Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1981/82:2441

Jan Bergqvist och Birger Rosqvist

Revisors kompetens m. m. (prop. 1981/82:171)

I propositionen föreslås att s. k. kvalificerad revisor skall finnas i alla
nybildade aktiebolag fr. o. m. den 1 januari 1983. För bolag som redan är
registrerat i aktiebolagsregistret vid denna tidpunkt föreslås en femårig
övergångstid på så sätt att kvalificerad revisor skall utses senast vid första
ordinarie bolagsstämma efter den 1 januari 1988.

Vi anser att en övergångstid på tre år är fullt tillräcklig. Vi tror dessutom
att man bör införa reformen i två steg så att man undviker en ansamling
av bolag som väntar med att utse kvalificerad revisor till slutet på övergångsperioden.

Det finns en lång rad andra tänkbara åtgärder för att förbättra företagsrevisionen
vilka lämpligen kan övervägas i den översyn av företagsrevisionen
som föreslagits i motion 1981/82:928. Redan nu bör riksdagen dock
kunna ta ställning till sådana frågor som att avskaffa preskriptionsregeln
i disciplinära ärenden och till behovet att i vissa fall förstärka revisorns
upplysningsskyldighet.

övergångstidens längd

Det finns goda grunder för bedömningen att antalet kvalificerade revisorer
blir tillräckligt för en treårig övergångstid. Kommerskollegium har
beräknat att de kvalificerade revisorerna ökar med ca 1 000 fram till den
1 januari 1988. Kollegiet framhåller att uppskattningen närmast får anses
som försiktig. Vi vill peka på att antalet examinerade ekonomer från våra
högskolor med inriktning på redovisning och revision under den senaste
tioårsperioden uppgår till ca 4 500 och att antalet revisorsassistenter hos de
auktoriserade och godkända revisorerna i dag kan uppskattas till ca
10 000.

Även andra skäl talar för en kortare övergångstid. Kravet på att införa
kvalificerad revisor i alla aktiebolag har diskuterats ingående både i och
utanför riksdagen under senare år. Så tidigt som på hösten 1979 uppskattade
Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) att tillgången på kvalificerade
revisorer räckte för att snabbt täcka efterfrågan i alla bolag. 1 dag
revideras ca två tredjedelar av alla aktiebolag av kvalificerad revisor. De
bolag som nu saknar sådan revisor tillhör i flertalet fall de mindre bolagen,
där revisionsinsatsen inte är lika arbets- och tidskrävande som i de större.
Även mot denna bakgrund framstår övergångstidens längd som onödigt
väl tilltagen.

Mot. 1981/82:2441

Dessutom anser vi det mycket angeläget att de mindre bolagen snarast
får klarare gränser mellan redovisnings- och revisionsfunktionerna. I dag
anlitar många bolag bokförings- och revisionsbyråer som handhar allt
"pappersarbete”, dvs. såväl bokföring som revision åt företaget. Arbetet
utförs av personer som inte är auktoriserade eller godkända revisorer. I
stor utsträckning utför dessa personer ett förtjänstfullt arbete; särskilt
torde detta gälla medlemmar som är organiserade i Sveriges Redovisningskonsulters
Förbund SRF och Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers
Förbund SBRF. Samtidigt visar olika undersökningar dock att den ekonomiska
brottsligheten är mest utbredd i de mindre bolagen. Även departementschefen
anför i propositionen att det erfarenhetsmässigt förekommer
ekonomisk brottslighet inte minst i samband med de mindre aktiebolagen.

De insatser som i dag utförs av icke godkända eller icke auktoriserade
revisorer bör enligt vår mening begränsas till andra uppgifter än revision
i bolagen. För de mindre bolagen torde dessutom kostnaden för att anlita
en kvalificerad revisor bli begränsad om underlaget för revisionen är
välordnat. Vi vill även framhålla att en treårig övergångstid torde vara
tillräcklig för att de som önskar bli kvalificerad revisor skall kunna komplettera
sin teoretiska eller praktiska utbildning.

