Mot. 1981/82
2568-2570

Motion

1981/82:2568

Gertrud Sigurdsen m. fl.

Finansiering av kraftverksprojektet Kotmale i Sri Lanka (prop.

1981/82:215)

Som vi anförde i vår motion 1981 /82:394 innebär regeringens handläggning
av Kotmaleärendet att man utan biståndspolitisk prövning och utan
avtalsmässig reglering bundit Sverige vid ett projekt, vars kostnader är de
största som förekommit i biståndsverksamheten. Allmänhetens förtroende
för att biståndsbudgetens resurser utnyttjas på ett riktigt sätt har inte
förstärkts av det inträffade, inte heller omvärldens förtroende för Sverige
som effektivt fungerande och pålitlig biståndsgivare.

Vid sidan av den konstitutionella prövningen av regeringens handlande,
som riksdagen genomfört i annan ordning, har vi från socialdemokratisk
sida krävt att Kotmaleåtagandena regleras i avtal och begränsas. Detta
måste enligt vår mening ske i enlighet med grundläggande principer för det
svenska biståndet men också, i den situation som man försatt sig, med
rimligt hänsynstagande till det pågående projektet.

Genom proposition 1981/82:215 har regeringen efterkommit kravet på
att riksdagen skall ges möjlighet att ta ställning till en redovisning av
projektets kostnader samt förslag till långsiktig finansieringslösning. Regeringsförslaget
inbegriper, som vi begärde i motion 1981/82:394, ställningstaganden
till såväl det totala svenska finansieringsåtagandet som
dess fördelning och belastning av landramarna för Sri Lanka under en
fastställd tidsperiod.

1. Projektet

Regeringen försöker i propositionen rättfärdiga handläggningen av
Kotmaleärendet och det exceptionella finansieringsåtagandet genom en
starkt positiv skildring av projektets utvecklingspolitiska betydelse. Det
beskrivs som väl sammanfallande med målen för det svenska biståndet och
en viktig del i våra insatser för bl. a. landsbygdsutvecklingen i u-länderna.

Denna bild är ensidig och ofullständig. Projektets innebörd för landsbygdsutvecklingen
i Sri Lanka är i vissa hänseenden diskutabel. Den
producerade elkraften skall endast i ringa utsträckning komma landsbygden
till del; den är i första hand avsedd för industrin i frizonerna och de
utländska turisterna. Olika negativa ekologiska konsekvenser (bl. a. risk
för malariaspridning) har påtalats i SIDA:s landanalys (1981). Världsbanken
och Valutafonden har uttryckt oro för de allmänekonomiska effekter

I Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2568—2570

Mot. 1981/82:2568

2

na av att Sri Lankas utvecklingsresurser överansträngs genom Mahaweliprogrammet,
varav Kotmaleär en del. Både Världsbanken och en av SIDA
gjord studie kritiserar upphandlingsförfarandet, som torde ha bidragit till
att Kotmaleprojektet blivit så dyrt. En av SIDA:s chefstjänstemän formulerar
sig på följande sätt i denna fråga:

Men om SIDA ibland kan anklagas för att brista i känslighet och fantasi
när det gäller att anpassa svensk teknologi till u-landssituationer eller för
att visa brist på dådkraft när det gäller att pressa ned kostnaderna, är dessa
brister försumbara vid jämförelse med vad man kan få se hos en svensk
exportör, som av biståndet kommit att tillförsäkras monopolställning
gentemot u-landets myndigheter.

(SIDA Inside nr 8/81).

Kotmaleprojektets lämplighet som svenskt biståndsprojekt och överensstämmelse
med vår biståndspolitik skulle kunna diskuteras från fler utgångspunkter
än de här exemplifierade. Genom regeringens handläggning
har man emellertid ställt riksdagen i en tvångssituation. Vi övergår därför
till behandlingen av den föreslagna avtalsregleringen.

2. Tidsperioden

Regeringen har ett generellt bemyndigande från riksdagen att gentemot
ett mottagarland utfästa ett belopp som motsvarar högst tre gånger den av
riksdagen godkända landramen för landet i fråga. Regeringen måste, som
utrikesutskottet särskilt betonat (UU 1978/79:1), alltid inhämta riksdagens
särskilda godkännande om Sveriges totala engagemang i ett enskilt projekt
skulle komma att överskrida den av riksdagen godkända treåriga ramen
för landet i fråga. I den proposition (1977/78:135) som låg till grund för
nämnda betänkande uttalade därtill föredragande statsrådet Ullsten att
insatsavtal — dvs. avtal om viss verksamhet eller projekt — så ofta som
möjligt borde sammanfalla med den treåriga planeringsperioden. Längre
avtal borde användas med försiktighet.

