Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1981/82:2527

förste vice talmannen Ingegerd Troedsson
Reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82:197)

Kvittningsrätten mellan makar

I proposition 1981/82:197 om reformerad inkomstbeskattning föreslås
att den skattskyldige vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp skall få
räkna av ett överskott av kapital mot ett underskott av en schablontaxerad
fastighet intill en gräns om 30 000 kr. Denna kvittningsrätt bör dock endast
gälla egna underskott och inte om underskottet finns hos den ena maken
och överskottet hos den andre maken.

Mot detta förslag har ett stort antal remissinstanser riktat grava invändningar.
Länsrätten i Stockholms län säger bl. a.:

För makar kommer det därför att bli mycket angeläget att försöka
sammanföra kapitalinkomster, ränteutgifter och villaunderskott på ett
sådant sätt att underskotten kan utnyttjas maximalt. Resultatet blir en rad
skattedikterade transaktioner mellan makar resp. felredovisningar av inkomster
och kostnader med åtföljande stora kontrollproblem för skattemyndigheterna
och en tung extrabelastning i det praktiska taxeringsarbetet.

Länsrätten i Göteborgs och Bohus län anför:

F. n. saknar det i stort sett betydelse vid taxeringen hur makar redovisar
förmögenhet sig emellan. Med den kvittningsbegränsning som gruppen
föreslår får de förmögenhetsrättsliga frågorna en väsentligt större betydelse
vid taxeringen. Sannolikt får kvittningsbegränsningen till följd en
mängd transaktioner mellan makar för att uppnå skattefördelar. Detta kan
väntas medföra att kontrollproblemen ökar och att belastningen på skattedomstolarna
blir högre.

Länsrätten anser att expertgruppens förslag i denna del kommer att
försvåra taxeringsarbetet och vill därför förorda att kvittningsrätten mellan
makar behålls.

Länsrätten i Malmöhus län framför liknande synpunkter.

Riksrevisionsverket uttalar att eftersom kvittningsrätten villa/kapital
inte skall gälla mellan makar kommer förmodligen omföringar att ske
mellan makarna och anför:

Av detta exempel framgår att skatteplanering blir allt viktigare. Sådan
planering kommer sannolikt att automatiskt göras av personer med kunskaper
i skattefrågor. För att ovan nämnda snedvridande effekt av förslaget
inte skall drabba personer som inte har så ingående kunskaper om
skattefrågor behövs en aktiv information i dessa frågor.

Skattechefen i Kronobergs län anför att det vore värdefullt med ett
uttryckligt uttalande att någon ändring inte avses i möjligheten för ena

Mot. 1981/82:2527

maken att dra av hela räntekostnaden i fråga om gemensamt ägd villa.

LRF kritiserar effekterna av förslaget och anser att makar bör ha rätt att
kvitta underskott sinsemellan.

Näringslivets skattedelegation, Skånes handelskammare, Sveriges aktiesparares
riksförbund, Svenska företagares riksförbund, SHIO-Familjeföretagen
och Sveriges köpmannaförbund, Sveriges villaägareförbund och
Sveriges fastighetsägareförbund framför liknande synpunkter.

De i propositionen föreslagna reglerna skulle medföra att makar som
har betydande underskott i sitt egnahem men också motsvarande inkomster
av kapital beskattas helt olika beroende på fördelningen av tillgångarna
sinsemellan.

Är underskottet av egnahemmet 60 000 kr. och överskottet av kapital
60 000 kr. får full kvittning ske, om över- och underskotten är lika fördelade
mellan makarna, dvs. uppgår till 30 000 i över- och underskott för
vardera maken. Skulle båda makarna ha en marginalskatt på 75 % och
fördelningen vara den, att hustrun har 60 000 kr. i inkomst av kapital (som
kan vara bundet och svårt att frigöra) medan mannen står för villan, blir
skatten 15 000 kr. högre än om kapital och villa är lika fördelade dem
emellan. Ändå är det uppenbart att skatteförmågan är lika stor i båda
fallen.

Den enda invändningen som görs i propositionen mot kvittningsrätt
mellan makar är att det skulle krävas detaljerade regler för att täcka alla
fall. Denna invändning kan inte accepteras.

I partimotion 1981/82:2529 av Gösta Bohman m. fl. (m) yrkas bl. a. på
avslag på regeringens proposition 1981/82:197 vad avser begränsningen
av rätten att kvitta underskott mot överskott av andra förvärvskällor.
Skulle detta yrkande inte bifallas, hemställer vi i andra hand att kvittningsrätten
mellan makar bibehålls, såväl i fråga om överskott av kapital mot
underskott av schablontaxerad fastighet som i fråga om överskott mot
underskott av samma förvärvskälla.

