4

Motion

1981/82:76

av Hans Nyhage m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:15 oni studie- och yrkesorientering
i grundskola och gymnasieskola m. ni.

Praktisk arbetslivsorientering

I propositionen framhålls att ett av skolans viktigaste mål är att förbereda
eleverna för arbetslivet samt att denna arbetslivsförberedelse är en uppgift
för all undervisning. Vi delar denna syn men vill ändå peka på ett antal
åtgärder som är både angelägna och nödvändiga om den ovan nämnda
målsättningen skall kunna uppfyllas.

När den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80) träder i kraft
höstterminen 1982 ersätts den praktiska yrkesorienteringen (pryon) med
praktisk arbetslivsorientering (prao) som skall läggas ut under grundskoletiden
och omfatta minst sex veckor.

Den praktiska arbetslivsorienteringen syftar till att ge eleverna ökade
kunskaper om samhälle och arbetsliv och är ett led i studie- och
yrkesorienteringen. Syftet bör vara utgångspunkten för utformningen av
praon och man bör kunna söka sig fram på olika vägar för att nå de mål som
uppställts för verksamheten. Riksdagen bör, enligt vår mening, särskilt
uttala att det är kvaliteten i verksamheten som är avgörande, inte kvantiteten
av olika insatser.

Det finns anledning att särskilt betona att praon skall syfta till att eleven får
erfarenhet av arbetslivet på olika områden och att den alltså inte skall vara
inriktad mot ett visst yrke eller ett enstaka verksamhetsområde. Anknytningen
till skolans undervisning skall vara den övergripande målsättningen.
Eleverna skall i undervisningen och genom vägledning hjälpas att sätta in
sina erfarenheter i ett större sammanhang.

I propositionen sägs att handlingsprogram bör utformas för praon och att
detta bör redovisas i den lokala arbetsplanen. Vi anser det så viktigt att syftet
och målen för verksamheten styr valet av åtgärder att det, enligt vår mening,
måste klart slås fast i skolförordningen att ett sådant handlingsprogram skall
utformas och att detta skall redovisas i den lokala arbetsplanen. Med en
sådan utgångspunkt bör det vara möjligt att förhindra ett slentrianmässigt
utläggande av praon på olika arbetsplatser. Det bör också kunna innebära att
ett lokalt utvecklingsarbete kommer till stånd, som tar i beaktande och
utvecklar andra former för praktisk arbetslivsorientering, t. ex. internprao
och produktiva insatser som understryker sambandet mellan inhämtade
kunskaper och vad de kan användas till.

I syfte att hjälpa skolpersonalen att upprätthålla kvaliteten i den praktiska

Mot. 1981/82:76

5

arbetslivsorienteringen bör i kommentarmaterial från SÖ också praktiska
exempel ges på olika former av prao och på hur förberedelse och efterarbete
skall ske. Kommentarmaterialet bör visa hur man successivt h jälper eleven
att finna svar på de frågor om arbetslivet som denne ställer.

Enligt SÖ:s beräkningar, som återges i propositionen, tar de privata
arbetsgivarna och den kommunala sektorn emot en större andel av eleverna
än som motsvaras av deras andel av arbetsmarknaden. Riksdagen bör uttala
att även staten och landstingen har ett ansvar för att praoplatser erbjuds.

Syo-funktionärens roll

Syo-funktionärens uppgift är enligt propositionen att fungera som resurs
och inspiratör och att bedriva personlig vägledning. Vi anser det angeläget att
det i skolförordningen klart anges att studie- och yrkesorienteringen skall
vara en saklig och objektiv orientering som ges med respekt för den enskilda
individen. En elev får inte avrådas från att välja ett yrke på grund av
syofunktionärens eller lärarens personliga synpunkter på olika yrkens värde
eller framtidsutsikter. Det måste understrykas att det här är fråga om en
servicefunktion och att valet sist och slutligen måste vara elevens eget.
Läroplanens (Lgr 80) mål och riktlinjer framhåller också att skolan aldrig bör
försöka påtrycka elever och föräldrar sin uppfattning. Utbildningen för
syo-funktionärer bör inriktas på att funktionärerna skall kunna ge en
objektiv och saklig orientering om förutsättningar inom olika yrkesområden.

Tjänstekonstruktion för syo

Enligt vår uppfattning är det väsentligt att syo-funktionären i sin tjänst har
en kombination avsyo-verksamhet och undervisning. Den förtrogenhet med
skolans övriga arbete och den kännedom om elever vederbörande på så sätt
får. finner vi så viktig att vi avvisar propositionens förslag om att nya tjänster
med enbart syo skall få inrättas. Vidare finner vi det vara så värdefullt att
syo-funktionären har sin tjänstgöring förlagd till en skolenhet, att vi förordar
stor flexibilitet i kombinationen av syo-verksamhet och undervisning för att
göra detta möjligt.

