Mot. 1981/82

2454-2457

Motion
1981/82:2454
Gösta Bohman m. fl.

Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 (prop. 1981/82:125)

Statsföretagsgruppen uppvisar nya stora underskott för räkenskapsåret
1981. Om ersättning som staten lämnat för att täcka förluster i vissa
dotterbolag frånräknas, uppgår 1981 års förlust till inte mindre än 1 400
milj. kr. Förlusterna är anmärkningsvärt stora även i flera av de dotterbolag
som av Statsföretag självt klassas som arbetande under ”normala
affärsbetingelser”. Hit hör t. ex. skogsföretaget ASSI och kemibolaget
Beroxo.

Den aktuella situationen för Statsföretagsgruppen understryker de krav
som under en lång följd av år framförts i moderata motioner om nya
riktlinjer för Statsföretags verksamhet. De nya riktlinjerna bör syfta till en
sanering och utförsäljning eller börsintroduktion av de företag som ingår
i den s. k. verksamheten under normala affärsbetingelser.

Otillfredsställande handläggning

Det Finns anledning att med beklagande konstatera att handläggningen
av Statsföretagsgruppens problem skötts på ett mycket otillfredsställande
sätt.

Statsföretags styrelse kan klandras för bristande handlingskraft. Samma
kritik måste riktas mot statsmakterna. Snart har två borgerliga mandatperioder
gått utan att någon industriminister har förmått ta itu med problemet
Statsföretag. Sedan utredning gjordes 1978 har inga som helst initiativ
tagits, trots att riksdagen har begärt nya riktlinjer för Statsföretags verksamhet.
Den departementala arbetsgrupp som tillsatts saknar nästan helt
industriell expertis, trots att de flesta av Statsföretagskoncernens 40 000
anställda arbetar i någon form av industriföretag.

Vad som nu behövs är omedelbar handling för att förebygga ytterligare
förluster och ytterligare bördor för skattebetalarna. Detta är självfallet i
första hand ett ansvar för Statsföretags styrelse. Styrelsen behöver dock
nya riktlinjer från statsmakterna som grund för den nödvändiga saneringsprocessen.
I avsaknad av sådana riktlinjer finns det anledning att fråga sig
hur Statsföretags styrelse skall kunna agera under de kommande månaderna.
Vilka befogenheter skall Statsföretags styrelse känna att den har? Är
det Statsföretags styrelse som skall göra något åt Statsföretags problem,
eller är det den departementala arbetsgrupp som utreder hela koncernen?

1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2454 - 2457

Mot. 1981/82:2454

2

ASSI

ASSI är ett företag i behov av omedelbara åtgärder. Även detta utreds
av en person utanför Statsföretag. Från moderat håll avvisar vi konstruktioner
som syftar till att dölja förlusterna i ASSI. Vi är också oroliga för
konsekvenserna för övrig skogsindustri, om nya stora statliga subventioner
skall pumpas in i statliga förlustföretag. Subventioner skapar konkurrenssnedvridning
och ineffektivitet. Företaget borde stegvis anpassa ”kostymen”
till den något blygsammare kapitalbasen. Statligt företagande bör
inte leda till ett risktagande långt utöver det normala.

Det är vidare viktigt att slå vakt om domänverkets oberoende ställning
och att uppmärksamma dess betydelse på den fria virkesmarknaden. Det
finns många små sågverk ute i bygderna som är beroende av virkesflödet
från domänverket.

Omorganisation

Omorganisation av Statsföretag måste baseras på 1970-talets erfarenheter.
Dessa visar klart att staten saknar förutsättningar för att med framgång
äga och driva företag. Affärsmässigheten och effektiviteten i statlig verksamhet
tycks alltid bli sämre än i enskild verksamhet. Den politiska inblandningen
går inte att undvika. Styrelsens känsla av självständighet och
personligt ansvar undergrävs av att statsmakterna agerar inkonsekvent och
inte tar sitt ägaransvar.

De senaste turerna kring Statsföretag illustrerar att staten har svårt att
utöva sin ägarroll utifrån affärsmässiga överväganden. De företagsledande
uppgifterna har inte kunnat skötas under normala förhållanden. Något
av en maktkamp mellan industriministern och Statsföretags styrelse har i
stället utspelat sig.

Statliga företag inget självändamål

I en fri ekonomi är det statens uppgift att sätta upp ramar för företagens
verksamhet. Inom dessa ramar skall företagen få verka fritt och anpassa sig
till marknadens krav.

