m.m.

1      Kommundepartementet,/Ö/-i/agia«i/ag

2      Kommittéer m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, resen-ationsanslag


11099000

7500000

175000


18774000


B    Länsstyrelserna m. m.

1      Länsstyrelserna, förslagsanslag

2      Lokala skattemyndigheterna, förslagsanslag

3      Kronofogdemyndigheterna,/öw/agiani/ag

4      Civilbefälhavarna, förslagsanslag


1668486000

642887000

477544000

9704000

2798621000


 


C    Kyrkliga ändamål

1      Domkapitlen och stiftsnämnderna m.m.: FörvaUningskostnader,/öri/agia/ji/ag

2      Ersättningar fill kyrkor m.m., förslagsanslag

3      Vissa ersättningar till kyrkofonden

4      Kurser för utbildande av kyrkomusiker m.m., förslagsanslag

5      Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reservationsanslag

6      Bidrag till restaurering av Vadstena klosterkyrka, reservationsanslag

7      Bidrag till ekumenisk verksamhet

8      Bidrag fill de svenska ufiandsförsamlingarna

9      Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamUngarnas kyrkobyggnader, reservationsanslag

 

10            Bidrag till trossamfund, reservationsanslag

11  Bidrag fill anskaffande av lokaler för trossamfund, reservationsanslag


11133000

140000

5051000

1028000

2280000

1800000 515000 510000

340000 31930000

12150000 66877000


 


D     Räddningstjänst m. m.

1     Statens brandnämnd,/öri/agiani/ag

2     Beredskap för oljebekämpning tUl havs m. m., förslagsanslag

3     Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m., förslagsanslag

4     Strandbekämpningsbåtar, reservationsanslag


15412000 15718000

51.55000 1800000


38085000

Summa kr.      2922357000


 


Prop. 1981/82:100


50


XVI. Riksdagen och dess verk m. m.


5 6 7 8

9 10 11 12

13 14


Riksdagen

Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter,/öri/agi-anslag

Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet, /öri/agsani/ag Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige, förslagsanslag

Parlamentariska delegationer, förslagsanslag Bidrag till studieresor, reservationsanslag Representafion m. m., förslagsanslag Bidrag tUl riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag

Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare Bidrag fiU utrikespolitisk informationsverksamhet Kontorshjälp till riksdagsledamöter, förslagsanslag Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl., förslagsanslag

Stöd till partigrupper,/ör5/agia«i/ag Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag


61524000

17926000

1171000

1 806000 638000 196000 357000

414000

130000

30000

3 275000

12663000 1593000

450000


102173000


102173000


Den inre riksdagsförvaltningen

Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader,/öri/agsans/ag Kostnader för riksdagstrycket m. m., förslagsanslag Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag

Riksdagens utåtriktade informationsverksamhet, förslagsanslag Nytt riksdagshus, reservationsanslag


% 170000 19393000

115000

704000 195000000


311382000


311382000


C    Allmänt kyrkomöte

1    Allmänt kyrkomöte,/öri/ag5a«j/ag


1000


 


D     Riksdagens verk

Riksgäldskontoret:

1           Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2           Vissa kostnader vid emission av statslån m. m. förslagsanslag


40837000 32180000


 


Prop. 1981/82:100


51


 


Administrationskostnader för lönsparandet, förslagsanslag

Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt, förslagsanslag

Riksdagens ombudsmän, jusfitieombudsmannen,

förslagsanslag

Riksdagens revisorer och deras kansli, förslag.sanslag

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader,/öri/agsa«j/ag Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag

E    Diverse

1     Kommittéer m.m.,/ö«/agäani/ag

2     Utgivning av tidningen Från Riksdag & Departement, förslagsanslag


1520000

 

1000

74538000

 

13 327000

 

6195000

4211000

 

4721000

8932000

 

102992000

 

200000

 

2048000

2248000

Summa kr.

518796000


 


Prop. 1981/82:100                                                                    52

XVII. Räntor pä statsskulden, m. m.

1    Räntor på statsskulden, m.m.,/öri/flgjarti/ag                                             39400000000


 


Prop. 1981/82:100                                                                     53

XVIII. Oförutsedda utgifter

1    Oförutsedda utgifter,/örs/ag5ani/ag                                                             1000000


 


Prop. 1981/82:100                                                                       54

Bilaga

till huvudtiteln Räntor på stats­skulden, m.m.

Förslag till

beräkning av utgifter för räntor på statsskulden, m. m. för budget­året 1982/83

Inkomster

A   Räntor

1            Ränta på uppköpta obligationer                                         200()0000

2            Ränta på röriiga krediter                                                   510000000

3            RäntapåkortfristiguppläningtiU banker m.fl.                                  1000

4            Ränta på övriga ufiånade medel                                         17000000        547001000

B     Uppgäld, kursvinster m.m.

1            Uppgäld                                                                              1000

2            Kursvinster                                                                          1000

3            Valutavinster                                                                        1000_________ 3000


C   Diverse inkomster

1            Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

2            Dragningslistor på premielänen

3            Avgift för fartygskreditgaranti m. m.

4            Övriga diverse inkomster

Underskott att föras av på statsbudgeten


 

20000000

1000

78000000

lOOOOO

98101000

645105000 39400000000

Summa kr.

40045105000


 


Prop. 1981/82:100


55


 


Utgifter

A    Räntor på statsskulden

Räntor på upplåning inom landet Ränta på räntelöpande obligationslån,/ö«/agjvis Vinster på premieobligationslån,/öri/agivi* Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis Ränta på sparobligationer,/öw/agivis Ränta på av staten övertagna lån, förslagsvis Ränta på lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis

Årlig ränta tiU Hans Maj:t Konungen (den s. k. Guadelou-peräntan)

8

9

10

Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kv. Lejonet i Stockholm

Ränta pä Konung Carl Xllirs hemgiftskapital Ränta på kortfristig upplåning hos banker m.f\., förslags­vis

11       Ränta på skattkammarväxlar, förslagsvis


15440000000

1518000000

113000000

1997000000

100000

305000000

300000

90000 7500

150000000 4800000000


24323497500


 


b       Räntor på upplåning i utlandet

1           Ränta på upplåning i uflandet för statens vattenfallsverk, förslagsvis

2           Ränta på krediter hos internationella banker, förslagsvis

3           Ränta på lån på den internafionella kapitalmarknaden, förslagsvis


17600000' 2669000000

3690000000'      6376600000


 


Ränta på beräknad ny upplåning inom och utom landet, förslagsvis


9011904500


 


B    Kapitalrabatter, kursförluster m.m.

1            Kapitalrabatter,/öri/agsvw

2            Kursförluster, förslagsvis

3            Valutaförluster,/ör5/ag.y vis


1000 1000 1000


3000


 


C    Diverse utgifter

1            Försäljningsprovisioner m.m., förslagsvis

2            Inlösningsprovisioner m.m., förslagsvis

3            Kostnad för börsnotering av obligationslån,/örs/agsvM

4            Övriga diverse utgifter,/öw/agsv/s


250000000 80000000 3000000 100000        333100000

Summa kr.    40045105000


Anm. Valutaomvandling har skett till kurser 1981-10-30 ' Motsvarar USD 1,5 milj och Bfr 62,5 milj.

2 Motsvarar USD 377,6 milj., DEM 35,3 milj. CHF 6,1 milj., SDR 71,9 milj.  Motsvarar USD 410,4 milj., DEM 262,4 milj., CHF 85,1 milj., NLG 51,0 milj., JPY 9623,0 FRF 87,8 milj., GBP 6,8 milj.


 


Prop. 1981/82:100                                                                        56

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-12-22

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, An­dersson, Boo, Petri, EUasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, TUlander, Ahrland, MoUn

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83

Statsråden föredrar de förslag till riksdagen i frågor om statens inkom­ster och utgifter m. m. sorn skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 samt inriktningen av den ekonomiska polifiken under nästa budgetår. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Wirtén anför: Med beaktande av de föredragna förslagen har förslag tUl statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifika-fioner av inkomster och iitgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkoinster och besluta om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget fill statsbudget för budgetåret 1982/ 83.

Regeringen ansluter sig fill föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skaU bifogas proposifionen som bilagorna 1-22.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981


 


Bilaga 1 till budgetpropositionen 1982                                 Prop. 1981/82:100

Bilaga 1

Finansplanen

Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET
                           PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser finansplanen

1    Den internationella utvecklingen

Utveckhngen 1981

Den internationella ekonomin befinner sig fortfarande i en lågkonjunk­turfas. Under loppet av 1982 förutses dock en viss återhämtning.

Den politik som har förts efter den andra stora oljeprishöjningen 1979/ 1980 har varit inriktad på att snabbt få företag och hushåll att absorbera oljeprishöjningarna och dämpa genomslaget på priser och löner. Det främsta vapnet i denna strategi har varit penningpolitiken, som också under 1981 har varit stram. I Förenta Staterna och i Förbundsrepubliken Tyskland hölls t. ex. tillväxttakten för penningmängden nära den undre gränsen för det uppsatta målet.

Trots restriktiv budgetbehandling i mänga OECD-länder har budgetun­derskotten tenderat att stiga. Orsakerna till detta kan sökas i den låga aktivitetsnivån, indexering av utgifterna, ökande räntebörda på statsskul­den och stigande transfereringar.

Den strama penningpolifiken i kombination med ökande budgetunder­skott har lett tUl undanträngning av bostadsinvesteringar och andra privata investeringar och till stigande räntor. Denna utveckling har varit särskilt accentuerad i Förenta staterna.

