9
Motion
1981/82:2384
Lars Werner m. fl.
Statsbidrag till kommunal väg- och gatuhållning m. m. (prop.
1981/82:133)
Sammanfattning
1 denna motion ger vänsterpartiet kommunisterna sin syn på frågan om
statsbidrag till den kommunala väg- och gatuhållningen. Därvid framhålls
vikten av att ingen övervältring av kostnader sker på kommunerna och
understryks betydelsen av en starkt ökad kollektivtrafik. Om regeringen nu
uttalar som sin vilja att förbättra kollektivtrafikens förutsättningar, betonar
motionen att en kraftig höjning av anslag för ändamålet måste ske.
Vidare betonas att spårtrafiken inte får missgynnas.
Statsbidragets utformning
Huvudsyftet med regeringens förslag anges vara att åstadkomma en
rationellare väghållning och att flera kommuner tar över ansvaret för
allmänna vägar där detta ur samhällsekonomisk synpunkt är lämpligt. I
motion 1981/82:280 har vpk redogjort för partiets syn på trafikpolitiken.
Vi anger där som en viktig målsättning att skapa ett program för en
halvering av bilismen i och mellan de större tätorterna. Det betyder att
partiet ser en satsning på ökad kollektivtrafik som en viktig samhällsuppgift.
Väghållningsutredningen har i sitt betänkande också slagit fast att
”behovet av och intresset för kollektivtrafik har under de senaste åren ökat
i hela samhället”. Propositionen behandlar dels ett vidgat kommunalt
inflytande och ansvar för väghållningen, dels ett nytt system för statsbidrag.
Positivt är att statsbidrag nu även föreslås utgå till vissa anläggningar
för kollektivtrafiken. Negativt är att sådana bidrag inte föreslås utgå till
spårtrafik med samma procentsats som till övrig kollektivtrafik (70 %)
samt att undantag görs för exempelvis anordningar för resenärerna och
personalen t. ex. stationsanläggningar.
Vpk kan inte godta att spårtrafikanläggningar endast skall erhålla 50 %
i anläggningsbidrag och stödjer Väghållningsutredningens förslag om ett
70-procentigt bidrag även till dessa.
Vidare kan vi inte dela uppfattningen att SJ :s bananläggningar utesluts
från bidrag enligt samma regler med hänvisning till att detta är en angelägenhet
för länshuvudmannen. Vi anser nämligen att länshuvudmän också
skall kunna åtnjuta statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar på samma
villkor som en väghållande kommun. Genom samverkan mellan länshu
Mot. 1981/82:2384
10
vudmannen och de berörda kommunerna kan därigenom smidiga trafiklösningar
åstadkommas utan att finansieringen blir en stridsfråga.
Slutligen vill vi i detta sammanhang starkt betona att statsbidraget
utformas så att inte övervältring sker av vägkostnaderna på redan hårt
finansiellt pressade kommuner och att bidragsgivningen bör göras så enkel
som möjligt med undvikande av byråkrati och krångel.
Anslag till byggande
Vpk är av den meningen att såväl det s. k. schablonbidraget som det
objektdestinerade bidraget på 70 % av anläggningskostnaden skall kunna
utgå till det organ som har kostnadsansvaret för kollektivtrafiken, dvs.
såväl till kommun som till länshuvudman. Anslag skall även kunna utgå
till byggande förtrafikutövningsändamål, t. ex. anordningar för resenärer
och personal. Detta är bl. a. av avgörande betydelse för att förverkliga
handikappanpassning av den kollektiva trafiken.
I konsekvens med vår grundinställning till utveckling av den kollektiva
trafiken anser vi vidare att anslag skall utgå till kollektivtrafikfordon och
till anordningar för eldrivna bussars kraftförsörjning. Sistnämnda bidragsobjekt
är i linje med tanken på en förbättring av trafikmiljön, främst i de
större tätorternas centrala delar.
I propositionen framförs åsikten att vissa investeringskostnader ”är
egentligen att se som kapitaliserade driftskostnader”. Detta resonemang
vill vi inte godta. Om riktiga investeringar är ägnade att åstadkomma ett
samhällsekonomiskt lönsamt vägunderhåll, är givetvis sådana investeringar
inom vissa ramar starkt motiverade såväl finansiellt som ur väghållningssynpunkt.
Det av utredningen föreslagna anslaget under B 5. Byggande av kommunala
vägar och gator på ca 70 milj. kr. motsvarar ett tänkt minimianslag
på 100 000 kr. per kommun. Eftersom beloppet skall inkludera nu utgående
bidrag till cykelleder och busstrafik samt dessutom det föreslagna
bidraget till kollektivtrafikanläggningar, anser vi att en rätt kraftig uppräkning
måste ske. Vi utgår från att det verkliga behovet kommer att framgå
i samband med arbetet med revidering av vägplanerna och kommer då att
bevaka frågan för att i samband med kommande års budgetförslag kunna
lägga fram en motion om anslagets storlek.
Driftanslag
I konsekvens med vår syn på anslaget till byggande av kollektivtrafikanläggningar
anser vi att anslag till drift- och underhåll av sådana skall
utgå enligt samma grunder som drift och underhåll av väg- och gatuanläggningar.
Vi vill alltså inte som propositionen utesluta sådant bidrag till
spåranläggningar och till sådana anordningar som anläggs för passagerare
Mot. 1981/82:2384
II
och personal vid kollektivtrafiken. Anslaget under B 4. Bidrag till drift av
kommunala vägar och gator måste rimligen höjas om någon reell förbättring
av resurserna för kollektivtrafiken skall åstadkommas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda föreslås
1. att riksdagen uttalar
a) att anslag till kollektivtrafikanläggningar bör utgå även till
länshuvudmännen för trafiken,
b) att anslag även bör utgå till spårtrafikanläggningar med 70 %,
2. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen under B 4. Bidrag till
drift av kommunala vägar och gator för år 1983 skall planeras
enligt ett anslag på 480 500 000 kr.,
3. att riksdagen i övrigt ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidrag till väghållning och kollektivtrafik.
Stockholm den 25 mars 1982
LARS WERNER (vpk)
EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk) SVEN HENRICSSON (vpk)