Förslagen i proposition 1981 /82:215 innebär undantag från de generella
reglerna och riktlinjerna. Man hemställer att riksdagen skall godkänna ett
högsta belopp för det svenska finansieringsåtagandet gentemot Kotmaleprojektet
på 1 395 milj. kr. I detta ingår 307 milj. kr. som utbetalats t. o. m.
budgetåret 1981/82. Bemyndigande om att få göra nya biståndsutfästelser
begärs således för ett belopp på högst 1 088 milj. kr., vilket motsvarar mer
än 9 gånger den av riksdagen nyligen godkända landramen för nästa
budgetår för Sri Lanka. Dessa medel föreslås utgå enligt ett sexårigt avtal
om den svenska biståndsinsatsen.

Som vi tidigare anfört har regeringen genom sin handläggning av Kotmalebiståndet
försatt statsmakterna i en tvångssituation. En slutgiltig avtalsreglering
kan nu knappast genomföras utan långtgående avsteg från de
generella reglerna. Förutsättningen för att särskilda bemyndiganden skall

Mot. 1981/82:2568

3

lämnas måste därför vara att riksdagen samtidigt slår fast att dessa undantag
görs i en synnerligen speciell situation och att de inte får bli prejudicerande.

3. Biståndets omfattning

I SIDA:s landöversyn 1980 förordade verkschefen att biståndet till Sri
Lanka borde upphöra och ersättas av kommersiellt samarbete. Bakgrunden
torde ha varit dels den nya, hårt tillväxtinriktade utvecklingspolitiken
i landet, dels den dominerande roll som Kotmaleprojektet kommit att
spela i samarbetet med Sverige.

Mot denna bakgrund kan föreliggande förslag till reglering av de svenska
finansieringsåtagandena i fråga om Kotmale förefalla märkliga. SIDA
har sålunda ansett sig behöva utgå från ett bistånd till Sri Lanka över de
närmaste sex budgetåren på närmare 1 miljard kronor enbart för att klara
Kotmaleprojektet; härutöver räknar man med bistånd till andra ändamål
på 20 milj. kr. om året. Regeringen har i sin proposition föreslagit ett
svenskt finansieringsansvar för Kotmale i form av bistånd på ett ännu
högre belopp, nästan 1,1 miljarder kronor; även i detta fall skulle bistånd
till andra ändamål än Kotmaleprojektet tillkomma.

Biståndsmyndigheternas tveksamhet om Sri Lanka som mottagare av
svenskt bistånd har alltså förbytts i förslag om en utomordentligt kraftigt
ökad användning av biståndsresurser i samarbete med landet i fråga.
Enligt regeringsförslaget skulle landramen (exkl. andra ändamål än Kotmale)
höjas från 90 milj. kr. 1981/82 till 250 milj. kr. redan 1984/85. Detta
förslag bygger uppenbarligen inte på det slags utvecklingspolitisk prövning
som skall ligga till grund för fördelningen av tillgängliga finansiella
resurser mellan de olika programländerna. Det är framtvingat för att klara
det ansvar som regeringens handläggning och ogenomtänkta beslut gett
upphov till.

Hur mycken kritik som än kan riktas mot regeringen måste räkningen
emellertid betalas. Efter de förespeglingar om långtgående biståndsfinansiering
av Kotmaleprojektets utländska kostnader som förekommit kan
man inte rimligen gå längre i övervältring av kostnaderna på Sri Lanka än
vad propositionen innebär. Med hänsyn till bl. a. den totala kostnaden för
den svenska statsbudgeten är samtidigt regeringens tekniska lösning av
den finansiella regleringen att föredra framför det alternativa förslaget
med användning av systemet med förmånliga krediter. Vi godtar därför det
föreslagna beloppet, 1 088 milj. kr., för den återstående svenska biståndsinsatsen
i Kotmaleprojektet.

