Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1981/82

2438-2441

Motion

1981/82:2438

Lars Werner m. fl.

Ny arbetstidslag m. m. (prop. 1981/82:154)

Vpk kräver sextimmarsdag

Genom arbetarrörelsens historia har kampen för kortare arbetstid varit
en av de viktigaste frågorna. Den senaste arbetstidsförkortningen genomfördes
1970 och innebär en ordinarie arbetstid på 40 timmar per vecka. I
dag måste frågan om införandet av sex timmars arbetsdag resas. Den är
}ika angelägen som en gång kampen för 8-timmarsdagen var.

Till årets riksmöte — likväl som under de senaste åren — föreslår vpk
i motion 1981/82:293 att arbetstiden under åttiotalet minskas till sex
timmar per dag, att deltidsarbetet minskas och att övertiden begränsas och
endast får förekomma vid t. ex. nödfallsarbete.

Ny arbetstidslag — en försämring

Regeringens förslag i proposition 154 innehåller inget av de förslag vpk
ställt i motion 1981/82:293. Förslaget till ”ny arbetstidslag” kännetecknas
av en anpassning till näringslivets krav på ökad effektivitet och lönsamhet
genom att möjligheterna att utnyttja arbetskraften ökas. Lagen får karaktären
av ramlag, undantagen är många och 40-timmarsveckan blir än mer
illusorisk.

Kritiken kan sammanfattas i följande punkter:

O Sextimmarsdagen skjuts mycket långt på framtiden.

O Möjligheter ges till ökat övertidsuttag från 150 till 200 timmar.

O Hemarbete med t. ex. hemdatorer omfattas inte av lagen.

O Möjligheter ges att genom lokala avtal frångå lagen på viktiga områden.

Propositionens förslag innebär att dörren öppnas för SAF:s gamla
käpphäst om konjunkturanpassad arbetstid, dvs. längre arbetstid i högkonjunktur.

Lagens målsättning

Förändringarna av arbetstidslagen 1970 innebar att lagens målsättning
som skyddslag uttunnades. Utvecklingen visar emellertid att arbetstiden är
en del av den totala arbetsmiljön. Arbetstidslagen bör slå fast att arbetstiden
är en del av arbetsmiljön, varigenom arbetstidslagen måste betraktas
som en skyddslagstiftning. Arbetsmiljölagens punkter om arbetsmiljöns
beskaffenhet som finns i 2 kap. 1 och 2 §§ samt 3 kap. 2 § första stycket och
3 § bör ingå i arbetstidslagen.

1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2438-2441

Mot. 1981/82:2438

Arbetstidsbegrepp

Arbetstidslagen gäller inte vid hemarbete. Arbete i hemmet vid s. k.
hemdatorer förekommer redan i Sverige, om än i liten utsträckning. Vpk
är motståndare till en utveckling mot en ökad användning av hemdatorer,
vilket vi också tar upp i vår motion till den datapolitiska propositionen.
Det är ändå nödvändigt att utveckla vad som avses med arbetstid, så att
också arbete i hemmet täcks in under arbetstidsbegreppet. Vi anser att med
arbetstid skall avses all den tid arbetstagaren är skyldig ställa sig till
arbetsgivarens förfogande. En sådan tolkning av arbetstidsbegreppet kombinerad
med en strykning av förslagen i 2 § punkterna 1 och 2 innebär att
arbetstidslagen kommer att omfatta såväl hemarbete med datorer som alla
arbetstagare.

Sex timmars arbetsdag

I propositionen avfärdar arbetsmarknadsministern en arbetstidsförkortning.
Det samhällsekonomiska läget ger för överskådlig tid inte utrymme
för någon generell arbetstidsförkortning, påstår arbetsmarknadsministern.
Samtidigt framhålls att sextimmarsdagen skall vara kvar som mål och
”särskilt viktigt är det att uppmärksamma frågorna ur jämställdhetssynpunkt”.
För vpk räcker det inte med att bara ställa upp mål och uppmärksamma
frågorna, det måste göras någonting också.

I motion 1981/82:293 anförs främst tre skäl som gör att sextimmarsdagen
är nödvändig:

□ Jämställdheten mellan män och kvinnor kräver en kortare arbetstid och
därmed att deltidsarbetet minskas.

□ Ekonomisk och social rättvisa.

□ Sysselsättningen ökar genom en arbetstidsförkortning.

Vpk anser därför att riksdagen bör hemställa hos regeringen om en plan
för nedtrappning av arbetstiden till sex timmar per dag så att arbetstidsförkortningen
är genomförd under åttiotalet.

Slopa allmän övertid och extra övertid

Arbetstidslagen från 1970 införde begreppet ”allmän övertid”, ett begrepp
som gör övertiden till något normalt. Därför kräver nu arbetsköparna
ökad övertid på en arbetsmarknad där allt fler slås ut, blir arbetslösa,
förtidspensioneras, hamnar i AMS-karusellen etc. Resultatet är att de som
har ett jobb avkrävs övertid, medan andra blir utan jobb. En sådan ordning
kan aldrig accepteras.

