Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1981/82:2373

Georg Andersson m. fl.

Vissa musikfrågor (prop. 1981/82:128)

1. Inledning

I propositionen föreslås ökade insatser på en rad områden inom kultursektorn.
Främst berörs insatser som avses kompensera de negativa effekterna
vid privatkopiering av ljud- och videokassetter. Dessutom föreslås
ökade anslag även till andra verksamhetsområden än de som direkt drabbas
av en ökad privatkopiering. Propositionen har därmed mera fått
karaktär av förslag om förstärkningar till allmänt angelägna kulturändamål
som regeringen inte funnit utrymme för inom ordinarie budgetramar.
Vi anser det positivt att kultursektorn kan tillföras ytterligare resurser. Vi
har också med tillfredsställelse konstaterat att regeringen nu tillmötesgår
flera av de förslag till ytterligare insatser inom kulturområdet som vi
socialdemokrater tidigare föreslagit i samband med årets budgetproposition.

De olika insatserna föreslås Finansieras genom en skatt på oinspelade
ljud- och videokassetter. Förslag om införandet av en sådan skatt presenteras
dock inte i samband med denna proposition. Enligt föredraganden
avser regeringen att senare i vår återkomma till riksdagen med en ny
punktskatt på oinspelade kassettband. I propositionen hänvisas enbart till
att förslag till lag om sådan skatt för närvarande är på remiss hos lagrådet
för yttrande. Vi finnér denna handläggning ytterst otillfredsställande. Enligt
vår mening måste det anses olämpligt att regeringen först begär riksdagens
godkännande vad det gäller fördelning av inkomster från en skatt
vars konstruktion och innehåll ännu inte presenterats för riksdagen. I
stället borde regeringen först underställt riksdagen förslaget om kassettskatt
och därefter lagt förslag om de insatser denna skatt skall finansiera.
Vi förutsätter dock att riksdagen vid sin behandling tar ställning till dessa
propositioner vid ett och samma tillfälle. Våra förslag i det följande läggs
därför under förutsättning att riksdagen genom beslut om införande av en
skatt på oinspelade kassetter skapar ekonomiskt utrymme för dessa ökade
insatser.

2. Anslagsberäkning

I propositionen föreslås att ett belopp motsvarande en tredjedel av de
beräknade intäkterna från kassettskatten specialdestineras till ett nytt särskilt
anslag för budgetåret 1982/83. Från anslaget skall medel fördelas till

Mot. 1981/82:2373

en rad ändamål som redan i dag har egna anslag i budgeten. Genom denna
konstruktion tillskapas i praktiken dubbla anslag för flera av verksamheterna
inom kulturområdet. I samband med ordinarie budgetbehandling
ges ett anslag utifrån de ekonomiska ramar som då anses möjliga. Därutöver
tillförs samma verksamhet ytterligare medel i samband med fördelningen
av intäkterna från kassettskatten. Enligt vår mening strider denna
konstruktion mot allmänt vedertagna principer för budgetprövningen. En
anslagsordning i enlighet med vad föredraganden föreslår skulle innebära
att en helt ny budgetteknik tillförs det statliga budgetsystemet. Vi är inte
beredda att tillstyrka en sådan nyordning särskilt som budgetsystemet
nyligen har moderniserats. Dessutom medför anslagskonstruktionen med
ett bidrag kopplat till skatteintäkternas storlek betydande nackdelar för de
kulturverksamheter som berörs.

För exempelvis författare och de fria teater-, dans- och musikgrupperna
kommer deras ersättning att variera från år till år beroende på utfallet av
kassettskatten. För dessa yrkesgrupper betyder det en stor osäkerhet. En
anslagsutformning i enlighet med propositionernas förslag skulle innebära
att en minskad försäljning av ljud- och videokassetter direkt leder till
försämrade villkor för de konstnärligt verksamma vilket knappast kan
anses kulturpolitiskt motiverat. Anslagskonstruktionen innebär också
sämre möjligheter för myndigheter och organisationer att långsiktigt planera
verksamheten.