Från hösten 1980 fram t. o. m. augusti 1981 steg dollarn gentemot övriga valutor dramatiskt. Mot t. ex. D-marken blev apprecieringen drygt 40%. Som förklaring kan nämnas den strama amerikanska penningpolitiken och de höga räntorna. Den successiva försvagningen av bytesbalanserna under 1    Riksdagen 1981182. I .saml. Nr IOO. Bilaga 1 och 2


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                                                 2

Diagram 1. Relativ arbetskraftskostnad per producerad enhet i några industriländer 1977-1981

Index 1970= 100

FÖRENTA STATERNA

FRANKRIKE

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND

120

110

100

90

140 130-120 110

90 80 -70-60

~\


170

160-

150

140 -

130

120


I    I    I

77      79

JAPAN


150-140 130 120-1

no

100 90


I    I    I

77      79

STORBRITANNIEN


77      79


 


77      79


77      79


Anm. Indexseriema är baserade på beräkningar i gemensam valuta. KäUa: OECD. Noteringen för 1981 är ekonomidepartementets prognos.

1981 i Västeuropa (bl. a. i Förbundsrepubliken) och motsvarande förstärk­ning i Förenta staterna torde också ha varit bidragande, liksom rent poli-fiska faktorer, t. ex. händelserna i Polen.

Under 1981 har växelkursförändringarna lett till ändrade konkurrensför-hällanden mellan OECD-länderna. 1 diagram 1 redovisas den relativa ar­betskraftskostnaden per producerad enhet, mätt i gemensam valuta. Här­vid har hänsyn tagits också till förändringar i löner och produktivitet. I Förenta staterna försämrades konkurrenskraften med ca 14% 1981 medan den förbättrades i Förbundsrepubliken med drygt 8% i jämförelse med de viktigaste konkurrentländerna. Det är också värt att notera utvecklingen i Japan resp. Storbritannien under de senaste åren. Japan har kraftigt för­bättrat sin konkurtenskraft medan utvecklingen i Storbritannien har varit den rakt motsatta.

Den amerikanska ekonomin uppvisade ett oväntat starkt vinterhalvår 1980/1981. Fram emot senvåren skedde en försvagning som yttrade sig i ett smärre fall för BNP. Eftersläpande effekter av de höga realräntorna påver­kade kännbart den inhemska efterfrågan totalt sett och bostadsinvestering­arna i synnerhet. Under andra halvåret planade produktionen ut men


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                                                 3

uppvisade mot slutet av året tydliga tecken på ytterligare försvagning. Sammantaget steg BNP med 1 3/4% under 1981.

I Västeuropa påverkades utvecklingen i hög grad av dollarns apprecie­ring. För det första steg importpriserna och därmed, med viss eftersläp­ning, även konsumentpriserna. Detta höll i sin tur tillbaka den privata konsumfionsutvecklingen. Efterfrågan påverkades negativt också av en avsevärd räntestegring som delvis var fratntvingad av utvecklingen i Nord­amerika. För det andra innebar valutakursutvecklingen en förbättring av konkurrenskraften som något motverkade den ovan nämnda effekten. I Förbundsrepubliken kunde t. ex. en markant ökning av exportorderingång­en noteras under våren. En icke oväsenfiig del av den ökade efterfrågan på europeiska varor och tjänster kom från OPEC.

Utrikeshandeln fortsatte att också under 1981 bära upp tillväxten i Japan. Totalt steg BNP med ca 3 3/4% 1981 vilket i en intemationeU jämförelse ter sig imponerande.

I de nordiska länderna var tUlväxten 1981 mest uttalad i Finland, där såväl den inhemska efterfrågan som utrikesbalansen bidrog. I Danmark var exporten en expansiv faktor 1981 liksom 1980. De konkurrensfördelar


Tabell 1. Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1979-

Årlig procentuell förändring


1982


 

 

Andel av

1979

1980

1981-

1982-

 

OECD-områ-

 

 

 

 

 

dets totala

 

 

 

 

 

BNP. %'

 

 

 

 

De sju stora länderna

 

 

 

 

 

Förenta staterna

34,6

2,8

-0.2

1 3/4

-0,5

Japan

13.7

5,5

4,2

3 3/4

3 3/4

Förbundsrepubliken

 

 

 

 

 

Tyskland

10,8

4.6

1,8

-1.0

1 1/4

Frankrike

8,6

3,5

1,2

0,5

2,5

Storbritannien

6,9

1,4

-1.8

-2,0

1/4

Italien

5,2

5,0

4.0

0.0

1

Canada

3,3

3,2

0,0

3,5

1

Norden

 

 

 

 

 

Danmark

0,9

3,5

-0,2

-1,0

3.5

Finland

0,7

7,2

5,0

2,0

2

Norge

0,8

4,5

3,8

0,5

0.5

Sverige

1,6

4,0

1,6

-0,8

1,0

Vissa andra OECD-länder

 

 

 

 

 

Belgien

1,5

2,4

2,5

0,0

3/4

Nederländerna

2,2

1,8

0,5

-1,5

0.5

Schweiz

1.3

2,5

4.4

1 1/4

0.5

Österrike

1,0

4,9

3.1

0,0

1,5

OECD-Europa

46,3

3,2

1,4

0

1.5

OECD-totalt

100,0

3,3

1,2

1 1/4

1 1/4

' 1980 års priser och växelkurser.

 Ekonomidepartementets bedömningar.

Källa: OECD.


 


Prop. 1981/82:100   Bilaga 1


Diagram 2. BNP-tillväxten inom OECD-området 1973-

Säsongrensade halvårsdata i ärstakt Procent

10 1


1982


6 4 2 H

O

-2 -I

-4

J_ LJ__ LJ__ LJL

1973    74      75      76     77      78      79     80     81      82

' Ekonomidepartementets prognos. Källa: OECD.

som vanns med devalveringarna 1979 höll i sig. Norges traditionella export mötte svårigheter främst pä grund av det försämrade relativa konkurrens­läget.

Totalt steg BNP med 1 1/4% i hela OECD-området under 1981, se tabell 1. Pä arbetsmarknaden förvärrades läget ytterligare. För OECD-området som helhet var i genomsnitt närmare 25 miljoner arbetslösa 1981, vilket motsvarade drygt 7% av den totala arbetskraften och en ökning med knappt en procentenhet frän 1980. 1 Europa steg arbetslösheten från i genomsnitt 7,1% till ca 8,7% 1981. Bland ungdomarna var förhållandena ännu sämre.

Utvecklingen för 1982

De allmänna utsikterna för 1982 pekar på en tillväxt runt 1 1/4% i hela OECD-området. Tyngdpunkten i uppgången ligger på andra halvåret, se diagram 2. Konjunkturuppgången för Västeuropa och Japan torde snart komma att inledas om än i långsam takt. 1 Förenta staterna förväntas första halvåret bli mycket svagt, varefter en uppgång även där sannolikt kan påböijas.

En försiktig uppgång i Europa understöds av flera efterfrägekompo-nenter. Den förbättrade konkurrenskraften för Europa medför sannolikt att utrikeshandeln ger ett positivt bidrag till totalproduktionen, särskilt i


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                           5

Förbundsrepubliken Tyskland. Dessutom kan lagercykeln komma att svänga. Efter hand som inflationen dämpas förstärks också hushällens reala disponibla inkomster varvid den privata konsumtionen kan öka nå­got. Denna utveckling motverkas emellertid delvis av en fortsatt restriktiv ekonomisk polifik, Frankrike undantaget. Om de höga realräntorna består kan även investeringsutvecklingen bli svag. Mot slutet av 1982 kan dock investeringarna komma att uppvisa en något bättre utveckUng i takt med ökande kapacitetsutnyttjande och bättre avsättningsmöjligheter.

Ledande indikatorer för den amerikanska ekonomin pekar pä ett svagt första halvår. En stram ekonomisk politik, höga realräntor och ett försäm­rat konkurtensförhållande är de viktigaste faktorerna som häller tillbaka utvecklingen. Under loppet av 1982 och troligtvis först efter halvårsskiftet kan en uppgång komma till stånd. För en sådan utveckling talar de 10-procentiga inkomstskattesänkningarna från 1 juli 1982 och de ökade för­svarsutgifterna. Sammantaget för året som helhet minskar dock BNP med närmare 1/2%.

En ytterligare ökning av arbetslösheten, till drygt 8% för OECD-områ­det som helhet och fill ca 9,5% för Västeuropa, tillsammans med en generellt låg aktivitet verkar sannolikt återhållsamt på löneökningarna under 1982. Mot detta står emellertid den ihållande höga inflationstakten i Västeuropa under 1981, vUken kan utlösa kompensationskrav vid kom­mande löneförhandlingar. Sammantaget ter det sig ändå troligt att löneök­ningarna blir lägre än 1981. Därför kommer sannolikt också inflationstak­ten att dämpas.

Med den väntade gradvis tUltagande ekonomiska akfiviteten, kan OECD-områdets totala handel förutses öka med 3 ä 4% 1982. Världshan­deln väntas öka något snabbare. Prisökningarna pä export- och import­varor stannar troligtvis kring 7%, mätt i inhemsk valuta. Under antagande om oförändrade växelkurser och nominellt oförändrade oljepriser kan det samlade bytesbalanssaldot för hela OECD-omrädet komma att förbättras något i förhällande till 1981.

Tabell 2. Bytesbalansutvecklingen i vissa länder 1979—1981

Miljarder dollar

 

 

1979

1980

1981'

Förenta staterna

1,4

3,7

8,5

Japan

- 8,8

-10,7

5 1/2

Förbundsrepubliken Tyskland

- 5,3

-16,4

- 8,5

Frankrike

1,2

- 7,4

- 6,5

Storbritannien

-  1,8

7,5

14

OECD totalt

-31,0

-72,7

-35

OPEC-länderna

60

110

60

Icke oljeproducerande utvecklingsländer

-39

-60

-68

Restpost

15

25

45

' Ekonomidepartementets bedömningar. Källa: OECD.


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                            6

Men även om det totala underskottet inte ändras nämnvärt kan detta innebära kraftiga omslag för enskilda länder. Förenta staterna går sanno-Ukt mot jämvikt eller underskott och bytesbalansen i Förbundsrepubliken torde förbättras kraftigt. De små länderna inom OECD-omrädet fär även 1982 bära en stor del av det samlade underskottet. Det är möjligt att OPEC:s totala överskott kan komma att minska från 60 miljarder dollar 1981 fill meUan 35 och 40 miljarder dollar 1982 fill följd av minskad oljeexport och ökad import.