Räntetillägg för bil

I en annan motion (m) med anledning av proposition 1981/82:197 behandlas
räntetillägg för bostadsförmån på jordbruksfastighet. Enligt 10 §
6 mom. tredje stycket Lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt, skall
vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp tillägg även göras med ett
belopp motsvarande en beräknad ränta på bil, båt eller liknande tillgång
i rörelse, i den mån den används för privat bruk. Räntetillägg på grund av
privat utnyttjande av bil belyses med följande exempel i specialmotiveringen:

En rörelseidkare har dragit av samtliga kostnader för en personbil i sin
rörelse. Bilens värde uppskattas till 40 000 kr. och den tillämpliga räntesatsen
antas vara 12 %. Den sammanlagda körsträckan under året är 3 000

Mot. 1981/82:2527

mil, varav 1 000 mil privat. Räntetillägg kan då beräknas till 12 % av 40 000
x (1 000:3 000) = 1 600 kr. Det bör observeras att detta räntetillägg skall
göras även om den skattskyldige inte har några räntekostnader. Är marginalskatten
75 % skulle bilen i exemplet leda till en direkt straffskatt på
25 % av 1 600 kr., dvs. 400 kr. Någon kvittning mot ev. överskott av kapital,
som i fråga om underskott av schablontaxerad fastighet, får inte heller
göras.

Förslaget skulle också medföra en betydande byråkrati för riksskatteverket,
taxeringsmyndigheter och skattedomstolar och dessutom vålla
skattebetalarna betydande olägenheter utan att några större belopp skulle
tillföras statskassan. Skulle vårt ovan nämnda avslagsyrkande i partimotionen
inte bifallas, yrkar vi i andra hand att tillägg för beräknad ränta på
bil inte sker vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp.

Räntefria lån

Enligt 10 § 6 mom. fjärde stycket Lagen om ändring i lagen om statlig
inkomstskatt skall, om den skatteskyldige erhållit lån från arbetsgivare
eller uppdragsgivare, där den faktiskt erlagda räntan på lånet understiger
sedvanlig ränta, tillägg göras med ett belopp motsvarande ränteskillnaden
vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp.

Skulle marginalskatten vara 75 % och det räntefria lånet uppgå till
50 000 kr. skall således den skattskyldige föras upp för tilläggsbelopp med
räntan på detta, låt oss säga med 6 000 kr. Skatten på tilläggsbeloppet blir
då 25 % av 6 000 kr., dvs. 1 500 kr. Tilläggsbeloppet får i detta fall inte
kvittas mot motsvarande överskott av kapital, även om det räntefria lånet
skulle ha använts för t. ex. inköp av aktier, bostadsrätt eller schablontaxerad
fastighet. Hade den skattskyldige i stället erlagt marknadsmässig ränta,
skulle räntan ha varit avdragsgill mot motsvarande överskott av kapital
och nettokostnaden för lånet vara 25 %, dvs. i fallen ovan 1 500 kr. Skulle
marginalskatten i stället vara 80 % blir skatten på tilläggsbeloppet 30 % av
6 000 kr., dvs. 1 800 kr. mot 20 % av 6 000 kr., dvs. 1 200 kr. om marknadsränta
erlagts. Det räntefria lånet kan således t. o. m. ställa sig dyrare för
den skattskyldige än lån mot marknadsränta. Hade lånet tagits för ett antal
år sedan med då gällande lägre räntesats, skulle även detta i många fall ha
ställt sig fördelaktigare för den skattskyldige än det nu föreslagna räntetilllägget.

I andra hand yrkas därför att räntetillägg för lån med låg eller ingen
ränta får kvittas mot överskott av kapital och mot underskott i schablontaxerad
fastighet. Räntetillägg på mindre belopp bör dessutom över huvud
taget inte föras upp för tilläggsbelopp.

På utskottet måtte ankomma att utarbeta erforderlig lagtext.

Mot. 1981/82:2527

Hemställan

Med hänvisning till det anförda och under förutsättning att yrkandet om
avslag på den i propositionen föreslagna begränsningen av rätten till
underskottsavdrag inte bifalls hemställs

1. att riksdagen bifaller vad som i motionen anförts om kvittningsrätten
mellan makar,

2. att riksdagen bifaller vad som i motionen anförts om räntetillägg
för bil,

3. att riksdagen bifaller vad som i motionen anförts om räntefria
lån.

Stockholm den 3 maj 1982
INGEGERD TROEDSSON (m)