Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1981/82:2487

Göran Karlsson m. fl.

Vissa åtgärder mot prostitutionen (prop. 1981/82:187)

I Propositionen

I propositionen beskrivs prostitutionens omfattning och utveckling.
Olika samhällsförhållanden som påverkar prostitutionens omfattning gås
igenom.

Propositionen innehåller dock mycket få konkreta förslag till åtgärder
för att förebygga och förhindra prostitutionen.

II Bakgrund

Prostitutionen är som samhällelig företeelse oacceptabel. Den kränker
människovärdet och motverkar strävandena mot ökad jämställdhet mellan
könen. Prostitutionens nära samband med narkotikahanteringen och
annan organiserad brottslighet är också en utmaning mot samhället. Prostitutionen
är ett allvarligt socialt problem, och i dess spår följer social misär
och djupa mänskliga tragedier.

Prostitutionen får inte enbart betraktas som en kvinnofråga — något
som man hittills i alltför stor utsträckning velat göra den till. Kvinnan är
den mest utnyttjade och utsatta parten i prostitutionen men även mannen
förlorar på denna företeelse. Prostitutionen motverkar genom sin kvinnosyn
de förändringar som behöver ske i samhället för att utvecklingen skall
gå i riktning mot ökad jämställdhet. Det gäller att på sikt förändra de
ideologiska och kulturella mönster som formar de mänskliga relationerna,
inkl. de sexuella mönstren och förbindelserna. De djupast liggande orsakerna
till prostitutionen ligger i de värderingar om kvinnligt och manligt
som finns i vårt samhälle. Prostitutionen är uttryck för kvinnoförakt — en
syn på kvinnan som passiv, underordnande sig mannens krav.

Prostitutionens orsaker är sammansatta och svåråtkomliga. De kan inte
tas bort med enkla åtgärder. De viktigaste insatserna måste göras för att
förebygga prostitutionen. 1 propositionen redovisas det arbete som bedrivs
av olika myndigheter och organisationer — bl. a. med information och
utbildning — som syftar till att förebygga och förhindra prostitution.

Ett samhälle som kan erbjuda människor social och ekonomisk trygghet
är en grundförutsättning för att prostitutionen skall kunna begränsas. Men
efter sex år av borgerligt styre befinner sig vårt land i en utomordentligt
besvärlig ekonomisk situation med fortsatt industriell försvagning, stora

Mot. 1981/82:2487

underskott i statsbudgeten och bytesbalansen och hög arbetslöshet. Den
ekonomiska politik som drivs tycks endast ha en huvuduppgift — att
fortsätta att skära ner de offentliga utgifterna och medborgarnas levnadsstandard.

Försämringar och nedskärningar har drabbat utsatta grupper som barnfamiljer,
handikappade och pensionärer. Ungdomsarbetslösheten är rekordhög,
bostadsbyggandet är lägre än på mycket länge, utbyggnaden av
barnomsorgen har stoppat upp, pensionerna har försämrats, de sjukas
kostnader för vård och resor har höjts avsevärt. Karensdagarna i sjukförsäkringen
återinförs.

lil Socialdemokratins förslag

1. Förslag i särskilda motioner

För att motverka och bekämpa prostitutionen behövs åtgärder av två
slag, dels stödjande och förebyggande åtgärder, dels skärpt lagstiftning.
De förebyggande åtgärderna handlar om att i grunden komma åt de
sociala utslagningsmekanismerna på samhällets olika områden och då
framför allt inom skolan och arbetslivet. Att motverka den ekonomiska
ojämlikheten och bekämpa de kommersiella krafterna är andra viktiga
inslag i det förebyggande arbetet. Det krävs också betydande förbättringar
av narkomanvården.

Socialdemokraterna har under årets riksdag lagt en rad förslag i särskilda
motioner som är ägnade att stärka människors sociala situation.

Barns och ungdomars levnadsmiljö och uppväxtvillkor

Samhällsutvecklingen har för många människor lett till sociala brister
och personliga problem. Det gäller inte minst barns och ungdomars levnadsmiljö
och uppväxtvillkor. Ungdomens arbetsmarknadsläge är sämre
än på länge. Bostadsbristen tilltar i många kommuner — som en följd av
både lågt och ensidigt inriktat bostadsbyggande och höga bostadskostnader.
Kvaliteten i den undervisning skolan kan ge försämras genom resursnedskärningar.
Fritiden kommersialiseras alltmer.

År 1981 blev ett år med kraftigt stegrad arbetslöshet bland ungdomen.
I oktober 1981 var 61 000 ungdomar under 25 år öppet arbetslösa. Detta är
en arbetslöshet på 9,1 %. En så hög ungdomsarbetslöshet har inte noterats
sedan statistiken började föras.

I vissa grupper blev situationen katastrofal. Bland flickor i åldern 16—
19 år steg arbetslösheten sålunda till över 15 %. Också för invandrarungdomen
blev läget särskilt svårt.