Internationella valutafondens, IMF, roll har stärkts efter den andra stora oljechocken. IMF:s betalningsbalansstöd till medlemsländerna åtföljs av förslag till stabiliseringspolifiska åtgärder med inriktning på att struktureUt återanpassa ekonomierna. IMF:s ökade finansiella roU har ställt ökade krav pä medlemsländerna att tiltföra Fonden medel. Den 7:e allmänna kvothöjningen i slutet av 1980 innebär att IMF:s kapitalbas blev 50% större och motsvarar 60 miljarder särskilda dragningsrättigheter, SDR. Utöver detta har Fonden tecknat bilaterala kreditavtal med den saudiara-biska valutamyndigheten SAMA, och med InternationeUa regleringsban­ken, BIS. De ökande behov av bytesbalansfinansiering, som förutses för åren framöver ställer större krav på IMF:s möjligheter att tUlhandahälla krediter. Grunden för en sådan resursökning, baserad på bidrag frän samt­liga medlemsländer, har lagts med den nu pågående 8:e kvotöversynen.

Den här angivna konjunkturprognosen överensstämmer med OECD:s bedömning. Även om den, såvitt nu kan bedömas, ger en trolig bild av utvecklingen under 1982 ligger det i sakens natur att prognoser av denna art alltid måste omges med betydande reservationer.

Den internationella ränteutvecklingen och dess effekter utgör en svårbe­dömbar faktor. De höga amerikanska räntorna har drivit upp räntorna också i andra länder. Mot bakgrund av risken för ett stigande federaU budgetunderskott i Förenta staterna kommer kredit- och kapitalmarkna­den att bli ansträngd, särskUt som det a v myndigheterna uppsatta målet för penningmängdens tillväxt reduceras ytteriigare inför 1982. Dessutom är mänga företag i behov av att konsolidera sin mycket omfattande kortfris­tiga skuldsättning. En mera markerad nedgång av de länga amerikanska räntorna under 1982 förefaller därför inte trolig.

Höga realräntor har tidigare varit ett ovanligt fenomen i den fas av konjunkturcykeln vi nu befinner oss i. Effekterna på den ekonomiska utvecklingen är därför svåra att kvantifiera pä basis av historiska erfaren­heter. De höga reala räntorna kan, om de blir bestående en längre tid, inte undgå att ge menliga effekter på näringslivets investeringar, och därmed även på de långsiktiga tillväxtmöjligheterna.

En annan risk kan vara den negativa inverkan på det internationella kreditsystemet som stora föriuster pä län till öst- och u-länder med skuld-tjänstproblem skulle aktualisera.

Den angivna prognosen bygger pä en lugn utveckling pä oljemarknaden.


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                           7

Låg efterfrågan talar för ett läge med fortsatt överskott. Dessutom tyder överenskommelsen inom OPEC på en lugn prisutveckling. Även om stör­ningar när det gäller oljetillförseln snabbt kan ändra dagens relativt gynn­samma bild, förefaller det rimligt att anta nominellt oförändrade räolje-priser under 1982.

Det förutsedda omslaget i bytesbalanserna kan fä effekter på växel­kurser och räntor. En försämrad amerikansk och en förbättrad tysk bytes­balans kan ge upphov till spekulationer om en försvagning av dollarn och en appreciering av D-marken och övriga EMS-valutor under loppet av 1982. En sådan utveckling torde dämpa takten i prisökningarna och stimu­lera den privata konsumtionen i Västeuropa. En förbättrad västtysk bytes­balans kan också medföra att räntorna sänks i Förbundsrepubliken Tysk­land och i övriga Europa, vilket torde åtminstone dämpa den nuvarande nedgången i investeringarna.

2   Konjunkturen och den ekonomiska politiken i Sverige 1981

Möjligheterna att öka exporten påverkades under 1981 av en stagne­rande värlshandel, kraftiga växelkursrörelser och en hög internationell räntenivå. 1 industriländerna krympte våra exportmarknader för bearbeta­de varor med 1,5 %. Däremot var efterfrågan från omvärlden i övrigt större sä att marknaderna totalt för dessa produkter ökade med någon procent. Den faktiska exporten av bearbetade varor minskade emellertid något vilket innebär att vi förlorade marknadsandelar.

Därtill kom att exporten av råvaror också minskade medan fartygsex­porten ökade sä att den totala export volymen låg kvar på 1980 ärs nivå.

Valutakursutvecklingen under årets första åtta mänader påverkade vär ekonomi på ett avgörande sätt. Den svenska kronans yttre värde steg, apprecierades, med ca 2% fram fill mitten av september gentemot våra viktigaste konkurrentländer. Denna begränsade genomsnittliga apprecie­ring döljer dock kraftigare förändringar gentemot enskilda valutor.

Under den angivna perioden deprecierades de västeuropeiska s. k. EMS-valutorna med ca 6% gentemot den svenska kronan. En så kraftig försvagning av vår konkurrenskraft skulle, om den blivit bestående, på sikt ha medfört omfattande strukturella problem för viktiga exportbranscher såsom verkstadsindustrin.

Exportorderingången tyder pä att effekterna av konkurrenskraftsför­sämringen hade böljat visa sig innan devalveringen i mitten av september ändrade bilden. De negativa effekterna hade dock visat sig fuUt ut under slutet av 1981 och under 1982. Hade de under våren och sommaren 1981 uppkomna kursrelationerna fått råda en längre fid hade effekterna sanno­likt blivit förödande.

En växelkursjustering var därför nödvändig för att kunna vända utveck-


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1

Tabell 3. Bytesbalans 1980-1981

Milj. kr., löpande priser

1980                1981

prel.


Export av varor Import av varor

Handelsbalans

Korrigering av handelsstatistiken

Sjöfartsnetto Resevaluta Övriga tjänster, netto Korrigering av tjänster

Bytesbalans för varor och tjänster

Transfereringar, netto Bytesbalans för varor, tjänster och transfereringar


 

130 837

144 100

141 804

144 500

-10967

- 400

- 582

-  825

4 105

4 100

- 5 389

- 6650

- 5 422

- 6 200

8 825

10 300

- 9430

325

- 9 397

-14400

-18827

-14100


lingen. Den 14 september skrevs den svenska kronans värde ner med 10%. Härtill kommer att den inom EMS genomförda kursjusteringen den 5 oktober ytterligare förbättrade konkurrenskraften mot främst Förbundsre­publiken Tyskland. Ertarenheterna frän 1977 tyder pä att det tar en viss tid innan effekterna i form av förbättrad orderingång och produktion blir märkbara. En viss förbättring av exportorderingången kan dock skönjas redan nu. Under det sista kvartalet 1981 beräknas den totala exporten ha ökat med 1,5-2% i volym i jämförelse med motsvarande kvartal 1980.

Den inhemska efterfrågan föll med drygt 2,5% 1981. Detta är en viktig förklaring till den förbättring av handelsbalansen som kunnat konstateras. Hade efterfrågan legat kvar pä 1980 års nivå hade importen sannolikt varit ca 10 miljarder kr. större, detta utan att hänsyn tagits till de effekter på priserna och därmed konkurrenskraften som en högre efterfrågenivå kun­nat ge.

En viktig faktor när det gäller utvecklingen av handelsbalansen är verk­ningarna av den förda energipolitiken. Till följd av bl. a. ökade besparings­insatser samt en konsekvent prispolitik som syftar till att hälla uppe realpriset på olja inom landet har förbrukningen minskat kraftigt. Den totala efterfrågan på oljeprodukter minskade 1981 med ca 20%, motsva­rande ca 6 miljoner ton, varav ungefär hälften kan beräknas bero av minskade lager och hälften av en lägre slutUg förbrukning. Även andra lager än oljelager har minskat vilket också bidrar till att förklara den sjunkande importnivån.

Handelsbalansens underskott begränsas till ca 0,5 miljarder kr. vilket är en förbättring med drygt 10 miljarder kr. jämfört med 1980. Bytesbalansen visar ett underskott på ca 14 miljarder kr. Den största underskottsposten utgör transfereringarna där räntebetalningen på utlandsskulden utgör den tyngsta posten. Det negativa transfereringsnettot uppgår till över 14 mil­jarder kr. eller ungefär 2,5% av BNP. Eftersom denna negativa post kan nedbringas endast på lång sikt måste ett överskott skapas i utbytet av varor


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                                                 9

och tjänster. Någon positiv inverkan av devalveringen syns inte omedel­bart i de löpande handelssiffrorna eftersom den primära effekten är att importkostnaderna stiger. De positiva effekterna kan dock beräknas börja märkas under början av 1982.

Privat och offentlig konsumtion svarar för 80% av efterfrågan inom landet. För att efterfrågan inte skall öka alltför snabbt måste således konsumfionen totalt sett hällas tillbaka. Den större delen av åtstramningen har lagts på den privata konsumtionen. Detta skedde i ett första steg hösten 1980 då mervärdeskatten och vissa punktskatter höjdes motsvaran­de en indragning av köpkraftsutrymme pä drygt 2,5%. Som utförligare kommer att redovisas senare har också kreditpolitiken inriktats på att begränsa konsumtionens efterfrågan. Utlåningen till hushållen begränsa­des sä att den enbart ökade med 1 % i löpande priser.

Hushällens totala realinkomster föll med 2% 1981. Löntagarnas real­löner efter skatt minskade med 4% medan de totala pensionerna realt ökade med 2,8%. De besparingar som föreslogs i proposition 1980/81:20 hösten 1980 har verkat nedåtdragande på hushällens inkomster.

Den strama politiken har således minskat hushällens realinkomster. Enligt senast tillgängliga uppgifter skulle hushållen dock ha minskat kon­sumfionen i något lägre grad än vad som motsvarar inkomstminskningen. Sparkvolen skuUe därmed ha sjunkit och konsumtionsnedgången begrän­sats fiU 1,3%.

