4

Motion

1981/82:38

av Elisabeth Fleetwood och Ingrid Sundberg

med anledning av proposition 1981/82:14 om förändringar av
gymnasieskolans utformning ni. ni.

Det främsta syftet med propositionen måste vara att finna vägar att
förverkliga den gällande läroplanens mål - inte att förändra dem. Det
ankommer i stället på gymnasieutredningen att föreslå förändringar.

Enligt uttalanden av en enig ämnesexpertis är det inte möjligt att
förverkliga läroplanens mål för ämnet historia under de totalt 3 veckotimmar
som propositionen föreslår för E- och T-linjerna samt för de elever på
N-linjen som väljer s. k. variantämne eller NT-kurs. Därtill kommer att det
är mycket osäkert om man under de båda närmaste åren över huvud uppnår
några besparingar vad gäller den stora kategori lärare som undervisar i
historia i kombination med ett eller flera av ämnena samhällskunskap,
svenska och moderna språk. Resultatet av den föreslagna omläggningen kan
alltså bli att förutsättningarna försvinner att ge viktiga grupper i gymnasieskolan
en historieundervisning som svarar mot läroplanens intentioner - och
detta utan att de avsedda rationaliseringsvinsterna uppnås.

På kort sikt beror osäkerheten beträffande besparingseffekten på att de
föreslagna timplaneförändringarna medför ett veritabelt ras i tjänsteunderlaget
läsåren 1982/83 och 1983/84-utan att den "friställda” lärarresursen kan
tas i anspråk i andra ämnen som vederbörande är utbildade för. Därefter sker
en viss stabilisering. Som exempel på företeelsens storlek kan nämnas att
underskottet av historietimmar bara inom storstockholmsområdet kan
beräknas uppgå till ca 300 timmar 1982/83 och ca 450 timmar 1983/84. Den
åsyftade besparingen under dessa år kommer att till väsentlig del ätas upp av
kostnader för uppsägningslön. Detta temporära ras i tjänsteunderlaget kan
undvikas om behovet av lärartimmar - som hittills - fördelas jämnare på de
olika årskurserna. En positiv pedagogisk effekt av ett sådant arrangemang
vore att historieämnet även framdeles skulle ge ett värdefullt kronologiskt
stöd åt angränsande ämnen: svenska, samhällskunskap, de estetiska och
naturvetenskapliga ämnena (idéhistoria). Den hittills tillämpade SSGplanen
- som Historielärarnas förening riktat uppmärksamheten på i
sammanhanget - motsvarar de angivna kraven.

Också på längre sikt erbjuder en så utformad plan en bättre lösning än
propositionen på problemet att åstadkomma besparingar utan att omöjliggöra
en meningsfull historieundervisning. Den skapar möjlighet att låta alla
berörda elever, oberoende av linje, samläsa historia i årskurserna 1 och 2.
Till skillnad från propositionen blir alltså samläsningsmöjligheterna maximala
i dessa båda årskurser. De överskjutande 5 veckotimmarna i årskurs 3 på

Mot. 1981/82:38

5

HS-linjerna kan med fördel användas för sådana tematiska fördjupningsstudier
som kursplanen rekommenderar. Samläsningsmöjligheterna blir i denna
årskurs desamma som enligt regeringsförslaget.

SSG-planen innebär en viss tidigareläggning av historiestudiet. Detta låter
sig dock infoga i det lagda förslaget utan större rubbningar i övrigt. Ett
exempel på hur det kan ske ges i Bilaga 1. Där föreslagna förskjutningar
försvårar inte - utan tvärtom underlättar - strävan att möjliggöra samläsning
mellan olika linjer. Som extra fördel framstår att både filosofi och psykologi
även fortsättningsvis kan studeras i N-linjens normalkurs. Antalet "lärarlösa”
lektioner kan lämpligen maximeras till 2 timmar i årskurs 1, 3,5 i årskurs
2 och 4,5 i årskurs 3.

Sammanfattningsvis kan sägas att propositionen gör det omöjligt att på
E(N)T-linjerna nå det uppställda målet för historieundervisningen utan att
därför garantera nämnvärda besparingseffekter, särskilt inte under åren
1982/83 och 1983/84. Med de i Bilaga 1 föreslagna förändringarna av
propositionens timplaneförslag blir det däremot möjligt att nå målet på alla
berörda linjer, dels att erbjuda mera avancerade samläsningsmöjligheter i
historieundervisningen i årskurserna 1 och 2 och att under läsåren 1982/83
och 1983/84 utnyttja de befintliga lärarresurserna på ett effektivare sätt.

Med hänvisning till vad som ovan anförs hemställs

att riksdagen beslutar anhålla att regeringen utreder förutsättningarna
för ett införande av SSG-gymnasiets timplan och organisation
för ämnet historia.

Stockholm den 26 oktober 1981

ELISABETH FLEETWOOD (m) INGRID SUNDBERG (m)

Mot. 1981/82:38. 6

Bilaga 1

Följande förändringar föreslås av propositionens timplaneförslag (s. 62):

Linje	Årskurs	Till prop:s	Från prop:s	Åk:s	Totalt
		timtal läggs	timtal dras	timtal	timtal
E	1	2.0 historia	0.5 TTF	31,5
	2	3.0 historia	0,5 TTF 0,5 gymnastik 2,0 rättskunskap	32,0
	3	2.0 rättskunskap	0,5 TTF 3,0 historia	32,5	96,0
HS	1	2,0 historia		32.0
	2	0,5 konst- och musikhistoria	2,0 historia	30,0
	3			34.0	96,0
Nnormal	1 2 3	2.0 historia 3.0 historia 2.0 biologi 2.0 filosofi/psykologi	0,5 gymnastik 2.0 biologi 1.0 fysik 0,5 TTF 6.0 historia	32,0 31.5 32.5	96,0
Nvariant
NT	1 2	2.0 historia 3.0 historia	0,5 TTF 0.5 TTF 0,5 gymnastik 2.0 biologi 1.0 fysik	31,5 31.0
	3	2.0 biologi 1.0 fysik	3,0 historia 0.5 TTF	33,5	96,0
T	1 2 3	2.0 historia 3.0 historia 2.0 biologi	0,5 TTF 0,5 TTF 0,5 gymnastik 2.0 biologi 1.0 fysik 3.0 historia	31.5 31.0
		1,0 fysik	0,5 TTF	33.5	96,0

Kommentarer:

• Alla läser gemensam kurs i historia i åk l(2vtr) och åk 2(3vtr). På HS används
återstående 5 vtr i åk 3 för tematiska fördjupningsstudier.

• På E-linjen behålls rättskunskap i åk 3 (där den fungerat bra) i stället för att flyttas
till åk 2.

• Ökningen på HS i åk 2 med 0.5 vtr konst- och musikhistoria förorsakar inga
samläsningsproblem: eventuellt storklass varannan vecka (konstfilm. musikprogram)

• På N flyttas biologi (2 vtr) och fysik (1 vtr) från åk 2 till åk 3. Samma sak föreslås för
T, vilket ger goda samläsningsmöjligheter.

• På Nnormal bereds plats för både filosofi och psykologi med 2 vtr i vardera.

• Gymnastik får 2.0 i stället för 2.5 vtr i åk 2. På ET får ämnet samma totala timtal som
hittills.

• TTF berövas 1.5 vtr på E(N)T och 0.5 på Nnormal. Ingen ändring för HS.