10

Motion

1981/82:2522

Knut Wachtmeister m. fl.

Avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier, m. m. (prop.
1981/82:191)

I propositionen föreslås för det första att dubbelbeskattningen av utdelade
vinstmedel från icke börsnoterade aktiebolag lindras. Lindringen
åstadkommes genom att avdrag medges med 70% av utdelat belopp.
Denna avdragsrätt tillkommer aktiebolag som driver rörelse, jordbruk
eller skogsbruk. Det föreslagna avdraget innebär att skatten på den vinst
som ligger till grund för avdraget ungefär kommer att halveras, dvs. sänkas
från ca 58 % till ca 29 %. Därmed kommer utdelning av vinst och uttag i
form av lön att utsättas för ungefär samma skatt och avgiftsbelastning.

Emellertid föreslås också vissa begränsningar för avdraget. Det årliga
avdragsbeloppet skall enligt propositionen inte få överstiga 15 % av aktiekapitalet
och får dessutom inte överstiga 700 000 kr.

För det andra föreslås en ändring i förmögenhetsskattereglerna som
innebär att aktierna i alla rörelsedrivande aktiebolag som inte är noterade
på börsen får värderas enligt de i allmänhet förmånligare reglerna som
gäller för familjeföretag, dvs. de s. k. substansvärderingsreglerna. Genom
den föreslagna ändringen slås det fast att aktierna i ett familjeföretag kan
bli föremål för handel utanför börsen utan att det skattemässiga förmögenhetsvärdet
ändras.

För vår del vill vi till en början understryka vikten av att dubbelbeskattningen
av aktieutdelning slopas. Det är väsentligt att dubbelbeskattningen
avskaffas för både börsnoterade och icke börsnoterade aktiebolag. Det här
framlagda förslaget är att betrakta som ett provisorium liksom reglerna om
30 procents skattereduktion för utdelning upp till 7 500/15 000 kr. som
gäller för börsnoterade aktier. En permanent lösning bör omfatta hela
utdelningen utan några procent- eller beloppsgränser. Kapitalvinstkommittén,
som bl. a. har till uppgift att se över dubbelbeskattningen av aktieutdelning,
bör med det snaraste komma med ett slutgiltigt förslag om
avskaffande av dubbelbeskattning. I avvaktan på ett sådant förslag anser
vi det rimligt att man även för icke börsnoterade aktiebolag genomför en
lindring i dubbelbeskattningen.

En lindrad dubbelbeskattning torde vara den viktigaste förutsättningen
för en handel med småföretagsaktier. För att en marknad skall skapas så
krävs det att företagen lämnar utdelning annars kommer inte minoritetsägare
att vara intresserade att gå in i bolagen. Avgörande för att företagen
skall kunna ge utdelning är att dubbelbeskattningen lindras. En lindring
i dubbelbeskattningen förbättrar sålunda de mindre företagens möjlighe

Mot. 1981/82:2522

11

ter att dra till sig utomstående riskkapital.

Det här aktuella förslaget är mot den bakgrunden välkommet. De föreslagna
belopps- resp. procentgränserna förefaller dock att vara omotiverade.
Det har enligt vår uppfattning inte presenterats något material vare
sig i propositionen eller i det bakomliggande utredningsmaterialet som ger
stöd för dessa begränsningar.

Beloppsgränsen på 700 000 kr. kommer att innebära att de något större
aktiebolagen som har störst förutsättningar för handel inte till fullo kan
utnyttja avdraget, jämfört med om det vore generellt. Begränsningen av
avdragets storlek till högst 15 % av aktiekapitalet är ännu allvarligare. De
mindre företagen har av olika anledningar i regel ett litet redovisat aktiekapital.
Utdelningen i procent av aktiekapitalet är därför i regel hög. En
spärr på högst 15 % av aktiekapitalet kommer därför att innebära att en
icke oväsentlig del av utdelningen ej kan inräknas i avdragsbeloppet.
Visserligen kan företagen motverka denna begränsning genom att utöka
aktiekapitalet med hjälp av fondemissioner vilket ökar det medgivna avdragsbeloppet.
Detta gör det emellertid inte mindre angeläget att helt
undvika en procentuell begränsning.

Efter lindringen i dubbelbeskattningen kommer uttag i form av lön att
beskattas i stort sett lika med uttag i form av utdelning. Det kommer med
andra ord inte att vara ekonomiskt lönsamt att ta ut arbetsersättning i form
av utdelning i stället för i form av lön för en företagare som arbetar i
bolaget. Spärrar på grund av risken för ett sådant förfarande är därför
onödiga.

Vad som här ovan anförts om dubbelbeskattning av utdelad vinst bör
ges regeringen till känna.

Den andra delen av förslaget innebär att det skapas en klar gräns i
förmögenhetsskattehänseende mellan icke börsnoterade och börsnoterade
aktier. Med tiden kan detta innebära att en del företag väljer att stå utanför
börsen på grund av att en börsintroduktion innebär att de förmånliga
värderingsreglerna går förlorade. Det hopp i förmögenhetsskattehänseende
som uppstår i och med en börsintroduktion bör emellertid på sikt mötas
med en mildare förmögenhetsbeskattning också av börsnoterade aktier än
med en högre förmögenhetsbeskattning av ej börsnoterade aktier. Detta är
angeläget även med tanke på att underlaget för förmögenhetsskatten på
aktier i dag också omfattar latent skatteskuld för realisering av aktierna.

Det är enligt vår uppfattning väsentligt att förmögenhetsbeskattningen
av det arbetande kapitalet i små och medelstora företag slopas. Företagsskattekommittén
har i delbetänkandet, Ds B 1981:13, föreslagit lindringar
i förmögenhetsskatteuttaget på arbetande kapital. Kommitténs slutsats är
att den enda möjliga lösningen — av såväl materiella som tekniska skäl —
är att i princip undanta arbetande kapital i småföretag från förmögenhetsbeskattning.
Vi har även i motion 1981/82:2300 krävt att arbetande kapital
skall undantas från förmögenhetsbeskattning.

Mot. 1981/82:2522

12

Med stöd av vad ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen av regeringen begär förslag om slopande av kapitalbeskattningen
av arbetande kapital i små och medelstora
företag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om dubbelbeskattning av aktier i såväl börsnoterade
som icke börsnoterade företag.

Stockholm den 28 april 1982

KNUT WACHTMEISTER (m)

INGEGERD TROEDSSON (m)

MONA S:t C YR (m)

BO SIEGBAHN (m)

BO LUNDGREN (m)
MARGARETA GARD (m)
GÖTHE KNUTSON (m)

LiberTryck Stockholm 1982