Mot. 1981/82:2487

Det finns en lång utslagningsprocess som börjar redan i förskoleåldern.
Den börjar bland barn och ungdomar som bor i en segregerad miljö och
har ett otillräckligt vuxenstöd. Men också barn med en trygg uppväxtmiljö
kan råka illa ut, om de tvingas in i arbetslöshet i övergången från skolan
till arbetslivet och därmed får inleda sitt vuxenliv i sysslolöshet. Samhällets
oförmåga att klara varje individs rätt till arbete kan då upplevas som en
personlig tragedi. Det finns ett tydligt samband mellan ungdomsarbetslöshet,
social utslagning och prostitution. Sysslolöshet kan lätt leda till olika
former av drogmissbruk, som i sin tur drar med sig brottslighet för att
skaffa pengar till missbruket.

Vi socialdemokrater menar att förbättringar av barns och ungdomars
levnadsmiljö och uppväxtvillkor är en väsentlig förutsättning för att komma
till rätta med de sociala problemen i dagens samhälle. Vi har i motionerna
1981/82:406 och 1981/82:774 lagt fram en rad förslag. Vi vill återställa
statsbidragssystemet till barnomsorgen så att daghemsutbyggnaden
kan fortgå med i stort sett oförändrade villkor. Vi föreslår åtgärder för att
underlätta barnens skolstart och för att stärka och vidareutveckla samhällets
stöd till barnkulturen. Vi lägger fram förslag som syftar till att ge
ungdomar en bättre situation i gymnasieutbildningen, på arbetsmarknaden,
på bostadsmarknaden och på fritiden. Vi lägger fram en rad konkreta
förslag till hur ungdomarna skall komma in i arbetslivet. Alla ungdomar
måste få möjlighet till utbildning, praktik eller arbete.

Insatser mot narkotikamissbruk

Ett svårt problem i samband med prostitutionen är de narkotikamissbrukande
kvinnorna. Om narkotikamissbruket är en följd av prostitutionen
eller ej är svårt att säga. Enligt prostitutionsutredningen är det däremot
helt klart att det är så gott som omöjligt att få dessa kvinnor att sluta med
prostitution. I dessa fall är det narkotikamissbruket och inte prostitutionen
som är det primära problemet, som det gäller att på allvar ta itu med.

I motion 1981/82:2246 har socialdemokraterna lagt fram en rad förslag
om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket. Vi redovisar här ett
par exempel på förslag som är ägnade att minska prostitutionen.

För att få till stånd en fortsatt utbyggnad av kvarterspolisorganisationen,
i första hand i storstäderna och kranskommunerna till dessa, har vi
föreslagit att 25 nya tjänster för kvarterspoliser skall inrättas under vart
och ett av de närmaste tre åren. Kvarterspoliserna har en viktig förebyggande
funktion i grupper av ungdomar i brottsbenägna miljöer, där olika
former av drogmissbruk och prostitution kan förekomma. Malmöprojektet
visar att polisen kan spela en viktig roll i socialt förebyggande arbete (se
avsnitt 111:2 i denna motion).

Behovet av platser i behandlingshem för narkotikamissbrukare är stort.
I dag är köerna långa av ungdomar som köar för frivillig intagning på

Mot. 1981/82:2487

behandlingshem. Vi har därför föreslagit att medel skall beräknas för
ytterligare 80 platser i behandlingshem för narkotikamissbrukare, utöver
de 440 platser som ingår i regeringens förslag.

2. Förslag som direkt avser prostitutionen

I Malmö har bedrivits ett omfattande arbete i syfte att begränsa prostitutionens
omfattning och ge de prostituerade möjligheter att återgå till ett
ordnat socialt liv. Det sociala projektarbete som bedrivits inom ramen för
det s. k. Malmöprojektet har haft följande uppläggning:

o fältarbete direkt i gatumiljö för att etablera kontakter,
o individuellt psykiskt och socialt stöd,

o hjälp med utbildning, arbete, bostad och ekonomisk sanering,
o hjälp med vård mot narkotikamissbruk,

o aktivt tillvaratagande av kvinnornas möjligheter att stödja varandra.

Malmöprojektet startade 1977 och har bedrivits av en projektgrupp
bestående av representanter för bl. a. polis och socialförvaltning. Trots
relativt små resurser kan Malmöprojektet visa betydande framgångar i sitt
arbete. Det har visat att det med socialt stödjande insatser går att komma
långt när det gäller att begränsa prostitutionens omfattning. För verksamhetens
bedrivande har statligt stöd erhållits.

Sedan årsskiftet har projektet lagts ner och arbetet med prostituerade
ingår nu i socialtjänstens löpande verksamhet.

