4
Motion
1981/82:2540
Erik Wärnberg m. fl.
Rätten till avdrag för mervärdeskatt i vissa fall, m. m. (prop.
1981/82:214)
I proposition 1981/82:214 föreslås begränsningar i rätten till avdrag för
s. k. fiktiv mervärdeskatt. Avdrag för sådan skatt skall inte få göras vid
förvärv av guld-, silver- eller platinaföremål vars värde understiger 175 %
av varans metallvärde. Vidare föreslås att avdrag för fiktiv mervärdeskatt
skall återföras till beskattning när begagnade varor av vissa slag exporteras.
Det är främst fråga om andra varor av guld, silver och platina än för
vilka avdragsrätten slopas, naturpärlor och ädelstenar, varor av koppar
m. fl. metaller, antika vapen och möbler, alster av bildkonst samt fartyg
och luftfartyg.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.
Vi har i en motion hösten 1981 (1981/82:125) framhållit behovet av
ändrade regler om avdrag för fiktiv mervärdeskatt och förutsatt att denna
fråga skulle komma att bli föremål för riksdagens prövning nu i vår.
Reformbehovet exemplifierades i motionen med det otillfredsställande
resultat som gällande regler ger vid export av guld, som en mervärdeskatteskyldig
guldsmed köpt in från privatpersoner. Vi har mot denna bakgrund
självfallet ingen erinran mot propositionens förslag i denna del.
Över huvud taget bör man enligt vår mening inta en restriktiv hållning
till avdragsrätten för fiktiv mervärdeskatt. Förslaget om återföring av den
fiktiva skatten vid export av vissa begagnade varor bör därför inte genomföras.
I stället bör avdragsrätten slopas också för dessa varor. Härigenom
får man två delsystem inom mervärdeskatten — avdrag eller inte avdrag
— och inte som enligt propositionen ytterligare ett, nämligen avdrag
förutsatt att varan inte exporteras.
Mot vårt förslag kan anföras att det innebär ökad administration för
antikvitetshandlare m. fl. Dessa får redan i samband med förvärvet av en
vara göra en bedömning huruvida avdragsrätt för fiktiv skatt föreligger
eller inte.
Detta problem bör emellertid inte överdrivas. Dels är — som departementschefen
framhåller i propositionen — antalet skattskyldiga som
handlar med begagnade varor av ifrågavarande slag relativt litet, dels
måste merarbetet för dem som faktiskt berörs bedömas som ringa.
Antikvitetshandlare m. fl. är redan i dag i allt väsentligt tvungna att
särbehandla de varor det här är fråga om. Enligt lagstiftning som tillkommit
i syfte att förebygga häleri föreligger nämligen anteckningsskyldighet
m. m. för dessa varor. Merarbetet att i samband med att anteckningsskyl
Mot. 1981/82:2540
5
digheten fullgörs också avgöra varans status i avdragshänseende kan
knappast anses särskilt betungande.
Väljer man däremot regeringens förslag om återföring kan svårigheter
uppstå. Om lång tid förflutit mellan förvärvet av varan och exportförsäljningen
kan det ibland vara svårt att avgöra om varan vid inköpstillfället
var begagnad och att i så fall rätt belopp återförts till beskattning. Detta
problem uppkommer över huvud taget inte om man väljer vårt förslag.
Från kontrollsynpunkt torde det inte föreligga några avgörande skillnader
mellan vårt och regeringens förslag.
Vi är medvetna om att vårt förslag kan innebära att handeln med de nu
aktuella varorna förskjuts från sedvanlig butikshandel till förmedlingsverksamhet.
Med hänsyn till fördelarna av vårt förslag jämfört med regeringens
bör detta kunna accepteras, särskilt som gällande regler innebär att
förmedlingsprovisionen träffas av mervärdeskatt.
I övrigt har vi ingen erinran mot propositionen.
Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig
författningstext.
Med hänvisning till det anförda hemställer vi
att riksdagen beslutar om inskränkning i rätten till avdrag för fiktiv
mervärdeskatt i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 10 maj 1982
ERIK WARNBERG (s)
VALTER KRISTENSON (s)
RUNE CARLSTEIN (s)
ARNE GADD (s)
HAGAR NORMARK (s)
CURT BOSTRÖM (s)
BO FORSLUND (s)
OLLE WESTBERG (s)
i Hofors
EGON JACOBSSON (s)
ANITA JOHANSSON (s)
BO SÖDERSTEN (s)
MAJ-LIS LÖÖW (s)
LENNART PETTERSSON (s)
CATARINA RÖNNUNG (s)