12

Motion

1981/82:2499

Hilding Johansson m. fl.

Ändring i datalagen (1973:289) m. m. (prop. 1981/82:189)

1 proposition 1981/82:189 föreslås bl. a. att det nuvarande kravet på
tillstånd för att föra personregister begränsas till sådana register som
innehåller särskilt ömtåliga uppgifter. För andra personregister skall krävas
att den registeransvarige anmäler sig hos datainspektionen, som utfärdar
en licens.

När datalagen antogs 1973 var man medveten om att lagen var ett
förstlingsverk som inom en nära framtid torde behöva bli föremål för
översyn. Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen redan år 1976
en kommitté, datalagstiftningskommittén (DALK), som fick till uppgift att
se över lagen och efter utvärdering lägga fram förslag till erforderliga
lagändringar. I sitt delbetänkande Personregister-Datorer-Integritet(SOU
1978:54) konstaterade DALK att datalagen i stort sett fungerat bra. Kommittén
föreslog därför endast smärre förändringar i lagen, som i realiteten
innebar att man i lagstiftningen införde den praxis som datainspektionen
utvecklat under åren 1973 — 1978.

Med dessa ändringar och tillägg borde datalagen enligt DALK:s uppfattning
ge ett ändamålsenligt integritetsskydd till dess den kunde ersättas
av en mera generell personregisterlagstiftning, som föreslagits från socialdemokratiskt
håll. Denna uppfattning delades av regering och riksdag som
i allt väsentligt godtog DALK:s bedömning (prop. 1978/79:109, KU
1978/79:37). De föreslagna ändringarna i datalagen trädde i kraft den 1
juli 1979. Samtidigt gav regeringen DALK tilläggsdirektiv i enlighet med
det socialdemokratiska förslaget om att närmare pröva utformningen av
en generell personregisterlagstiftning. Detta arbete bedrivs nu inom
DALK, som inom något år avser att lägga fram sina förslag.

Mot den ovan beskrivna bakgrunden är det förvånande att regeringen
nu lägger fram förslag om grundläggande förändringar i datalagen. Relativt
nyligen (1979) har riksdagen konstaterat att lagstiftningen fungerar
väl. Utredning pågår om möjligheterna att ersätta lagen med en mera
generell personregisterlag inom en relativt nära framtid.

Ett upphävande av den grundläggande principen om generell tillståndsplikt
för upprättande av personregister som förs med ADB skulle innebära
klara försämringar i skyddet för den personliga integriteten. Till detta
kommer att täta förändringar av regelsystemet bör undvikas. Stabiliteten
i rättsreglerna har stor betydelse såväl för de registeransvariga som för de
myndigheter som skall tillämpa reglerna. Flera tunga remissinstanser har
också motsatt sig en förändring i lagstiftningen nu med tanke på pågående

Mot. 1981/82:2499

13

utredningsarbete. Bland dessa remissinstanser återfinns LO, TCO, riksrevisionsverket,
Sveriges advokatsamfund, SCB, hovrätten för Västra Sverige
m. fl.

Mot denna bakgrund yrkar vi avslag på de förslag i propositionen som
innebär att det generella tillståndskravet upphävs samtidigt som ett licenssystem
införs.

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer vi

att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att upphäva det
generella kravet på tillstånd att föra personregister samtidigt som
ett licenssystem införs.

Stockholm den 20 april 1982

HILDING JOHANSSON (s)
ÅKE WICTORSSON (s)

OLLE SVENSSON (s)

YNGVE NYQUIST (s)
WIVI-ANNE CEDERQVIST (s)
KURT OVE JOHANSSON (s)
KERSTIN NILSSON (s)
ANITA MODIN (s)

STURE THUN (s)

LAHJA EXNER(s)

BO SÖDERSTEN (s)
MARIANNE STÅLBERG (s)
HANS GUSTAFSSON (s)
LARS-INGVAR SÖRENSON (s)
LARS-ERIK LÖVDÉN (s)