Det bör i och för sig finnas goda möjligheter att inom ramen för socialtjänsten
vidta åtgärder av skilda slag för att hjälpa och stödja de prostituerade
att komma ifrån prostitutionen. Det måste ingå som ett naturligt led
för alla socialarbetare inom socialtjänsten att uppmärksamma tecken på
prostitution. Den nya socialtjänstlagen ger ännu större möjlighet än tidigare
att hjälpa såväl ekonomiskt som kurativt. Sådana praktiska åtgärder
kan vara att skaffa bostad, arbete, miljöbyte och personligt stöd för att
kunna lämna ett beroendeförhållande.

För detta krävande arbete med prostitutionen behövs erfarna socialarbetare
och relativt självständiga arbetsenheter. Socialt arbete av detta slag
som vänder sig till de prostituerade kvinnorna och i viss mån till kunderna
förutsätter ett gott samarbete med polisen. Det gäller särskilt den typ av
kvarterspolisverksamhet, som vi har föreslagit skall få ökade resurser i
första hand i storstadsområdena (jfr mot. 1981/82:2246). Även samarbetet
med övriga myndigheter, t. ex. arbetsma-knadsorgan, sjukvård och bostadsförmedling,
är en förutsättning för ett framgångsrikt socialt arbete.

Enligt vår mening kan det finnas risk för att kommunerna, i nuvarande
kommunalekonomiska läge, inte kommer att anse sig ha tillräckliga ekonomiska
resurser för att göra erforderliga insatser på detta område. Det är
viktigt att det arbete som pågår kan fortsätta och att även andra kommuner

Mot. 1981/82:2487

kan organisera sådana speciella insatser som nu görs i Stockholm, Göteborg
och Malmö.

Vi anser att socialt projektarbete av den typ som bedrivits i Malmö bör
ges fortsatt statligt stöd. Vi föreslår att 1 milj. kr. anvisas för sådan verksamhet,
i första hand i de större städerna.

Prostitutionsutredningen har lagt fram förslag om en rad åtgärder av
kontrollerande och förbjudande natur. Av dessa har endast förslaget att
förbjuda sexklubbar tagits upp i propositionen. Övriga förslag — bl. a.
frågan om att komplettera lagstiftningen så att man försvårar för fastighetsägare
att hyra ut prostitutionslokaler — tas inte upp i detta sammanhang.
Socialministern anser att sexualbrottskommitténs överväganden bör
avvaktas.

Vi vill i och för sig tillstyrka skärpt straffansvar för hyresvärdar och en
skärpning av nuvarande regler om straff för den som otillbörligt utnyttjar
narkotikapåverkade prostituerade. I likhet med socialministern anser vi
det dock vara en fördel att ta del av sexualbrottskommitténs hela förslag.

I propositionen läggs förslag om social forskning kring prostitutionen.
Medel skall ställas till förfogande för att genomföra olika forskningsprojekt
för att öka kunskaperna om bl. a. de prostituerades kunder och unga
flickor som löper risk att bli prostituerade. I propositionen förutskickas
också att resurser skall ställas till förfogande för socialstyrelsen för en
särskild försöksverksamhet med syfte att utveckla metoder som kan användas
i det förebyggande arbetet.

Vi anser i detta sammanhang att det är särskilt angeläget att utvärdera
effekten av olika stödjande åtgärder. Det är viktigt att i forsknings- och
utvecklingsarbetet klara ut hur verkningsfulla olika förebyggande och
stödjande åtgärder är.

Bland de prostituerade finns ett relativt stort antal utländska kvinnor.
En särskilt utsatt grupp bland dessa är de invandrarkvinnor som tvingas
avbryta ett sammanboendeförhållande eller begära skilsmässa med eventuellt
följande utvisningshot. Det är därför angeläget att till de grupper som
arbetar med förebyggande insatser bland de prostituerade knyta personer
som har sådana språkliga och kulturella kunskaper att de kan nå fram till
kvinnor som saknar förankring i svenska språket och svenskt tänkesätt. Vi
anser att invandrarkvinnornas problem bör uppmärksammas särskilt i det
planerade forsknings- och utvecklingsarbetet.

Vad vi nu har anfört om inriktningen av forsknings- och utvecklingsarbetet
på prostitutionsområdet bör av riksdagen ges regeringen till känna.

IV Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att till Stöd till sociala projekt mot prosti

Mot. 1981/82:2487

tutionen för budgetåret 1982/83 under femte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som anförts i motionen om inriktningen av forsknings-
och utvecklingsarbetet på prostitutionsområdet.

Stockholm den 19 april 1982

GÖRAN KARLSSON (s)

EVERT SVENSSON (s)
ANNA-GRETA SKANTZ (s)
JOHN JOHNSSON (s)

IVAR NORDBERG (s)
KJELL NILSSON (s)
SVEN-GÖSTA SIGNELL (s)
GEORG KARLSSON (s)

STIG ALFTIN (s)
BIRGITTA DAHL (s)

IRIS MÅRTENSSON (s)
MARIA LAGERGREN (s)
ANITA PERSSON (s)
STIG OLSSON (s)