Lokala planeringsråd

Enligt SÖ:s utvärdering har de lokala planeringsområden spelat en
betydelsefull roll då det gäller kontakten mellan skola och arbetsliv. Detta
äger säkert sin riktighet på många håll, men på andra har det ibland uppstått
betydande svårigheter att få detta organ att fungera ändamålsenligt. I
propositionen föreslås bidragskonstruktionen ändrad så att samtliga statsbidrag
till syo förs till förstärkningsresursen. Det ligger helt i linje med de

Mot. 1981/82:76

6

senaste årens skolpolitiska inriktning att medge kommunerna en betydande
frihet i dispositionen av resurserna inom de mål och ramar som statsmakterna
fastställt.

Det förefaller då mindre lämpligt att hålla fast vid den centrala anvisningen
att ett lokalt planeringsråd skall finnas i varje kommun. Vi förordar att man
låter skolstyrelserna själva välja den form för kontakt skola-arbetsliv som
dessa finner mest framgångsrik för att uppnå de fastställda målen. Också i
dessa fall och på detta sätt kan man få till stånd ett lokalt utvecklingsarbete.
Vi ifrågasätter således inte funktionen men anser att formerna för kontakter
bör kunna variera.

Yrkesintroduktionen

Vi noterar med tillfredsställelse att föredraganden föreslår att skolstyrelsen
omprövar beslut om yrkesintroduktion efter en tio-veckors-period. Vi
anser dock att detta bör kombineras med att det i skolförordningen klart
anges att det för varje elev i yrkesintroduktion skall upprättas ett skriftligt
individuellt åtgärdsprogram, där syftet och innehållet i yrkesintroduktionen
klart anges. Det bör också stipuleras ett kontinuerligt uppföljningsansvar
som innebär att skolstyrelsen även vid senare tillfällen skall ta upp beslutet
om yrkesintroduktion till ny prövning.

Intagning på grundval av höstterminsbetyget

I propositionen föreslås bl. a. att slutlig intagning till gymnasieskolan på
grundval av höstterminsbetyget i årskurs 9 skall bli en reguljär ordning
fr. o. m. läsåret 1983/84. I förslaget om höstterminsintagning till gymnasieskolan
hänvisas till pågående försöksverksamhet. Någon samlad utvärdering
av denna har inte genomförts. Då höstterminsintagning till gymnasieskolan
är en förändring som kan antas få stora konsekvenser för elever och personal
bör försöksverksamheten utvärderas och redovisas för riksdagen innan
ställning tas till sådan intagning.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen uttalar att kvaliteten i den praktiska arbetslivsorienteringen
skall vara utgångspunkten för praons utformning
och omfattning,

2. att riksdagen beslutar att handlingsprogram skall utformas för
den praktiska arbetslivsorienteringen samt att detta skall
redovisas i den lokala arbetsplanen,

3. att riksdagen uttalar att även staten och landstingen har ett
ansvar för att prao-platser erbjuds.

Mot. 1981/82:76

7

4. att riksdagen uttalar att studie- och yrkesorienteringen skall
vara en saklig och objektiv orientering som ges med respekt för
den enskilda individen,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om intagning till
gymnasieskolan på grundval av höstterminsbetyget i åk 9 och
uttalar att försöksverksamheten bör utvärderas och redovisas
för riksdagen innan beslut fattas,

6. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om nya
tjänster med enbart syo,

7. att riksdagen uttalar att syo-tjänsterna konstrueras med stor
flexibilitet beträffande kombinationen syo-undervisning,

8. att riksdagen uttalar att skolstyrelserna själva får välja former
för kontakt skola-arbetsliv,

9. att riksdagen beslutar att det för varje elev i yrkesintroduktionen
skall upprättas ett skriftligt individuellt åtgärdsprogram och
att skolstyrelsen har ett kontinuerligt uppföljningsansvar.

ANN-CATHRINE HAGLUND (m) GUNNEL LILJEGREN (m)

Stockholm den 4 november 1981

HANS NYHAGE (m)
GÖRAN ALLMÉR (m)
GUNNAR BIÖRCK (m)

OLLE AULIN (m)

ELISABETH FLEETWOOD (m)

i Värmdö

BRITT MOGÅRD (m)
BIRGITTA RYDLE (m)
INGRID SUNDBERG (m)

RUNE RYDÉN (m)

PER-OLOF STRINDBERG (m)