Den offentliga konsumtionen ökade med 1,8%. Tyngdpunkten låg på den kommunala konsumtionen som ökade med 3,3% enligt preliminära uppgifter. Detta är mer än som tidigare bedömts troligt. Exkl. effekterna av kommunernas beredskapsarbeten var ökningstakten 3,8% 1980 och 3,3% 1981.

I våras beslutades om en begränsning av det finarisiella utrymmet för kommunerna inför 1982 med 1,8 miljarder kr. netto. Vidare förändrades reglerna vad gällde utbetalningen av kommunalskattemedlen vilket inne­bar att kommunernas ränteinkomster blir något lägre. Dessa åtgärder vidtogs mot bakgrund av en bedömning att den kommunala volymökning­en 1981 skulle stanna vid 3%.

När det gäller de fasta investeringarna har en minskning skett; bidragan­de härtill är sannolikt osäkerheten om den internationella konjunkturen, det höga ränteläget samt den relativt kraftiga ökning som uppnåddes under 1980.

Devalveringen ger en omedelbar effekt pä importpriserna och den in­hemska prisnivån. Den senare effekten kan teoretiskt beräknat bli 2,5 å 3%. Såvitt nu kan bedömas har genomslaget hittills blivit mindre än beräknat. Inte desto mindre skulle den prisindex som ingår i löneavtalen ha ökat mer än de 9,4 %tf under loppet av året som utlöser kompensation om inte motverkande åtgärder vidtagits. Den av regeringen föreslagna sänk­ningen av mervärdeskatten var dimensionerad dels med tanke på att en


 


Prop. 1981/82:100   Bilaga 1                                                           10

rimlig efterfrågenivå skulle hällas 1982, dels med tanke pä att en utlösning av avtalsklausulen ej skulle behöva ske. Genom att devalveringens ge­nomslag pä prisnivån blivit mindre än väntat, och då räntan kunde sänkas i oktober, blir det möjligt att nå samma mål även inom ramen för en lägre sänkning av mervärdeskatten.

Sänkningen av skattesatsen frän 23,46 fill 21,51 % (exkl skatt) per den 16 november sänker priserna pä skaltebelagda varor med 1,6% vilket mot­svarar ca 1 % pä den totala konsumentprisnivän. Därmed ufiöses inte prisklausulen i december, marginalen utgör ca 0,5 procentenheter. Därmed undgår man att näringsUvets kostnader höjs under 1982 av denna anled­ning. En utlösning av klausulen hade inte heller givit löntagarna full kom­pensation för den högre inflationstakt det då varit fråga om.

Konsumentpriserna steg med ca 10% under loppet av 1981. 1980 var motsvarande ökningstakt 13,7%.

Den totala produktionen i landet, BNP, beräknas ha sjunku drygt 1/2%. Om man tar hänsyn också till de utländska räntebetalningarna och fill att bytesförhållandet försämrats finner man att bruttonationalinkomsten -som är ett mått pä den resursförbrukning vi kan tillåta oss inom ramen för oförändrat bytesbalanssaido - sjunkit mer eller med ca 1,7%.

Som framgår av nationalbudgeten har den inhemska förbrukningen minskat med närmare 3%. Detta har främst drabbat importen, produk-fionsminskningen stannar vid 0,8%. Nettot av export och import ger ett

Tabell 4. Försörjningsbalans 1980-1981

 

 

 

Miljarder kr..

Procentuell

 

löpande priser 1980

volymförändring

 

1980

1981

 

 

 

prel.

Tillgång

 

 

 

BNP

523,1

1,8

-0,8

Import av varor och tjänster

167,5

1,1

-6,5

Summa tillgång

690,6

1,7

-2,1

Efterfrågan

 

 

 

Bruttoinvesteringar

105,3

3,1

-6,1

Näringsliv

48.5

4,0

-8.2

därav: industri

18,3

19,2

-9.0

Statliga myndigheter och affärsverk

12,0

6,8

-1,5

Kommuner

19,9

5,8

-2,8

Bostäder

24,9

-3,5

-7.0

Lagerinvestering'

6,4

1,4

-1,4

Privat konsumtion

267,1

0,0

-1,3

OfTentlig konsumtion

153,7

2,5

1,8

Statlig

47,6

1,6

-1.4

Kommunal

106,1

3,0

3,3

Inhemsk efterfrågan

532,5

2,7

-2,8

Export av varor och tjänster

158.1

-1,5

-0,1

Summa efterfrågan

690,6

1,7

-2,1

Lageromslag i procent av föregående års BNP.


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                          11

positivt bidrag till produktionen om 2 procentenheter. 1 förhållande till 1980 är det en betydande omsvängning i resursanvändningen som åstad­kommits. Som jag tidigare framhållit har detta huvudsakligen åstadkom-n.its genom inhemsk åtstramning. För att en varaktig förbättring av bytes­balanssituationen skall komma till stånd krävs också en expansion av den konkurrensutsatta produktionen. Devalveringen har givit förutsättningar för detta.

Avmattningen av produktionen har hittills endast fått begränsad effekt pä sysselsättningen och antalet sysselsatta har fortsatt att öka under året. Totalt beräknas ca 10000 fler personer vara sysselsatta 1981 än 1980. Samtidigt har dock utbudet ökat med drygt 35000 personer.

För att motverka ökad arbetslöshet har successiva arbetsmarknadspoli­tiska insatser gjorts. I våras beslutades om insatser utöver den reguljära arbetsmarknadspolitiska verksamheten på 1,5 miljarder kr. I tvä omgångar under hösten har ytterligare medel, sammanlagt ca 1 miljard kr tillskjutits med successivt ökad inriktning pä ungdomar. Härigenom har ökningen av arbetslösheten hållits tillbaka. Vid årets slut låg arbetslöshetsnivån pä ca 3% mot drygt 2% vid dess böijan.

3    Den ekonomiska politikens mål och inriktning

3.1 Utgångspunkter

Den ekonomiska utvecklingen sedan 1973, dä den första oljechocken drabbade världsekonomin, har varit svag inte endast i Sverige utan även i prakfiskt taget alla andra industrialiserade länder. Åren efter 1973 har präglats av inflation, arbetslöshet och låg tillväxt. I många länder har man stora underskott i statsbudgeten. Självfallet har OECD-omrädet också ett stort underskott i sin samlade bytesbalans som motsvaras av överskott hos de oljeexporterande länderna. Det är således uppenbart att Sverige utgör en del av en internafionell bild och att våra problem ingalunda är unika.

Vid en intemationeU jämförelse finner man att Sverige hävdat sig väl när det gällt att försvara sysselsättningen men att vår utveckling i andra av­seenden varit sämre än genomsnittet. Mest slående är att den svenska industriproduktionen utvecklats svagt och det höga bytesbalansunderskot­tet.

I de senaste årens finansplaner och propositioner om den ekonomiska politiken, senast i proposition 1981/82:30, har orsakerna till denna utveck­Ung analyserats. Sammanfattningsvis kan man konstatera att dels har de internationeUa förutsättningarna varit väsentligt sämre efter oljechockerna än tidigare, dels har den interna svenska utvecklingen i vissa avseenden förvärrat situationen.

På det internationeUa planet fmns det anledning att understryka att medan vi före 1973 gynnades av successivt fallande realpriser på olja,


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                                               12

Tabell 5. Jämförelse Sverige och övriga OECD-länder 1973—1981

Årliga genomsnittstal under perioden

Sverige              OECD

 

Inflationstakt Arbetslöshet Tillväxt i BNP

10,5 2,1 1,6

10,3

5,2 2.3

Underskott i bytesbalans'

2,5

0,7

Industriproduktionen 1981 (index 1973 = 100)

101

113

' Avser förhållandena 1981 i procent av BNP.

snabb liberalisering av världshandeln, hög tillväxt för våra exportmarkna­der, stabila växelkurser och låg inflationstakt och en åtminstone periodvis undervärderad krona har vi därefter drabbats av en negativ utveckling i samtliga dessa hänseenden.

Den interna utvecklingen i Sverige har bl.a. karakteriserats av succes­sivt skärpt progression och stigande marginalskatter, dåligt fungerande arbets-, kapital- och råvarumarknader, samt snabba offentliga utgiftsök­ningar. De åtgärder som vidtagits — i första hand devalveringarna 1977, inflationsskyddet av skatteskalan, uppbromsningen av den offentliga ut­giftsökningen, och ett antal åtgärder för att öka funktionsdugligheten hos den svenska ekonomin — har haft en positiv inverkan men måste följas upp med ytterUgare åtgärder för att mer fundamentalt vända utvecklingen.

De djupgående balansbrister som präglar den svenska ekonomin och vars mest dramatiska uttryck är underskotten i bytesbalans och statsbud­get har således sina rötter åtskilliga år tillbaka i tiden. Härav följer också att utvecklingen inte kan brytas med nägra enkla och snabbt verkande patentmediciner. Arbetet med att restaurera den svenska ekonomin måste i stället bygga pä en långsiktig och konsekvent genomförd strategi.

En ytterligare utgångspunkt för den ekonomiska politiken utgörs av de internationella konjunkturutsikterna.

Enligt OECD:s beräkningar (Economic Outlook No 30) kommer den internationella konjunkturuppgången att bli något svagare och komma något senare än man tidigare ansett sig ha anledning att räkna med. Det är framför allt i Förenta staterna som produktionsuppgången försenats. To­talt beräknas OECD-områdets produktion som nämnts öka med 11/4% 1982. Världshandeln beräknas öka med 3 ä 4% och ökningstakten i konsu­mentpriserna sjunka något till 8 å 9%.

Tyngdpunkten i uppgången ligger på andra halvåret då BNP för OECD-länderna totalt beräknas öka med en årstakt av 3 1/4%. 1983 skulle bli ett relativt utpräglat högkonjunkturär. För Västeuropas del bärs ökningen upp av en ökad export — i första hand till OPEC — och i viss utsträckning också av högre privat konsumtion. I Förenta staterna kan skattesänkning­en och ökade försvarsutgifter fä en relativt kraftig stimulanseffekt. Därmed


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                          13

skuUe den konjunkturdämpning som intensifierades fjärde kvartalet 1981 i Förenta staterna och som alltjämt är kännbar fä en begränsad varaktighet.

