14

Motion

1981/82:26

av Anita Bråkenhielm

med anledning av proposition 1981/82:8 om lag om vård av
missbrukare i vissa fall, m. m.

I proposition 1981/82:8 lägger regeringen fram förslag till ny lag om vård av
missbrukare i vissa fall.

Villkor för att en vårdbehövande skall kunna beredas vård oberoende av
sitt samtycke är att vårdbehovet är trängande och inte kan uppfyllas enligt
socialtjänstlagen eller annan lag. Dessutom skall den vårdbehövande
antingen till följd av missbruket utsätta sin fysiska eller psykiska hälsa för
allvarlig fara eller till följd av missbruket kunna befaras ”allvarligt skada sig
själv eller någon närstående”.

I sina överväganden kring denna punkt uppehåller sig föredragande
statsrådet kring problemet huruvida väntade förändringar i åtalsregler
beträffande misshandel och annat våld i hemmet kan komma att utgöra
tillfredsställande skydd för anhöriga eller om den här citerade paragrafen i
Lagen om vård av missbrukare i vissa fall är ett nödvändigt komplement för
att skydda de anhöriga.

Enligt min mening hade det i detta sammanhang varit mera relevant att
utgå från den vårdbehövande missbrukarens behov. Diskussionen skulle i
stället haft sin tyngdpunkt i redovisning av skälen för att våldshandlingar kan
anses utgöra tillräckligt allvarliga symtom på genom missbruket eller
drogberoendet förändrat beteende för att i sig utgöra indikation för
omhändertagande och vård. Sådana överväganden skulle ha visat det
egendomliga i att inskränka möjligheterna för ingripande till fall där den för
fara utsatte är ”någon närstående”. Vården bör ses som vård och inte som ett
alternativ likvärdigt med straff, vilket givetvis inte utesluter att en
våldshandling kan medföra straffpåföljd. Det finns, dock inte minst från
USA, exempel på att möjligheten för en enligt strafflag dömd missbrukare
att i stället välja vård ger goda vårdresultat - i en vård som uppbyggts kring en
vore/filosofi.

En riktig syn på begreppet vård gör det likgiltigt om våldshandlingar
orsakade av drogmissbruk riktar sig mot närstående eller andra. En riktig syn
på begreppet vård i detta sammanhang kan också stimulera de nya ansvariga
för missbruksvården, landsting och kommuner, till välbehövliga krafttag då
det gäller kvaliteten i missbruksvården.

Nyanser i lagtexten bör avvägas på ett sätt som främjar en vårdsyn
utgående från den vårdbehövandes behov. Detta innebär att ”fara för sig
själv eller någon närstående” bör utbytas mot "fara för sig själv eller någon
annan”. Detta förebygger också fruktlösa och i en akut situation förödande

Mot. 1981/82:26

15

diskussioner om huruvida den hotade är tillräckligt närstående för att
missbrukaren skall få erforderlig vård.

Med hänvisning till det som ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar att 3 § b. och 8 § 2. i förslag till lag om vård
av missbrukare i vissa fall får följande ändrade lydelse:

3 § b. till följd av missbruket kan befaras komma att allvarligt skada sig
själv eller någon annan,

8 § 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att han kan
antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat om han inte får omedelbar vård
eller på grund av att det föreligger en överhängande risk för att han till följd
av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon annan. Sedan
socialnämnden missbrukaren.

Stockholm den 21 oktober 1981

ANITA BRÅKENHIELM (m)