11
Motion
1981/82:41
av Rune Rydén m. fl.
med anledning av proposition 1981/82:14 om förändringar av
gymnasieskolans utformning m. m.
I propositionen föreslås bl. a. ändrade förutsättningar för undervisningen i
olika ämnen i gymnasieskolan.
De förändringar som behandlas i det följande avser timplanen. De innebär
att nu gällande timtal för vissa ämnen berörs av tre skilda förslag,
nämligen
1. förslag om förändring av nuvarande normaltimplaner, dvs. förändring av
det reguljära timtalet för vissa ämnen,
2. förslag om särskild timreduktion vid mindre undervisningsgrupper och
3. förslag om utbyte av lärarledda undervisningstimmar mot självstudietimmar.
Konsekvenserna av dessa åtgärder sammantagna drabbar drastiskt
ämnena latin och grekiska, vilket skall visas i det följande.
Undervisningen i latin i årskurserna 2 och 3 omfattar nu normalt
sammanlagt 14 veckotimmar. Detta timtal minskas - till att börja med genom
förändring av den nuvarande normaltimplanen till 13 veckotimmar.
Av dessa timmar föreslås 2 timmar kunna bli "självstudietimmar”. Två
tredjedelar av grupperna i riket som läser latin omfattar f. n. fem till åtta
elever. För dessa grupper föreslås i särskilt sammanhang att timtalet blir
reducerat med 25 %, dvs. en minskning med 3 veckotimmar. Den "direkta”
(lärarledda) undervisningen i latin kommer alltså i flertalet fall att minskas
från nuvarande 14 veckotimmar (enligt normaltimplanen) till 10. Genom de
2 självstudietimmarna kan den lärarledda undervisningen minskas till att
omfatta endast 8 veckotimmar. De föreslagna förändringarna innebär
sålunda sammantaget nästan en halvering av det nuvarande normaltimtalet.
För grekiskans del gäller i stort sett vad som nyss sagts om latinet.
Undervisningen i grekiska omfattar f. n. sammanlagt 8 veckotimmar
förlagda till årskurserna 2 och 3.1 propositionen förläggs studierna enbart till
årskurs 3 samtidigt som timtalet genom förändring av normaltimplanen
minskas till 6 veckotimmar (-2 veckotimmar). Såvitt avser antalet studerande
är grekiskan helt naturligt ett litet ämne. Antalet elever i grekgrupperna är
nästan alltid fem till åtta. Som framgått av det föregående föreslås för sådana
grupper att timtalet reduceras med 25 %. För grekiskans del innebär detta en
minskning med 1 1/2 veckotimmar. Förslaget innebär i realiteten en
regelmässig studietid för grekiska om 4 1/2 veckotimmar, en total minskning
Mot. 1981/82:41
12
för ämnet med närmare 50 % jämfört med nuvarande 8 veckotimmar.
Bland språken på gymnasieskolans schema är latin och grekiska ensamma i
sitt slag i det avseendet att de dels är jämförelsevis svåra, dels att studiet av
dem börjar under den senare delen av gymnasieskoltiden. Studiegången är
alltså tidsmässigt mycket kort. Vi kan inte finna andra ämnen som i en
liknande situation drabbas av så drastisk nedskärning. Om studiet i latin och
grekiska skall leda fram till rimlig färdighetsnivå och därmed bli meningsfullt,
måste lärarhandledningen ha en viss minsta omfattning och studiet
bedrivas intensivt. Förutsättningar för en vettig uppläggning av studierna
måste anses föreligga i dag. Det jämförelsevis stora intresset för latin bland
eleverna tyder på detta. Ca 40 % av eleverna på humanistisk linje läser f. n.
latin.
Regeringens förslag innebär så försämrade förutsättningar för latin och
grekiska att det finns risk för att ämnena på sikt i realiteten försvinner från
schemat. Under alla förhållanden kommer ämnena till följd av regeringens
förslag att kunna studeras under helt andra och bättre förhållanden på de
större gymnasieorterna än på de mindre, där ju elevgrupperna rimligen blir
mindre.
Enligt vår mening bör regeringens förslag avseende reducering av timtal i
mindre grupper och självstudietimmar på grund av de särskilda omständigheterna
ej gälla ämnena latin och grekiska.
Ämnet allmän språkkunskap ingår i viss utsträckning i latinämnet som en
intregrerad del. I de fall där man har gemensam lärare i ämnena allmän
språkkunskap och latin bör på små gymnasieorter latin och allmän
språkkunskap kunna samläsas i årskurs 2. Det sammanlagda antalet elever i
de båda ämnena kan förutsättas vara inte alltför stort. Mot bakgrund härav
bör det vara möjligt att de båda elevgrupperna undervisas gemensamt av en
och samma lärare under det antal veckotimmar som gäller för ämnet allmän
språkkunskap - tidvis i B-form (när det gäller moment som är skilda).
Härigenom kan vissa besparingar göras.
Med hänvisning till vad som anförts hemställs
1. att riksdagen med hänsyn till särskilda omständigheter som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
timtalsreduktion m. m. för ämnena grekiska och latin,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om samläsning i vissa fall mellan allmän
språkkunskap och latin i årskurs 2.
Stockholm den 26 oktober 1981
RUNE RYDÉN (m)
INGRID SUNDBERG (m)
H. BERTIL LIDGÅRD (m)
LARS AHLMARK (m)
ELISABETH FLETWOOD (m)
GOTAB 69723 Slockholm 1981