6

Motion
1981/82:2360
Rolf Dahlberg m. fl.

Ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt
införande av en hyreshusavgift (prop. 1981/82:124)

I motion 1981/82:1549 (m) föreslås ändring av principerna för beräkning
av räntebidrag till bostadshus. Vissa höjningar av bostadskostnaderna
blir följden av de ändrade principerna. I motionen anförs att inkomstsvaga
grupper skall kompenseras genom höjda bostadsbidrag eller flerbarnstillägg
inom en ram av 350 milj. kr. per helår.

Förslaget i proposition 1981/82:124 om ändrade regler för bostadsbidragen
innebär bl. a. ändrade hyresgränser och sänkt reduktionsfaktor
från 24 % till 22 %. Vi har ingen erinran mot dessa förslag. Däremot anser
vi att de statliga bostadsbidragen bör höjas med 540 kr. per barn och år i
förhållande till nu utgående bidrag. Genom dessa förslag kompenseras i
inte ringa grad barnfamiljerna för höjningen av den nedre hyresgränsen,
som föreslagits i propositionen. Kostnaderna för vårt förslag inkluderande
de förslag i propositionen som vi enligt ovan accepterat har vi beräknat till
280 milj. kr. för helår.

Beträffande anslaget till Bostadsbidrag m. m. för nästa budgetår vill vi
anföra följande:

För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 1 100 milj. kr. I
den under den allmänna motionstiden väckta motionen, 1981/82:1548
(m), föreslås avveckling av bostadsbidraget till hushåll utan barn. Under
nästa budgetår innebär detta en besparing på ca 53 milj. kr. De i denna
motion framförda förslagen innebär att anslaget belastas med 140 milj. kr.
för nästa budgetår. Anslaget bör sålunda föras upp med 1 187 milj. kr.
(1 100 - 53 + 140).

Som framgått ovan är vi beredda att ställa 350 milj. kr. till förfogande för
bättre bostadsbidrag eller flerbarnstillägg. 280 milj. kr. har tagits i anspråk
för förbättringar inom bostadsbidragssystemet. Återstoden 70 milj. kr. bör
användas för att förbättra grundtryggheten för flerbarnsfamiljerna genom
ett utbyggt flerbarnstillägg. Detta innebär en höjning med 550 kr. per barn
och år fr. o. m. det tredje barnet.

För varje tillkommande barn därutöver höjs flerbarnstillägget med 550
kr. per år. Flerbarnstillägget ökar sålunda avseende det tredje barnet från
nuvarande 750 kr. per år till 1 300 kr. per år och för fjärde barnet från
nuvarande 1 500 kr. per år till 2 050 kr. per år.

I nedanstående uppställning ges en redovisning av nu utgående barnbidrag
inkl. flerbarnstillägg och innebörden av vårt förslag till höjda
flerbarnstillägg.

Mot. 1981/82:2360

7

3-barnsfamilj 4-barnsfamiij 5-barnsfamilj

Nuvarande bestämmelser 9 750 kr. 14 250 kr. 18 750 kr.

M:s förslag 10 300 kr. 15 350 kr. 20 400 kr.

Våra förslag ger också möjligheter för flerbarnsfamiljerna att nå upp till
existensminimum vid mer normala inkomster än som i dag är möjligt. (En
fembarnsfamilj med en inkomst och en hyra motsvarande den övre hyresgränsen
för bostadsbidrag behövde i år en inkomst på 228 000 kr. för att nå
existensminimum, en fyrabarnsfamilj i samma situation 175 000 kr.!)

Förslaget torde vidare ligga väl i linje med de överväganden som ligger
till grund för bostadsbidragskommitténs väntade betänkande.

Skärpning på grund av förmögenhet

I propositionen framhåller föredragande statsrådet:

Enligt gällande regler skall tillägg till den taxerade inkomsten bl. a.
göras med 20 % av den del av hushållets förmögenhet som överstiger
75 000 kr. Denna förmögenhetsgräns har varit oförändrad sedan den 1
januari 1977 då den höjdes med anledning av effekterna av 1975 års
allmänna fastighetstaxering. Avsikten med denna höjning var att neutralisera
effekterna härav på bostadsbidragen. De nya taxeringsvärdena efter
1981 års allmänna fastighetstaxering påverkar prövningen av bostadsbidragen
för år 1983. Enligt min mening bör även denna gång effekterna på
bostadsbidragen av de höjda taxeringsvärdena neutraliseras. Jag förordar
att en särskild regel införs med detta syfte.