Företagen planerar med den ”allmänna övertiden” som något normalt.
Denna ”planering” gör övertiden till en tvingande ”nödvändighet”. Åtgärder
för att öka produktiviteten innebär personalrationaliseringar, vilket
ökar kraven på att övertidsarbete skall klara uppkommande problem.

Mot. 1981/82:2438

Möjligheterna till ökat övertidsuttag föreslås nu: 200 timmar i stället för
150 timmar per kalenderår. Särskilt allvarligt är de ökade möjligheterna till
dispens från arbetstidslagens bestämmelser.

Vpk föreslår att paragraf 8 där allmänna övertiden regleras skall utgå ur
lagen och även att punkterna 1, 2, 3 och 4 i 19 § som reglerar den extra
övertiden skall utgå. Övertid skall endast få förekomma vid natur- och
olyckshändelse eller annan liknande omständighet (nödfallsövertid) och
då högst med 150 timmar per kalenderår och under förutsättning att den
lokala fackliga organisationen ger sitt medgivande.

Även den paragraf som reglerar jourtiden, 6 §, bör utgå ur lagen.

Vpk anser det märkligt att det i en tid av mycket hög arbetslöshet öppnas
nya möjligheter till ökat övertidsuttag. Enligt vår uppfattning bör i stället
allmän övertid och extra övertid slopas.

Nattvila

Att arbeta på obekväm arbetstid är förenat med många olägenheter. De
avvikelser från nattvilan som medges i lagförslaget är alltför omfattande.
Sådana avvikelser bör göras till föremål för mer ingående prövning. Vpk
har i motion 1981/82:957 till årets riksdag föreslagit begränsning i bl. a.
nattarbetet. Avvikelse från nattvila skall bara få ske i de fall produktionsprocesser
av tekniska skäl kräver det eller när det gäller samhällsservice
t. ex. inom sjukvård och kommunikationer.

Avvikelse från nattvila bör prövas av arbetarskyddsstyrelsen, som, om
den lokala fackliga organisationen gett sitt medgivande, har beslutat om
att nattarbete får ske.

48 timmars veckovila

Veckovilan regleras i 14 §. Där föreslås trettiosex timmars sammanhängande
ledighet varje vecka. Vpk föreslår som även de fackliga remissinstanserna
förordat att veckovilan utökas till fyrtioåtta (48) timmar. Sådan vila
som sker på grund av lagen bör inte förorsaka löneavdrag för arbetstagaren.

Inga undantag eller avvikelser från lagen

Lagförslaget öppnar möjligheter till att genom lokala kollektivavtal
sätta hela lagen ur spel. Även genom centrala avtal kan undantag och
avvikelser ske. Vpk föreslår att 3 § i det föreliggande lagförslaget utgår.
Lagen måste vara en skyddslag och därmed räcker det med nödfallsövertid.

1* Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2438-2441

Mot. 1981/82:2438

Arbetstidens förläggning

I 12 § regleras arbetsgivarens skyldighet att minst två veckor i förväg till
arbetstagaren lämna besked om arbetstidens förläggning. Lagregleringen
har tillkommit bl. a. med anledning av en skrivelse från jämställdhetskommittén
till utredningen där man påpekat de problem som framför allt vissa
deltidsanställda kvinnor har haft. Man har saknat den trygghet som ligger
i att på förhand veta arbetstidens förläggning och omfattning.

Som jämställdhetskommittén påpekar i sitt remissyttrande till utredningen
är två veckor en alldeles för kort tid om den anställde skall kunna
planera barnomsorg, hushållsarbete och fritidsverksamhet av olika slag.
Normalfallet bör enligt kommittén vara att besked om arbetstidens förläggning
lämnas långt tidigare än två veckor i förväg. Kommittén föreslår
att detta tydligare kommer till uttryck i lagens förarbeten än vad som
framgår i utredningen. Vi delar jämställdhetskommitténs uppfattning i
denna fråga. Tyvärr görs inga uttalanden i denna riktning vare sig i
propositionens allmänna överväganden eller i specialmotiveringen. I stället
talas det om att ”tiden normalt inte bör underskrida två veckor” och i
specialmotiveringen ”att en arbetsgivare som huvudregel blir skyldig att
lämna de anställda besked om den ordinarie arbetstidens och jourtidens
förläggning minst två veckor i förväg”.