För budgetåret 1982/83 föreslås i propositionen att 40 milj kr. av de
beräknade intäkterna från kassettskatten skall tillfalla kulturområdet. Det
motsvarar enligt föredraganden en tredjedel av de beräknade intäkterna
för 1982/83. Vilka principer som skall vara vägledande för den framtida
fördelningen nämns dock inte. Därmed riskerar förslagen till resursförstärkningar
att uppfattas som rent tillfälliga bidrag. Mot denna bakgrund
kan vi inte acceptera den anslagskonstruktion som förordas i propositionen.
Vi yrkar därför avslag på propositionen i denna del.

Den ökade användningen av ljud- och videokassetter har fått negativa
konsekvenser för det levande kulturlivet. Vi anser det därför i likhet med
propositionen motiverat att delar av inkomsterna från kassettskatten tillfaller
kulturområdet. Vi menar däremot att detta bör ske inom ramen för
ordinarie budgetbehandling. Regeringen gör vid upprättandet av budgetpropositionen
en bedömning av kassettintäkternas storlek och tar då ställning
till hur stor andel av skatteinkomsten som bör tillfalla kultursektorn.
Vi förordar att en allmän utgångspunkt bör vara att minst en tredjedel av
intäkterna fördelas till kulturändamål. Dessa resurser räknas sedan in i
kulturområdets ordinarie anslagsram och fördelas till olika ändamål utifrån
sedvanliga politiska prioriteringar. De behov som inte kan täckas
genom tillskott från kassettskatten får då tillgodoses med sedvanliga budgetmedel.
Genom denna konstruktion förenklas budgettekniken avsevärt
jämfört med regeringens förslag. Samtidigt som man därigenom skapar

Mot. 1981/82:2373

större trygghet för de grupper och institutioner som berörs av den statliga
kulturbudgeten.

3. Ytterligare insatser

I propositionen föreslås att ytterligare 31,5 miljoner anslås till insatser
främst inom musik och bildområdet. Den i propositionen föreslagna fördelningen
av resurserna kan vi i stort acceptera. Enligt propositionen har
fördelningen föregåtts av överläggningar med representanter fiån de
konstnärsgrupper som berörs. Vi finner därför ingeri anledning att inom
denna ram föreslå någon annan prioritering än den som presenteras i
propositionen.

Vi vill i detta sammanhang erinra om de resursförstärkningar till kultursektorn
som vi föreslagit i motion 1981 /82:746 om insatser för att utveckla
barnkulturen samt motion 1981/82:751 om biblioteksersättning till författare.
I dessa motioner föreslås dels en höjning av biblioteksersättningen till
författare med tre öre per hemlån, dels ett resurstillskott om sammanlagt
20 milj. kr. för insatser som kan utveckla barnkulturen. Det senare beloppet
föreslås fördelas enligt följande

□ organisationernas verksamhet 7,5 milj. kr.

□ folkbibliotekens verksamhet 4,0 milj. kr.

□ riksutställningar 250 000 kr.

□ konstfrämjandet 500 000 kr.

□ riksteatern 3 milj. kr.

□ fria teater-, dans- och musikgrupper 2,5 milj. kr.

□ kommunala projekt på barnkulturområdet 2,25 milj. kr.

Vad vi ovan föreslagit i ytterligare resurser till kultursektorn står alltjämt
fast och skall därför enligt vår mening utgå utöver de av regeringen
föreslagna insatserna. Dessutom anser vi det motiverat att utöver regeringens
förslag ta i anspråk ytterligare 10 milj. kr. av de beräknade intäkterna
från kassettskattsområdet för att stimulera folkbibliotekens inköp av litteratur
som får statligt litteraturstöd. Vi anser detta motiverat främst av
följande skäl.

I den socialdemokratiska utskottsmotionen 1981/82:747 redovisas de
svåra problem bokbranschen brottas med. Motionen pekar särskilt på de
delvis negativa återverkningar som införandet av de fria bokpriserna haft
för den seriösa bokdistributionen och kräver med hänsyn till problemens
kulturpolitiska vikt att analysen av dessa frågor borde företas inom ramen
för en parlamentarisk utredning. Vi noterar med tillfredsställelse att detta
nu kommer att ske sedan den av utbildningsministern tillsatta litteraturutredningen
kompletterats med parlamentariska företrädare. Arbetet med
prisregleringsfrågan bör bedrivas snabbt med huvudsyftet att göra ett

Mot. 1981/82:2373

bredare urval av böcker bättre tillgängligt för den enskilde.