I en ekonomi med en stor statlig företagsamhet är risken uppenbar att
statens roll som gränsutstakare kommer i konflikt med statens roll som
företagare. Risken finns alltid att statliga myndigheter — medvetet eller
omedvetet — påverkas av det faktum att vissa företag är statliga. En statlig
företagssektor leder också lätt till en felaktig resursfördelning genom att
olika parter i samhället i praktiken tvingas ta speciella hänsyn till det
statliga företagskomplexet. Detta kan gälla t. ex. kreditinstituten. När ett
statligt företag kräver krediter fordras det mycket för att kreditinstituten
skall säga nej, även om projektet ser svagt ut. Dessa kan därigenom komma
att ge avkall på sin samhällsekonomiska uppgift, nämligen om kreditut

Mot. 1981/82:2454

3

rymmet inte räcker till utvecklingsbara och lönsamma företag.

Enligt moderat uppfattning skall statliga företagsamhet förekomma endast
när särskilda skäl föreligger. Det kan vara fråga om en monopolsituation
eller ett särskilt kapitalkrävande projekt eller när särskilda sysselsättnings-
och regionalpolitiska skäl är för handen. Ett typexempel är LKAB.

1 övrigt bör företagen drivas i enskild regi och verka inom de ramar för
marknadshushållningen som uppställts av statsmakterna.

Vi anser således att den statliga företagsamhetens roll i framtiden bör
begränsas till att sanera och driva sådana företag som av särskilda skäl
eller under begränsad tid måste tas om hand av staten. Detta kan t. ex. vara
fallet vid strukturkriser inom branscher där regional- och sysselsättningspolitiska
hänsyn kräver att staten tar ett ansvar.

För denna form av statligt saneringsarbete erfordras en genomtänkt
målsättning och en definition av vad statens ansvar som ägare skall innebära
i varje enskilt fall. Ett oeftergivligt krav för denna form av statligt
företagande är att den sker under öppen redovisning och i så konkurrensneutrala
former som möjligt.

Nya riktlinjer för de statliga företagen

Sverige är i dag i stort behov av industriell förnyelse. Resursutnyttjandet
i hela samhället behöver förbättras och effektiviseras. Statlig företagsamhet
kan inte vitalisera svenskt näringsliv och svensk samhällsekonomi. Det
är nödvändigt att regeringen skyndsamt utarbetar nya riktlinjer för Statsföretagsgruppens
verksamhet syftande bl. a. till en sanering och utförsäljning
av företag, så att Statsföretagsgruppens behov av kapital till den
normala affärsverksamheten kan täckas genom egna åtgärder utan behov
av statsbidrag. 1970 års riksdagsbeslut rörande riktlinjer för statlig företagsamhet
bör således upphävas. För det fall likviditetsproblem uppstår på
grund av att ytterligare statligt kapitaltillskott i enlighet med vårt förslag
nu ej utgår, måste företaget, i likhet med andra konkurrensutsatta företag,
vidta de åtgärder som kan anses erforderliga.

En särskild kommitté med kvalificerade företagsekonomiska experter
och med parlamentarisk insyn bör ges i uppdrag att pröva Statsföretags
organisation också för de företag för vilka regionalpolitiska eller sysselsättningspolitiska
skäl kan andras för ett statligt engagemang.

Hemställan

Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens hemställan om kapitaltillskott
på 300 milj. kr. till Statsföretag AB,

2. att riksdagen hos regeringen begär nya riktlinjer för Statsföretag
AB:s verksamhet i enlighet med vad som i motionen anförts,

Mot. 1981/82:2454

4

3. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en särskild
kommitté med kvalificerade företagsekonomiska experter och
med parlamentarisk insyn med uppdrag att pröva Statsföretags
organisation också för de företag för vilka regionalpolitiska eller
sysselsättningspolitiska skäl kan andras för ett statligt engagemang
i enlighet med vad som i motionen anförts.

STAFFAN BURENSTAM LINDER (m) NILS CARLSHAMRE (m)

Stockholm den 19 april 1982

GÖSTA BOHMAN (m)

LARS F. TOBISSON (m)
INGEGERD TROEDSSON (m)

H. BERTIL LIDGÅRD (m)
ANDERS BJÖRCK (m)

ALLAN HERNELIUS (m)
PER PETERSSON (m)

L. ARNE ANDERSSON (m)
i Ljung

ERIK HOVHAMMAR (m)
INGRID SUNDBERG (m)
ALF WENNERFORS (m)