Det finns emellertid, som jag tidigare angivit flera osäkerhetsmoment och även om den angivna utvecklingen framstår som den mest sannolika måste prognosen omges med reservationer.

Det är oroväckande att även om konjunkturen vänder uppåt 1982 så kommer den internationella inflationen att förbli hög och arbetslösheten att öka till mycket höga tal. Dessa problem kan lätt komma att förvärras av den något ensidiga betoning av penningpolitiska och monetära mål som kännetecknar politiken i vissa länder.

Polifiken har också medfört kraftiga ränte- och växelkursfluktuationer som skapar betydande problem för omvärlden. Sverige har mot denna bakgrund - i likhet med bl.a. de övriga nordiska länderna - i olika internationella sammanhang pekat pä att en mer pragmafisk uppläggning av den ekonomiska politiken med en balanserad kombination av finans-, kredit- och utbudspolitik skulle vara välkommen.

I västvärldens nuvarande ekonomiska situation föreligger betydande risker för ökad protektionism. Sådana tendenser har heller inte saknats under senare år. Skulle dessa accentueras kommer på sikt alla länder att förlora. Icke minst gäller detta ett litet land som Sverige som i avgörande grad bygger sitt välstånd pä den specialisering som den internationella frihandeln möjliggör. Det är däiför naturligt att Sverige söker motarbeta dessa tendenser. Säväl vårt egenintresse som vår trovärdighet i internatio­nella sammanhang kräver att vi inte själva genom lagstiftning eller diskri­minering ger spridning ät dessa tendenser.

3.2 Den ekonomisk-politiska strategin

Det råder i Sverige sedan läng tid tillbaka enighet om målen för den ekonomiska politiken: låg inflationstakt, god fillväxt, full sysselsättning, rättvis inkomstfördelning och regional balans.

De olika målen har också ett inbördes samband. Full sysselsättning torde t. ex. långsiktigt endast kunna upprätthällas vid en låg inflationslakt. På motsvarande sätt utgör stabila priser, full sysselsättning och god tillväxt den viktigaste förutsättningen när det gäller att förbättra villkoren för de sämst ställda i samhället.

En diskussion om den politik som krävs för att återvinna den samhälls­ekonomiska balansen måste ta sin startpunkt i den aktuella situafionen och i de internationella förutsättningarna.

Regeringens ekonomiska offensiv har mot den angivna bakgrunden två huvudinslag, som innebär att vi både arbetar och sparar oss ur krisen.

För det/ör.sfa vidtas en rad åtgärder för att stärka den konkurrensutsatta sektorn och höja den svenska ekonomins effektivitet och produktionsför­måga. Hit hör devalveringen av den svenska kronan, skattereformen och


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                          14

en rad åtgärder för att förbättra arbets-, kapital- och råvarumarknadernas

funktionsförmåga.

- Det är uppenbart att vi för att nå målen för den ekonomiska politiken

måste uppnå en ökad tillväxt i den konkurrensutsatta sektorn, i första hand

industrin. Det förtjänar att poängteras att detta är det enda sättet att

långsikfigt trygga den fulla sysselsättningen.

Som framhållits i olika sammanhang är det givetvis ingen lätt uppgift att uppnå ökad tillväxt i den utlandskonkurrerande sektorn i en situation där många andra industriländer söker lösa sina balansproblem pä samma sätt. Vi kan emellertid inte fortsätta att ta på oss en oproportionerligt stor del av det samlade bytesbalansunderskottet i västvärlden som följt i oljeprishöj­ningarnas spär. År 1981 uppgick vårt bytesbalansunderskott till 2 1/2% av BNP attjämföra med knappt 1 % för hela OECD-området.

Vi måste återta åtminstone en del av de andelsförluster vi gjoit i världs­handeln på senare år. Härvidlag är konkurrenskraften av avgörande bety­delse. Devalveringen i kombination med de relativt låga avtalen för 1982 innebär att vår konkurrenskraft förbättras. Det är därutöver nödvändigt att företagen utnyttjar det utrymme som skapats tUl att sänka sina relativ­priser och återta förlorad terräng.

För det andra måste vi hålla tillbaka de resursanspråk som finansieras via de offentliga budgetarna.

Vad beträffar vikten av att uppnå ökad tillväxt i den utlandskonkurre­rande sektorn råder principiell enighet i den svenska debatten även om det finns olika uppfattningar om hur detta skall åstadkomm.as. På den andra punkten föreligger principiellt skilda synsätt.

Således finns de som hävdar att vi i nuvarande läge av hänsyn tUl sysselsättningen bör avstå frän att spara i de offentliga utgifterna. En sådan strategi lider emellertid av ett antal avgörande svagheter.

Den bortser från att underskotten i bytesbalans och statsbudget begrän­sar vår ekonomisk-politiska handlingsfrihet. Vi kan inte ersätta en för låg utländsk efterfrågan på svenska varor och tjänster med en sfimulans av inhemsk efterfrågan. För att finansiera en sådan expansion skulle staten bli tvungen att låna än mer, vilket skulle leda till ett tryck uppåt pä räntor och inflation och medföra ökade risker för valutautflöde.

Alternativet vore att kraftigt höja skatterna vilket skulle förvärra kost­nadsinflationen, komplicera avtalsförhandlingarna och accentuera desor-ganisationstendenserna i den svenska ekonomin i form av svarta och grå marknader m.m.

I bägge fallen skulle således den utlandskonkurrerande sektorns förut­sättningar försämras, vilket skulle leda till krav på ytterligare stimulans av den inhemska efterfrågan osv. i en ond cirkel som inte kan undgå att fä negativa konsekvenser för sysselsättningen.

Förslag om ökad stimulans av den inhemska efterfrågan bortser också frän erfarenheterna av hur den svenska ekonomin reagerar på efterfrågesti-


 


Prop. 1981/82:100   Bilaga 1                                                                                 15

Diagram 3. Relativ efterfrågan Sverige/OECD och bytesbalansen 1970—1982

Faktisk tillväxt i inhemsk efterfrågan i Sverige jämfört med hela OECD (skala till vänster) resp. bytesbalansens saldo i procent av BNP (skala till höger). Procent.


6


RELATIV EFTERFRÅGAN BYTESBALANS I PROCENT AV BNP


41-                       /     \   /              \                                                             -:   2

1

-2  ■

-6

'      I      I      I      I      I_______ L_J____ L

1970     1972     1974     1976     1978     1980     1982

mulanser. Härvidlag är erfarenheterna frän 1970-talet entydiga. När vi fört en i relation till omvärlden försiktig efterfrägepolitik har vår konkurrens­kraft förbättrats och förutsättningar skapats för en posifiv utveckling av bytesbalansen; under perioder när vi istället stimulerat den inhemska efterfrågan har utvecklingen varit den motsatta (diagram 3).

Utvecklingen är ett uttryck för att det vid rådande insfitutionella förhål­landen på arbetsmarknaden, lönestruktur m.m. finns det sä mänga infla-tionsskapande flaskhalsar att möjligheterna att driva en aktiv efterfrägepo­litik är starkt begränsade. Den givna slutsatsen är att vi på olika sätt bör förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Jag återkommer härtUI i det följande.

En ytterligare orsak till att vi inte kan stimulera den offentliga efterfrå­gan är att den - till den del den innebär en snabb ökning av antalet offenfiiganställda - riskerar att medföra att den offentliga sektorn bUr löneledande.

Besparingsarbetet måste således drivas vidare med all kraft av en rad strukturella skäl. Självfallet medför detta att de från budgeten utgående stimulanseffekterna blir mindre. Skulle den totala efterfrågenivån i samhäl­let därmed i någon fas av konjunkturcykeln bli för låg kan detta pareras med förändringar pä budgetens inkomstsida.

Budgetens utgiftssida är ett trubbigt inslruitient i konjunkturpoUtiken också av det skälet att det tar läng tid meUan det att förslag om besparingar inom ett visst område väcks och till dess att de sätts i verket och hinner få effekt. Inkomstförändringar kan däremot beslutas och sättas i kraft med relativt kort varsel.

Den ekonomiska politiken med sin kombination av offensiva åtgärder


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                                                16

för att stärka den utlandskonkurrerande sektorn och återhållsamhet med offentliga utgifter och inhemska konsumtion är utformad för att successivt återföra den svenska ekonomin till balans. Exporten kommer att öka påtagligt 1982. Detta kommer, med viss tidseftersläpning, att dra med sig ökad sysselsättning och ökade investeringar.

Erfarenheterna frän 1977 års devalveringar understryker vikten både av att vidta åtgärder för att öka flexibiliteten på arbets- och kapitalmarkna­derna och av att hälla tillbaka den inhemska efterfrågan så att inte devalve­ringens positiva effekter går förlorade i kompensatoriska pris- och lönehöj­ningar. Devalveringens första fas blev den gängen en framgång genom att företagen kunde avveckla de betydande överlagren och bättre utnyttja befintlig kapacitet. Marknadsandelar ätervanns i begränsad utsträckning. Den andra fasen — att överföra resurser frän den skyddade sektorn till den konkurrensutsatta - misslyckades dock, vilket sammanhängde med stel­heten på arbetsmarknaden m.fl. faktorer och med den alltför snabba ökningen av efterfrågetrycket 1979. Det är viktigt att vi nu drar nytta av dessa erfarenheter.

Utsikterna att 1981 ärs devalvering fär ett varaktigt positivt utfall är också goda. En serie åtgärder som ökar ekonomins flexibilitet har vidtagits respektive förberedes. Vidare är suget frän den offentliga sektorn denna gång väsentligt lägre. Kommunerna ökade 1978 och 1979 sin personal med i genomsnitt över 45000 personer vilket i stort sett motsvarade hela netto­tillskottet på arbetsmarknaden. Under 1982 torde den kommunala ökning­en bli mindre än hälften sä stor som efter 1977 års devalvering. En annan positiv faktor är att företagens vinstsituation är bättre, liksom deras möjlig­heter att attrahera nytt riskkapital, vilket ökar deras möjligheter att följa upp devalveringen med motsvpande relativprissänkningar.

