Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1981/82:2375

Lars Werner m. fl.

Vissa musikfrågor, m. m. (prop. 1981/82: 128)

Regeringen har nyligen i en remiss till lagrådet förslagit en lag om skatt
på vissa kassettband. Intäkterna av denna skatt beräknas uppgå till omkring
120 milj. kr. varav 40 milj. kr. skall avsättas för insatser till främst
musik-, film- och bildområden.

Vpk motsätter sig inte att denna särskilda skatt eller avgift införs förutsatt
att berörda handikapporganisationer, institutioner m. fl. verksamma
inom handikappområdet och enskilda handikappade får full kompensation
för de merutgifter de därigenom åsamkas. Detta motiveras av att för
vissa handikappgrupper, främst de synskadade men även andra, utgör
kassettband för såväl ljud- som videoupptagning viktiga och t. o. m. oundgängliga
hjälpmedel. Vi återkommer i annat sammanhang till detta.

Vi anser emellertid att intäkterna från kassettskatten i sin helhet skall
tillföras kulturområdet.

I regeringens proposition 1981/82:111 behandlas vissa filmfrågor m. m.
Vpk lägger i anslutning till denna proposition förslag om att ytterligare
medel tillförs film- och videoområdet. Nedan behandlas främst övrig
kulturverksamhet.

Allmänt

Regeringen har i sina s. k. besparingspropositioner kraftigt skurit ned på
den offentliga sektorn och dess utvecklingsmöjligheter. Också om regeringen
påstår sig inte banta kultursektorn lika hårt som övriga verksamheter,
så drabbas kulturlivet av nedskärningarna främst ute i kommunerna.
Därmed ökar beroendet av de kommersiella krafterna i samhället. Denna
politik går stick i stäv med de av riksdagen uppställda målen för kulturpolitiken.

Den statliga kulturpolitiken måste rustas upp. Kulturen är omistlig, inte
minst i kristider. Därtill kommer att en ökad satsning på kulturområdet
skulle skapa en råd nya arbetstillfällen inte bara för kulturarbetare. Erfarenheter
från andra länder visar att satsningar inom kulturområdet gynnar
arbetsmarknadssituationen i stort. Att satsa bela kassettskatten på kulturområdet
skulle således på längre sikt ge mångdubbelt tillbaka såväl kultursom
arbetsmarknadspolitiskt.

Dessa satsningar skulle dessutom inriktas på att inte bara gynna i dag
eftersatta grupper i stort utan också ta fasta på det nu i den statliga

Mot. 1981/82:2375

kulturpolitiken uppenbarligen bortglömda, men av riksdagen fastställda,
decentraliseringsmålet.

Musiken

Att lyssna till fonogram tillhör i dag de vanligaste fritidssysselsättningarna,
Särskilt gäller detta ungdomen. Fonogramproduktionen i Sverige
styrs emellertid, som så många andra kulturområden, av ett fåtal multinationella
bolag och monopoliserings- och koncentrationstendenserna accelererar.
Detta var ett av skälen för fonogramutredningens förslag om ökat
stöd till fonogramproduktion, stöd till distributionen, särskilda insatser
vad gäller inhemsk produktion samt produktion för invandrare och minoriteter
osv.

Delar av fonogramutredningens förslag återfinns i regeringens proposition
om än i nedbantad form. Det positiva i propositionen kan sägas vara
att ansatser finns till ett kulturpolitiskt ansvar också för vilken musik som
spelas in i landet. Fördelningen av medlen följer dock i alltför hög grad
principen om att ge åt dem som redan har. I motion 1981 /82:1767 om ökat
stöd till jazzmusiken m. m. har vpk berört en rad principiella frågor vad
gäller musiker och deras arbetsmarknadssituation. I denna motion betonas
speciellt vikten av ett stöd till arrangerande musikföreningar. Enligt regeringens
förslag skall detta stöd öka såväl direkt som indirekt. Men de
avsatta medlen är otillräckliga. Också en rad övriga förslag som fördes
fram av fonogramutredningen och än mer aktualiserats under senare år
har endera stoppats undan eller tilldelats alltför knappa medel.