Problemen inom bokområdet får emellertid inte ses isolerade. Förlag,
bokhandel, bokklubbar och bibliotek är svårbalanserade kärl. Förändras
villkoren på ett område påverkas omedelbart övriga.

Vi finnér det vara kulturpolitiskt nödvändigt att det statliga litteraturstödet
dels kombineras med villkor för distribution och lagerhållning, dels
förses med någon form av stimulans eller garanti för att stödda titlar finns
tillgängliga på landets bibliotek.

Landets bibliotekssystem är samhällets strategiska resurs i arbetet på att
öppna böckernas värld för medborgarna.

Bibliotekens centrala uppgift är att göra böcker tillgängliga för människorna.
Biblioteken skall stimulera till läsning av ett brett urval av god
litteratur. Anslagen till bokinköp måste därför vara av sådan storlek att
biblioteken årligen kan föreses med de viktigaste delarna av bokutgivningen.
Bokutlåningen skall vara kostnadsfri. Samhället måste även i ekonomiskt
kärvare tider garantera att människor har fri tillgång till ett rikt urval
av litteratur. Nya initiativ måste tas i samverkan med skolbiblioteken för
att vinna barn och ungdom för läsning av god litteratur och motverka den
multinationella kulturindustrins ofta motbjudande serie- och videoprodukter.
Den uppsökande verksamheten framför allt bland invandrare
måste förstärkas, och arbetsplatsutlåningen måste byggas ut.

I ett läge då kommunerna har svårt att ikläda sig ett vidgat ansvar för
bokdistributionen — senast dokumenterat i den nyligen utkomna faktarapporten
från folkbiblioteksutredningen 'Folkbibliotek i tal och tankar’
— är det oförsvarligt att drastiskt minska det statliga stödet till biblioteken.

Sverige Författarförbund har tidigare föreslagit att det statliga litteraturstödet
utvidgas till att även omfatta distributionsledet och ges en anknytning
till biblioteken.

Vi förutsätter att litteraturutredningen i samråd med folkbiblioteksutredningen
kommer fram med ett samlat förslag i dessa frågor grundat på
en litteraturpolitisk helhetssyn.

I avvaktan på dessa förslag måste emellertid omedelbara åtgärder vidtas
för att hejda den olyckliga utvecklingen inom biblioteksområdet. Vi föreslår
därför att 10 milj. kr. avsätts redan för budgetåret 1982/83 i syfte att
säkerställa att ett brett utrval av god litteratur finns tillgängligt runt om i
landet — också på de mindre biblioteken.

Som tidigare framhållits är det ytterst väsentligt att det vidgade stödet till
folkbiblioteken kan sättas in snabbt, dvs. redan fr. o. m. nästa budgetårs
början. Vi förordar därför att som ett temporärt system införs en särskild
stödrabatt för folkbibliotekens inköp av litteraturstödd utgivning. Systemet
bör utformas så att de ca 800 folkbibliotek som har öppet minst 15
timmar i veckan får möjlighet att köpa ett exemplar av de litteraturstödda
titlarna med 50 procents rabatt på förlagets nettopris. Annorlunda uttryckt:
när biblioteken köpt tre litteraturstödda böcker får man den fjärde

Mot. 1981/82:2373

på köpet. Detta stöd bör utgå enbart under förutsättning att folkbibliotekens
bokinköpsanslag inte minskar.

Gjorda beräkningar visar att de uppställda målen kan nås inom ramen
för ett nytt statligt stöd till folkbiblioteken på 10 milj. kr. Det bör ankomma
på statens kulturråd att närmare utforma denna stödordning efter samråd
med folkbiblioteksutredningen.