Innan jag övergår till att mer i detalj behandla den ekonomiska politikens olika komponenter vill jag understryka att statsmakternas roll är att lägga grunden för en posifiv utveckling. För att politiken skall ha åsyftat resultat krävs därutöver att andra parter som har stort infiytade i den svenska biandekonomin såsom löntagarnas organisationer, kommuner och företag tar sin del av ansvaret.

3.3 Åtgärder för att förbättra den svenska ekonomins produktionsförmåga

Devalvering och kamp mot infiationen

Den svenska kronan devalverades den 14 september 1981 med 10%. I oktober skedde en kursjustering inom ramen för det europeiska monetära samarbetet som innebar att kronans värde sänktes ytterligare något. Med hänsyn till att lönerna i Sverige under 1982 förutsätts öka relativt måttligt innebär detta att den svenska industrins konkurrenskraft bör förbättras påtagligt. Det relativa kostnadsläget beräknas sjunka med drygt 7% 1982 jämfört med genomsnittet för 1981. Detta bör möjliggöra en sänkning av våra exportpriser och leda till ett visst återtagande av marknadsandelar


 


Prop. 1981/82:100   Bilaga 1


17


Diagram 4. Marknadsandelar och relativpriser för svensk export 1970—1982

Bearbetade varor till OECD-området. Index 1970 = 100

110

105

RELATIVA EXPORTPRISER

100

95

90

85

SVERIGES MARKNADSANDEL

80  ■

'      I      I____ \___ 1__ L

1970     1972     1974     1976     1978     1980     1982

Diagrammet, som avser situationen för bearbetade varor, exkl. fartyg, illustrerar tydligt det välkända sambandet mellan pris- och marknadsande­lar. Högre priser går hand i hand med lägre marknadsandelar och vice versa. Det är emellertid också uppenbart att det därutöver finns en sjun­kande trend ifråga om våra marknadsandelar. Trots att relativpriserna 1979-1981 låg på ungefär samma nivå som vid 1970-talets början uppgick marknadsandelen bara till drygt 85% av den tidigare nivån.

En viktig orsak tUl den sjunkande trenden torde återfinnas i vår industris struktur. De friska och lönsamma delarna inom industrin har visserligen expanderat men tillväxten har inte varit fillräcklig för att kompensera den sjunkande exporten från företag som på grund av ändrade prisförhällanden på världsmarknaden eller av andra skäl fått en sämre konkurrenskraft. Utvecklingen understryker vikten av att industripolifiken inriktas pä att underiätta en nödvändig strukturomvandling.

För att devalveringen skaU kunna fä en långsiktig positiv verkan är det nödvändigt att de fördelar som den initialt medför i konkurrenskraftshän­seende inte äts upp av ökad inflation.

Själva devalveringen medför att importen blir dyrare. Därmed ökar de svenska företagens möjligheter att konkurrera på hemmamarknaden vilket också är avsikten. De ökade importpriserna leder teoretiskt till att konsu­mentprisindex på sikt stiger med knappt 3% vid en devalvering om ca 2   Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 och 2


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                          18

10%. Genomslaget av devalveringen har hittills varit mindre än väntat vilket torde sammanhänga med den ekonomiska politikens relativt restrik-fiva inriktning.

Ett av motiven för att sänka mervärdeskatten var också att dämpa inflationen och hindra att löneavtalens prisklausuler utlöstes.

I syfte att förhindra att devalveringen ger upphov till prisstegringar utöver dem som direkt följer av ökade importkostnader och för att dämpa inflationsförväntningarna har prisstopp gällt till årsskiftet. Det efterföljs av en period av intensiv prisövervakning av samma omfattning som före prisstoppet. Pä längre sikt kan dock inflationen inte bekämpas genom prisregleringar. Det måste i stället ske genom att de underliggande orsa­kerna till prisstegringarna angrips.

Sammantaget har den förda politiken medfört att avtalens prisklausul inte behövde utlösas. Det är väsentligt att sä ej heller sker 1982. Lönerna beräknas detta är öka med ca 6,5 % inkl. en beräknad löneglidning om 2 %. Efter det att hänsyn tagits till en förutsedd ökning i produktiviteten om 3 % bör kostnaden per producerad enhet öka med ca 3,5% i industrin. Jag räknar med att prisökningen under loppet av 1982 blir avsevärt lägre än under 1981. Den strama inriktning som den ekonomiska politiken givits kommer också att verka dämpande pä inflationen.

I detta sammanhang har också växelkurspolitiken en viktig roll att spela. Riksbanken har möjlighet att ändra riktmärket för valutaindex så att kro­nan apprecieras med upp fill 4%.

Företagens vinster beräknas öka 1982 (diagram 5). Driftöverskottet (netto), mätt som andel av förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin, beräk­nas stiga tUl ca 16% enligt konjunkturinstitutets beräkningar. Det pressade vinstläget under senare år har utgjort en allvarlig hämsko på säväl företa­gens möjligheter som deras benägenhet att investera, utvidga rörelsen och anställa personal. Den återhämtning som förutses utgör därför ett positivt inslag i den ekonomiska bilden.

Vinsterna kommer Ukväl inte att nå upp till mer än vad som utgjort normalår under tidigare konjunkturcyklar. Företagens position är också väsentligt svagare än tidigare. Soliditeten har sjunkit från 34% år 1970 till 23% år 1980. Detta har medfört att de ränteutgifter som skall betalas ur driftsöverskottet vuxit kraftigt, en utveckling som ytterligare accentuerats av det starkt höjda ränteläget.

Av diagrammet framgår också att avkastningen på det totala i företagen arbetande kapitalet ligger långt under läneräntorna. Det är också att märka att avkastningen pä företagens egna kapital varit negativ i reala termer under senare är. Därmed har företagens kapital successivt urholkats.


 


Prop. 1981/82:100   Bilaga 1

Diagram 5. Företagens vinster 1970—1982

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Föfbdlinqivbrder : tlMverknlngs-

 

 

 

 

indusfrin exkl    varv

22

-

A

 

............... Avkastnlnq på tatolt kapital

20

-

A

,

  Reversranta

18

-

/

\

 

16

-     \

/

\

/

14

-

 

\

/   ,___ .                   /

12

-

 

\

 

10 8

 

___ /••

 

/           -'

6

 

..••

 

... \ /...................

4

-

 

 

■..................................... ■'

2

-

 

 

 

1970     1972     1974     1976     1978     1980     1982

Skattereformen

En nations välstånd måste byggas på arbetsinsatser, produktiva investe­ringar och sparande. Det är i grunden en självklarhet att skattesystemet måste utformas med denna utgångspunkt. Därutöver har skatterna viktiga uppgifter att fylla också i stabiliserings- och fördelningspolitiska hänseen­den.

Genom oljechockerna har Sverige som nation blivit mindre rikt. Oljeno­tan har - trots stora och på senare är fruktbara ansträngningar att spara eller ersätta olja - vuxit frän 5 miljarder motsvarande 9 % av exporten från 1973 fill 28 1/2 miljarder motsvarade 20% av exporten för 1981. Enda sättet att betala denna räkning är genom att producera mer och samtidigt hålla fillbaka den inhemska konsumfionen. Behovet av ett skattesystem som befrämjar produkfiva insatser har således tilltagit kraftigt under senare år.

Under 1970—1977 skärptes marginalskatter och progression successivt. Därefter har den statliga skatteskalan varit inflationsskyddad och vissa sänkningar har också genomförts. Kommunalskatterna har emellertid höjts sä att marginalskatterna för stora löntagarkategorier totalt sett fort­satt att stiga även under perioden 1977-1982.


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                          20

Sverige har högre marginalskatter än något annat land och progressivite-ten är också unikt stark. Detta gäller även om man begränsar jämförelsen till länder såsom de nordiska vars ekonomiska och sociala förhållanden i övrigt påminner om Sveriges.

1 syfte att angripa de många problem i den svenska ekonomin som har sin rot i de orimligt höga marginalskatterna har centern, folkpartiet och socialdemokraterna enats om en skattereform som innebär att marginal­skatten sänks för praktiskt taget alla heltidsarbetande. Avsikten är att när reformen i sin helhet är genomförd 1985 endast 10% av inkomsttagarna mot f. n. knappt hälften, skall ha en marginalskatt som är större än 50%. En marginalskatt som överstiger 55% bör gälla för endast ca 5% av inkomsttagarna mot nära 40% idag.

I reformen ingär också att det skattemässiga värdet av underskottsav­drag begränsas till högst 50%. Vidare ersätts den nuvarande indexregle­ringen av skatteskalan under omläggningstiden med ett system som inne­bär att basenheten räknas upp med i genomsnitt 5,5% per år.

Sänkningen av marginalskatten och begränsningen av underskottsavdra­gens värde genomförs samtidigt och samordnat. Genom att åtgärderna avvägs mot varandra blir det fördelningspolitiska resultatet mer rättvist.

Reformen kommer att ha positiva verkningar och i en rad avseenden och bidra till att den svenska ekonomins produktionsförmåga förbättras. Det kommer att löna sig bättre att göra produktiva arbetsinsatser både för löntagare och företagare. De enskilda människorna stimuleras att bete sig på ett sätt som är samhällsekonomiskt önskvärt.

Den som sparar fär en högre behållning efter skatt. Däremot kommer det att bli dyrare att låna. Omläggningen innebär att hushållens räntekänslighet ökar vilket underlättar kreditpolitiken.

Marginalskattesänkningen kommer att underlätta kampen mot inflatio­nen eftersom man kan uppnå en åsyftad real lönenivå inom ramen för ett lägre brutto. Förutsättningar skapas för successivt minskade löneklyftor före skatt.