4. De årliga landramarna m. m.

Regeringens förslag till fördelning av totalbeloppet på 1 088 milj. kr.
över budgetåren 1981/83—1987/88 innebär att landramen för Sri Lanka

1 * Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2568—2570

Mot. 1981/82:2568

4

mer än fördubblas under loppet av ett par år. Mot slutet av den angivna
perioden minskar sedan Kotmalebidraget så att landramen kan återföras
till tidigare nivåer. I propositionen karakteriseras också höjningen av
landramen som tillfällig.

Riksdagen bör klart slå fast att den föreslagna konstruktionen med de
höga landramarna under ett antal år enbart gäller för denna unika situation.
Den måste följas av en återgång till normal nivå för medelsanvisningen
och till en på principerna för biståndsverksamheten baserad prövning
av samarbetets volym och innehåll.

En så kraftigt ökad medelsanvisning till Sri Lanka och Kotmaleprojektet
under de närmaste budgetåren kommer att begränsa tillgången på
finansiella resurser för andra delar av det svenska utvecklingssamarbetet.
Vi finner det mycket angeläget att dessa verkningar blir så små som möjligt
för det direkta biståndet till andra programländer. Kotmalefinansieringens
krav inom det samlade biståndsanslaget bör i första hand tillgodoses
genom återhållsamhet inom andra områden, främst de olika ämnesinriktade
verksamheterna. Efter de avsevärda resursökningar som kommit dessa
verksamheter till del, finns, enligt vår uppfattning, betydande möjligheter
till sådan återhållsamhet under kommande år.

Riksdagen har för budgetåret 1982/83 särskilt anvisat 80 milj. kr. för
ämnesinriktad verksamhet inom bl. a. energiområdet. Departementschefen
anför i budgetpropositionen att medlen i fråga bör kunna användas i
programländer som särskild eller tillfällig förstärkning av angelägna insatser.
Av proposition 1981/82:215 framgår med stor tydlighet att det svenska
biståndet till Kotmale bedöms som en mycket angelägen insats. Mot denna
bakgrund finner vi det riktigt att dessa medel tas i anspråk för projektets
finansiering. Detta bör ske så att finansieringspuckeln under budgetåren
1983/84-1985/86 reduceras.

Vi föreslår därför att 45 milj. kr. av anslagsposten för insatser på bl. a.
energiområdet för 1982/83 reserveras för användning med 15 milj. kr.
under vart och ett av de tre påföljande budgetåren, som del av de av
regeringen angivna finansieringstillskotten till Kotmale. Därigenom skulle
de från Kotmalefinansieringen härrörande resurskraven på biståndsbudgeten
under dessa år minska till 175, 235 resp. 245 milj. kr.

5. Uppföljning av projektet

Regeringen anför i propositionen att det är angeläget med en aktiv
svensk bevakning av Kotmaleprojektets kostnadsutveckling och medverkan
till kostnadseffektiva lösningar. De erfarenheter som ligger till grund
för detta uttalande är, som vi behandlat tidigare, dyrköpta. Den omfattande
finansiella reglering som riksdagen har att ta ställning till måste nu
förenas med en ansvarsfull och noggrann uppföljning av projektet från
både regeringens och biståndsmyndighetens sida. Vi förutsätter därtill att

Mot. 1981/82:2568

5

regeringen i fortsättningen kommer att hålla riksdagen väl underrättad om
Kotmaleverksamheten.

6. Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts ovan hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om användning av medel
avsedda för insatser inom energiområdet för bidrag till finansieringen
av Kotmaleprojektet under budgetåren 1983/84,1984/85
och 1985/86,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen i övrigt anförts om Kotmaleprojektets
finansiering i förhållande till andra biståndsändamål,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om särskilda utfästelsebemyndiganden
och tillfälliga landramshöjningar för biståndet till
Sri Lanka.

Stockholm den 19 maj 1982

GERTRUD SIGURDSEN (s)
STURE PALM (s)

MAJ-L1S LÖÖW (s)

KURT HUGOSSON (s)

JAN BERGQVIST (s)

BENGT SILFVERSTRAND (s)
CHRISTER NILSSON (s)
INGE CARLSSON (s)

OLLE GÖRANSSON (s)
MATS HELLSTRÖM (s)
STURE ERICSON (s)
AXEL ANDERSSON (s)
DORIS HÅVIK (s)

ANITA MODIN (s)
MAJ-BRITT THEORIN (s)