Innebörden av denna särregel bör vara att man vid beräkningen av
förmögenhetens storlek skall bortse från värdet av den fastighet som den
bidragssökande bor på och från skulder för vilka säkerhet har lämnats i
form av inteckningar i denna fastighet. Regeln bör gälla för egnahem. För
bostadshus på jordbruksfastighet bör denna särregel avse värdet av bostadsbyggnaden
och motsvarande andel av de totala låneskulder som
belöper på fastigheten. Däremot bör hyresfastigheter, fritidshus och den
del av jordbruksfastigheter som inte hänförs till bostaden behandlas på
samma sätt som andra tillgångar. Förmögenhetsgränsen bör med hänsyn
till att fastighetsvärdet inte längre beaktas sänkas till 50 000 kr. Enligt vad
jag har inhämtat ligger det som jag nu har förordat väl i linje med de
överväganden som har gjorts inom bostadsbidragskommittén.

Detta förslag förefaller oss föga genomtänkt. Såvitt oss är bekant har
inte heller bostadsbidragskommittén ännu tagit ställning till hur en eventuell
skärpning på grund av förmögenhet skulle utformas.

Den som endast har ett fritidshus som taxerats upp från 75 000 kr. till
150 000 kr. och med en inteckning på 50 000 kr. skulle enligt propositionen
få ett tillägg till den bostadsbidragsgrundande inkomsten på 10 000 kr.
gentemot nu och en sänkning av bostadsbidraget med 2 200 kr. Underskott
i fritidshuset på grund av ränteutgifterna beaktas inte heller. Den som har

Mot. 1981/82:2360

8

samma bruttoinkomst och ett föga intecknat egnahem skulle däremot inte
alls drabbas av någon skärpning, snarare tvärtom, eftersom huset över
huvud taget inte skulle beaktas i förmögenhetsprövningen.

Skulle det ovan nämnda fritidshuset inte vara intecknat, blir tillägget till
den bostadsbidragsgrundande inkomsten 20 000 kr. och sänkningen av
bostadsbidraget ända upp till 4 400 kr.

Det framgår inte heller av propositionen hur rörelseförmögenhet skulle
värderas. Många rörelseidkare har belånat sitt egnahem högt för att få
fram kapital till rörelsen. Det vore orimligt om rörelsetillgångarna skulle
värderas fullt ut medan de däremot svarande lånen inte skulle få dras av.
Motsvarande gäller jordbruksfastighet där det uttryckligen framhålls i
propositionen ”att den del av jordbruksfastigheter som inte hänförs till
bostaden skulle behandlas på samma sätt som andra tillgångar”.

Vi är över huvud taget tveksamma till regler som gör bostadsbidragets
storlek beroende av den redovisade förmögenheten. Eftersom förmögenhetsgränsen
i självdeklarationerna numera är 400 000 kr. torde det —
bortsett från fastigheter — vara utomordentligt svårt att kontrollera förmögenhetstillgångar
under detta belopp. Möjligheten att förbättra kontrollen
är samtidigt liten. Det medför att det av rättviseskäl är principiellt
tveksamt att ha regler som gör bostadsbidragets storlek beroende av den
redovisade förmögenheten.

Hemställan

Med anledning av det ovan anförda hemställs

1. beträffande utformningen av bostadsbidragen

a) att riksdagen godkänner den höjning av det statliga bostadsbidraget
som i motionen förordats,

b) att riksdagen måtte uttala att skärpning på grund av förmögenhetsinnehav
inte skall ske vid beräkning av bostadstillägg
samt att — om detta inte skulle bifallas av riksdagen — riksdagen
uttalar att rörelseförmögenheter vid beräkning av bostadstillägg
skall värderas efter de regler som gäller vid förmögenhetstaxeringen,

c) att riksdagen under trettonde huvudtiteln till Bostadsbidrag
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
1 187 000 000 kr.,

4. beträffande flerbarnstillägg

a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts,

b) att riksdagen under femte huvudtiteln till Allmänna barnbidrag
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
5 275 000 000 kr.

Mot. 1981/82:2360

Stockholm den 25 mars 1982

ROLF DAHLBERG (m)

KNUT BILLING (m)

CARL BILDT (m)

BERTIL DANIELSSON (m)
INGVAR ERIKSSON (m)
INGEGERD TROEDSSON (m)

MARGARETA GARD (m)
GÖTE JONSSON (m)
GÖTHE KNUTSON (m)
JAN PRYTZ (m)

EWY MÖLLER (m)