Teaterområdet

I regeringens proposition avsätts vissa medel för insatser på teater- och
dansområdena. Enligt propositionen kommer den ökade användningen
av ljud- och videokassetter att få konsekvenser också för dem. Det finns
anledning att framhålla de fria gruppernas betydande konstnärliga och
kulturpolitiska insats på såväl teaterns som dansens områden, trots de
ytterligt knappa ekonomiska resurser som har kommit dem till del. Det
redan i dag njugga utbudet för barn skulle vara än mer eftersatt utan de
betydande insatser som gjorts av de fria grupperna. Vpk anser därför att
också detta anslag bör höjas kraftigt, kombinerat med ett ökat anslag till
centrumbildningarna.

Biblioteksområdet

Biblioteksområdet erhåller ett särskilt s. k. utvecklingsbidrag om 1,5
milj. kr. Det förutsätts därvid att medlen ej får användas för bibliotekens
allmänna inköpsverksamhet. Regeringen fastslår detta i en situation då

Mot. 1981/82:2375

folkbiblioteksverksamheten är allvarligt hotad. Inköpen skärs ned och
öppethållandetiderna minskar. Biblioteken bör erhålla medel inte bara för
läsfrämjande åtgärder utan också en kraftig höjning av det allmänna
anslaget.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vpk följande fördelning av
inkomsterna av kassettskatten:

Statens kulturråd för

a) stöd till fonogramproduktion m. m. 10 000 000

b) bidrag till tonsättare 500 000

c) bidrag till nothyra 500 000

d) särskilt bidrag till fria teater-, dans-och musikgrupper 12 500 000

e) bidrag till notutgivning av nutida svensk musik 300 000

0 bidrag till annan notutgivning av seriös musik 100 000

g) särskilt bidrag till arrangerande musikföreningar 5 000 000

h) bidrag till folkbibliotek för utvecklingsinsatser samt stöd

till verksamheten i övrigt 8 000 000

i) bidrag till centrumbildningar 2 000 000

Musikaliska akademien för

utgivning av musikhistorisk fonogramantolog 500 000

Konstnärsnämnden för

särskilt stöd till bild- och formkonstnärer 10 000 000

Styrelsen för Sveriges författarfond för

särskilt stöd till författare 6 000 000

Rikskonserter för

stöd till frilansartister och skolkonsertverksamhet 3 000 000

Till regeringens disposition för

a) ersättning till rättighetshavare på musikområdet 8 000 000

b) utredning av vissa distributionsfrågor m. m. 400 000

66 800 000

För insatser inom film- och videoområdet föreslår vpk i en annan
partimotion att 30 685 000 kr. avsätts. Resterande medel från kassettskatten
bör efter att de handikappades behov tillgodosetts föranleda särskilda
insatser inom barn- och ungdomskulturområdena. Vi beräknar detta belopp
till omkring 17 milj. kr. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen
med förslag till hur dessa medel bör fördelas. Framdeles bör dessa
medel kunna fördelas med stöd av förslag från den av vpk länge förespråkade
utredningen om kommersialismens verkningar inom kulturområdet,
främst avseende barn och ungdom (se motion 1981/82:273).

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen uttalar att intäkterna från den föreslagna kassettskatten
i sin helhet bör tillföras kulturområdet med beaktande
av de synpunkter som framförs i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under Bidrag till verksamhet inom
musik-och bildområdena uppta ett i förhållande till regeringens
förslag med 35 700 000 kr. förhöjt belopp,

Mot. 1981/82:2375

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till fördelning
av resterande medel för särskilda insatser inom barn- och
ungdomskulturområdena i enlighet med vad som anförts i
motionen,

4. att riksdagen beslutar uttala att kassettavgiften ej får drabba
de handikappade eller deras organisationer, för vilka Ijudoch
videokassetter är nödvändiga eller viktiga verktyg i en
normal livsföring.

Stockholm den 25 mars 1982
LARS WERNER (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)

EVA HJELMSTRÖM (vpk)

■