4. Musikområdet

De i propositionen framlagda förslagen saknar enligt vår mening anknytning
till väsentliga delar i den aktuella musikpolitiska debatten. Vi
finner det anmärkningsvärt att regeringen i propositionen helt avstår från
att nämna den utredning om regional musikpolitik som kulturrådet nyligen
genomfört på regeringens uppdrag.

Utredningens förslag presenteras i kulturrådets rapport 1981:6 Regional
musikpolitik. Där föreslås att rikskonserters (IRK) och regionmusikens
(RM) resurser ute i landet slås samman och överförs till regionala musikstiftelser.
IRK:s huvudkontor och RM:s centrala kansli förs samman till
ett stöd- och utvecklingsorgan som är statligt men har starkt regionalt
inflytande.

Kulturrådets rapport har väckt berättigat intresse men även motstånd.
Rikskonserters och regionmusikens direktörer har i en promemoria föreslagit
att en ny statlig musikinstitution skall bildas genom en sammanslagning
av IRK och RM.

Kulturrådets rapport tillsammans med den s. k. direktörspromemorian
är f. n. på remiss fram till den 1 april 1982.

Ett snabbt klarläggande i regionaliseringsfrågan är nödvändigt. Enligt
vår uppfattning måste staten snarast fullfölja intentionerna i 1974 års
kulturpolitik som bl. a. innebär ett ökat regionalt ansvarstagande inom
musikområdet. Staten måste visa generositet, bl. a. genom att aktivt stödja
en utökad försöksverksamhet.

Några av hindren för en allmänt accepterad regionalisering av musiklivet
består i svårigheter att bedöma utformningen och effekterna i resp.
region.

Vi förordar därför att en försöksverksamhet genomförs i ett antal regioner,
i syfte att mera ingående klarlägga effekterna av en regionalisering av
musiklivet. En sådan planerings- och försöksverksamhet måste ske i nära
samråd med kulturrådet och berörda regionala organ. Kostnaden för en
sådan verksamhet måste till stor del bäras av staten. Vi föreslår därför att
500 000 kr. ställs till kulturrådets förfogande för denna uppgift.

Mot bakgrund av det kraftigt ökade stöd till folkbiblioteken som vi
tidigare föreslagit anser vi det motiverat att minska det föreslagna bidraget
till folkbibliotekens utvecklingsinsatser med 500 000 kr. Därigenom möjliggörs
denna satsning på försöksverksamhet som vi förordat.

Mot. 1981/82:2373

Vi anser vidare att det kan vara befogat att med anledning av rapporten
"Regional musikpolitik” tillkalla ett politiskt sammansatt beredningsorgan.
Detta organ bör få till huvuduppgift att i ett förslag till ramavtal
närmare precisera formerna och villkoren för överförandet av de statliga
musikresurserna till regionerna.

För att mera allmänt öka tillgången på noter föreslås i propositionen att
ytterligare 190 000 kr. beräknas under det nya anslaget för bidrag till
STIM:s utgivning av samtida svensk musik.

Det är emellertid inte bara stora brister i tillgången på noter. Avsaknaden
av en samlad katalog över tillgänglig svensk orkestermusik är stor och
någon aktuell katalog över de i Sverige för lån/uthyrning tillgängliga
verken från t. ex. Musikaliska Akademien, STIM, SOR saknas. Regeringen
bör därför ta erforderliga initiativ i syfte att det ges ut en sådan katalog.

Inte bara utgivningen av svensk musik bör ökas utan även tillgängligheten.
Regeringen bör därför pröva möjligheten att köpa in vissa verk för
fri utlåning och utnyttjande till svenska orkestrar. I dag bedrivs en sådan
verksamhet genom Sveriges Orkesterföreningars Riksförbund (SOR). För
att möjliggöra en utbyggnad av denna verksamhet krävs ökade ekonomiska
resurser.

Enligt vår mening intar landets SOR-orkestrar en speciell ställning inom
det regionala musiklivet. I många regioner svarar de för merparten av den
offentliga konsertverksamheten. SOR-orkestrarna har också en viktig uppgift
som arrangerande musikförening eftersom de därigenom som uppdragsgivare
bidrar till arbetstillfällen åt frilansartister.