Vi föreslår därför att riksdagen gör ett uttalande med den innebörd som
föreslagits i jämställdhetskommitténs remissvar, nämligen att normalfallet
bör vara att besked om arbetstidens förläggning lämnas långt tidigare än
två veckor i förväg. Endast i undantagsfall bör man kunna falla tillbaka på
minimitider i den föreslagna bestämmelsen.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående och med anledning av proposition
1981/82:154 om ny arbetstidslag föreslås

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om en tidsplan för generell
nedtrappning av arbetstiden till sex timmar/dag med bibehållen
lönestandard med målsättningen att sextimmarsdagen
genomförs under 1980-talet,

2. att riksdagen beslutar anta följande förslag till ändring i proposition
1981/82:154 om ny arbetstidslag

a) att 1 § ges följande såsom Motionärernas förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

1 §

Denna lag gäller, med de in- Denna lag gäller, med de inskränkningar
som anges i 2 §, varje skränkningar som anges i 2 §, varje

Mot. 1981/82:2438

Regeringens förslag

verksamhet där arbetstagare utför
arbete för en arbetsgivares räkning.

Om arbetstiden för minderåriga
finns ytterligare bestämmelser i 5
kap. arbetsmiljölagen (1977:1160).

Motionärernas förslag

verksamhet där arbetstagare utför
arbete för en arbetsgivares räkning.

Med arbetstid avses all den tid arbetstagare
är skyldig ställa sig till
arbetsgivarens förfogande. Arbetstiden
är en del av arbetsmiljön och
grundläggande för denna lag är vad
som stipuleras i arbetsmiljölagens
2 kap. 1 och 2 §§ samt 3 kap. 2 §
första stycket och 3 §.

Om arbetstiden för minderåriga
finns ytterligare bestämmelser i 5
kap. arbetsmiljölagen (1977:1160).

b) att 2 § punkterna 1 och 2 utgår,

c) att 3 § om möjlighet till undantag och avvikelser från lagen

utgår,

d) att 6 § om jourtid utgår,

e) att 8 § om allmän övertid utgår,

0 att 9 § om nödfallsövertid ges följande såsom Motionärernas

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Motionärernas förslag

9§

Har en natur- eller olyckshändelse
fallsövertid).

Om det för arbetsstället finns en
lokal arbetstagarorganisation inom
vars avtalsområde arbetet faller, får
nödfallsövertid tas ut endast under
förutsättning att arbetsgivaren snarast
underrättar organisationen om
övertidsarbetet.

Nödfallsövertid får inte tas ut
under längre tid än två dygn från
arbetets början utan att tillstånd till
arbetet har sökts hos arbetarskyddsstyrelsen.

förhållandena kräver (nöd

Nödfallsövertid får inte tas ut
under längre tid än två dygn från
arbetets början utan att tillstånd till
arbetet har sökts hos arbetarskyddsstyrelsen.
Nödfallsövertid får
tas ut högst 150 timmar under ett
kalenderår.

g) att 13 § om nattvila ges följande såsom Motionärernas
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

13 §

Alla arbetstagare skall ha ledigt Alla arbetstagare skall ha ledigt
för nattvila. I ledigheten skall ingå för nattvila. I ledigheten skall ingå

Mot. 1981/82:2438

Regeringens förslag

Motionärernas förslag

tiden mellan klockan 24 och klockan
5.

Avvikelse från första stycket får
göras, om arbetet med hänsyn till
dess art, allmänhetens behov eller
andra särskilda omständigheter
måste fortgå även nattetid eller bedrivas
före klockan 5 eller efter
klockan 24.

tiden mellan klockan 24 och klockan
5.

Avvikelse från första stycket får
göras, om arbetet med hänsyn till
dess art eller allmänhetens behov
måste fortgå även nattetid eller bedrivas
före klockan 5 eller efter
klockan 24. Tillstånd för avvikelse
från nattvila sökes hos arbetarskyddsstyrelsen.
Avvikelse från nattvilan
får ej göras utan lokal arbetsorganisations
godkännande.

h) att 14 § om veckovila ges följande såsom Motionärernas förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Motionärernas förslag

14 §

Arbetstagarna skall ha minst trettiosex
timmars sammanhängande
ledighet under varje period om sju
dagar (veckovila). Till veckovilan
räknas inte beredskapstid då arbetstagaren
får uppehålla sig utanför
arbetsstället men skall stå till
arbetsgivarens förfogande för att
utföra arbete när behov uppkommer.

Veckovilan skall så långt möjligt
förläggas till veckoslut.

Undantag från första

Arbetstagarna skall ha minst fyrtioåtta
timmars sammanhängande
ledighet under varje period om sju
dagar (veckovila). Till veckovilan
räknas inte beredskapstid då arbetstagaren
får uppehålla sig utanför
arbetsstället men skall stå till
arbetsgivarens förfogande för att
utföra arbete när behov uppkommer.

Veckovilan skall så långt möjligt
förläggas till veckoslut,
förutses av arbetsgivaren.

i) att 19 § punkterna 1, 2, 3 och 4 om dispens och s. k. extra
övertid utgår.

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i motionen
angående tolkningen av tidsbegreppet i 12 § förslaget till
arbetstidslag.

Stockholm den 16 april 1982

LARS WERNER (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk)

EVA HJELMSTRÖM (vpk)
MARIE-ANN JOHANSSON (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)
BERTIL MÅBRINK (vpk)
LARS-OVE HAGBERG (vpk)