Sammanfattningsvis talar således flera skäl för att kravet på införande
av kvalificerad revisor kan genomföras inom en treårig övergångstid räknat
från den 1 januari 1983.

Införande

För att undvika en ansamling av bolag som avvaktar med att utse
kvalificerad revisor så sent som möjligt, bör övergångsbestämmelserna
utformas så att branschen och bolagen successivt kan anpassa sig till den
nya ordningen. Vi föreslår därför att kravet införs stegvis genom att knytas
till storleken på bolagets bundna egna kapital enligt följande:

Bolagets bundna egna kapital Krav på kvalificerad revisor

< 1 000 000 - > 100 000 1985-01-01

< 100 000 — > 50 000 1986-01-01

Preskription i disciplinära ärenden

Antalet kvalificerade revisorer kommer alltså att öka snabbt de närmaste
åren. Kommerskollegiums betydelse som tillsynsmyndighet kommer
också att öka i motsvarande mån. Antalet tillsynsärenden kan likaså förväntas
stiga.

I 23 § revisorsförordningen anges att kollegiet i vissa fall av försummelser
från revisorns sida skall/får upphäva auktorisationen/godkännandet

Mot. 1981/82:2441

eller meddela varning. Bestämmelsen har sin förebild från advokatområdet
där motsvarande disciplinära åtgärder kan vidtas mot försumlig advokat.
På revisorsområdet tillämpas dock, till skillnad från advokatområdet,
en preskriptionsregel i ärenden vilka kan leda till disciplinärt ingripande
i form av varning. Preskriptionsregeln tillämpar kollegiet med stöd av en
kammarrättsdom från 1975. Regeln innebär att försumligheter från revisorernas
sida inte kan bli föremål för disciplinärt ingripande i form av
varning om längre tid än två år har förflutit från tidpunkten för försumligheten
till delgivningen av kollegiets beslut i frågan. Med hänsyn till att
ovannämnda kammarrättsdom inte var enhällig och att relativt lång tid har
förflutit från dess meddelande anser vi att tiden nu är mogen för en
omprövning av frågan. Det disciplinära förfarandet bör enligt vår mening
inte skilja sig från förhållandena på advokatområdet, där någon preskriptionsregel
i disciplinära ärenden inte finns — och det måste för övrigt anses
klart otillfredsställande att kommerskollegium inte kan ingripa disciplinärt
i de talrika ärenden som är äldre än två år. Denna tidsgräns passeras
så gott som alltid i t. ex. skatteärenden, där anmärkning riktats mot revisorns
fullgörande av sitt uppdrag.

När nu kollegiets tillsynsverksamhet enligt propositionsförslaget dessutom
kommer att få större betydelse i framtiden, är det så myckt mer
angeläget att detta missförhållande omgående undanröjs.

Revisorns upplysningsskyldighet

En annan fråga som bör föranleda omedelbara åtgärder gäller revisorns
upplysningsskyldighet enligt 10 kap. 13 § andra stycket aktiebolagslagen:
Enligt denna lag är ett aktiebolag skyldigt att välja revisor. Revisorn skall
fullgöra sina i lagen och enligt god revisorssed angivna skyldigheter i
företagslednings, de anställdas, borgenärernas och det allmännas m. fl.
intressen. Revisorn har således en närmast officiell ställning. Mot denna
bakgrund kan det inte accepteras att en revisor med hänvisning till sin
tystnadsplikt vägrar att lämna upplysningar om bolag som är inblandade
i brottslig verksamhet. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att revisorn i
utredningar om gäldenärs- eller skattemål ofta är en av de viktigaste
informationskällorna för de brottsbekämpande organen. Visserligen kan
en revisor höras som vittne om vad han fått kännedom om vid utförandet
av sitt uppdrag, enligt reglerna i 36 kap. rättegångsbalken, men polis och
åklagarmyndigheter har däremot f. n. små möjligheter att få upplysningar
av en revisor. Vi föreslår därför att 10 kap. 13 § andra stycket aktiebolagslagen
kompletteras med en bestämmelse om att revisor är skyldig att lämna
erforderliga upplysningar om bolagets angelägenheter även till polis- och
åklagarmyndigheter, när förundersökning inletts beträffande det bolag i
vilket ifrågavarande revisor är vald. Som ett led i kampen mot den ekonomiska
brottsligheten kan en sådan bestämmelse underlätta de brottsbe