Sänkningen av marginalskatterna innebär att den enskilde får behålla en större del av sin lön. Effekten härav är mest märkbar för högre inkomstta­gare. Till en betydande del motverkas detta av begränsningen av under­skottsavdragens värde. Därutöver är det emeUertid också nödvändigt att det begränsade utrymmet för löneförbättringar som står till förfogande under reformperioden i huvudsak reserveras för de inkomsttagare som endast i begränsad utsträckning får direkta fördelar av de sänkta marginal­skatterna.

Skattereformen kommer att påverka tillväxttakten och därmed skatteun­derlaget i den svenska ekonomin positivt. I nuvarande statsfinansiella läge är det angeläget att denna förbättring används för att minska budgetsaldot. Skattereformen bör därför ges en ansvarsfull finansiering.


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                          21

Sysselsättnings- och industripolitiken

Det är en självklarhet att ju smidigare den svenska arbetsmarknaden fungerar desto högre efterfrågetryck — och därmed desto mindre arbets­löshet - kan vi hålla utan att inflationsdrivande flaskhalsar uppstår. F. n. fungerar emellertid arbetsmarknaden inte tillfredsställande. Det finns ett flertal indikationer härpå. Medan antalet lediga platser fluktuerat inom relativt snäva marginaler sedan början av 1960-talet har antalet personer som är arbetslösa eller är föremål för olika former av arbetsmarknadspoli-fiska insatser blivit aUt fler. Marknaden fungerar alltså sämre när det gäller att passa ihop utbud och efterfrågan och den tid som går åt innan en ledig plats besätts har successivt vuxit. Förklaringen står huvudsakligen att finna i minskad frivillig rörlighet.

Det finns ett flertal faktorer som förklarar den minskade rörligheten: ändrade attityder, ökad frekvens dubbelarbetande hushåll, m.m. Trygg­hetslagstiftningen har givits en sådan utformning att den premierar dem som blir kvar länge på samma arbetsplats. De höga marginalskatterna har gjort att lönsamheten för enskilda att byta arbete blir låg.

Vakansfiderna har ökat mest för industrin, vilket innebär att den kon­kurrensutsatta sektorn drabbats särskih hårt av arbetsmarknadens försäm­rade funktionsförmåga. Detta beror bl. a. pä att attityden till just industri­arbete ofta är negativ. Detta torde bl.a. avspegla att industrins anställ-ningsviUkor — inklusive lönesättningen - av de arbetssökande ses som mindre attraktiva i relation till vad som erbjuds inom andra sektorer bl. a. i den offentlig sektorn.

Samtidigt som benägenheten att ta industrijobb under många är minskat har också företagen blivit mer försiktiga i sin anställningspolitik. Löne­strukturen har lett fill att företagens efterfrågan på arbetskraft utan yrkes­livserfarenhet minskat. Den utformning som lagen om anställningsskydd givits och som försvårar provanställning har haft likartad effekt. Det för­hållandet att relativt enkla inträdesjobb som tidigare fanns för nybörjare i stor utsträckning rationaliserats bort är en annan faktor av viss betydelse.

När det gäller åtgärder för att förbättra situationen kommer bl. a. ändra­de skatteregler och ändrad lagstiftning i förgrunden. Marginalskatterefor­men skall bl.a. ses i detta ljus liksom de förslag som lagts fram för att möjliggöra provanställning och tillfälliga anställningar vid arbetstoppar.

Om inte arbetsmarknadens funktionsförmåga förbättras riskerar vi att få en kraftig ökning av arbetslösheten med åtföljande utslagning av männi­skor och svåra sociala problem. En sådan utveckling skulle i första hand drabba ungdomar, tidigare hemarbetande kvinnor, handikappade och and­ra med en svag ställning pä arbetsmarknaden.

Härtill kommer att svårigheter för industrin att rekrytera arbetskraft riskerar att medföra att företagen missar möjligheterna att återta mark­nadsandelar därför att erforderlig produktionsökning ej kan förverkligas.


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                          22

I enlighet med de riktlinjer som riksdagen lade fast i våras kommer också platsförmedling och arbetsmarknadsutbUdning att ges en central roU när det gäller att främja anpassningen på arbetsmarknaden.

De nämnda åtgärderna ligger inom statsmakternas ansvarsområde. Där­utöver är det nödvändigt att arbetsmarknadens parter, de arbetssökande och företagen gör vad de kan för att förbättra situationen. I detta samman­hang kan nämnas att diskussioner, efter vad jag inhämtat, f. n. pågår mellan LO, PTK och SAF om ungdomslöner och lämpliga arbetsuppgifter i syfte att fä en bättre arbetsmarknad för ungdomar. Regeringen har beslutat om ett statsbidragssystem för att sfimulera en sådan utveckling.

Lönepolifiken är också betydelsefull i detta sammanhang. Lönesättning­en på arbetsmarknaden måste anpassas sä efterfrågan på nytillträdande arbetskraft ökar.

Sverige har bättre än flertalet andra industriländer lyckats hålla syssel­sättningen uppe. Arbetslösheten har därmed också i internationell jämfö­relse kunnat hällas på en låg nivå. Arbetsmarknadsläget är dock för svens­ka förhållanden sämre än på länge och arbetslösheten har under hösten nått en nivä som är jämförbar med den som redovisades under lågkonjunk­turen i början av 1970-talet. Särskilt hårt har ungdomarna och då särskilt de unga flickorna drabbats.

För att stärka näringslivets konkurrenskraft och anpassa kostnadsut­vecklingen till den internationeUa nivån lade regeringen i september fram ett ekonomiskt-polifiskt program med bl.a. devalvering, besparingar och förslag till momssänkning. Senare kunde också riksbanken sänka räntan.

De nämnda åtgärderna fär effekt först på lite längre sikt. För att möta arbetslösheten i det korta perspektivet beslutade regeringen i samband med det ekonomiskt-politiska programmet om ytterligare 600 milj. kr. till riktade arbetsmarknadspolitiska åtgärder, varav 200 milj. kr. till tidigare-lagda statliga investeringar och 400 milj. kr. till beredskapsarbeten. I samband härmed öppnades möjligheten för enskilda beredskapsarbeten företrädesvis inom industrin.

I november 1981 beslutades om ytterligare 400 milj. kr. i beredskapsar­beten med speciell inriktning på ungdomarna. Vidare avsattes 60 milj. kr. för s. k. arbetspraktik för 16- 17-åringar som genomgått yrkesintroduktion och inte kunnat beredas plats i gymnasieskola eller avslutat gymnasial yrkesutbildning. I november beslutades om 51 milj. kr. och senare denna dag kommer att föreslås ytteriigare 40 milj. kr. för tidigareläggning av smärre investeringsobjekt.

Hittills har således under innevarande budgetär drygt 3,1 miljarder kr. beviljats för beredskapsarbeten och 2,6 miljarder för arbetsmarknadsut­bildning. 640 milj. kr. har anvisats för lidigareläggningar av statliga inve­steringar. Därigenom kan som mest ca 45 000 sysselsättas med beredskaps­arbeten och ca 50000 beredas plats i arbetsmarknadsutbildning i vinter.

För att bekämpa arbetslösheten i vinter finns också ett antal nya inslag i


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                          23

arbetsmarknadspolitiken vilka antogs av riksdagen våren 1981 i samband med den sysselsättningspolitiska propositionen. Ett särskilt rekryterings­stöd har införts fill företag som utökar antalet anställda. Ett särskilt bidrag utgär till företag som anställer längtidsarbetslösa ungdomar. Till företag som måste dra ner arbetsstyrkan kraftigt utgår ett särskilt omställningsbi­drag för att ge de anställda längre tid att finna nytt arbete.

Industri- och regionalpolitiken kompletterar arbetsmarknadspolitiken men har samtidigt givetvis också ett vidare syfte.

Det är naturligt att industripolitiken, som framför allt under lågkonjunk­turen 1977 och 1978 utformades för att på bred front möta den akuta krissituationen i näringslivet nu alltmer inriktas pä förnyelse och utveck­ling. På detta sätt kan en ökad rörlighet av resurser frän branscher och yrken med vikande framtidsutsikter till företag med gynnsamma utveck­lingsmöjligheter uppmuntras.

När det gäller näringslivets möjligheter att på sikt hävda sig har forsk­nings- och utvecklingsinsatserna avgörande betydelse. FoU-insatserna i svensk industri är höga sedda i ett internationellt perspektiv. Gjorda un­dersökningar tyder på att det svenska näringslivet lägger ner större FoU-kostnader per krona förädlingsvärde än något annat OECD-land och att FoU-kostnaderna stigit snabbt under senare år. Om hänsyn tas inte endast till investeringar i byggnader och maskiner utan även till FoU-investering-ar finner man att i själva verket har investeringarna i det svenska näringsli­vet hållits väl uppe sedan 1970-talets början.

Regeringen har lagt en rad förslag i syfte att öka forsknings- och utveck­lingsansträngningarna. Nyligen beslutade riksdagen på regeringens förslag att det tillfälliga forskningsavdraget skulle permanentas. Jag vill också peka pä det treärsprogram för Styrelsen för Teknisk Utveckling som riksdagen antog i samband med behandlingen av den industripolitiska propositionen. Även de insatser som görs inom ramen för energipolitiken har stor industripolitisk betydelse.

Åven speciella statliga industripolitiska insatser spelar en positiv roll för industrins utveckling. Det gäller främst inom flyg-, rymd- och försvarsom­rådena. I detta sammanhang finns anledning att peka på två satellitprojekt, VIKING och Tele-X, som syftar till en höjning av den svenska industrins konkurrenskraft, inte enbart pä rymdområdet. Det är alltmer uppenbart att ett kunnande om satellittekniken är en förutsättning för produktutveckling och framtida leveranser inom traditionellt svenska industriområden av vital betydelse.

