4

Motion
1981/82:2524
Rune Torwald

Reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82:197)

I propositionen anges på s. 57: ”Avlider en näringsidkare så bör tidigare
underskott få utnyttjas av dödsboet under det beskattningsår när dödsfallet
inträffade men inte vid senare års taxeringar.” Några motiveringar för
denna restriktiva inställning till dödsbonas möjligheter att utnyttja tidigare
underskottsavdrag anförs ej. Inte heller har jag kunnat finna att nyss
återgivna ställningstagande är lagreglerat, utan tanken synes vara att genom
anvisningar till lagen styra tillämpningen.

Av olika skäl har man i skattelagstiftningen stannat för att låta ett
dödsbo förbli oskiftat och bli beskattat såsom självständig juridisk person
under de fyra kalenderår som följer efter dödsåret. Med detta har man
uppenbarligen velat ge dödsbodelägarna skäligt rådrum för att upplösa
dödsboet på ett för delägarna ekonomiskt rimligt sätt. Behovet av detta
torde vara speciellt framträdande om den avlidne drivit någon form av
rörelse. Även om det torde bli relativt få dödsbon som drabbas negativt av
den inledningsvis refererade bestämmelsen, så anser jag att en dylik diskriminering
av dödsbon är opåkallad. Det skulle ju rentav kunna uppstå
fall där dödsårets inkomst är mindre än de ackumulerade underskotten.

I undantagsfall kan det alltså vara betydelsefullt för dödsbodelägarna
att kunna utnyttja de underskott som företagaren ådragit sig under åren
närmast före dödsfallet. Jag menar alltså att även oskiftade dödsbon —
inom ramen för de sex åren — skall ha rätt att fritt utnyttja och fördela de
underskott som den avlidne eljest skulle varit berättigad till.

Under hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande oskiftade dödsbons möjlighet att utnyttja de underskottsavdrag
vid inkomsttaxeringen, vilka den avlidne företagaren
eljest kunnat tillgodogöra sig.

Stockholm den 28 april 1982
RUNE TORWALD (c)