SOR-orkestrarna erhåller i dag stöd via kulturrådet. Vi anser dock inte
detta tillräckligt. Vi förutsätter att det ekonomiska stödet till SORorkestrarna
ges en tillfredställande lösning i samband med kommande
beslut om musiklivets regionalisering. I avvaktan på detta föreslår vi att en
väsentlig del av de 2 milj. kr. som föreslås till arrangerande musikföreningar
avsätts för SOR och dess medlemsorkestrar.

Inom RSAO (Riksförbundet Sveriges Amatörorkestrar) är flertalet av
landets biåsmusikkårer medlemmar. Många av dessa orkestrar spelar en
viktig roll i regionens musikliv, inte minst när det gäller utomhuskonserter
under sommarhalvåret. De fungerar som arrangerande musikföreningar
och/eller som uppdragsgivare åt frilansartister. Vi anser därför att även
dessa orkestrar bör ges möjlighet till stöd inom ramen för kulturrådets
anslag till arrangerande musikföreningar.

Vad vi här anfört om insatser på musikområdet bör riksdagen ge regeringen
till känna.

5. Kompensation för handikappade

I den socialdemokratiska partimotionen 1981/82:1099 om insatser för
handikappade förutsatte vi att regeringen skulle utforma kassettskatten så

Mot. 1981/82:2373

att de handikappade inte skulle drabbas av extrakostnader. Vi förutsatte
vidare att regeringen skulle återkomma med förslag till praktisk lösning av
denna fråga då propositionen om kassettskatt läggs fram. Regeringen har
nu i stället valt att inom ramen för propositionen om musikfrågor m. m.
också föreslå vissa åtgärder i syfte att kompensera de handikappade för
kassettskatten. Vi anser alltjämt att frågan om hur de handikappade skall
undantas från extra kostnad till följd av kassettskatten kan behandlas först
när regeringspropositionen om skatt på ljud- och videokassetter föreligger.
Eftersom detta lagförslag f. n. är på remiss hos lagrådet är det enligt vår
mening inte möjligt att med nuvarande underlag ta ställning till de i
propositionen framförda förslagen om kompensation för verksamheter
som syftar till att tillgodose handikappades behov av information m. m. Vi
avser att återkomma med våra förslag i denna del i samband med regeringens
proposition om kassettskatt.

6. Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer vi

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens i proposition 1981/
82:128 framlagda förslag om uppförande i statsbudgeten av
ett nytt anslag med rubriken Bidrag till verksamhet inom
musik- och bildområdena m. m.,

2. att riksdagen — under förutsättning att beslut fattas om införande
av en skatt på oinspelade kassettband — vid behandlingen
av proposition 1981/82:100, bilaga 12, avsnittet Kul

-v

turverksamhet, under resp. anslag beslutar om de medelsanvisningar
som i proposition 1981/82:128 föreslagits sammanförda
under anslagsrubriken Bidrag till verksamhet inom musik-
och bildområdena m. m., dock med den ändringen att det
till bidrag till folkbibliotek beräknade beloppet minskas med
500 000 kr. i förhållande till förslaget i sistnämnda proposition,
medan motsvarande belopp i stället anvisas till Statens
kulturråd för regional försöksverksamhet på musikområdet,

3. att riksdagen — under förutsättning att beslut fattas om införande
av en skatt på oinspelade kassettband — till Bidrag till
folkbibliotek för budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag i proposition 1981/82:100 med
10 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 23 270 000 kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser på musikområdet.

Mot. 1981/82:2373

Stockholm den 25 mars 1982

GEORG ANDERSSON (s)

ÅKE GREEN (s)

TYRA JOHANSSON (s)
LARS-INGVAR SÖRENSON (s)
HANS ALSÉN (s)

CATARINA RÖNNUNG (s)
OLOF PALME (s)

KERSTIN ANDERSSON (s)
i Kumla

ING-MARIE HANSSON (s)
MAJA BÄCKSTRÖM (s)
GÖRAN PERSSON (s)
HELGE KLÖVER (s)
LENNART BLADH (s)
BERTIL ZACHRISSON (s)