Företagens kapitalförsörjning

Företagens riskkapital måste under de kommande åren växa betydligt snabbare än under 1970-talet för att vi skall kunna bygga ut industrisek­torn. Enligt den senaste långtidsutredningen kommer industrins externa


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                          24

riskkapUalbehov - nyemissionskraven - att uppgå till ca 3 miljarder kr. per är förutsatt att vinstnivån och soliditeten stiger till genomsnittet för perioden 1970-1974 och att tillväxten i industrisektorn blir 4,5 % per år.

Efterfrågan på externt riskkapital riktar sig inte enbart till hushällen. Dessa äger f. n. mindre än 50% av det totala aktievärdet, dvs. om hushäl­len svarar för sin del av kapitaltillskotten skulle de behöva skjuta till ca 1,5 miljarder kr. per är.

I syfte att öka utbudet av riskkapital har en rad åtgärder vidtagits för att mildra den skattmässiga diskrimineringen av aktiesparandet. Dubbelbe­skattningen av utdelade vinstmedel frän börsföretagen har mildrats för utdelningsinkomster upp till 7500 kr. för ensamstående och 15000 för makar. Skattefondsparandets villkor har förbättrats genom att skattere­duktionen höjts från 20 till 30% och det högsta tillåtna sparbeloppet höjts från 400 kr. till 600 kr. per månad. De anställda i börsnoterade företag har fått möjlighet att spara i det egna företagets aktier med samma skatteför­måner som för det vanliga skattefondsparandet .

De vidtagna åtgärderna har lett till att intresset att spara i aktier ökat. På ett år har antalet skattefondsparare mer än femdubblats. Från oktober 1980 till oktober 1981 har antalet skattefondkonton ökat frän 63000 till 336000. Skattefondsparandet var för ett år sedan 15 milj. kr. per månad. Idag sparas mer än 120 milj. kr. per månad, vilket innebär en årstakt på ca 1,5 miljarder kr. Dessutom har lindringen i dubbelbeskattningen av utdelade vinstmedel gjort det intressantare för hushållen att aktiespara även utanför skattefondsparandets ram.

Denna utveckling av det frivilliga aktiesparandet visar att hushållen mer än väl kan svara för sin andel av riskkapitalbehoven i de börsnoterade företagen under 1980-talet.

Den ökade efterfrågan på aktier har inneburit väsentligt stigande börs­kurser, vilket i sin tur minskat företagens kostnader för nytt riskvilligt kapital. Därmed sänks kapitalräntan vid investeringar. En nödvändig för­utsättning för att öka industriinvesteringarna är att börsvärdet på företagen står i rimlig relation till substansvärdet. I annat fall kan realtillgångar förvärvas mycket billigare genom köp av andra företag än genom egna investeringar. Företagsköp och ökad koncentration inom näringslivet blii dominerande i stället för ökade reala investeringar.

Det förhållandet att börsvärdet på industriföretagen närmat sig substans­värdet är inte att se som en konstlat framdriven utveckling utan i huvudsak en följd av att skatteregler som särskilt hårt drabbat aktiesparandet under 1970-talet har delvis eliminerats. Nyemissionsaktiviteten i börsföretagen har som en följd av det stigande börsvärdet ökat kraftigt 1981 jämfört med föregående år. Nyemissionerna överstiger 1,5 miljarder kr. 1981 attjämfö­ra med drygt 100 milj. kr. för 1980 och drygt 600 milj. kr. för 1979.

Huvuddelen av de åtgärder som hittills vidtagits har varit inriktade pä att underlätta börsföretagens riskkapitalanskaffning. Det är angeläget att även


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                          25

de mindre och medelstora företagen får ökade möjligheter att dra till sig riskkapital. Småföretagen svarar för omkring hälften av sysselsättningen i näringslivet och nya produkter och affärsidéer utvecklas ofta inom dessa företag.

Vissa åtgärder har redan vidtagits för att underlätta den finansiella utvecklingen i småföretagen. Fjärde AP-fonden har givits möjlighet att placera i icke börsnoterade företag. Vidare har regler införts som minskar ägarens behov att ta ut medel ur företagen för att betala arvs- och förmö­genhetsskatter.

Utredningen om de mindre och medelstora företagens finansiella situa­tion har i ett delbetänkande (SOU 1981:95) föreslagit en rad åtgärder för att förbättra småföretagens möjligheter att skaffa riskkapital. Åtgärder för att underlätta småföretagens riskkapitalanskaffning bereds f.n. inom re­geringskansliet. Under vårriksdagen kommer förslag i dessa och andra frågor som berör småföretagen att framläggas.

3.4 Åtgärder som berör efterfrågan i den svenska ekonomin

Kommunerna

Ett nödvändigt villkor för att balansen i den svenska ekonomin skall kunna återvinnas är att den kommunala sektorns expansion begränsas. Jag har i det föregående utförligt redovisat hur en alltför snabb tillväxt i de offentliga utgifterna äventyrar den konkurrensutsatta sektorns möjligheter att återta marknadsandelar och uppnå en förbättring av bytesbalansen.

Den kommunala konsumtionen ökade under senare delen av 1970-talet med mer än 4 % per är. Det innebär att den kommunala sektorns resursför­brukning i reala termer 1981 var 25% större än 1975 och 50% större än 1970. Delvis speglar den snabba expansionen av statsmakterna beslutade eller initierade program.

Den kommunala sysselsättningen har ökat i ännu snabbare takt. Antalet sysselsatta i den kommunala sektorn var 1981 en tredjedel fler än 1975 och mer än 80% fler än 1970. Under slutet av 1970-talet ökade sysselsättningen i kommunerna med 45000-50000 personer per år.

Denna snabba ökning av den kommunala verksamheten har bl.a. möj­liggjorts genom att de statliga bidragen till kommunerna ökat kraftigt. Mellan 1975 och 1981 ökade statsbidragen med 140%, vilket innebär en årlig volymökning pä 4,5%. Statsbidragen motsvarar nu mer än 1/3 av kommunernas konsumtionsutgifter.

Tidigare försök att begränsa den kommunala expansionen genom frivilli­ga överenskommelser i kombination med ökade statliga bidrag har inte varit framgångsrika. I stället har det visat sig att expansionen kan dämpas genom att det finansiella utrymmet för nya utgifter begränsas.


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                                               26

Inför 1982 begränsades det finansiella utrymmet i kommunerna med 1,8 miljarder kr. i netto, främst genom åtgärder som minskar det kommunala skatteunderlaget.

Den kommunala konsumtionens ökningstakt kommer 1982 att dämpas jämfört med tidigare är, men det uppsatta målet om 1 % volymökning kommer inte att uppnäs. Pä basis av enkäter som utförts av statistiska centralbyrån och kommunförbunden förefaller det troligt att primärkom­munerna kommer att öka sin konsumtion med 1 ä 1,5%, och landsfingen med drygt 2% 1982. Sammantaget skulle den kommunala konsumtionen i såfaUökamed 1,5-2% 1982.

En orsak till att expansionen även under 1982 synes komma att bli alltför snabb är den goda finansiella situationen i kommunerna. För 1982 förutses, trots de inkomstbegränsande åtgärder som vidtagits, kommunernas in­komster öka i en takt som medger en snabbare utgiftsökning. Det kan därför inte uteslutas att den kommunala konsumtionen kan komma att öka snabbare än vad som antagits i prognosen för 1982.

Eftersom den finansiella situationen i kommunerna beräknas förbättras markant både 1982 och 1983 erfordras en kraftig begränsning av de kom­munala inkomsterna 1983 för att åstadkomma rimliga förutsättningar för att expansionstakten inte skall överskrida 1 %. Jag avser därför att senare denna dag återkomma med förslag till generella åtgärder som begränsar det finansiella utrymmet i kommunerna med omkring 3 miljarder kr. 1983. Härtill kommer nerdragningar i specialdestinerade bidrag.

Statsutgijterna och finanspolitiken

Ett viktigt mål för finanspolitiken är att dämpa den offentliga utgiftsex­pansionen till vad som är förenligt med en gradvis återgång till samhälls­ekonomisk balans. Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar måste dämpas för att reala resurser skall finnas tillgängliga för den nödvän­diga expansionen inom den konkurrensutsatta sektorn.

Åven den offentliga sektorns transfereringsutgifter måste hållas tillbaka. En alltför snabb expansion av dessa utgifter riskerar nämligen att genom ökad köpkraft hos hushåll och företag ta sä stor del av samhällets resurser i anspråk att utrymmet för reallöneökningar uteblir eller förbyts i krav på kraftiga reallönesänkningar. I en sådan situation är risken stor att inflato­riska lönekrav omöjliggör den lugna lönekostnadsutveckling som är nöd­vändig för att stärka industrins konkurrenskraft, dämpa inflationen och möjliggöra en återgång till samhällsekonomisk balans.

Under 1970-talet ökade de totala offentliga utgifterna i reala termer med knappt 6% per år. Tillväxten i ekonomin uppgick samtidigt till ca 2% per år. De offentliga utgifternas andel av BNP steg därigenom frän 45% 1970 fill 62% 1979. Under 1980 och 1981 skedde en markant inbromsning i den offentliga utgiftsexpansionen till drygt 3% per år. Eftersom tillväxten i ekonomin samtidigt uteblev steg ändå de offentliga utgifternas andel av BNP tiU knappt 66% 1981.


 


Prop. 1981/82:100    Bilaga 1                                                                               27

Tabell 6 Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter i reala termer 1970—1982

 

Miljarder kr., löpan­de priser 1980

Åriig procentuell förändring

1970-     1980       1981        1982 1979

Transfereringar                        154 Transfereringar exkl. räntor     137 Konsumtion och investeringar 176

Totalt                                       330

Totalt exkl. räntor                   313

BNP                                         523

8,9            2,9 9,1          -0,9 3,9            3,1

5.9            3,0

5,9             1,3

2,0             1,8

8,1

3.5

-0.3

3.6

1,4

-0.8

2,6

0.7

-0,1

1,2

0.2

1.0

Anm. Utvecklingen i fasta priser har erhållits genom deflatering med BNP-defla­torn, vilken speglar prisutvecklingen på den totala produktionen i la