Mot. 1981/82:2441

kämpande organens arbete. I fråga om inledda förundersökningar mot
bolag, i vilka misstanke om brottslighet föreligger, anser vi alltså att det
allmännas intresse av att beivra brott bör väga över de intressen revisors
tystnadsplikt i dag tillgodoser.

En liknande tankegång anser vi bör göra sig gällande på skatte- och
avgiftsområdet. De obetalda skatterna och avgifterna växer lavinartat och
beräknas nu till ca tio miljarder kronor. Om de senaste årens tendenser
håller i sig kan vi förvänta oss en fördubbling av beloppet redan inom
fyra—fem år. Vi anser att revisorerna kan bidra till att skatte- och uppbördsmyndigheterna
på ett tidigare stadium kan få kännedom om dessa
missförhållanden. Detta kan ske om revisorerna i den offentliga revisionsberättelsen,
som skall avlämnas till bolagsstämman för varje räkenskapsår,
antecknar huruvida bolagen fullgjort sina skyldigheter enligt skatte- och
uppbördsförfattningar. Genom att revisorn skall verka för en riktig redovisning
och god intern kontroll samt granska efterlevnaden av aktiebolagslagen
och andra lagar, kan en sådan upplysning i revisionsberättelsen som
vi här föreslår inte innebära någon utvidgning av revisorns skyldigheter
enligt gällande rätt. Däremot skulle revisionen inriktas mera mot hur bolag
fullgör sina skyldigheter på skatte- och avgiftsområdet, vilket vi anser vara
av stort värde. En bestämmelse med det innehåll vi här föreslagit bör
snarast införas i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen.

Även andra åtgärder på företagsrevisionens område bör snarast vidtagas
i kampen mot den ekonomiska och organiserade brottsligheten. Vi vill
här som tidigare påpeka att det i många företag saknas ingående kunskaper
på det redovisningstekniska och skattetekniska området, varför det
ofta endast är revisorn i företaget som kan svara på frågor om bokföring,
bokslutsdispositioner, deklarationer etc. En möjlighet kan härvid vara att
ge taxeringsrevisorn, dvs. tjänsteman som förordnats att utföra revision,
rätt att i samband med taxeringsrevision enligt 56 § taxeringslagen erhålla
upplysningar av bolagets revisor. En liknande möjlighet bör finnas för
taxeringsnämndsordförande eller tjänsteman som biträder nämnden att
med stöd av 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen få upplysningar
även av den skattskyldiges revisor.

Hemställan

Med stöd av vad som ovan anförts yrkar vi

1. att riksdagen beslutar att införande av kvalificerad revisor i alla
aktiebolag skall genomföras inom en treårig övergångstid, räknat
från den 1 januari 1983,

2. att riksdagen beslutar att införandet av kvalificerad revisor i alla
aktiebolag sker successivt och knyts till storleken på bolagets
bundna egna kapital enligt vad som föreslagits i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som

Mot. 1981/82:2441

i motionen anförts om kommerskollegiums disciplinära ingripanden
när det gäller varning enligt 23 § revisorsförordningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kompletterande
bestämmelse i 10 kap. 13 § aktiebolagslagen innebärande att
revisor skall vara skyldig att lämna erforderliga upplysningar om
bolagets angelägenheter till polis och åklagarmyndigheter när
förundersökning inletts beträffande bolag i vilket revisorn är
vald,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kompletterande
bestämmelse i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen innebärande att
revisionsberättelse skall innehålla uppgift om bolaget har fullgjort
sina skyldigheter enligt skatte- och uppbördsförfattningarna.

Stockholm den 16 april 1982

JAN BERGQVIST (s)

BIRGER ROSQVIST (s)